Klimat- och energiarbetet. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimat- och energiarbetet. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt"

Åke Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Klimat- och energiarbetet

2 Nationella mål Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 40 procent minskning av klimatutsläppen. minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn.

3 Måljämförelse (nationella mål) 40 procent minskning av klimatutsläppen ( ) 17 % i Västerbotten minst 50 procent förnybar energi (energianv. 2020) ca 70% Västerbotten 20 procent effektivare energianvändning (2020) inga siffror regionalt minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn (2020) ca 9 % Västerbotten

4 Länsstyrelsens uppdrag Regionala klimat- och energistrategier m.m. Energiomställning och minskad klimatpåverkan, Regionala klimat- och energistrategier, Stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, samt Verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för vindkraft. Utökad internt/externt uppdrag 2013

5 Tre viktiga processer Miljömålsarbetet Klimat- och energistrategiarbetet Regionala utvecklingsstrategin (RUS)

Extern organisation klimat-, energi- och miljöarbetet Klimatrådet Västerbotten Samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor Regionalt utvecklingsråd Beredningsgrupp Klimat- och energi

6 Extern organisation klimat-, energi- och miljöarbetet Klimatrådet Västerbotten Samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor Regionalt utvecklingsråd Beredningsgrupp Klimat- och energi Samverkansgrupper för hållbar utveckling (miljömålen) Plattform för regionens tillväxtoch utvecklingsfrågor (Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, samtliga kommuner och ett 20-tal organisationer) Aktivt följa, analysera och utveckla Identifiera och föreslå åtgärder Samla och sprida kunskap Åtgärdsförslag och förslag till nya regionala miljömål

7 Klimatrådet Västerbotten Landshövding (ordf) Länsråd 4 politiska representanter Skogsstyrelsen Trafikverket Landstinget Umeå universitet Umeå universitet SLU SSR Almi Norr Naturskyddsföreningen Skellefteå Kraft Norra skogsägarna Länstrafiken

8 Arbetsgrupper Beredningssekretariatet Region Västerbotten, LRF, Nenet, Umeå universitet, Trafikverket, VLL Kommunträffar Information vid konferenser/möten Internt arbete Länsstyrelsen Klimatråd med berörda enhetschefer Intern arbetsgrupp med tjänstemän

10 Minskade utsläpp av klimatgaser Ökad andel energieffekti visering Ökad andel förnybar energi Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbar natur- och kulturmiljö Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Anpassning till ett förändrat klimat Hållbaraste länet 2020

11 Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Viktiga insatser Lyfta in klimat- och energifrågor tidigt i den fysiska planeringen Skapa en helhetssyn och tänka klimatsmart vi ombyggnad och renovering för minskad energianvändning Öka användandet av trä i byggnationer

12 Arbetet under Remissworkshop 25 januari Klimat- och energistrategin beslutad 29 februari Färdplan 2050 Dialogmöten februari-mars Rapporterad 13 april Maj - Handlingsplan påbörjad Fortsatt arbete med handlingsplanen Kommunprojekt Broschyr goda exempel

13 Beviljade kommunprojekt (totalt kr) I Lycksele reser vi kollektivt (Lycksele) kr Driftutbildning (Vilhelmina) kr Laddstruktur elbilar (Umeå kommun) kr Energikartläggning flygplatser (Lycksele, Storuman, Vilhelmina) kr Miljöanpassa Skellefteå Airport (Skellefteå) kr Klimatanpassning i Lycksele kommun (Lycksele) kr Klimatsmart i Vännäs (Vännäs) kr Förstudie samåkningssystem kommun och landsting (Storuman) kr

14 Färdplan 2050

15 FOTO: PLATTFORM/JOHNER Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären KLIMATPROPOSITIONEN 2009 Fem sektorsområden Transporter Industrins förbränning/processer Energitillförsel Bostäder/service Jordbruk/Skogsbruk Kommunseminarium samtliga sektorer

16 Regeringsuppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan Utsläppens framtida utveckling till 2050 Med dagens styrmedel Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås Naturvårdverket redovisar till regeringen 31 december 2012 Länsstyrelserna redovisar till Naturvårdsverket 31 mars 2012

17 FOTO: HÅKAN HJORT/JOHNER Frågor som länen väntas besvara inom regeringsuppdraget Identifiera möjliga åtgärder som når visionen! Vilka hinder finns för samhällsomställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser?

