Uppföljningsanvisning. Att ansöka om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och uppföljningsskyldighet som gäller för stödet

Transkript

1 Uppföljningsanvisning Att ansöka om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och uppföljningsskyldighet som gäller för stödet 942/702/

2 Versionshistorik Version nr Datum Viktigaste ändringar Första versionen Ansökan om överföring, ansökan om kvot Avskaffning av förhandsanmälan, uppdatering av kvotansökan

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Systemet med stöd för produktion av el Begreppen kraftverk och energikälla i produktionsstödslagen Nivåer för produktionsstöd Förutsättningar för stöd Statligt stöd Att ansöka om att bli godkänd för systemet med inmatningspris För användning av kundsystemet SATU Ansökan till systemet med inmatningspris Uppföljningssystem Att utse kontrollör Ansökan om förhandsbesked Att lämna in ansökan om förhandsbesked i SATU-systemet Uppgifter som ska bifogas en ansökan om förhandsbesked Principer för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked Soliditet Kraftverksprojektets lönsamhet Bedömning av verksamhetsmässiga förutsättningar Ansökan om kvot Att ansöka om kvotbeslut via SATU-systemet Uppgifter som ska bifogas en kvotansökan Överföring av kvotbeslutet Ansökan om godkännande UPPGIFTSKORT 1 (första sidan i ansökan) Tidpunkt för inledande av kommersiell drift och tidigare stöd Kompensation för vindkraft Elproducentens ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar Uppgifter som ska bifogas en ansökan om godkännande för inmatningspris Bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om godkännande UPPGIFTSKORT 2 (Uppgifter som ska verifieras av en kontrollör) Kraftverkets läge och nominella effekt Nybyggnadskrav för kraftverk och biogasanläggning Uppgifter om biogasanläggningar Ansökan om värmepremie Uppgifter om kraftverkens årsproduktion Att beräkna årsproduktion för vindkraft Nyttiggjord värme... 25

4 Höjt stöd och total effektivitet i samband med värmeproduktion UPPGIFTSKORT 3 (Uppföljningsplan) Avgränsningar i kraftverk Mätarrangemang Uppgiftskort om generator System för mätning av elenergi Att lägga till uppgifter om mätinstrument i SATU-systemet Uppgiftskort om instrument för elenergimätning Beräkningsformel för elenergi som berättigar till produktionsstöd Bränslen som används inom elproduktionen Systemet för bestämning av bränslenas energiinnehåll Bestämningsmetoder och precisionskrav för bränsle Kraven på bestämning av bränsle på biogaskraftverk som ansöker om värmepremie eller använder flera bränslen Att bestämma energiinnehåll i andra bränslen Används flera bränslen inom elproduktionen vid kraftverket? Uppgiftskort om bränsle Systemet för bestämning av värmeenergi Kvalitetssäkring och ansvar för informationshantering UPPGIFTSKORT Offentlighet och konfidentiella uppgifter Verifiering av ansökan om godkännande Beslut om godkännande Godkännandebeslut fattas och vinner laga kraft Överföring av beslutet om godkännande Att ansöka om överföring via SATU-systemet Överlåtande partens åtgärder Övertagande partens åtgärder Bedömning av dokumentationen om överföring av kraftverkets besittning Utbetalning av inmatningspris Krav på anläggningsbesök i samband med verifiering Skyldighet att arkivera uppföljningsuppgifter... 59

5 Uppföljningsanvisning 1 (62) 1 Inledning 1.1 Systemet med stöd för produktion av el Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) (senare produktionsstödslagen ) trädde i kraft den 1 januari 2011, förutom bestämmelserna om stödnivån och beslutet om godkännande. Bestämmelserna om stödnivån och om beslutet om godkännande trädde i kraft den genom en förordning av statsrådet. Enligt produktionsstödslagen ska man med statliga medel i form av ett tariffsystem (ett system med inmatningspris) stödja produktionen av el från vindkraft, biogas, trädbränsle och skogsflis. Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1397/2010) (senare produktionsstödsförordning ) trädde också i kraft vid ingången av Genom förordningen preciseras vissa bestämmelser i produktionsstödslagen. Även om stödsystemet är ett nationellt projekt syftar det till att uppnå det mål som lagts fram för Finland i EU:s RES-direktiv (2009/28/EG) om främjande av förnybar energi (38 % fram till år 2020). Det är Energimyndigheten som administrerar stödsystemet som fastställs i produktionsstödslagen. 1.2 Begreppen kraftverk och energikälla i produktionsstödslagen Logiken i systemet med inmatningspris baseras på stödberättigade energikällor men stödet utbetalas alltid till kraftverkets elproduktion. Med kraftverkstyp avses det huvudsakliga sättet att producera el eller den huvudsakliga typ av kraftverk som man i tariffsystemet klassificerar kraftverk efter. De är följande: 8 Skogsfliskraftverk 9 Vindkraftverk 10 Biogaskraftverk 11 Trädbränslekraftverk Enligt definitionen av kraftverk i tariffsystemet kan ett kraftverk inte bestå av till exempel både biogaskraftverk och vindkraftverk även om båda är kopplade till samma nätinnehavare. Däremot är det möjligt att betrakta många vindkraftverksenheter som ett kraftverk (enheterna utnyttjar samma energikälla). När det gäller mätningar definieras kraftverket som balansområde. Mätningspunkterna (el och vid behov värme) beskrivs med ett schema över kraftverkets mätarrangemang som ska bifogas till ansökan om godkännande. Enligt produktionsstödslagen ska elproducenten för varje prisperiod ha en tillförlitlig bokföring över de bränslen som används i kraftverket och deras energiinnehåll i fall det är möjligt att använda olika bränslen på kraftverket. Med bränslebokföring avses bokföring där man sparat uppgifterna om energiinnehållet i de bränslen som förbrukats på kraftverket under prisperioden. Om det inte använts något bränsle på kraftverket eller om man bara använder en i produktionsstödslagen avsedd bränsleklass och ett bränsle som kan betraktas som startbränsle, och det inte

6 Uppföljningsanvisning 2 (62) föreligger krav på total effektivitet för att kraftverket ska godkännas för tariffsystemet, är det inte obligatoriskt med bränslebokföring. Med bränslets energiinnehåll avses den under prisperioden förbrukade bränslemängden multiplicerad med det effektiva värmevärdet. Med startbränslen avses bränslen som används för att starta kraftverket och vars energiinnehåll under prisperioden är högst 2,5 % av summan av energiinnehållet i de bränslen som används på kraftverket. Utbyggnad av vindkraftpark En vindkraftpark kan bestå av flera vindkraftverk enligt 5 i produktionsstödslagen. Det avgörande kriteriet är att varje kraftverk ska ha en mätare hos nätinnehavaren i enlighet med 5. Om alla delar av en vindkraftpark inte färdigställs på en gång och man få full stödtid för alla delar av parken (separata godkännandebeslut), ska man i samband med utbyggnaden av parken ta i bruk en ny mätare för de generatorer som finns på utbyggnadsområdet. För den nya delen av vindkraftparken lämnas alltså en ansökan för ett separat kraftverk i systemet med inmatningspriser. Dessutom ska för den befintliga delen av parken ansökas om ändring av godkännandebeslutet så att den nya delen av parken beaktas (om den nya delen har en inverkan på den uppföljandeplan som bifogats godkännandebeslutet för den befintliga delen). Om alla delar av vindkraftparken inte färdigställs på en gång och om man i samband med utbyggnaden inte tar i bruk en ny mätare hos nätinnehavaren för generatorerna på utbyggnadsområdet, ska man till godkännandebeslutet för den befintliga delen ansöka om ändring genom vilken den nya delen ansluts till vindkraftparken. Då omfattas inte alla delar av parken av hela stödtiden, eftersom elproducentens rätt till inmatningspris börjar med den prisperiod som följer efter att godkännandebeslutet har vunnit laga kraft och elproducenten kan få inmatningspris i högst tolv år efter att rätten till inmatningspris börjar. Enligt produktionsstödslagen ingår parkens olika delar i ett och samma kraftverk, med andra ord är de kopplade till samma mätare hos nätinnehavare och kan således inte få separata godkännandebeslut om anslutning till systemet med inmatningspris. 1.3 Nivåer för produktionsstöd Storleken på stödet för el producerad med vind, biogas och trädbränsle beror på det genomsnittliga marknadspriset på el under en tremånaders prisperiod, medan storleken på stödet för el producerad med skogsflis beror på det genomsnittliga marknadspriset på en utsläppsrätt och torvskatten. Dessutom betalas höjt stöd för vindkraft till och med 31 december Ett biogaskraftverk kan ansöka om tilläggsstöd höjt med värmepremie om det uppfyller kriterierna för total effektivitet. Ett trädbränslekraftverk ska alltid för att bli godkänt för systemet uppfylla kriterierna för total effektivitet, varvid kraftverket blir berättigat till basstöd och stöd höjt med värmepremie (värmepremie behöver inte sökas separat). För skogsfliskraftverk kan man ansöka om inmatningspris höjt med förgasarpremie, om det i anslutning till kraftverket finns en förgasare i vilken skogsflis förgasas till bränsle för en pulverförbränningspanna. Nivåerna för produktionsstöd presenteras i tabell 1.

7 Uppföljningsanvisning 3 (62) Vindkraftverk Biogaskraftverk Trädbränslekraftverk Skogsfliskraftverk Stödform Basstöd Tilläggsstöd Villkoren för tilläggsstöd Inmatningspris Skillnaden mellan Skillnaden mel- Betalas fram till = skillnaden 83,5 /MWh lan 105, , mellan riktpris och marknadspris /MWh och dock högst i tre och marknadspris marknadspris år Inmatningspris = skillnaden mellan riktpris och marknadspris Inmatningspris = skillnaden mellan riktpris och marknadspris Inmatningspris som ändras med utsläppsrättspriset och torvskatten TABELL 1 NIVÅER FÖR PRODUKTIONSSTÖD Skillnaden mellan 83,5 /MWh och marknadspris Skillnaden mellan 83,5 /MWh och marknadspris 50 /MWh värmepremie 20 /MWh värmepremie Total effektivitet 50 %, eller 75 % om effekten är over 1 MVA Total effektivitet 50 %, eller 75 % om effekten är over 1 MVA 0 15,87 /MWh Förgasarpremie Förgasare i anslutning till kraftverk i vilken skogsflis förgasas till bränsle för en pulverförbränningspanna Genomsnittliga marknadspriser för el och utsläppsrätt samt närmare information om hur inmatningspriset bestäms finns på Energimyndighetens webbplats. 1.4 Förutsättningar för stöd De allmänna förutsättningarna för att ett kraftverk ska bli godkänt för tariffsystemet är att kraftverket är beläget i Finland eller på finskt territorialvatten och är kopplat till ett elnät där, samt att kraftverket har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för elproduktion. Kraftverk som ligger i landskapet Åland kan inte bli godkända för systemet. De särskilda förutsättningarna för stöd presenteras i tabell 2.

8 Uppföljningsanvisning 4 (62) Vindkraftverk Biogaskraftverk Trädbränslekraftverk Skogsfliskraftverk Ska Kraftverket vara nytt? Nominell effekt minst Nominell effekt högst Ska kraftverket producera nyttiggjord värme? Nej Ja 0,5 MVA Ingen gräns Ja 0,1 MVA Ingen Nej gräns Ja 0,1 MVA 8 MVA Ja. Total effektivitet ska vara 50 %, eller 75 % om kraftverkets effekt överstiger 1 MVA Nej 0,1 MVA Ingen gräns Nej TABELL 2 SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PRODUKTIONSSTÖD Övriga förutsättningar Har inte erhållit statligt stöd Har inte erhållit statligt stöd Har inte erhållit statligt stöd Har inte omfattats av tariffsystemet För tariffsystemet med inmatningspris kan godkännas biogaskraftverk så länge generatorernas sammanlagda nominella effekt i de kraftverk som i huvudsak använder biogas inte överstiger 19 MVA. Även sådana biogaskraftverk som inte använder biogas som huvudsakligt bränsle kan dock godkännas som biogaskraftverk för systemet. Dessa kraftverk räknas inte till biogaskraftverkens kvot på 19 MVA Statligt stöd Enligt produktionsstödslagen kan ett vindkraftverk, biogaskraftverk eller trädbränslekraftverk godkännas för tariffsystemet med inmatningspris endast om kraftverket inte fått statligt stöd. När det gäller skogsfliskraftverk finns inte motsvarande krav varför ett skogsfliskraftverk kan godkännas för tariffsystemet även om det fått statligt stöd. I kraftverksprojekt kan det speciellt i finansieringen (lån och garantier) ingå statligt stöd om offentliga aktörer deltar i finansieringsarrangemangen. Ofta kan det vara svårt att identifiera situationer där statliga stöd ingår. Elproducenten ska alltid kontakta Energimyndigheten om någonting är oklart i fråga om statsstöd. Definition av statsstöd Statsstödet definieras i enlighet med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). Ett stöd räknas som ett statsstöd ifall samtliga följande villkor uppfylls: beviljas ur statliga medel snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen gynnar ett visst företag eller en viss produktion påverkar handeln mellan medlemsstaterna Statligt stöd är stöd som beviljas till ett företag av en offentlig aktör (t.ex. Europeiska Unionen, staten, en kommun, en regional eller lokal myndighet eller ett bolag som ägs av någon av dessa). Stödet kan ges i många olika former, till exempel som

9 Uppföljningsanvisning 5 (62) ett direkt penningbidrag, t.ex. investeringsstöd lån har beviljats till en ränta som understiger den marknadsmässiga räntan skattelättnad en lånegaranti som beviljats till ett pris som understiger det marknadsmässiga priset stöd som beviljas av kommunerna för ekonomisk verksamhet eller ogrundade nedsättningar av kommunernas avgifter Stöd som betraktas som statligt stöd ska ha en potentiell inverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsländerna. Dessa två kriterier uppfylls ofta i praktiken. Man kan i planeringsfasen även ansöka om annan offentlig finansiering för kraftverksprojektet för att säkerställa att man får den bästa stödformen för projektet. I vissa specialfall kan det vara möjligt att återbetala stödet efter att det beviljats. Särskilda fall som notifieras av EU:s kommission Granskningen av kumuleringen och godtagbarheten av stödet förutsätter EU-kommissionens notifiering i följande särskilda fall: Kraftverkets kapacitet att producera förnybar elenergi överskrider tack vare stödet som beviljas 125 MW. Skogsflisanläggningen ansöker om förgasarpremie. Om det är fråga om ett försök med vindkraftverk till havs som har beviljats statligt stöd. I ovanstående särskilda fall bedöms inmatningstariffens och förgasarpremiens godtagbarhet i enlighet med EU:s regler om statligt stöd alltid från fall till fall. Förutsättning för att ett sådant kraftverk ska godkännas för tariffsystemet är en notifiering från kommissionen. Elproducenten bör beakta att handläggning av anmälan i kommissionen kan ta längre tid och att notifieringsprocessen därför bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Processen inleds genom kontakt med Energimyndigheten eller direkt med Arbets- och näringsministeriets energiavdelning. Inriktningen av statligt stöd Paragraf 1 i förordningen om produktionsstöd fastställer för vilka objekt ett vind-, biogas- eller träbränslekraftverk som ska godkännas för systemet med inmatningspris inte har fått få statligt stöd. Enligt förordningen om produktionsstöd betraktas statsstödet som stöd för kraftverket ifall stödet har gällt kraftverkets system som omvandlar energikällan till elenergi eller tekniska system som är direkt anslutna till produktionen av elenergisystem. Kraftverket kan ta emot stöd för andra objekt än de som fastställs i 1 i förordningen om produktionsstöd utan att det utgör ett hinder för att godkännas för systemet med inmatningspris. Sådana objekt kan vara t.ex. stöd för produktionsutveckling eller allmän utveckling av affärsverksamheten.

10 Uppföljningsanvisning 6 (62) Vanliga former av statligt stöd Lån Ett lån som beviljas av en offentlig aktör anses innehålla statligt stöd om lånet beviljats med en ränta som är lägre än marknadspriset. För att fastställa marknadspriserna kan man använda ordinarie priser som baserar sig på Kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (2008/C 14/02). Basräntorna finns på Lånegarantier Vid finansiering av kraftverksprojekt är det möjligt att lånet åtminstone delvis garanteras av kommunen. Kommissionen anser att en enskild garanti inte utgör statligt stöd om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda. Låntagaren har inga ekonomiska svårigheter. Garantins omfattning kan mätas korrekt när den beviljas. Det betyder att garantin måste vara kopplad till en viss finansiell transaktion, ett maximibelopp för garantierna ska ha fastställts och de ska vara tidsbegränsade. Garantin täcker högst 80 % av det utestående lånet eller någon annan finansiell förpliktelse. Denna begränsning gäller inte garantier som täcker skuldebrev. Ett marknadsorienterat pris betalas för garantin. Ovanstående villkor baserar sig på Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (2008/C 155/02). I tillkännagivandet presenteras en tabell med så kallade säkra avgifter som kan användas för att fastställa det marknadsmässiga priset om garantimottagaren är ett litet eller mellanstort företag. Klassen mikroföretag, små och medelstora företag består av företag som har färre än 250 arbetstagare och vars årliga omsättning uppgår till högst 50 miljoner euro eller vars balansomslutning är högst 43 miljoner euro. Man ska dock tänka på att ett offentligt ägt företag i regel alltid är ett storföretag. Ett undantag utgörs av företag som ägs av en kommun med färre än invånare och en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro. Direkt penningbidrag Investeringsbidrag och andra statliga stöd som i sin helhet eller delvis gäller objekt som anges i 1 i förordningen om produktionsstöd är statligt stöd i produktionsstödslagens mening och utgör ett hinder för att kraftverket ska bli godkänt för tariffsystemet. Stöd som beviljas direkt av Europeiska unionen anses inte per definition utgöra statligt stöd i alla fall. Kumulering och godtagbarhet av stöden ska likväl granskas. Närmare anvisningar om frågan lämnas av Energimyndigheten. LEC-certifikat Storbritannien uppbär en klimatförändringsskatt (CCL, Climate Change Levy) från vilken det är möjligt att under vissa villkor bli befriad om den el som förbrukas härrör från förnybara energikällor. Man kan ansöka om dispens genom LEC-certifikat (Levy Exemption Certificate) för el från förnybara energikällor. Storbritannien kan bevilja LEC-certifikat också till el som producerats i kraftverk i Finland från förnybara energikällor. Energimyndigheten anser att LEC-certifikaten inte

11 Uppföljningsanvisning 7 (62) utgör statligt stöd och att de därmed inte inverkar på inmatningspriset som betalas till kraftverket eller på kriterierna för att godkännas i systemet med inmatningspris.

12 Uppföljningsanvisning 8 (62) 2 Att ansöka om att bli godkänd för systemet med inmatningspris Åtgärderna inför ansökan om godkännande för systemet med inmatningspris beror på typ av kraftverk och vilken typ av stöd som söks. 2.1 För användning av kundsystemet SATU Produktionsstöden administreras via det webbaserade kundsystemet för produktionsstöd, SATU. För att kunna sköta ärenden i SATU-systemet måste elproducenten lämna in följande blanketter till Energimyndigheten: Fullmaktsblankett Elproducenten utser ett eller flera ombud som har tillgång till systemet. Det sker genom att man fyller i en fullmaktsblankett som finns på Energimyndighetens webbplats och postar den till Energimyndigheten. Energimyndigheten ska ha en fullmaktsblankett för varje ombud som befullmäktigas. Blanketten ska vara undertecknad enligt bolagsordningen. Blankett med basuppgifter om elproducenten Elproducenten fyller i och sänder in en blankett på Energimyndighetens webbplats med basuppgifter om elproducenten till Energimyndigheten. Ett exemplar av elproducentens basuppgiftsblankett per bolag sänds in. Blanketten ska vara undertecknad enligt bolagsordningen. Blankett med basuppgifter om kraftverket Elproducenten fyller i och sänder in en blankett på Energimyndighetens webbplats med basuppgifter om kraftverket till Energimyndigheten. Basuppgiftsblanketten om kraftverket sänds in för varje kraftverk som man söker stöd till. När det gäller kraftverk som samägs av flera företag ska man endast sända in en blankett med bas-uppgifter om elproducenten och en med basuppgifter om kraftverket. Elproducenterna kan inte skicka in gemensamma basuppgiftsblanketter. Blanketterna skickas till Energimyndigheten på adressen: Energimyndigheten, Produktionsstöd, Fågelviksgränden 4, Helsingfors. Blanketten med basuppgifter om kraftverket kan lämnas in via e-post till adressen tuotantotuki(at)energiavirasto.fi. Ange Registrera kraftverk i SATU som rubrik. Energimyndigheten skapar i systemet en egen ingångssida för varje elproducent och en ingångssida för kraftverket. SATU informerar elproducentens kontaktperson per e-post när Energimyndigheten har skapat egna ingångssidor för elproducenten och dess kraftverk. Vid inloggningen använder man ombudets personliga nätbankskoder (TUPAS-identifiering). Frågor om produktionsstöd kan sändas till Energimyndighetens personal till adressen tuotantotuki(at)energiavirasto.fi. Anvisningar till kundsystemet SATU Anvisningarna till SATU finns på Energimyndighetens ingångssida. I anvisningarna beskrivs bland annat hur ansökan ska aktiveras, ifyllas och undertecknas. Genom att klicka på frågetecknen intill frågorna öppnas en separat e-hjälp i anknytning till frågan.

13 Uppföljningsanvisning 9 (62) 2.2 Ansökan till systemet med inmatningspris Hur kraftverket ansöker om att bli godkänt för systemet med inmatningspris beror på typen av kraftverk. Vind-, biogas- och trädbränslekraftverk När projektets inleds kan elproducenten ansöka om förhandsbesked hos Energimyndigheten om huruvida projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen. Förhandsbeskedet behandlas i kapitel 3. Ett vindkraftverk kan godkännas för tariffsystemet endast om det har ett giltigt kvotbeslut. Kvotansökan behandlas i kapitel 5. Ansökan om godkännande ska göras innan den kommersiella driften inleds. Om kraftverket ligger inom kompensationsområdet för vindkraft, ska vindkraftsproducenten lämna en anmälan om detta till Energimyndigheten. Anmälan ska lämnas i samband med ansökan om godkännande. Ansökan om godkännande behandlas i kapitel 6. Skogsfliskraftverk När det gäller ett nytt kraftverk kan man i startskedet ansöka om förhandsbesked hos Energimyndigheten om huruvida projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen. Ansökan om förhandsbesked behandlas i kapitel 3. Ansökan om godkännande kan lämnas in även efter det att kraftverket tagits i drift kommersiellt. 2.3 Uppföljningssystem Med uppföljningssystem avses ett system hos elproducenten med vilket denna redogör för den stödberättigade mängden el under stödperioden. Uppföljningssystemet beskrivs i uppföljningsplanen som ska inkluderas i ansökan i SATU om godkännande för systemet med inmatningspris. Med uppföljningssystemet ska elproducenten samla in och spara mätuppgifter om mängden stödberättigande elenergiproduktion och utarbeta en sammanfattning av mätuppgifterna för uppföljningsperioden samla in och spara mätuppgifter om mängden producerad nyttiggjord värme och utifrån uppgifterna beräkna kraftverkets totala effektivitet (endast trädbränslekraftverk eller biogaskraftverk som ansöker om värmepremie) samla in och spara uppgifter om energiinnehållet i bränslena på kraftverket. Elproducenten som ansöker om inmatningspris ska ha ett fungerande uppföljningssystem senast då rätten till inmatningspris börjar. Uppföljningsplanen behandlas i avsnitt Att utse kontrollör Elproducenten ska ingå avtal med en kontrollör som ackrediterats av Energimyndigheten. Kontrollören verifierar de allmänna och särskilda förutsättningarna i ansökan om godkännande och de därtill hörande ansökningarna om ändring och produktionsrapporterna för ansökningarna om utbetalning. Vidare granskar kontrollören att uppföljningssystemet och uppföljningsplanen stämmer överens samt besöker kraftverken inom ramen för systemet med inmatningspris.

14 Uppföljningsanvisning 10 (62) Elproducenten ska se till att den information som behövs för verifieringen tillställs kontrollören. Kontrollörens roll består av att kontrollera dokumentationen och peka på eventuella brister, felaktigheter eller feltolkningar i handlingarna och kräva att de åtgärdas innan uppgifterna kan verifieras som fullständiga och korrekta. Kontrollören verifierar att uppgifterna är fullständiga och korrekta eller utreder vad som är felaktigt eller bristfälligt. Om kontrollören inte fastställer att de verifierade uppgifterna är fullständiga och korrekta, kan Energimyndigheten avslå elproducentens ansökan eller kräva att elproducenten söker om ändring av godkännandebeslutet. En kompetent kontrollör utför sina verifieringsuppgifter effektivt och tillförlitligt enligt de ställda kraven och informerar elproducenten i tid om de brister som uppdagats. Kontrollörens uppgifter enligt 40 i produktionsstödslagen är offentliga förvaltningsuppgifter. Kontrollörens arbete är föremål för flera krav förknippade med myndighetsverksamhet. Kontrollören förutsätts vara oberoende vid utförandet av uppdragen och i synnerhet när slutsatser dras och beslut fattas. Kontrollören innehar en oberoende ställning i förhållande till elproducenten. Kontrollören får inte ge råd eller konsultation till kunden. Elproducenten bör redan i offertskedet presentera tillräckliga uppgifter om kraftverkets uppföljningssystem och dess omfattning för kontrollören. Då kan de resurser som behövs för att utföra uppgifterna dimensioneras rätt och kostnadseffektivt direkt när avtal ingås. Bland annat följande frågor inverkar på verifieringsuppgiftens omfattning och sålunda också på verifieringskostnaderna: Hur komplicerat systemet för mätning och registrering av elenergi är o avskiljande av elen för eget bruk så att den inte omfattas av stödsystemet o mätning av egen förbrukning före nätinnehavarens mätning Antal bränslen som används på anläggningen och metoderna för bestämning av deras energiinnehåll o mängdmätningarna och bestämningarna av värmevärde per bränsletyp samt systemen för registrering av dataadministration Systemet för mätning och registrering av värmeenergi för värmepremien o mätningar och uppföljningssystem gällande värme- och ångnät Nivån på automatiseringen när det gäller dataadministration och beredskapen att ta fram, konsekvent behandla och arkivera nödvändiga uppgifter för verifieringen o integrationen av uppföljnings- och rapporteringssystemen, till exempel utsläppshandelssystemet och andra system och rapporter i vilka samma uppgifter används De kontrollörsbolag som Energimyndigheten godkänt tillfälligt eller officiellt, samt besluten om godkännande av kontrollörerna presenteras på Energimyndighetens webbplats. Ett tillfälligt godkännande är giltigt en viss tid och gör det möjligt att verifiera huruvida de allmänna och särskilda förutsättningarna uppfylls i samband med ansökan om godkännande för tariffsystemet. När kontrollören och elproducenten ingår avtal ska de ta hänsyn till att en tillfälligt godkänd kontrollör inte kan verifiera produktionsrapporter i samband med ansökan om utbetalning.

15 Uppföljningsanvisning 11 (62) 3 Ansökan om förhandsbesked Enligt 17 i lagen om stöd till produktion av el ska Energimyndigheten ge elproducenten besked om projektet uppfyller de lagstadgade verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna i produktionsstödslagen eller inte. Förhandsbesked ansöker man om i projektets inledningsfas, normalt i samband med förhandlingarna om finansiering. Förhandsbesked lämnas för en bestämd tid, dock för högst två år. De ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna bedöms i samband med handläggningen av både ansökan om förhandsbesked och ansökan om godkännande. I samband med ansökan om godkännande bedöms också de tekniska förutsättningarna (bl.a. uppföljningsplanen) för ett godkännande av kraftverket för systemet för inmatningspris. Det är frivilligt att ansöka om förhandsbesked. Energimyndigheten ger ett skriftligt förhandsbesked om elproducentens projekt och detta besked är avgiftsbelagt. Om beskedet är positivt står det i beslutet att Energimyndigheten anser att projektet uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna. Energimyndigheten är skyldig att följa förhandsbeskedet i sitt beslut om godkännande av kraftverket under beskedets giltighetstid. Elproducenten bör beakta att förhandsbeskedet endast gäller den helhet som presenterats i ansökan om förhandsbesked. Förhandsbeskedet är bindande för Energimyndigheten endast i det fall att de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna fortfarande uppfylls och att de stannat på minst den nivå som Energimyndigheten godkände i sitt förhandsbesked. 3.1 Att lämna in ansökan om förhandsbesked i SATU-systemet Ansökan om förhandsbesked görs i SATU-systemet. Ansökan kan påbörjas när elproducenten och kraftverket har lagts till i systemet. Ansökan om förhandsbesked är uppdelad på två uppgiftskort i SATU-systemet. På uppgiftskort 1 finns basuppgifter om bolaget, t.ex. uppgifter om elproducenten och kraftverket samt var kraftverket är beläget, kontaktpersonen/-personerna, ägandet och bolagets nuvarande situation, generatorernas preliminära sammanlagda nominella effekt (kva) och tidpunkten när man planerar att ta kraftverket i kommersiell drift. På uppgiftskort 2 finns uppgifter om kraftverksprojektets kostnader och finansiering. På uppgiftskort 2 ska man fylla i/bifoga följande uppgifter: kostnadsberäkning för projektet (investeringens värde, kostnadernas fördelning över åren, finansieringsplan) projektets tidsschema annat offentligt stöd bilagorna till ansökan om förhandsbesked (kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl bifogas som en Excel-fil och övriga dokument som handlar om de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna som pdf-filer). Ansökan om förhandsbesked kan lämnas in till Energimyndigheten när alla uppgiftskort har fyllts i och försetts med nödvändiga bilagor. Innehållet i ansökan om förhandsbesked behöver inte verifieras av en kontrollör.

16 Uppföljningsanvisning 12 (62) 3.2 Uppgifter som ska bifogas en ansökan om förhandsbesked En elproducent som bevisligen utövat etablerad verksamhet ska till sin ansökan bifoga följande: Projektplan De två senast fastställda boksluten (resultaträkning, balansräkning, noterna till bokslutet, verksamhetsberättelse och sidorna med underskrifter) samt revisionsberättelserna som avser boksluten Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl Energimyndigheten kan vid behov även begära resultat- och balansräkningarna för den pågående räkenskapsperioden. En elproducent som ännu inte bevisligen utövat etablerad verksamhet ska till sin ansökan bifoga följande: Projektplan Bokslutet från den första räkenskapsperioden om det blivit klart. I annat fall ska bokslutsuppgifterna för innevarande räkenskapsperiod eller de preliminära uppgifterna för första räkenskapsperioden bifogas Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl Verksamhetsberättelse ska bifogas ansökan bara om bolaget skriver en. Offentligheten för de uppgifter som ska bifogas till ansökan om förhandsbesked bedöms enligt samma principer som uppgifterna för ansökan om godkännande (se avsnitt 5.4.1). 3.3 Principer för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked Elproducentens ekonomiska och operativa förutsättningar bedöms bl.a. utifrån elproducentens soliditet och kraftverksprojektets lönsamhet. Dessutom ska elproducenten ha förutsättningar att utöva kraftverksverksamhet i tolv år och projektet ska vara lönsamt när effekten av inmatningspriset medräknats. Bedömningen av de operativa och ekonomiska förutsättningarna baserar sig på uppgifter om elproducenten från tidigare år, till exempel resultaträkningar och balansräkningar. Bedömningen baserar sig också på bl.a. elproducentens lönsamhetskalkyl Soliditet Soliditeten mäts med soliditetsgrad. Bedömningen görs för varje företag skilt. Eftersom kraftverksprojekten kan genomföras utifrån olika koncept anser Energimyndigheten att soliditet ska bedömas skilt för varje företag och att inga fasta gränsvärden ska sättas för soliditetsgraden. I vissa fall har det visat sig vara svårt att bedöma om i synnerhet nyetablerade projektföretag är tillräckligt solventa. I solvensbedömningen av enskilda fall kan man även beakta kraftverksprojektets finansieringsstruktur och den därtill hörande finansieringen i form av eget kapital. I bedömningen av soliditeten tar man också hänsyn till företagets intäkter och resultatutveckling. Om risken som förknippas med företagets verksamhet är låg och resultatutvecklingen god och stabil accepteras även höga skuldsättningsgrader.

17 Uppföljningsanvisning 13 (62) I 20 kap mom. i aktiebolagslagen (624/2006) stadgas att om bolagets styrelse konstaterar att bolagets eget kapital är negativt, ska den utan dröjsmål göra en registeranmälan om förlusten av aktiekapitalet. Vid beräkning av eget kapital ska kapitallån hänföras till det egna kapitalet Kraftverksprojektets lönsamhet Kraftverksprojektets lönsamhet bedöms med en lönsamhetskalkyl som utarbetats utifrån Energimyndighetens modell. Modellen finns på Energimyndighetens webbplats. I lönsamhetskalkylen behandlas de uppskattade kassaflödena i projektet. Vid bedömningen av projektets kassaflöden behandlas kraftverksprojektet under en period på 12 år eftersom inmatningspris i regel ska betalas ut i 12 år till ett kraftverk som är godkänt för tariffsystemet. Elproducenten ska ha förutsättningar att utöva kraftverksverksamhet i tolv år, och projektet ska vara lönsamt när effekten av inmatningspriset medräknats. Vid beräkningen av projektets uppskattade kassaflöden beaktas projektets intäkter och kostnader, investeringar för att starta projektet enligt 6 i statsrådets förordning (1313/2007) samt projektets finansieringsstruktur under en tolvårsperiod. I bedömningen av kraftverksprojektets lönsamhet ska elproducentens kassaflöde (inklusive stöd) beräknat med lönsamhetskalkylbladet vara positivt under en 12-årsperiod för att elproducenten ska kunna få ett positivt förhandsbesked. Energimyndighetens modell för beräkning av lönsamheten omfattar också en kostnadsberäkning och en finansieringsplan. I kostnadsberäkningen och finansieringsplanen ska redogöras för projektets totalkostnader och hur totalkostnaderna kommer att finansieras. Av kostnadsberäkningen och finansieringsplanen ska det framgå hur alla kostnader ska fördelas mellan olika finansiärer. Det innebär att man i finansieringsplanen ska kunna se hur finansieringen fördelas mellan eget kapital, främmande kapital, övrig finansiering eller internt tillförda medel. Av finansieringsplanen ska det även framgå var det tilltänkta främmande kapitalet ska anskaffas. När det gäller finansiering ska man även ange i vilken fas i beslutsprocessen om finansiering man befinner sig (det kan till exempel handla om rekognoseringsfas, ansökningsfas, villkorligt beslut eller ett bekräftat finansieringsbeslut). Dessutom ska man i finansieringsplanen ange vilken typ av finansiering det handlar om (t.ex. lån, kapitallån, höjning av aktiekapitalet, leasingfinansiering osv.). Vid behov tar Energimyndigheten kontakt med de i ansökan angivna finansiärerna Bedömning av verksamhetsmässiga förutsättningar När myndigheten bedömer de verksamhetsmässiga förutsättningarna ska den kunna skapa sig en tillförlitlig uppfattning om bolagets verksamhet och kraftverksprojektet. I projektplanen ska elproducenten ge en beskrivning av vad som har gjorts, vad som är läget för tillfället och hur man ska gå vidare. I bilagan ska elproducenten redogöra för följande frågor: Teknisk-ekonomisk genomförbarhet o Produktion (antal fullasttimmar som kan uppnås, kraftverkets läge, typ av panna/generator/turbin) o Generatorernas sammanlagda nominella effekt i kva och kw. o Elnätsanslutning (anslutning till distributions-/stamnät) Tillstånd (bygglov) Finansiering

18 Uppföljningsanvisning 14 (62) Projektets tidsschema. I projektplanen ska elproducenten ge en utredning av när byggarbetena och provdriften ska påbörjas och när kraftverket kommer att tas i kommersiell drift. Utifrån bokslutet bedömer man företagets förmåga att klara av sina ekonomiska ålägganden. Boksluten och verksamhetsberättelserna ska enligt revisionsberättelsen ge en rättvisande och tillräcklig bild av resultatet av företagets verksamhet och den ekonomiska ställningen. Om revisionsberättelsen innehåller ett villkorligt utlåtande av revisorn, men revisorn ändå har kunnat uttala sig om bokslutet, bedöms revisionsberättelsen från fall till fall. Energimyndigheten hämtar bolagets handelsregisterutdrag ur offentliga källor. I handelsregisterutdraget kontrollerar Energimyndigheten att uppgifterna i ansökan om förhandsbesked överensstämmer med uppgifterna om elproducenten i handelsregisterutdraget. Energimyndigheten kontrollerar om det finns en anteckning om näringsförbud för näringsidkaren eller bolagets ansvarspersoner. Hur ett gällande näringsförbud inverkar på de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna beror på det enskilda fallet. Energimyndigheten kontrollerar uppgifterna om bolagets skatteskulder och deklarationsförsummelser i skatteskuldsregistret. Hur en anteckning i registret inverkar på de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna beror på det enskilda fallet.

19 Uppföljningsanvisning 15 (62) 4 Ansökan om kvot I 17 a i produktionsstödslagen stadgas att en elproducent hos Energimyndigheten kan ansöka om ett kvotbeslut för ett vindkraftverk som är under planering. Med beslutet kan elproducenten på förhand reservera en kvot av den totala vindkraftskapaciteten på megavoltampere. En ansökan kan göras efter det att de bygglov och åtgärdstillstånd som enligt markanvändningsoch bygglagen (132/1999) behövs för vindkraftverkets turbiner har vunnit laga kraft och ett sådant avtal enligt elmarknadslagen som möjliggör anslutning av vindkraftverket till elnätet har ingåtts med nätinnehavaren. Dessutom ska det i ansökan ingå utredningar om elproducenten, vindkraftverket och den nominella effekten för dess generatorer, tidtabellen för genomförande av investeringen samt övriga uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna bedömas och avgöras. Det kraftverk för vilket producenten ansöker om kvotbeslut ska vara samma kraftverk enligt 5 1 mom. 2 punkten i produktionsstödslagen för vilket det ska göras ansökan om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris, beslut om godkännande för tariffsystemet och för vilket det eventuell har ansökts om förhandsbesked. 4.1 Att ansöka om kvotbeslut via SATU-systemet Ansökan om kvotbeslut görs i SATU-systemet. Ansökan inleds på kraftverkets huvudsida. I ansökan ska bl.a. följande information uppges: generatorernas sammanlagda nominella effekt bilagor till ansökan om kvotbeslut (bygglov eller åtgärdstillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen, avtal med nätinnehavaren enligt elmarknadslagen om anslutning av vindkraftverket till elnätet och projektplan i pdf-format) Generatorernas sammanlagda nominella effekt anges i enheten för skenbar effekt, kva, m.a.o. kilovoltampere. Den nominella effekten framgår oftast av en skylt som fästs på elgeneratorn eller, om sådan skylt inte finns, av planerings- och andra motsvarande dokument. Om den nominella effekten inte framgår entydigt av planeringsdokumenten, används det största värde som framgår av dokumenten och som motsvarar uppgifterna i bygglovet och avtalet om anslutning till elnät. Om generatorns effekt har angetts endast som aktiv effekt (P, enhet W) och med effektkoefficienten cos(phii) ska den omvandlas till den skenbara effekten (S, enhet VA) med ekvationen S=P/cos(phii). Om det på generatorns skylt anges eller av dokumenten framgår flera värden för generatorns nominella effekt ska det värde som ligger närmast generatorns maximala effektkurva väljas ut och anges i ansökan om kvot. Ansökan om kvot undertecknas elektroniskt när alla uppgifter är ifyllda och bilagorna har bifogats. Innehållet i kvotansökan behöver inte verifieras av en kontrollör. Efter underskriften övergår ansökan om kvot till behandling hos Energimyndigheten som kontrollerar innehållet i ansökan. Om Energimyndigheten anser att uppgifter behöver kompletteras eller korrigeras, returneras ansökan via SATU-systemet för komplettering. Elproducentens kontaktperson får ett meddelande om returen med e-post. I meddelandet uppges en närmare orsak till varför anmälan skickas tillbaka. Därefter ska representanten för elproducenten komplettera ansökan och underteckna den på nytt varvid den skickas tillbaka till Energimyndigheten.

20 Uppföljningsanvisning 16 (62) Utan ett lagakraftvunnet bygglov enligt produktionsstödslagen och ett avtal om nätanslutning som bilagor kommer Energimyndigheten att avslå ansökan. Ansökan om kvot kan lämnas på nytt när de ovan nämnda bilagorna är i ordning. Energimyndigheten kontrollerar att ansökan uppfyller de stadgade kriterierna/kraven och fattar därefter beslut om kvot. Energimyndigheten fattar ett avgiftsbelagt kvotbeslut som gäller i två år från det att beslutet vunnit laga kraft, dock högst till den 1 november Den elproducent som ansöker om godkännande för tariffsystemet med inmatningspriser med stöd av ett gällande kvotbeslut som vunnit laga kraft på det sätt som stadgas i 14 i lagen om produktionsstöd har företrädesrätt till att få godkännande för tariffsystemet. Enligt 14 i produktionsstödslagen ska det i ansökan om godkännande för vindkraftverk ingå en verifiering från en kontrollör som visar att kraftverkets läge och nätanslutning överensstämmer med kraven i 7 och att kraftverket uppfyller förutsättningarna enligt 9 2 eller 3 punkten. Energimyndigheten anser att kravet uppfylls när samtliga frågor i kontrollörens verifikation till godkännandeansökan har besvarats med att de uppgifter som lämnats på uppgiftskort 2 till ansökan om godkännande är riktiga och att kraftverket till denna del uppfyller kriterierna. Om kontrollörens verifikation i en aktiv ansökan om godkännande är bristfällig när kvotbeslutet slutar att gälla så förlorar elproducenten sin rätt att bli antagen i systemet med inbetalningspris. Enligt 14 i produktionsstödslagen ska det i ansökan dessutom ingå elproducenten, kraftverksprojektet och kraftverket samt den tidpunkt då kraftverket enligt planerna kommer att tas i kommersiell drift. Dessutom ska i ansökan ingå en plan för produktionen av stödberättigande el ska följas upp. Med avseende på dessa uppgifter anser Energimyndigheten att ansökan om godkännande har lämnats på det sätt som stadgas i 14 när den aktiva ansökan innehåller svar på samtliga frågor på uppgiftskorten 1 och 3. Dessa uppgifter kan vid behov kompletteras genom normalt förfarande även efter att kvotbeslutet har förfallit. Om kvotbeslutet förfaller innan elproducenten har ansökt om godkännande av vindkraftverket för tariffsystemet och det finns plats i kvoten, kan elproducenten lämna en ny ansökan om kvotbeslut. Det är möjligt att följa med kvotstatusen via kvotkalkylatorn i SATU-systemet. 4.2 Uppgifter som ska bifogas en kvotansökan Elproducenten ska till ansökan foga följande: bygglov eller åtgärdstillstånd som vunnit lagakraft enligt markanvändnings- och bygglagen och intyg om att lovet/tillståndet har vunnit laga kraft avtal med nätinnehavaren enligt elmarknadslagen om anslutning av vindkraftverket till elnätet projektplan Bilaga Bygglov eller åtgärdstillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen: Enligt 17 a i lagen om produktionsstöd är förutsättningen för att ansökan ska kunna behandlas att ett bygglov eller åtgärdstillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL, 132/1999) för vindkraftverkets turbiner har vunnit laga kraft. Till ansökan ska dessutom fogas intyg om att byggloven eller

21 Uppföljningsanvisning 17 (62) åtgärdstillstånden har vunnit laga kraft. Intyget kan erhållas från den behöriga besvärsmyndigheten, i praktiken den förvaltningsdomstol vars domkrets omfattar handläggningen av klagomål över bygglovet eller åtgärdstillståndet. Den behöriga domstolen framgår av besvärsansvisningen på bygglovet eller åtgärdstillståndet. Bygglovet eller åtgärdstillståndet samt intygen om laga kraft ska bifogas kvotansökan i pdf-format. I fall det finns flera lov/tillstånd ska dessa namnges entydigt. Generatorernas sammanlagda nominella effekt enligt kvotansökan ska motsvara uppgifterna i anslutningsavtalet ifall det i bygglovet har tagits ställning till nominell effekt. Om ansökan om bygglov har lämnats under ett annat bolags namn, ska till ansökan bifogas en handling enligt vilken bygglovet kan anses ha blivit överfört till den som söker om kvotbeslut (t.ex. arrendeavtal). Energimyndigheten kan fatta kvotbeslutet endast utifrån ett bygglov som vunnit laga kraft. Om bygglovet har överklagats och en ändringsprocess pågår, uppfylls inte förutsättningarna för ansökan om kvotbeslut. I bygglovet kan det finnas villkor för inledande av byggarbetena, såsom utverkande av miljötillstånd eller försvarsmaktens utlåtande eller att planläggningen för området har vunnit laga kraft. Energimyndigheten anser att villkorliga bygglov som vunnit laga kraft uppfyller kriteriet för laga kraft enligt produktionsstödslagen och granskar således inte inom ansökningshandläggningen att villkoren uppfylls. Energimyndigheten ska likväl avslå ansökan om det finns vägande skäl för att misstänka att elproducenten saknar förutsättningar för att lämna en ansökan om godkännande för tariffsystemet med inmatningspris före den 1 november 2017 Bilaga Avtal med nätinnehavaren enligt elmarknadslagen om anslutning av vindkraftverket till elnätet: Enligt 17 a i lagen om produktionsstöd förutsätts det för ansökan att ett sådant avtal enligt elmarknadslagen som möjliggör anslutning av vindkraftverket till elnätet har ingåtts med nätinnehavaren. Elproducenten ska ha ingått avtal med någon nätinnehavare (distributionsnät, slutet distributionsnät eller fastighetsinternt nät), i vars nät elproducenten kan mata in elkraft och där den inmatade elkraften är berättigad till inmatningspris. Avtalet behöver med andra ord inte nödvändigtvis ingås med en distributionsnätsinnehavare. Avtalet om anslutning till elnätet ska bifogas kvotansökan i pdf-format. Generatorernas sammanlagda nominella effekt enligt kvotansökan ska motsvara uppgifterna i anslutningsavtalet. Uppgifternas relation till den nominella effekten kan redogöras i projektplanen till exempel om den ansökta nominella effekten är större än den nominella effekten enligt nätanslutningsavtalet. Om nätanslutningsavtalet har tecknats under ett annat bolags namn, ska till ansökan bifogas en handling enligt vilken avtalet kan anses ha blivit överfört till den som söker om kvotbeslut (t.ex. arrendeavtal). Bilaga Projektplan: Projektplanen ska gälla ett specifikt vindkraftverk som är under planering, enligt definitionen i 5 1 mom. 2 punkten. Vindkraftverket ska specificeras med blanketten om vindkraftverkets basuppgifter och projektplan. I projektplanen ska elproducenten ge en beskrivning av vad som har gjorts i projektet, projektets aktuella status och hur man går/kommer att gå vidare. Frågor som ska utredas i bilagan beskrivs i avsnitt Speciellt i projektplanen ska det tas ställning till motiveringen för den ansökta nominella effekten. Projektplanen ska bifogas kvotansökan i pdf-format. 4.3 Överföring av kvotbeslutet Energimyndigheten ska överföra kvotbeslutet till en annan elproducent i enlighet med 17 c i produktionsstödslagen om den elproducent som framgår av kvotbeslutet gör en skriftlig anmälan om detta samt tillställer erforderliga uppgifter om den övertagande parten och dennes samtycke till Energimyndigheten. Därutöver ska de kriterier som fastställs i 17 b fortfarande uppfyllas.

22 Uppföljningsanvisning 18 (62) För överföringen ska elproducenten lämna en ansökan om överföring via SATU och på så sätt meddela att innehavet av det nämnda kraftverket överförts till en annan elproducent. Beslutet om överföring av kvotbeslut gäller enligt den giltighetstid som angetts i kvotbeslutet enligt 17 b. Att ansöka om överföring via SATU-systemet Endast kvotbeslut kan överföras. Ansökan om överföring kan inte inledas i SATU så länge det finns en öppen kvotansökan eller en ansökan om ändring, hävning eller återkallande av kvotbeslut. Den överlåtande partens åtgärder Den överlåtande parten inleder ansökan om överföring på kraftverkets huvudsida. I rullgardinsmenyn anges den elproducent (= den övertagande parten) till vilken kvotbeslutet ska överföras. Ansökan om överföring finns på ett uppgiftskort i SATU-systemet. I övrigt utförs överföring av kvotbeslut på samma sätt som överföring av godkännandebeslut (se avsnitt 7.2) med undantag för bedömning av de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna.

23 Uppföljningsanvisning 19 (62) 5 Ansökan om godkännande Ett vindkraftverk, biogaskraftverk, skogsfliskraftverk eller trädbränslekraftverk kan godkännas för tariffsystemet om det har verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att bli godkänt för systemet så som beskrivs i 7 11 i lagen. Ett vindkraftverk kan godkännas för tariffsystemet endast om det har en genom beslut fast-ställd kvot av vindkraftverkens totala kapacitet eller om det är fråga om ett pilotprojekt för havsbaserade vindkraftverk enligt 9 i produktionsstödslagen. Även om kraftverket är i gemensam ägo kan det i SATU-systemet endast hänföras till en elproducent. Man kan inte lämna in en gemensam ansökan om godkännande. Beslutet om godkännande kan dock senare överföras till en annan elproducent. Hur kontrollören utses beskrivs i avsnitt 2.4. Ifall det inte har utsetts en kontrollör kan ansökan om godkännande inte fylls i fullständigt. En förteckning över kontrollörer finns på Energimyndighetens webbplats. Ansökan om godkännande är uppdelad på fyra uppgiftskort i SATU-systemet. På uppgiftskort 1 finns basuppgifter om elproducenten och kraftverket samt uppgifter om statligt stöd och en utredning om huruvida de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna uppfylls. Energimyndigheten kontrollerar uppgifterna på uppgiftskort 1. På uppgiftskort 2 finns följande uppgifter som kontrollören verifierar: Är kraftverket beläget i Finland eller inom Finlands territorialvatten Är kraftverket anslutet till ett elnät där? Följer generatorernas nominella effekt bestämmelserna? Är årsproduktionen ändamålsenlig? Är kraftverket nytt och innehåller inga begagnade delar (även biogasanläggningar)? Producerar kraftverket nyttiggjord värme? Vad är kraftverkets totala effektivitet? Har kraftverket förgasare? På uppgiftskort 3 fyller man i kraftverkets uppföljningsplan. Energimyndigheten kontrollerar uppgifterna på uppgiftskort 3. På uppgiftskort 4 finns en fråga om blankettens offentlighet, möjlighet att lämna ytterligare information samt att underteckna. Ansökan om godkännande kan lämnas till Energimyndigheten för behandling när alla uppgiftskort fyllts i och kontrollörens verifiering lämnats in. 5.1 UPPGIFTSKORT 1 (första sidan i ansökan) Tidpunkt för inledande av kommersiell drift och tidigare stöd På blanketten visas först basuppgifter om elproducenten och kraftverket samt kraftverkstyp. SATU systemet fyller automatiskt i uppgiftskort 1 med basuppgifterna om elproducenten och kraftverket samt kraftverkstyp.

24 Uppföljningsanvisning 20 (62) Skogsfliskraftverken får sedan frågor om tidpunkten för kommersiellt idrifttagande och om skogsfliskraftverket hör eller har kraftverket hört till systemet med inmatningspris. Av ett skogsfliskraftverk förutsätts det att kraftverket inte tidigare omfattats av tariffsystemet med inmatningspris. Med tariffsystemet med inmatningspris avses här det tariffsystem som definieras i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor och inte systemet med inmatningspris för torvkondensel som var i kraft tidigare. Kraftverk som omfattats av systemet med inmatningspris för torvkondensel kan få inmatningspris för skogsflis i egenskap av skogsfliskraftverk. Ett kraftverk som blivit godkänt för tariffsystemet i egenskap av trädbränslekraftverk kan inte ansöka om att bli godkänt på nytt som skogsfliskraftverk. Ett kraftverk som tas i drift som nytt i flera etapper inom tidsgränserna i produktionsstödslagen kan godkännas för systemet med inmatningspris förutsatt att övriga villkor för godkännandet uppfylls. Om till exempel ett biogaskraftverk och en biogasanläggning blir klara och tas i drift vid olika tidpunkter kan anläggningshelheten trots det godkännas för tariffsystemet. I detta fall ska man ansöka om inmatningspris när både biogaskraftverket och biogasanläggningen har tagits i drift och kraftverket har anslutits till nätet. Därefter kommer frågor om statligt stöd. Ett nytt kraftverk (exkl. nytt skogsfliskraftverk) som erhållit statligt stöd kan inte ansöka om att bli godkänt för tariffsystemet med inmatningspris! Detta gäller även biogaskraftverkens biogasanläggningar. Närmare information om statliga stöd finns i avsnitt Statliga stöd Kompensation för vindkraft Gällande vindkraftverk följer därefter frågor om kompensation för vindkraft. De vindkraftverk som är belägna inom kompensationsområdet ska betala en vindkraftsavgift per turbin. I lagen om kompensationsområden för vindkraft föreskrivs om kompensationsområden för vindkraft, om byggande av vindkraftverk inom dessa och om de avgifter till staten som tas ut för de vindkraftverk som är belägna inom sådana områden. För närvarande är vindkraftsområdet vid Bottenviken ett kompensationsområde enligt lag. Försvarsmaktens övervakningssystem i kompensationsområdet har utvecklats så att vindkraftverk kan byggas och tas i drift utan att försvarsmakten gör en separat utredning. Om kraftverket ligger helt eller delvis inom kompensationsområdet, ska vindkraftsproducenten lämna en anmälan om detta till Energimyndigheten innan kraftverket tas i kommersiell drift. Ett jakande svar på första frågan likställs med en anmälan enligt 5 i lagen om kompensationsområden för vindkraft (490/2013). Elproducenten ska dessutom uppge inom vilket kompensationsområde vindkraftverket ligger samt antalet turbiner i kraftverket. Den första posten för vindkraftsavgiften förfaller till betalning inom sex månader efter att ovan nämnda anmälan lämnats in. Den andra posten förfaller till betalning den 30 juni följande kalenderår och de övriga posterna vid motsvarande tidpunkt därpå följande år. Vindkraftsavgiften är totalt euro Elproducentens ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar Till ansökan ska bifogas en lönsamhetskalkyl över projektet i excel-format och andra dokument om de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna i pdf-format. De ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna bedöms vid ansökan om godkännande utifrån samma principer som vid ansökan om förhandsbesked. Närmare information finns i uppföljningsanvisningens avsnitt 3.3 om principerna för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked.

25 Uppföljningsanvisning 21 (62) Uppgifter som ska bifogas en ansökan om godkännande för inmatningspris En elproducent som bevisligen utövat etablerad verksamhet och vars kraftverk är ett idrifttaget skogsfliskraftverk ska till sin ansökan bifoga följande: Verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse från de två senaste räkenskapsperioderna Energimyndigheten kan vid behov även begära resultat- och balansräkningarna för den pågående räkenskapsperioden. En elproducent som bevisligen utövat etablerad verksamhet och vars kraftverk är nytt ska till sin ansökan bifoga följande: Verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse från de två senaste räkenskapsperioderna Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl (Energimyndighetens excel-blad) En beskrivning av hur kraftprojektet framskrider Energimyndigheten kan vid behov även begära resultat- och balansräkningarna för den pågående räkenskapsperioden. En elproducent som ännu inte bevisligen utövat etablerad verksamhet ska till sin ansökan bifoga följande: Bokslutet från den första räkenskapsperioden om det blivit klart. I annat fall ska bokslutsuppgifterna för innevarande räkenskapsperiod eller de preliminära uppgifterna för första räkenskapsperioden bifogas Kraftverksprojektets lönsamhetskalkyl (Energimyndighetens excel-blad) En beskrivning av hur kraftprojektet framskrider Verksamhetsberättelse ska bifogas ansökan bara om bolaget skriver en Bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om godkännande Bedömningen sker i samband med ansökan om godkännande enligt samma principer som i samband med ansökan om förhandsbesked (se avsnitt 3.3 om principerna för bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar vid ansökan om förhandsbesked). En beskrivning av hur kraftverksprojektet framskrider innebär inte att man ska lämna in en hel projektplan. I den här bilagan ska elproducenten ge en kortare beskrivning av vad som har gjorts, vad som är läget för tillfället och hur man ska gå vidare. I bilagan ska elproducenten redogöra för följande frågor: När har kraftverksprojektet inletts? Är kraftverket färdigt? Om inte, i vilken fas befinner sig kraftverksprojektet? Har provdrift genomförts? Om provdriften har inletts när är det tänkt att den ska vara klar? Enligt vilken tidtabell planerar man att ta kraftverket i kommersiell drift? Beskrivningen av kraftverksprojektet ska övertyga myndigheterna om att det är sannolikt att projektet blir klart i tid.

26 Uppföljningsanvisning 22 (62) 5.2 UPPGIFTSKORT 2 (Uppgifter som ska verifieras av en kontrollör) Kraftverkets läge och nominella effekt På uppgiftskort 2 ställs frågor om kraftverkets läge och generatorernas sammanlagda nominella effekt (kva). Den nominella effekten anges i enheten för skenbar effekt, kva, m.a.o. kilovoltampere. Den nominella effekten framgår oftast av en skylt som fästs på elgeneratorn eller, om sådan skylt inte finns, av planerings- och andra motsvarande dokument. Om generatorns effekt har angetts endast som aktiv effekt (P, enhet W) och med effektkoefficienten cos(phii) ska den omvandlas till den skenbara effekten (S, enhet VA) med ekvationen S=P/cos(phii). Om det på generatorns skylt anges flera värden för generatorns nominella effekt ska det värde som ligger närmast generatorns maximala effektkurva väljas ut och anges i ansökan om godkännande. Observera att ett kraftverk som inte är beläget i Finland eller inom Finlands territorialvatten eller som inte är anslutet till elnätet där, eller som är beläget i landskapet Åland, inte kan ansöka om att bli godkänt för tariffsystemet med inmatningspris Nybyggnadskrav för kraftverk och biogasanläggning Gällande vind-, trädbränsle- och biogaskraftverk ställs frågan om kraftverket är nytt. Ett kraftverk som innehåller begagnade delar kan inte ansöka om att bli godkänt för tariffsystemet med inmatningspris. Med kraftverk anses i det här sammanhanget ett system som används till att omvandla energikällan till elenergi. Även biogasanläggningar som producerar biogas för biogaskraftverk ska vara nya. Vad som ska vara nytt hos kraftverket definieras i 1 i produktionsstödsförordningen. Energimyndighetens riktlinjer Vindkraftverkstornet anses ha fast energiteknisk koppling till turbinen. Den betraktas som en teknisk konstruktion med fast koppling till kraftproduktionen, och därmed måste det vara nytt enligt produktionsstödslagens mening. Förädling av slam på en biogasanläggning anses vara en sådan process som omfattas av kravet på nybyggnad eftersom det handlar om anordningar inom förbehandlingssystemen till biogasreaktorn på biogasanläggningen. Avloppsreningsverk anses i regel inte ha ett energitekniskt samband med biogaskraftverk eftersom ett avloppsreningsverk inte producerar el som en del av ett biogaskraftverk. När det gäller biogaskraftverk tillämpas dock kravet på nybyggnad för avloppsreningsverket om avloppsreningsverket byggs samtidigt som eller senare än biogaskraftverket, endast används av det ifrågavarande biogaskraftverket, ligger inom samma kraftverksområde som biogaskraftverket och har ett energitekniskt samband med biogaskraftverket. När det gäller biogaskraftverk tillämpas kravet på nybyggnad för biogaskraftverkets komposteringsanläggning om komposteringsanläggningen har byggts samtidigt som eller senare än biogaskraftverket, ligger inom kraftverksområdet i omedelbar närhet av biogaskraftverket, endast används för kompostering av det ifrågavarande biogaskraftverkets avfall och har ett energitekniskt samband med biogaskraftverket, dvs. inte processtekniskt kan åtskiljas från biogaskraftverket.

27 Uppföljningsanvisning 23 (62) Motsvarande krav på nybyggnad tillämpas även på avloppsreningsverk och komposteringsanläggningar i anslutning till biogasanläggningar samt på andra kraftverkstyper, till exempel skogsfliskraftverk. Ett biogaskraftverk som ansluts till en befintlig anläggning kan godkännas för tariffsystemet med inmatningspris. Kraftverket och biogasanläggningen ska vara helt nya och utbyggnaden av den befintliga anläggningen ska göras med nya delar och komponenter. Kraftverket kan anslutas till befintliga el- och automationssystem, förutsatt att utbyggnaden till systemen görs med nya delar och komponenter. Ett biogaskraftverk och en biogasanläggning kan byggas till en befintlig komposteringsanläggning, förutsatt att biogaskraftverket och biogasanläggningen är nya och utbyggnaden görs med nya delar och komponenter Uppgifter om biogasanläggningar På uppgiftskort 2 ska biogaskraftverken fylla i uppgifterna om alla biogasanläggningar. Klicka på knappen Lägg till ny för att mata in uppgifterna om biogasanläggningarna. Följande uppgifter ska anges om biogasanläggningarna: Biogasanläggningens namn Planerad kommersiell idrifttagningsdag för biogasanläggningen Adress där biogasanläggningen är belägen o Adress o Postnummer o Postanstalt Koordinater (ETRS-TM35FIN) o N/lat o E/lon Ansökan om värmepremie Biogaskraftverken ska också svara på frågan Ansöker kraftverket om ett inmatningspris höjt med värmepremie. Enligt 10 i produktionsstödslagen kan ett biogaskraftverk godkännas för tariffsystemet såsom berättigat till ett inmatningspris höjt med värmepremie, om 1) det vid elproduktion också producerar nyttiggjord värme; och 2) det har en total effektivitet på minst 50 procent eller, då generatorerna har en sammanlagd nominell effekt på 1 megavoltampere eller mer, på minst 75 procent. Om kraftverket ansöker om värmepremie ska det också fastställa den totala effektiviteten, vilket innebär skyldighet att följa både den nyttiggjorda värmen och energiinnehållet i bränslena (se 8 11 i produktionsstödsförordningen). Trädbränslekraftverk och biogaskraftverk som ansöker om värmepremie får också en fråga om hur värmen nyttiggörs Uppgifter om kraftverkens årsproduktion I Beräkning av kraftverkets årsproduktion (elproduktion som berättigar till stöd, MWh/a). avses med kraftverkets årliga elenergiproduktion som ska beräknas preliminärt mängden el producerad i kraftverkets generator med stödberättigad energikälla (aktiv energi), minskad med den elenergi som kraftverkets apparater för egen förbrukning förbrukar (se även avsnitt System för mätning av elenergi). Uppskattningen av årsproduktionen ska vara en så realistisk produktionsprognos som möjligt. Mängden stödberättigad el fås fram genom att man från mängden producerad el drar av

28 Uppföljningsanvisning 24 (62) skattefri egen förbrukning andelen bränsle som inte berättigar till stöd Att beräkna årsproduktion för vindkraft I ansökan om godkännande anges uppskattning av den årliga stödberättigade elenergimängden på kraftverket. Att ta fram en mer preciserad uppskattning av produktionen: Elproducenten gör en beräkning av den genomsnittliga årsproduktionen på kraftverket. Av utredningen ska framgå o en prognos om årsproduktionen som motsvarar kraftverkets egenskaper och som anpassats till vindförhållandena. Kontrollören granskar beräkningen och kontrollerar bland annat o att uppskattningen av årsproduktionen avser rätt kraftverkstyp (tillverkare, modell) o att man vid beräkningen tillämpat god praxis o att inga systematiska fel har begåtts vid utförandet av beräkningen (över- eller underskattning) o om elproducenten uppskattat graden av osäkerhet. Innehållet i utredningen av uppskattad produktion: Av utredningen ska framgå o kraftverk (tillverkare, modell) de kan vara flera (vindkraftpark, enheterna ska specificeras) o vilka faktiska eller uppskattade vindmätningsuppgifter produktionsuppskattningen baserar sig på (bl.a. utnyttjade uppgiftskällor, höjder och mätperioder) o kraftverkets effektkurva i förhållande till vindhastigheten, hur effektkurvan utnyttjats i produktionsprognosen samt en uppskattning av graden av osäkerhet hos prognosen o kraftverkets nominella effekt och maximieffekt o rotorns diameter och mittpunktens höjd. Kontrollören verifierar utgångspunkterna för utredningen om uppskattad produktion samt hur uppskattningen har genomförts. Elproducenten kan senare ansöka om en ändring av beslutet om godkännande för att höja den totala elproduktionen. För att Energimyndigheten ska få en rimlig uppskattning av produktionen för sin budgetering ska produktionsprognosen vara adekvat utförd. Detta förutsätter vindmätningar av hög kvalitet på projektområdet eller i dess omedelbara närhet, högkvalitativa analyser av mätresultaten samt användning av en resursmodell som beskriver terrängen. Mätningarna kan göras av sökanden själv eller av en utomstående aktör. Det finns ingen tidsgräns för mätperiodens längd. En kort mätperiod ökar produktionsprognosens osäkerhet jämfört med en lång mätperiod. I stället för eller utöver vindmätningar är det även möjligt att utnyttja uppgifter om produktionen i existerande kraftverk om de ligger på projektområdet eller i dess omedelbara närhet.

29 Uppföljningsanvisning 25 (62) Energimyndigheten bestämmer den högsta totala mängden producerad el som man betalar inmatningspris på under beslutets giltighetstid. Elproducenten kan ansöka om ändring om det visar sig att produktionen är märkbart större än vad som uppskattats Nyttiggjord värme Som nästa fråga på uppgiftskort 2 frågas om årsproduktionen av nyttiggjord värme (MWh/a). Frågan ställs bara till trädbränslekraftverk och biogaskraftverk som ansöker om värmepremie. Med denna beräknade årliga värmeenergimängd avses nyttiggjord värme som enligt 10 i produktionsstödsförordningen är värme för vidare utnyttjande som produceras samtidigt och inom samma process som el och som tillgodoser sådant behov av uppvärmning och kylning som kan motiveras ekonomiskt. Med produktion av nyttiggjord värme avses mängden värme som överförts från kraftverket till fjärrvärme- eller processångnät eller nyttiggjorts på ett motsvarande sätt. I produktionsstödslagen finns inte begreppet värme för kraftverkets eget bruk (jfr el för egen förbrukning). All värme som på kraftverket utnyttjas för att tillgodose ett behov uppvärmning eller kylning betraktas som nyttiggjord värme. Nyttiggjord värme ska i regel bestämmas med mätningar. Om förbrukningsstället inte ligger i kraftverkets omedelbara närhet mäts värmen när den lämnar kraftverket. Behovet kan motiveras ekonomiskt om det inte överskrider uppvärmnings- eller kylningsbehovet och om det annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor genom andra sätt att producera energi (se avsnitt Systemet för bestämning av värmeenergi). Beräkningen av årsproduktionen av nyttiggjord värme används för att bedöma huruvida kriteriet gällande total effektivitet uppfylls Höjt stöd och total effektivitet i samband med värmeproduktion På uppgiftskort 2 frågas om uppskattning av kraftverkets totala effektivitet (%). Frågan ställs bara till trädbränslekraftverk och biogaskraftverk som ansöker om värmepremie. I ansökan ska man ge en uppskattning av den totala effektiviteten under en period på 12 månader då kraftverket fungerar som planerat. Enligt 11 i produktionsstödsförordningen avses med total effektivitet summan av mängden el och värme dividerad med det sammanlagda energiinnehållet i de bränslen som använts i produktionen. Med energiinnehåll avses det effektiva värmevärdet i det bränsle som används (i biogaskraftverk biogas, inte ingångsmaterial) multiplicerat med mängduppgiften för bränslet. Energiinnehållet i bränslena motsvarar det sammanlagda energiinnehållet i samtliga bränslen som används på kraftverket. Som startbränsle klassificeras bränslen som används för att starta kraftverket och vars energiinnehåll under inmatningsprisperioden är högst 2,5 % av summan av energiinnehållet i de bränslen som används i kraftverket. Om det på kraftverket utöver elproduktionen eller den kombinerade produktionen av el och värme finns separat värmeproduktion ska man vid uppföljningen skilja kraftverkets användning av stödberättigade bränslen från bränslen som används i värmepannorna. Med energiinnehållet i biogaskraftverkets bränsle avses det genomsnittliga/beräknade effektiva värmevärdet för biogas (som beror på den beräknade metanhalten) multiplicerat med den årliga uppskattade mängden gas som kommer att förbrukas (se avsnitt Systemet för bestämning av bränslenas energiinnehåll).

30 Uppföljningsanvisning 26 (62) Den mängd el som utgör grunden för beräkningen av total effektivitet motsvarar mängden producerad el minskad med den elenergi som apparaterna för eget bruk förbrukar. (Se avsnitt System för mätning av elenergi.) Den mängd värme som utgör grunden för beräkningarna motsvarar den tidigare uppskattade mängden nyttigjord värme. (Se avsnitt System för mätning av värmeenergi.) Eftersom man inte känner till den faktiska totala effektiviteten hos t.ex. trädbränslekraftverk eller biogaskraftverk förrän i efterhand är det tillåtet att använda planeringsvärden när man beräknar produktion preliminärt. Obs: Eftersom det finns risk att beräkningen av den totala effektiviteten på det sätt som beskrivs här leder till stor osäkerhet då tillförlitliga uppgifter oftast inte finns tillgängliga om allting på förhand, är det rimligt att elproducenten beräknar kraftverkets totala effektivitet enligt sina egna metoder med hjälp av till exempel tillfälliga uppgifter, uppgifter om anordningars och komponenters totala effektivitet och det årliga planeringsvärdet för behovet av nyttiggjord värme. Även om man i planeringsfasen tillåter användningen av planeringsvärden och uppskattningar är det inte tillåtet att i samband med uppföljningen använda något standardvärde för total effektivitet eller pannans garanterade totala effektivitet, utan uppföljningen måste basera sig på mätningar. När man i samband med uppföljningen beräknar huruvida kriterierna för total effektivitet uppfyllts måste man använda värden som registrerats med de mätsystem och analyser som specificerats i uppföljningsplanen. Kontrollen av den totala effektiviteten tar hänsyn till alla bränslen som uppgivits i uppföljningsplanen. 5.3 UPPGIFTSKORT 3 (Uppföljningsplan) En uppföljningsplan är en plan utarbetad av elproducenten. Elproducenten ska följa planen och ta fram uppgifter om mängden stödberättigad el under prisperioden samt påvisa att kriteriet på total effektivitet uppfylls. För uppföljningen behövs pålitliga, fullständiga och verifierbara uppgifter om den stödberättigade elproduktionen, energiinnehållet i de bränslen som används och nyttiggjord värme (beroende på anläggning och bränslen). Elproducenten är skyldig att ordna en tillförlitlig bokföring över dessa Avgränsningar i kraftverk Om det på kraftverket både finns pannor som producerar el och pannor som enbart producerar värme ska det genom mätningar gå att fastställa mängden bränsle som används i de pannor som deltar i elproduktionen. Endast om både el- och värmepannorna hela tiden använder exakt samma bränsleblandning kan även uppgifterna om värmepannans bränsle matas in i ansökan om utbetalning då andelen stödberättigat bränsle ändå är den samma. En panna anses delta i elproduktionen endast då den producerar högtrycksånga för en turbin. Pannor eller gasturbiner som deltar i elproduktionen men inte använder ett stödberättigat bränsle kan antingen tas med i uppföljningsplanen eller lämnas utanför. Om det från dessa pannor eller gasturbiner leds värmeströmmar till de processer som deltar i elproduktionen ska

31 Uppföljningsanvisning 27 (62) värmeströmmarna mätas. Om det rör sig om många värmeströmmar är det ofta enklast att även inkludera dessa pannor eller turbiner i uppföljningsplanen Mätarrangemang Den första frågan på uppgiftskort 3 handlar om mätarrangemang. Bilder och scheman som beskriver mätarrangemangen bifogas som pdf-filer i SATU-systemet (obs! bara en pdf-fil som dock kan innehålla flera sidor med bilder och scheman). Av bilden eller schemat ska framgå de för uppföljningen väsentliga energitekniska huvudprocesserna (bränsleflöden som ska följas upp, bränslepanna, ångturbiner och andra turbiner, generator, bränslelager) i förhållande till de mätningar som behövs vid uppföljningen av stödberättigad el, samt mätningsidentifierare och mätställen i förhållande till de energiflöden med identifierare som kontrolleras (och eventuella bestämningar, provtagningsställen, avvägningar). Av schemat ska framgå "förbrukningsobjekten" för den stödberättigande energikälla som används i elproduktionen (pannor, motorer, bränsleceller eller mätningskopplingar mellan flera vindkraftverk e.d.). Som identifierare av mätpunkterna i schemat används identifikationskoder för mätningarna som införs i SATU-systemet och som ska numreras så enkelt som möjligt, t.ex. 001, 002 osv. Tillverkningsnumret på mätaren eller dylikt ska inte användas. Samma identifikationskoder ska användas senare på uppgiftskortet och i beräkningsformlerna. För alla kraftverk behövs ett schema som beskriver elnätet så att mätningarna som behövs för att bestämma den stödberättigande producerade elenergin framgår. Trädbränslekraftverk eller biogaskraftverk med värmepremie måste fastställa total effektivitet och då ska schemat också innehålla uppgifter om energimätningar i värmenätet eller ångnätet inklusive mätpunkter. Om kraftverket omfattas av krav på att den totala effektiviteten ska fastställas eller om det handlar om en bränslepanna med flera bränslen, ber SATU även om ett schema över mätningar som används för att fastställa energiinnehållet i bränslena och över eventuella provtagningsställen. Om bränslen till en flerbränslepanna lagras ska lagrens position i förhållande till uppföljningsmätningen av bränsleförbrukningen beskrivas. Scheman över el-, värme- och bränsleflödena kan presenteras i samma schema eller separat men i samma pdf-fil. I bilderna 1 3 visas tre exempelscheman som ska underlätta förståelsen av mätarrangemangen.

32 Uppföljningsanvisning 28 (62) Yksi esimerkki vapaamuotoisesta mittausjärjestelykaaviosta seurantasuunnitelmaan, jossa kuvataan polttoaineen energiasisällön, sähkö- ja hyötylämpöenergian mittausjärjestelmän mittauspisteet ("biokaasuvoimala lämpöpreemiolla") Muu (verollinen) kulutus VM1 MPM1 Syötteet Biokaasu- Reaktori 1 Kaasusäiliö 1 Kaasumoottori 1 VL:n omakäyttösähkö energian kulutus ja häviöt (ei erill. mittausta) G1 ~ Lämmön talteenottokattila LEM1 kaukolämpöenergian hyötykäytön mittaus (virtausanturi+lämpötilaanturipari+lämpömäärälaskin) BVM1 Biokaasuvirtauksen mittaus MPM1 Biokaasun metaanipitoisuusmittaus STM1 Sähköntuottajan oman (verollisen) kulutuksen yksisuuntainen pätöenergiamittaus VHM1 Verkonhaltijan kaksisuuntainen tuntimittaus toimituspisteessä GTM1 Oman kokonaistuotannon mittaus Lämpöverkko LEM 1 400/20kV Jakeluverkonhaltijan verkko GTM1 STM1 VHM1 BILD 1 BIOGASKRAFTVERK MED VÄRMEPREMIE. MÄTARRANGEMANG MED MÄTPUNKTER.

33 Uppföljningsanvisning 29 (62) NOP1 Metsähake Hakevaras to 1 Kattila 1 G1 ~ Koko voimalaitoskokonaisuuden omakäyttö ja häviöt 10/110kV Jyrsinturve Kattila 2 G2 ~ Öljysäiliö 1 Kevyt polttoöljy (käynnistyspolttoaine) MAV1 NOP2 HVP1 VM1 MAV1 Voimalaitoksen portin autovaaka NOP1 Näytteenotto hakekuormaa varastoon purettaessa NOP2 Näytteenotto turvekuormaa kuljettimelle purettaessa VM1 Kevyen polttoöljyn syötön virtausmittaus 1 HVP1 Hihnavaaka 1 VHM1 Verkonhaltijan mittauspiste SMK1 Kattilan 1 sähköenergian mittauspiste generaattorin lähellä SMK2 Kattilan 2 sähköenergian mittauspiste generaattorin lähellä K1:n turvemäärä = M(MAV1)-HVP1 Koko laitoksen omakäyttö OK= (SMK1 + SMK2) - VHM1 Kattilan 1 osuus omakäytöstä OK1 = SMK1/(SMK1+SMK2)*OK Kattilan 1 tukikelpoinen kokonaistuotanto =SMK1 - OK1 Metsähakkeella kattilassa 1 tuotettu energia E(k1)= { E(mh) / (E(JT)+E(POK)+E(mh) } * { E(SMK1) - OK1} SMK1 SMK2 VHM1 BILD 2 SKOGSFLISKRAFTVERK DÄR BARA DEN ENA GENERATORENHETEN (G1) ANVÄNDER STÖD- BERÄTTIGAD SKOGSFLIS; ENERGIANDELEN SKA SÄRSKILJAS OCH DEN ICKE-UPPMÄTTA ELEN FÖR KRAFTVERKETS EGEN FÖRBRUKNING FÖRDELAS ÖVER ENHETERNA I FÖRHÅLLANDE TILL PRODUKT- IONEN.

34 Uppföljningsanvisning 30 (62) BILD 3 EXEMPEL PÅ ETT SCHEMA SOM SKA TYDLIGGÖRA MÄTARRANGEMANGEN GÄLLANDE MÄT- NING AV ANDELEN STÖDBERÄTTIGAD ELENERGI. DET SKA GÅ ATT GENOM MÄTARRANGEMANG SÄR- SKILJA EGEN FÖRBRUKNING OCH ANNAN (SKATTEBELAGD) FÖRBRUKNING VID FASTSTÄLLANDET AV DEN STÖDBERÄTTIGADE ANDELEN Uppgiftskort om generator När en generator läggs till i SATU-systemet skapas ett eget uppgiftskort för generatorn där uppgifterna om den skrivs in. För varje generator skapas ett eget uppgiftskort. Generatorns identifikationskod är en fritt formulerad/fritt valbar identifikation, t.ex. VPG1, som används för att identifiera en elproduktionsenhet (generator) bl.a. i schemat över mätningsarrangemang. Vid uppgiften Generatorns nominella effekt anges den aktuella generatorns nominella effekt, inte generatorernas sammanlagda nominella effekt. Den nominella effekten anges i enheten för skenbar effekt, kva, m.a.o. kilovoltampere. Den nominella effekten framgår oftast av en skylt som fästs på elgeneratorn eller, om sådan skylt inte finns, av planerings- och andra motsvarande dokument. Om generatorns effekt har angetts endast som aktiv effekt (P, enhet W) och med effektkoefficienten cos(phii) ska den omvandlas till den skenbara effekten (S, enhet VA) med ekvationen S=P/cos(phii). De specifika minimi- och maximikraven gällande generatoreffekten hos olika kraftverkstyper har angetts i 8 11 i produktionsstödslagen.