Analys av marknaden för fasta telefonitjänster enligt 8 kap. 5 och 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Transkript

1 BESLUT 1(57) Datum Vår referens Dnr: Konkurrensavdelningen Karolina Sölsnaes Analys av marknaden för fasta telefonitjänster enligt 8 kap. 5 och 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Parter Telia Company AB, org.nr med berörda dotterbolag Stab Juridik Regulatoriska frågor SOLNA Ärendet I detta beslut fastställer Post- och telestyrelsen (PTS) att den nationella marknaden för fasta telefonitjänster (tidigare marknaderna för fast tillträde respektive fast samtalsoriginering) inte har sådana särdrag att det är motiverat att förhandsreglera den. Saken Fastställande av sådana relevanta produkt- och tjänstemarknader som enligt 8 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) har sådana särdrag att det kan vara motiverat att förhandsreglera dem enligt samma lag. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117A Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 Innehåll PTS avgörande 4 1 Reglering för ökad konkurrens och harmonisering Förhandsreglering enligt LEK EU-kommissionens befogenheter i frågor om marknadsavgränsning och företag med betydande inflytande EU-kommissionens befogenheter i fråga om skyldigheter Samarbete inom Berec Tidigare fattade beslut Regleringen syftar till att öka valmöjligheterna för slutkunderna Huvuddragen i PTS prövning Avgränsning av marknaden produktmässigt och geografiskt Fastställande av marknad som kan komma i fråga för förhandsreglering Företaget Telia Company AB och berörda dotterbolag omfattas av detta beslut Bilaga Marknadsavgränsning Den rättsliga ramen för marknadsavgränsningen Metod för produktmarknadsavgränsning Avgränsning av slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster EU-kommissionens avgränsning av den relevanta produktmarknaden PTS tidigare avgränsade produktmarknader för fast tillträde och fast samtalsoriginering Tillträde och samtal tillhör samma slutkundsmarknad Slutkundernas behov av fasta telefonitjänster Slutkundernas val av telefonitjänst ISDN-telefoni ingår på marknaden Ip-telefoni ingår på marknaden Internettelefoni ingår inte på marknaden Mobil telefoni ingår inte på marknaden Utbudssubstitution Slutsatser av den produktmässiga avgränsningen Geografisk marknadsavgränsning Metod för geografisk marknadsavgränsning Tidigare geografisk avgränsning av marknaderna för fast tillträde och fast samtalsoriginering Slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster är nationell 35 3 Fråga om förhandsreglering av marknaderna Tre kriterier för att förhandsreglering ska vara motiverad Första kriteriet - Inträdeshinder Inträdeshinder på marknaden för fasta telefonitjänster Faktiskt inträde Slutsatser gällande inträdeshinder på marknaden för fasta telefonitjänster Andra kriteriet - Marknadsdynamik Utvecklingen av marknaden för fasta telefonitjänster Marknadsandelarnas utveckling Expansionshinder på marknaden Slutsatser gällande dynamik på marknaden för fasta telefonitjänster Slutsats trekriterietest 50 4 Upphävande av skyldigheter och övergångsbestämmelse samt hur skall beslutet gälla Upphävande av skyldigheter och övergångsbestämmelse Detta beslut ska gälla omedelbart 52 5 Hur man överklagar 53 Bilaga 1 - EU-rättsliga källor samt de förkortningar som används i detta beslut 54 Post- och telestyrelsen 2

3 Tabeller Tabell 1 Marknadsandelar ip-telefoni Figurer Figur 1 Abonnemangsform via fast anslutning Figur 2 Utgående fasta trafikminuter Figur 3 Utgående trafikminuter per abonnemang och år Figur 4 Utgående samtalsminuter från fasta och mobila samtalstjänster Figur 5 Antal abonnemang på fast telefoni Figur 6 Utveckling, antal samtal Figur 7 Utveckling, utgående trafikminuter Figur 8 Marknadsandelar fast telefoni, Post- och telestyrelsen 3

4 PTS avgörande Avgränsning av relevant marknad PTS avgränsar produktmarknaden för fasta telefonitjänster till att omfatta - slutanvändares tillträde till telefonitjänster i allmänna kommunikationsnät via en fast nätanslutningspunkt samt - samtalstjänster, dvs. slutanvändarens möjlighet att ringa utgående samtal och ta emot inkommande samtal. Marknaden omfattar tillträde med telefonnummer ur svensk telefoninummerplan som inte är avsedda för mobila telefonitjänster. Detta gäller oavsett med vilken teknik tillträdet är realiserat. PTS avgränsar den geografiska marknaden för fasta telefonitjänster till att vara nationell. Fastställande av marknader som kan bli föremål för förhandsreglering PTS fastställer med stöd av 8 kap. 5 LEK att den i detta beslut avgränsade relevanta marknaden för fasta telefonitjänster inte har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt LEK för företag på denna marknad. Upphävande av skyldigheter och övergångsbestämmelser samt förordnande om hur beslutet ska gälla 1. PTS upphäver i och med ikraftträdandet av detta beslut de skyldigheter som meddelades genom beslut den 24 oktober 2013 i ärenden med dnr och dnr Skyldigheterna om fast tillträde och fast samtalsoriginering, som meddelades i beslut den 24 oktober 2013 i ärenden med dnr och dnr , ska dock fortsatt gälla under en övergångsperiod om 12 månader för de tjänster och produkter som avropats under befintliga avtal före detta besluts ikraftträdande. 3. Under denna övergångsperiod behöver Telia Company inte vidta åtgärder som innebär nyutveckling eller nyinvesteringar. 4. PTS förordnar att detta beslut gäller omedelbart. Post- och telestyrelsen 4

5 1 Reglering för ökad konkurrens och harmonisering 1.1 Förhandsreglering enligt LEK Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) ger PTS möjlighet att i förväg besluta om ramar och regler avseende marknaderna för elektronisk kommunikation, för att förhindra konkurrensproblem och för att främja konkurrensen. LEK är en implementering av det EU-rättsliga ramverket som består av det s.k. ramdirektivet 1 med tillhörande särdirektiv. 2 Direktiven fastställer uppgifter för nationella regleringsmyndigheter och inrättar en rad förfaranden för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen. 3 Förhandsreglering enligt LEK innebär att PTS ålägger en operatör med betydande inflytande på en viss marknad en eller flera av de skyldigheter som räknas upp i lagen. 4 Ett beslut om förhandsreglering omfattar därför att: fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa sektorsspecifik reglering, identifiera företag med betydande inflytande, samt meddela beslut om skyldigheter. 5 Vid fastställandet av vilka marknader som kan ha behov av förhandsreglering ska PTS enligt LEK beakta EU-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader som kan komma i fråga för förhandsreglering 1Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv), fortsättningsvis benämnt ramdirektivet. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv), fortsättningsvis benämnt tillträdesdirektivet; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv); Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster); samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(direktiv om integritet och elektronisk kommunikation). 3 Artikel 1.1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter och direktiv 2002/20/EG om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, fortsättningsvis benämnt ändringsdirektivet. 4 4 kap. 4 LEK. 5 8 kap. 5 och 6 LEK, samt artikel 16 i ramdirektivet. Post- och telestyrelsen 5

6 (nedan kallad EU-kommissionens rekommendation från 2014). 6 PTS har också att beakta de riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden som EU-kommissionen tagit fram (nedan EU-kommissionens SMP-riktlinjer) EU-kommissionens befogenheter i frågor om marknadsavgränsning och företag med betydande inflytande EU-kommissionen har särskilda befogenheter när det gäller de nationella regleringsmyndigheternas, inklusive PTS, nationella implementering av bestämmelserna i ram- och tillträdesdirektivet. 8 Rekommendationen om relevanta marknader är visserligen inte strikt bindande utan tillåter medlemsstaterna att göra anpassningar om de nationella förhållandena så kräver. EU-kommissionen har dock befogenheter att fatta beslut om att den nationella regleringsmyndigheten ska dra tillbaka sitt förslag till beslut dels när den nationella regleringsmyndigheten avser att definiera en marknad som skiljer sig från den som EU-kommissionen har rekommenderat, dels när regleringsmyndigheten identifierar om ett företag har ett betydande inflytande. De nationella regleringsmyndigheterna ska enligt ramdirektivet beakta EUkommissionens rekommendationer i största möjliga mån. Ett beslut från EU-kommissionen om att regleringsmyndigheten ska dra tillbaka sitt beslutsförslag förutsätter att EU-kommissionen finner att förslaget till beslut skulle vara ett hinder för den inre marknaden eller att EUkommissionen hyser allvarliga tvivel i fråga om åtgärden är förenlig med gemenskapsrätten EU-kommissionens befogenheter i fråga om skyldigheter År 2009 reformerades de direktiv som ligger till grund för den sektorsspecifika regleringen. Reformen var en följd av behovet av att fullborda den inre marknaden för elektronisk kommunikation genom att stärka gemenskapsmekanismen för regleringen av operatörer med betydande inflytande på de viktigaste marknaderna. 10 Genom det s.k. ändringsdirektivet har EU-kommissionens befogenheter stärkts vad gäller de nationella regleringsmyndigheternas förslag om vilka skyldigheter ett företag med betydande inflytande ska åläggas. 11 De nationella 6 Kommissionens rekommendation av den 9 oktober 2014 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, fortsättningsvis i detta beslut benämnd EUkommissionens rekommendation från Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2002/C 165/03), fortsättningsvis benämnt EU-kommissionens SMP-riktlinjer. 8 Artiklarna 7, 7a, 15 och 19 m.fl. i ramdirektivet, ändrade eller införda genom ändringsdirektivet. 9 Artikel 7 i ramdirektivet, ändrad genom ändringsdirektivet. Bestämmelsen är dock i detta avseende oförändrad jämfört med dess ursprungliga lydelse i ramdirektivet. 10 Se ändringsdirektivet, skäl Se artikel 7a i ramdirektivet, införd genom ändringsdirektivet. Post- och telestyrelsen 6

7 regleringsmyndigheterna ska, efter att ha underställt sitt förslag till beslut till EU-kommissionen, Berec och övriga regleringsmyndigheter, ha ett nära samarbete med dessa för att identifiera den effektivaste och lämpligaste åtgärden mot bakgrund av de mål som fastställs i direktivet, marknadsaktörernas yttranden och behovet av att säkerställa spridningen av en enhetlig praxis. 12 Sådant nära samarbete ska även bedrivas om Berec och EUkommissionen hyser allvarliga tvivel om att en föreslagen åtgärd är förenlig med gemenskapslagstiftningen. Om den nationella regleringsmyndigheten inte ändrar sitt förslag trots dessa allvarliga tvivel får EU-kommissionen utfärda en rekommendation om att myndigheten ska dra tillbaka sitt förslag. Om den nationella regleringsmyndigheten därpå inte ändrar eller drar tillbaka sitt förslag måste myndigheten ge en motiverad förklaring. 13 De nationella regleringsmyndigheterna ska normalt anmäla ett beslutsutkast till EU-kommissionen inom tre år från antagandet av en tidigare åtgärd som avser den marknaden Samarbete inom Berec Även de nationella regleringsmyndigheterna inom EU har vissa befogenheter. Dessa agerar främst genom organisationen Berec. 15 Syftet med regleringsmyndigheternas samverkan inom Berec är att säkerställa en konsekvent tillämpning av ramverket inom EU Tidigare fattade beslut PTS fastställde den 24 oktober 2013, med stöd av LEK, att marknaderna för fast tillträde respektive för samtalsoriginering i individuella fasta allmänna kommunikationsnät skulle bli föremål för förhandsreglering. Telia Company AB (då TeliaSonera AB) bedömdes ensamt ha ett betydande inflytande på båda marknaderna och ålades skyldigheter Regleringen syftar till att öka valmöjligheterna för slutkunderna Målet med regleringen är att skapa fördelar för slutanvändarna genom att på en hållbar bas göra slutkundsmarknaderna konkurrensutsatta. I enlighet med ändringsdirektivet är syftet med regelverket för sektorn för elektronisk 12 Artikel 7a ramdirektivet, införd genom ändringsdirektivet. 13 Artikel 7a ramdirektivet, införd genom ändringsdirektivet. 14 Artikel 16.6.a ramdirektivet, ändrad genom ändringsdirektivet, jämfört med 8 kap. 11 a LEK. 15 Berec är en förkortning av Body of European Regulators for Electronic Communications. Organisationen bildades i samband med reformerna av EU:s telekomregler (se ändringsdirektivet,) genom EUkommissionens beslut den 25 november 2009 (1211/2009). Berec har i uppgift att främja samarbete och koordinering mellan nationella regleringsmyndigheter och EU-kommissionen, särskilt vid implementeringen av EU:s regulatoriska ramverk. Berec och dess kontor är baserat i Riga, Lettland. 16 Artikel 7a.2 ramdirektivet, införd genom ändringsdirektivet. 17 PTS beslut den 24 oktober 2013 i ärende med dnr samt i ärende med dnr Post- och telestyrelsen 7

8 kommunikation bl.a. att successivt minska förhandsregleringen i takt med att konkurrensen på marknaderna utvecklas. 18 Syftet med den reglering som idag finns på marknaderna för fast tillträde respektive för fast samtalsoriginering har varit att ge kunderna ökade valmöjligheter genom att göra det möjligt för fler operatörer att erbjuda fast telefoni. PTS kommer även i denna analys beakta att slutkunderna till rimlig kostnad får tillgång till fasta telefonitjänster. 1.4 Huvuddragen i PTS prövning Avgränsning av marknaden produktmässigt och geografiskt Enligt EU-kommissionens rekommendation från 2014 ska utgångspunkten för fastställande av marknader vara definitionen av slutkundsmarknader ur ett framtidsorienterat perspektiv. När slutkundsmarknaderna har definierats och analyserats ska regleringsmyndigheten identifiera de relevanta grossistmarknader som kan behöva regleras för att effektiv konkurrens ska kunna uppnås på slutkundsmarknaderna. 19 Detta beslut avser dels den av EU-kommissionen tidigare definierade slutkundsmarknaden för fast tillträde och dels grossistmarknaden för fast originering (marknad 1 och 2 i EU-kommissionens rekommendation från ). Grossistmarknaden för fast samtalsoriginering härrör från slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster. PTS prövar i avsnitt 2 hur slutkunds- respektive grossistmarknaden ska avgränsas utifrån de förhållanden som nu råder i Sverige. Här beaktar PTS EU-kommissionens rekommendation från 2014 samt EU-kommissionens SMP-riktlinjer. I 2014 års version av rekommendationen anser EU-kommissionen att marknaderna inte längre är relevanta för förhandsreglering, 21 men en avgränsning av marknaden beskrivs i förklaringsdokumentet till rekommendationen. 22 PTS avgränsar marknaden såväl produktmässigt som geografiskt. Produktmässigt avgränsas marknaden så att den omfattar de tjänster som är utbytbara. Geografiskt avgränsas marknaden så att den omfattar det område inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009, p. 5 i skälen. 19 EU-kommissionens rekommendation från 2014, skäl Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2007/879/EG),, fortsättningsvis benämnt EU-kommissionens rekommendation från EU-kommissionens rekommendation från 2014, skäl Se Commission Staff Working Document, Explanatory Note accompanying the Commission Recommendation on Relevant Products and Service Markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services, fortsättningsvis benämnt EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s. 20 ff. Post- och telestyrelsen 8

9 angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren Fastställande av marknad som kan komma i fråga för förhandsreglering I avsnitt 3 prövar PTS om den avgränsade marknaden har sådana särdrag att det är motiverat att införa skyldigheter för företag med ett betydande inflytande på denna. Eftersom marknaderna för fast tillträde och fast samtalsoriginering inte anges i bilagan till EU-kommissionens rekommendation från 2014 om relevanta marknader måste PTS pröva om de tre kriterierna i rekommendationen är uppfyllda. Förhandsreglering av marknaden är endast motiverad om kriterierna är uppfyllda Företaget Telia Company AB och berörda dotterbolag omfattas av detta beslut PTS bedömer att detta utkast till beslut ska riktas till Telia Company AB med berörda dotterbolag (tillsammans i detta beslutsutkast härefter kallade Telia Company). Beslutet ska riktas till Telia Company i dess egenskap av moderbolag som genom att äga samtliga aktier i dotterbolagen har ett bestämmande inflytande över dessa och därmed kan antas råda över deras verksamhet, samt är anmält hos PTS. 24 Beslutet riktas mot de berörda dotterbolagen eftersom de är de juridiska personer i företaget som operativt bedriver den för detta beslut relevanta verksamheten. Detta motsvarar den krets som omfattas av tidigare beslut den 24 oktober Bilaga 1 PTS redovisar i bilaga 1 nedan de vanligast förekommande EU-rättsliga källorna och de förkortningar som används i detta beslut. 23 EU-kommissionens rekommendation från 2014, p i skälen. 24 Se även Kammarrättens i Stockholm dom den 25 januari 2007 i mål nr Dnr , och Post- och telestyrelsen 9

10 2 Marknadsavgränsning 2.1 Den rättsliga ramen för marknadsavgränsningen PTS ska enligt 8 kap. 5 LEK fortlöpande fastställa vilka produktmarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter för en operatör med betydande inflytande på marknaden i fråga. Även marknadens geografiska omfattning ska därvid definieras. Vid fastställandet av sådana marknader ska PTS beakta den rekommendation som EU-kommissionen i enlighet med ramdirektivet har antagit om relevanta produkt- och tjänstemarknader. 26 PTS ska också i största möjliga utsträckning beakta de riktlinjer som EU-kommissionen har utfärdat som en vägledning för nationella regleringsmyndigheter när de definierar marknader och bedömer huruvida någon operatör har betydande marknadsinflytande Metod för produktmarknadsavgränsning Avgränsningen av relevanta marknader ska ske med tillämpning av konkurrensrättslig metod och stå i överensstämmelse med rättspraxis inom konkurrensområdet. 28 Enligt konkurrensrättslig praxis utgörs en produktmarknad av alla varor respektive tjänster som i tillfredsställande mån på grund av sina egenskaper, sitt pris och sin tilltänkta användning kan betraktas som utbytbara, eller med ett annat ord, substituerbara. 29 Två slag av utbytbarhet ska beaktas vid avgränsningen av den relevanta marknaden: 1) substitution på efterfrågesidan och 2) substitution på utbudssidan. 30 Efterfrågesubstitutionen mäter i vilken utsträckning kunderna är beredda att ersätta en viss produkt eller tjänst med andra produkter eller tjänster. Detta utgör vanligtvis den mest omedelbara och effektiva begränsningen av företagens möjligheter att utöva marknadsinflytande. Produkter som ur efterfrågeperspektiv är utbytbara ingår därför på samma marknad. Utbudssubstitutionen mäter i vilken omfattning det finns producenter på närliggande marknader som lätt och på kort sikt kan ställa om sin produktion eller börja saluföra den aktuella produkten eller tjänsten utan betydande 26 8 kap. 5 LEK, artikel 15.3 ramdirektivet och EU-kommissionens rekommendation om relevanta marknader från kap 5 LEK, artikel 15.3 ramdirektivet och EU-kommissionens riktlinjer. 28 Se EU-kommissionens SMP-riktlinjer, p. 24. Se även ramdirektivet artikel EU-kommissionens SMP-riktlinjer är följaktligen baserade bl.a. på EU-rättslig praxis och Kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372), fortsättningsvis benämnt EU-kommissionens tillkännagivande. 29 Se EU-kommissionens tillkännagivande, p. 7. Se även EU-domstolens dom den 21 februari 1973 i mål 6/72 Europemballage Corporation and Continental Can Company Inc. mot kommissionen (Continental Cans) och EUdomstolens dom den 14 februari 1978 i mål 27/76 United Brands Company och United Brands Continentaal BV mot kommissionen (United Brands). 30 EU-kommissionens SMP-riktlinjer, p. 38. Post- och telestyrelsen 10

11 ytterligare kostnader eller kommersiella risker. 31 Sådana producenter utövar ett konkurrenstryck på befintliga producenter och ska därför anses verksamma på den relevanta marknaden. Utbudssubstitutionen är normalt underordnad efterfrågesubstitutionen och ska kunna jämföras med den senare vad gäller effektivitet och omedelbarhet. 32 I konkurrensrättsliga sammanhang har EU:s domstolar uttalat att utbytbarheten och marknadens omfattning i det enskilda fallet enbart kan fastställas genom en allsidig bedömning av ett flertal olika omständigheter. Vilka omständigheter som är relevanta för marknadens avgränsning varierar i varje enskilt fall. 33 Avgörande blir också vilka upplysningar som finns att tillgå i det enskilda fallet. Förutom de kvalitativa kriterierna egenskaper, pris och avsedd användning, kan det vara relevant att beakta kundernas uppfattning beträffande utbytbarhet samt faktiska substitutionsmöjligheter. 34 Produkter som vid en samlad bedömning av objektiva egenskaper, konkurrensvillkor samt mönster för tillgång och efterfrågan på den aktuella marknaden visar sig endast till liten del vara utbytbara med varandra, tillhör skilda produktmarknader. 35 Vid marknadsanalyser enligt LEK är utgångspunkten emellertid inte, som vid tillämpningen av konkurrensrätten, förekomsten av ett avtal, en koncentration eller ett påstått missbruk, utan en allmän framåtblickande bedömning av marknadens struktur och funktion. 36 EU-kommissionen utgår i sin rekommendation från definitionen av slutkundsmarknader ur ett framtidsorienterat perspektiv och definierar därefter relevanta grossistmarknader. 2.3 Avgränsning av slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster EU-kommissionens avgränsning av den relevanta produktmarknaden I EU-kommissionens rekommendation om relevanta marknader från 2007 identifierades en slutkundsmarknad som relevant för förhandsreglering, nämligen tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll 31 EU-kommissionens SMP-riktlinjer, p. 39. Med detta avses att det inte får krävas en väsentlig tillpassning av befintliga fasta och immateriella tillgångar, nyinvesteringar, strategiska beslut inom företaget, eller ta tid, se EU-kommissionens tillkännagivande, p. 23 och fotnot 4. Producenten ska också utan kostnader och omställningstider för exempelvis reklam, produktprovning eller distribution kunna distribuera produkten till kunderna. 32 EU-kommissionens tillkännagivande, p Se exempelvis Förstainstansrätten i mål T-25/99 Roberts och Roberts mot Kommissionen REG 2001 s II- 1881, p Se regeringens proposition 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s EU-kommissionens SMP-riktlinjer, p. 44 f. 36 Se Commission Staff Working Document, Explanatory Note accompanying the Commission Recommendation on Relevant Products and Service Markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services {(C(2007) 5406)}, fortsättningsvis benämnt EU-kommissionens förklaringsdokument 2007, s. 6 och EU-kommissionens SMP-riktlinjer, p. 27. Post- och telestyrelsen 11

12 och andra kunder. 37 I 2014 års version av rekommendationen anser EUkommissionen att marknaden inte längre är relevant för förhandsreglering, men en avgränsning av marknaden beskrivs i förklaringsdokumentet till rekommendationen. 38 EU-kommissionen har i förklaringsdokumentet från 2014 avgränsat marknaden till att omfatta tillträde över PSTN (Public Switched Telephone Network), xdsl-, fiber- och kabel-tv-nät. 39 På EU-nivå anses inte mobila tjänster eller dedikerade förbindelser ingå på marknaden men detta kan variera med hänsyn till nationella förhållanden. 40 Marknaden för samtalsoriginering i det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt identifierades i EU-kommissionens rekommendation om relevanta marknader från 2007 som en grossistmarknad relevant för förhandsreglering. 41 I förklaringsdokumentet från 2014 anger EU-kommissionen att slutkundsmarknaden för originering motsvarar möjligheten att ringa utgående telefonsamtal. 42 Marknaden för fast samtalsoriginering bedömdes inte vara lämplig för reglering på slutkundsnivå. 43 Målet med förhandsreglering är dock att skapa fördelar för slutanvändarna genom att på en hållbar bas göra slutkundsmarknaderna konkurrensutsatta. 44 Utgångspunkten för identifiering av grossistmarknader som kan komma ifråga för förhandsreglering är därför analysen av motsvarande slutkundsmarknad. 45 Om den berörda slutkundsmarknaden inte präglas av effektiv konkurrens ur ett framtidsorienterat perspektiv i avsaknad av förhandsreglering bör den motsvarande grossistmarknaden bedömas. 46 I 2014 års version av rekommendationen anser EU-kommissionen emellertid att varken slutkundsmarknaden för fast tillträde eller grossistmarknaden för fast samtalsoriginering längre är relevanta för förhandsreglering. 47 EUkommissionen redogör dock för sin marknadsdefinition och sin argumentation kring varför marknaderna inte längre är relevanta för förhandsreglering. 48 EU-kommissionens marknadsavgränsning är utgångspunkten för PTS avgränsning av den svenska marknaden. PTS har därför att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar de tjänster som efterfrågas av slutkunder i Sverige och utifrån dessa egenskaper definiera den relevanta slutkundsmarknaden med hänsyn till svenska förhållanden. Därefter har PTS 37 EU-kommissionens rekommendation från EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s EU-kommissionens rekommendation från EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s EU-kommissionens förklaringsdokument från 2007, s EU-kommissionens rekommendation från 2014, p. 2 i skälen. 45 EU-kommissionens rekommendation från 2014, p. 7 i skälen. 46 EU-kommissionens rekommendation från 2014, p. 10 i skälen. 47 EU-kommissionens rekommendation från 2014, p. 25 i skälen. 48 EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s. 20 ff. Post- och telestyrelsen 12

13 att undersöka huruvida marknaden i Sverige fortfarande har sådana särdrag att det kan vara aktuellt att förhandsreglera. PTS finner det lämpligt att analysera marknaderna för fast tillträde och fast originering i ett sammanhang PTS tidigare avgränsade produktmarknader för fast tillträde och fast samtalsoriginering I beslut 49 den 24 oktober 2013 definierade PTS den relevanta produktmarknaden för fast tillträde som slutanvändares tillträde till telefonitjänster via det allmänna kommunikationsnätet via en fast nätanslutningspunkt. Marknaden omfattade tillträde med telefonnummer ur svensk telefoninummerplan som inte är avsedda för mobila telefonitjänster 50, oavsett teknik där slutanvändaren kan få tillträde. Den relevanta geografiska marknaden avgränsades till att vara nationell. Telia Company (då TeliaSonera) bedömdes ensamt ha ett betydande inflytande på marknaden och ålades skyldigheter. 51 I samma beslut avgränsade PTS produktmarknaden för fast samtalsoriginering till framföring av samtal från slutanvändarens fasta nätanslutningspunkt och fram till den hopkopplingspunkt, oavsett nivå i det allmänna kommunikationsnätet, där samtalet överlämnas till en annan operatör eller övergår i terminering eller transitering. Marknaden omfattade sådan samtalsoriginering som möjliggör att slutanvändaren via ett telefonnummer ur svensk telefoninummerplan, som inte är avsett för mobila telefonitjänster, kan ringa samtal till andra slutanvändare som har telefonnummer ur svensk eller internationell telefoninummerplan, oavsett teknik där slutanvändaren kan initiera samtalet. Den uppringande slutanvändarens anslutning ska vara fast. Den relevanta geografiska marknaden avgränsades till att vara nationell. Telia Company (då TeliaSonera) bedömdes ensamt ha ett betydande inflytande på marknaden och ålades skyldigheter. 52 PTS anförde i beslutet att samtalsoriginering på slutanvändarnivå ingår som en del av slutanvändarens telefoni- eller samtalstjänst. Vidare angavs att samtalsoriginering ofta ingår som en del i den telefoni- eller samtalstjänst som erbjuds slutanvändare av andra operatörer än nätägaren, dvs. slutanvändaren erbjuds såväl anslutning som samtal. Därför var substitutionsanalysen för fast samtalsoriginering avhängig den substitutionsanalys som gjordes för marknaden för fast tillträde Tillträde och samtal tillhör samma slutkundsmarknad Fast tillträde till telefoninätet innebär att slutkunden får en anslutning till nätet från en fast anslutningspunkt, såsom hemmet eller arbetsplatsen. Anslutningen 49 PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , och Benämns geografiska nummer i telefoninummerplanen, med uppdelning i riktnummerområden. Nummer avsedda för exempelvis mobiltelefoni är icke geografiska nummer. 51 PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , och , s. 51, 81 och s. 97ff. 52 PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , och , s. 61, 81 och s. 97 ff. 53 PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , och , s. 61. Post- och telestyrelsen 13

14 är en förutsättning för att kunna använda sig av fasta telefonitjänster över nätet, dvs. ta emot och ringa in- och utgående samtal. Tillträdet till telefoninätet måste kombineras med möjligheten att ringa och ta emot samtal för att slutanvändaren ska få en fungerande telefonitjänst. EUkommissionen har tidigare definierat två olika slutkundsmarknader, för tillträde respektive för samtalstjänster. 54 På slutanvändarnivå ingår samtalstjänster som en del av slutanvändarens telefonitjänst i de allra flesta fall, dvs. slutanvändaren erbjuds såväl anslutning som samtal. EU-kommissionen konstaterar i rekommendationen från 2014 att det vanliga är att slutkunden köper fast tillträde och samtalstjänster tillsammans, medan originering och tillträde däremot kan köpas separat på grossistnivå. 55 På den svenska marknaden köper slutkunderna i dag vanligtvis fasta samtalstjänster i ett paket tillsammans med tillträde till det fasta nätet. Över det kretskopplade nätet har det dock varit möjligt att köpa tillträde och samtalstjänster separat från olika operatörer. Möjligheten att välja annan operatör än Telia Company för debitering av telefonsamtal, så kallat förval, infördes 1999 och var som störst år 2003 då det fanns över två miljoner förvalsabonnemang. Antalet har minskat kraftigt sedan dess och var i december 2015 endast En stor del av förändringen kan hänföras till grossistprodukt för telefoniabonnemang (GTA). PTS gör bedömningen att förvalstelefoni är en tjänst som inte kommer att efterfrågas av slutkunderna på några års sikt. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen anser PTS att det är lämpligt att inte skilja mellan tillträde och utgående samtal i analysen av slutkundsmarknaden för fast telefoni. På slutkundsnivå utgör detta en sampaketerad marknad, där båda tjänsterna ingår i den relevanta slutkundsprodukten. I detta beslut bedöms därför de två tidigare marknaderna fast tillträde och fast samtalsoriginering tillsammans, som en slutkundsmarknad. Denna slutkundsmarknad benämns slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster Slutkundernas behov av fasta telefonitjänster Anslutning till telefonnätet en grundläggande förutsättning för samtal Anslutningen eller tillträdet till telefonnätet via en fast anslutningspunkt innebär att slutkunden får tillgång till nätet från sitt hem eller arbetsplats. Nätet måste därför vara anslutet till den plats där slutkunden befinner sig. 54 Se rekommendationen om relevanta marknader från 2003 och Jämför EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s Svensk telekommarknad helår 2015 PTS Statistikportal, fortsättningsvis benämnt PTS Statistikportal 2015, tabell 6. Post- och telestyrelsen 14

15 Tillträdet, eller anslutningen till nätet via en fast anslutningspunkt tillhandahålls i varje enskilt fall av den operatör som har slutkundens utrustning ansluten till ett allmänt kommunikationsnät, 57 via den fasta anslutningspunkten Slutkunden kan ringa och ta emot samtal vid den plats där telefonen finns i hemmet eller på arbetsplatsen För att kunna använda sig av telefonitjänsten måste slutkunden kunna nå det allmänna kommunikationsnätet för inkommande och utgående samtal, från den fasta anslutningspunkten. Med samtal avses enligt definitionen i 1 kap. 7 LEK en förbindelse för överföring av tal som medger tvåvägskommunikation. Det är den uppringande slutkunden som initierar samtalet genom signalering. Signaleringen är nödvändig för att ett samtal ska kunna kopplas upp i det allmänna kommunikationsnätet. För att två slutanvändare ska kunna genomföra ett samtal med varandra krävs att samtalet kan framföras genom det allmänna kommunikationsnätet Betydelsen av telefonnummer Genom att ett telefonabonnemang kopplas till ett telefonnummer ur svensk telefoninummerplan ges slutkunden möjlighet att ringa utgående samtal till telefonnummer ur svensk och internationell telefoninummerplan 58 och nås av motsvarande inkommande samtal. Det finns i den svenska telefoninummerplanen tre grundläggande principer för telefoninummerplanens struktur och hantering. Alla nummerserier ska vara öppna och kunna nås från alla elektroniska kommunikationsnät, 59 det ska vara möjligt att flytta nummer mellan tjänsteleverantörer (nummerportabilitet) och det ska för slutanvändaren vara möjligt att nå nät och tjänster hos olika tjänsteleverantörer på ett likvärdigt sätt Slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster omfattar såväl hushåll som andra kunder Den av EU-kommissionen avgränsade marknaden för fast tillträde omfattar såväl hushåll som andra kunder. Detta är även PTS utgångspunkt vid analysen av slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster. De fasta telefonitjänster som omfattas av marknaden fast tillträde och efterfrågas av hushåll och andra kunder (företagskunder) är normalt enstaka 57 Ett allmänt kommunikationsnät definieras enligt 1 kap. 7 LEK som ett elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stödjer informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter. 58 Den svenska nummerplanen är en implementering av The international public telecommunication numbering plan E.164 som är ITUs (International Telecommunication Unions) rekommendation för hur en nummerplan bör vara uppbyggd. 59 Elektroniskt kommunikationsnät definieras i 1 kap. 7 LEK som system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs. Post- och telestyrelsen 15

16 standardiserade abonnemang utan särskilda krav på kvalitet, tillgänglighet eller servicenivåer. Vanligtvis efterfrågar dessa slutkunder inte något annat än standardiserade tjänster, till skillnad från stora och medelstora företag. Den tilltänkta användningen för abonnemangsanslutningar i det allmänna kommunikationsnätet, det vill säga själva telefonifunktionen, är i huvudsak densamma oavsett om slutkunderna är privata eller företagskunder Slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster omfattar inte fasta telefonitjänster med högkvalitativa anslutningar Slutkundsmarknaden för högkvalitativt tillträde 60 omfattar anslutningar för bland annat fasta telefonitjänster som i regel efterfrågas av stora och medelstora företag 61 med särskilda krav på kvalitet, tillgänglighet och servicenivåer. Normalt sett är detta inte sådana bastjänster som efterfrågas av privatpersoner och mindre företag. De större företagen har även behov av ett stort antal telefonanslutningar samt växelsystem och har således särskilda krav på telefonoperatörernas tjänster. De fasta telefonitjänster som omfattas av marknaden för fasta telefonitjänster och efterfrågas av privatkunder och mindre företag är normalt enstaka abonnemang på bastjänster utan särskilda krav på kvalitet, tillgänglighet eller servicenivåer. Normalt saknar slutkunderna på marknaden för fasta telefonitjänster behov av annat än bastjänster. Efterfrågan och kraven på telefonitjänsterna skiljer sig således åt beroende på om slutkunden är ett stort/medelstort företag eller en privatperson/mindre företag. Dessa skillnader innebär att den relevanta slutkundsmarknaden inte kan anses omfatta de särskilda telefonitjänster som i regel efterfrågas av slutkunder med särskilda krav på kvalitet, tillgänglighet och servicenivåer Fast telefoni via olika teknik och underliggande infrastruktur Fast telefoni baserad på kretskopplad teknik, PSTN, har historiskt sett varit den dominerande tekniken för telefonitjänster. Det har dock skett en betydande utveckling inom telefonisektorn. I Sverige har den mobila telefonin vuxit starkt under de senaste 20 åren och ip-telefonin över xdsl-, fiber- och kabel-tv nät har ökat stadigt i betydelse under de senaste 5-10 åren. 62 Även andra former för röstkommunikation har vuxit fram, såsom internetbaserade telefonitjänster som erbjuds av en tjänsteleverantör som inte kontrollerar bredbandsanslutningen (exempelvis Skype, Rebtel, FaceTime och Viber). I detta beslut benämner PTS sådana tjänster internettelefoni. 60 Högkvalitativt tillträde i grossistledet via en fast anslutningspunkt, marknad 4 a i EU-kommissionens rekommendation om relevanta marknader från Med stora företag avses enligt EU-kommissionen fler än 250 anställda, med mellanstora företag avses färre än 250 anställda och med små företag avses färre än 50 anställda. Även årsomsättningen har betydelse i bedömningen av företagets storlek. Se EU-kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EC). 62 Ip står för internetprotokoll och DSL står för digital subsciber line. Post- och telestyrelsen 16

17 Kretskopplad telefoni, PSTN, levereras över det kopparbaserade accessnätet. Nätet är rikstäckande och byggt för att tillförsäkra landets invånare tillgång till fasta telefonitjänster. Nätet ägs av Telia Company och byggdes huvudsakligen under en tidsperiod när företaget ägdes av staten. De allra flesta hushåll, företag och organisationer i Sverige kan fortfarande ansluta sig till kretskopplade telefonitjänster, utan större skillnader i villkoren. Den sista december 2015 fanns knappt 1,7 miljoner abonnemang på PSTN-telefoni. 63 Över det kopparbaserade accessnätet finns också möjligheten att ha ISDNabonnemang. ISDN (Integrated Services Digital Network) är en standard för digital telefoni, vilken innebär en uppgradering av nätet som ger två kanaler per abonnentlinje. ISDN minskar dock stadigt och utgör i dag inte ens en procent av det totala antalet fasta abonnemang abonnemang i december Utbyggnaden av alternativa nät, som kabel-tv- och fibernät, samt teknikutvecklingen och bredbandstillväxten har gett ökade möjligheter att tillhandahålla ip-baserade telefonitjänster. IP står för Internet Protocol, och iptelefoni innebär att samtalet transporteras i datapaket. EU-kommissionen skiljer mellan managed och unmanaged ip-telefoni. Det senare avser telefonitjänster där tjänsteleverantören saknar kontroll över bredbandsanslutningen och därför inte kan garantera hög tillgänglighet och kvalitet. 65 I detta beslut använder PTS benämningen ip-telefoni för att beskriva den tjänst där en ordinarie telefon eller ip-telefon kopplas till en bredbandsanslutning (managed). Telefonitjänsten erbjuds av den leverantör som kontrollerar bredbandsanslutningen, och sålunda även kontrollerar tjänstens kvalitet och tillgänglighet. Ett grundläggande krav för att kunna använda ip-telefoni är normalt en bredbandsanslutning. Ip-telefoni kan tillhandahållas över xdsl-, fiber- och kabel-tv-nät. I december 2015 fanns knappt 1,9 miljoner abonnemang på iptelefoni, vilket är en ökning med 7 procent sedan motsvarande tidpunkt Antalet ip-baserade abonnemang har ökat under de senaste åren och de utgjorde 52 procent av alla abonnemang på fast telefoni i december Andelen abonnemang på ip-telefoni är därmed för första gången fler än traditionella abonnemang (PSTN och ISDN). Andelen ip-telefoniabonnemang som var inaktiva uppskattades till 26 procent enligt Svensk telemarknad första halvåret Av dessa var så gott som alla sampaketerade. xdsl var den vanligaste anslutningsformen, följt av fiber- och kabel-tv-nät. 66 Den typ av internetbaserade telefonitjänster som erbjuds av en tjänsteleverantör som inte kontrollerar bredbandsanslutningen (unmanaged) benämner PTS, som nämnts ovan, som internettelefoni. Sådan telefoni tillhandahålls över en 63 Svensk telekommarknad 2015, PTS-ER-2016:18, fortsättningsvis benämnt Svensk telekommarknad 2015, s Svensk telekommarknad 2015, s EU-kommissionens förklaringsdokument från 2014, s Svensk telekommarknad 2015, s. 34. Jämför. även tabell 6, PTS Statistikportal Post- och telestyrelsen 17

18 internetanslutning. Det krävs därför att användaren har en anslutning till internet och har installerat den mjukvara som behövs för att använda telefonitjänsten i fråga. PSTN-, ISDN- och ip-telefoni tillhandahålls med nummer ur svensk telefoninummerplan. Internettelefoni kan tillhandahållas med eller utan nummer Sampaketering är ingen egen marknad Efter studier av olika erbjudanden framgår det enligt PTS att ip-telefoni kan köpas antingen som separat tjänst eller sampaketerat med bredband och/eller tv över samma bredbandsanslutning. Sampaketering av fast telefoni har ökat markant över tid, men stabiliserats på senare år. I december 2015 fanns i storleksordningen 1,3 miljoner abonnemang på fast telefoni sampaketerat med bredband och/eller tv, vilket utgör drygt 70 procent av alla abonnemang på iptelefoni. 67 PTS anser att det inte finns anledning att avgränsa en särskild marknad för sampaketerade produkter. Leverantörerna erbjuder oftast ip-telefoni både som separat tjänst och som en tjänst sampaketerad med andra tjänster, vilket ger slutkunderna möjlighet att välja mellan att köpa singeltjänst eller sampaketering. En stor andel av ip-telefoniabonnemangen köps som del av sampaketering och enligt PTS väntas denna utveckling att fortsätta under den kommande treårsperioden. Ur ett slutkundsperspektiv finns det utbytbarhet mellan de telefonitjänster som säljs med och utan sampaketering. Sampaketerade och separata ip-telefoniabonnemang ska därför anses ingå på samma relevanta slutkundsmarknad Slutkundernas val av telefonitjänst Utgångspunkten för PTS avgränsning av slutkundsmarknaden är PSTNtelefoni. I dag kan dock fasta telefonitjänster som framgått ovan tillhandahållas över olika typer av nät och i olika produktversioner. De olika typerna av telefoni karaktäriseras av olika tekniska egenskaper och erbjuder i viss mån olika funktionalitet. Många kunder använder sig av flera olika former av telefoni för att kommunicera. Valet av telefoniform i det enskilda fallet beror bl.a. på var slutkunden befinner sig geografiskt, vad denne har för kommunikationsbehov och hur prisbilden ser ut. PTS har därför att analysera vilka alternativ som utgör substitut till fasta telefonitjänster via PSTN och därför ska inkluderas på samma relevanta marknad ISDN-telefoni ingår på marknaden ISDN erbjuder likvärdiga grundläggande funktioner som PSTN, dvs. möjligheten att från en fast anslutningspunkt ringa till och ta emot samtal från ett telefonnummer ur svensk eller internationell nummerplan. Samtalen går vidare över det kretskopplade nätet och sker med lika god kvalitet. Liksom 67 PTS Statistikportal 2015, bearbetning av tabell 33. Post- och telestyrelsen 18

19 skyldighetsbeslutet från 2013 på marknaden för fast tillträde 68 anser därför PTS att ISDN omfattas av slutkundsmarknaden för fasta telefonitjänster, i den mån det rör sig om enstaka standardiserade abonnemang utan krav på kvalitet, tillgänglighet eller servicenivåer Ip-telefoni ingår på marknaden I PTS skyldighetsbeslut från 2013 fann PTS att tillträde via ip-baserad telefoni med nummer var utbytbar med kretskopplad telefoni och därför skulle inkluderas i marknaden för fast tillträde. 69 Det kan dock finnas vissa skillnader, vilka kan påverka utbytbarheten ur ett efterfrågeperspektiv. Nedan beskrivs egenskaper, användarmönster och pris och därefter analyseras huruvida iptelefoni ska inkluderas i marknaden för fasta telefonitjänster Egenskaper Ip-telefoni kan precis som PSTN-telefoni tillhandahållas från en fast anslutningspunkt i hemmet eller på arbetsstället och kopplas till ett telefonnummer ur den svenska telefoninummerplanen. Det senare innebär att användaren kan ringa till och ta emot samtal från andra användare med telefonnummer ur svensk eller utländsk telefoninummerplan. Vid byte från PSTN-/ISDN-telefoni till ip-telefoni kan slutanvändaren behålla sitt geografiska telefonnummer. Majoriteten av alla hushåll och företag i Sverige kan få tillgång till såväl PSTNsom ip-telefoniabonnemang. Vid kretskopplad fast telefoni kan de samtalande parterna räkna med god samtalskvalitet. Vid ip-telefoni leds i allmänhet inte rösttrafiken via det publika internet och samtalskvaliteten är därför även vid användning av ip-telefoni god. En skillnad mellan kretskopplad fast telefoni och ip-telefoni är att det vid iptelefoni krävs att det finns fungerade strömförsörjning via elnätet eller reservsystem som träder in vid strömavbrott. Med en kretskopplad anslutning får slutanvändaren möjlighet att använda tillhörande tjänster kopplade till tillträdet och att nyttja funktioner som telefax och växelsystem. Dessa tjänster kan framförallt ha betydelse för företag och tjänsterna fungerar vanligtvis även med en ip-lösning. Dock kan strömavbrott leda till att telefax och växel via ip-telefoni inte fungerar. Larm till hem och företag fungerar med både PSTN- och ip-telefoni. Det gäller även trygghetslarm. Alla kommuner erbjuder dock inte trygghetslarm via alla 68 PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , , och PTS beslut den 24 oktober 2013 med dnr , , och , s. 57. Post- och telestyrelsen 19

20 tekniker. Andelen digitala trygghetslarm ökar. 70 Denna typ av trygghetslarm ger möjlighet till förbättrad driftsäkerhet. Strömavbrott kan dock leda till att larm via ip-telefoni inte fungerar Användarmönster 71 Antal abonnemang och utvecklingen över tid I december 2015 fanns det drygt 3,5 miljoner fasta telefoniabonnemang via PSTN/ISDN och ip i Sverige. Det totala antalet fasta abonnemang minskar över tid. De senaste fem åren har det totala antalet abonnemang minskat med nästan 1,2 miljoner, eller 25 procent. Figur 1 Abonnemangsform via fast anslutning 72 Under samma tid har antalet abonnemang på fast telefoni via PSTN minskat med 1,8 miljoner abonnemang eller 52 procent. Den sista december 2015 fanns knappt 1,7 miljoner abonnemang på fast telefoni via PSTN. 73 Samtidigt fanns det knappt 1,9 miljoner abonnemang på ip-telefoni, vilket är en ökning med Digitalt trygghetslarm innebär att kommunikationen sker via fast anslutet bredband eller via mobilnät och att inga analoga tonbaserade signaler används för att skicka information i någon del av kedjan. År 2015 var trygghetslarm digitala (27 procent av samtliga larm) fanns cirka trygghetslarm i hela landet var det cirka 30 av kommunerna som endast hade analoga trygghetslarm. I 2014 års överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting fanns målet att andelen digitala trygghetslarm skulle öka. Se Socialstyrelsens rapport E-hälsa i kommunerna Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna 2015, s All data nedan är hämtad från Svensk telekommarknad helår 2015 PTS Statistikportal, om inget annat anges. 72 PTS Statistikportal 2015, tabell Svensk telekommarknad 2015, s 34. Post- och telestyrelsen 20