18 Fem sektorsområden Transporter Industrins förbränning/processer Energitillförsel Bostäder/service Jordbruk/Skogsbruk

19 Bostäder/Service Region Västerbotten VLL Riksbyggen HSB NCC Construction AB Bostaden Skebo Skanska Peab Umeå Universitet Repr Trästad 2012 LTU SP Trätek Nätverket för byggande i kallt klimat Forskning teknikutveckling Hyresgästföreningen

20 Färdplan 2050 Länsstyrelserna redovisar till Naturvårdsverket senast den 31 mars. Naturvårdsverket redovisar sitt uppdrag (deluppdrag sammanställa länsstyrelserna) till regeringen senast 31 december. Regeringen påbörjar arbetet med en nationell Färdplan under 2013.

21 Det regionala klimatanpassningsarbetet Uppgift att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av anpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 oktober 2013 samt slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2014.

22 Jordens medeltemperatur förändras Brohan m fl J. Geophysical Research 111, D uppdateringar.

Västerbotten i ett förändrat klimat Temperatur Den längsta värmeböljan beräknas bli längre Uppvärmningsbehovet beräknas minska med ca 20 25 %.

23 Västerbotten i ett förändrat klimat Temperatur Den längsta värmeböljan beräknas bli längre Uppvärmningsbehovet beräknas minska med ca %. Extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 5 9 dagar i Norrlands kustland 5 8 dagar i Norrlands inland, dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke dagar kortare i Norrlands kustland och inland, och omkring dagar kortare i Norrlands fjälltrakter Nederbörd

24 Klimatanpassning Klimatanpassning kan definieras som förändringar i respons på faktiska eller förväntade klimateffekter för att reducera skada dra nytta av möjligheter och hantera konsekvenser

25 Nya PBL och klimataspekten

26 PBL 2 kap 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja: en långsiktig god hushållning med mark, vatten och energi

27 2 kap 5 p 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: risken för olyckor, översvämningar och erosion.

28 Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsegemensam produkt Ska ses som en vägledning och uppslagsbok i hur man kan jobba med klimatanpassning i fysisk planering.

29 Bakgrund Ny PBL 2 maj Klimataspekter är nytt allmänt intresse. - Tillägg (2008) om att särskilt beakta risken för olyckor, översvämning och erosion. Planeringsunderlag har efterfrågats: frågan är svår att ta i. Målbild: Vägledning med mycket tips och råd, goda exempel.

30 Innehåll 8 kapitel - Värden som kan påverkas av klimatförändringar - Roller och ansvar - Hur gör man i praktiken: Före, under, efter - Utmaningar - Goda exempel

31 Före planarbetet (kap 4): Innehåll forts. - Metodutveckling för klimatanpassning som en löpande process i kommunen fyrastegsmodell. - Tematiska fördjupningar som löper genom hela rapporten: högre temperaturer, Ökad nederbörd och översvämningar, Stigande havsnivåer samt Risker för ras, skred och erosion.

32 Under planarbetet (kap 5): Innehåll forts. - PBL och MB som redskap för klimatanpassning, både i skapandet av planer och i granskandet. - Planverktyg med tips och råd: Regional planering, översiktsplanering, områdesbestämmelser och detaljplanering.

33 Innehåll forts. Efter planarbetet (kap 6): - Fastighetsbildning - Kontroll och Tillsyn - Byggande - Förvaltning, drift och underhåll Framtida utmaningar och klimatkunskap i utveckling (kap 7-8): - Lästips, metoder, kommunala exempel m.m.

34 Tack för att ni lyssnade! Vid frågor kontakta eller

Relevanta dokument

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar