Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part
|
|
- Inga Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part 21 Victoria Hermansson, MA, RN, Primary Health Care Specialist, Mattias Nordell, MA, RN, Primary Health Care Specialist, Karin Josefsson, Associate professor, PhD, RNT. DISTRICT NURSES' EXPERIENCES OF PROVIDING TELEPHONE ADVICE TO YOUNG PEOPLE VIA A THIRD PARTY Abstract Background: There has been an evolution from district nurses previously providing patients with the opportunity to contact health services, to them now providing medical assessments and advice via telephone counselling. Telephone counselling is governed by laws that strengthen patient safety, something which may be complicated to accomplish when the call is made via a third party. Aim: The aim was to describe district nurses' experiences of giving telephone advice to young people via a third party. Methods: The design had an inductive approach. Ten district nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis. Findings: The district nurses' wanted to avoid calls via a third party. They experienced that third party felt responsible for young people. At the same time, the district nurses' wanted to protect young people, make safe decisions and avoid misleading information. The district nurses' experienced difficulties in making accurate assessments and found it difficult to obtain the correct information. Conclusion: District nurses want to avoid telephone counselling for young people via a third party as they experienced it as difficult. Misleading information from a third party may compromise the safety of patients. Good skills are needed to cope with giving advice to young people on the phone via a third party. Employers should arrange for training in telephone counselling. KEY WORDS: District nurse, experience, interview, telephone counselling, third party, youth. BAKGRUND Definitioner I den här studien definieras vårdsökande som den person som kontaktar en telefonsjuksköterska med frågor om egna eller andras aktuella eller potentiella hälsoproblem (1). När den vårdsökande till exempel är en förälder som ringer för sin ungdom definieras den vårdsökande som tredje part. Ungdom definieras olika utan tydlig övre åldersgräns (2). Socialstyrelsen (2) anser att ungdomsåren fortsätter en bit efter att man fyllt 20 år. Även Ungdomsstyrelsen (3) saknar en klar definition av begreppet ungdom, men anser att åldersspannet år är deras primära målgrupp. I den här studien definieras därför de personer som är mellan år som ungdom. Telefonrådgivning Telefonrådgivning startade år 1931 i Stockholm och hette i början sjukvårdsupplysning. Telefonlinjer till primärvården i Sverige började växa fram under 1970-talet. Från början var sjukvårdsupplysning mest en möjlighet för patienterna att få kontakt med sjukvården. Namnändringen från sjukvårdsupplysning till sjukvårdsrådgivning ger en fingervisning om utvecklingen. Idag kan patienterna få kontakt med sjukvården via telefon på flera olika sätt, som vårdcentral, SOS Alarm, sjukvårdsrådgivning, läkemedelsupplysning, giftinformation och andra inrättningar inom hälso- och sjukvården. Telefonrådgivning i vården har utvecklats och blivit mera komplex och innefattar nu även medicinska bedömningar och rådgivning. Idag finns utbildning i telefonrådgivning på högskolor och universitet (4). Det nationella telefonnumret för sjukvårdsrådgivning i Sverige är 1177 dit alla landsting är anslutna från och med september Från år 2013 gick 1177 och vårdguiden samman till 1177 vårdguiden och blev Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård (5). Kommunikation Kommunikation kan ske verbalt, som att vårdsökande talar om att de är ledsna, men ledsenheten kan också utryckas icke-verbalt via kroppsspråket genom att gråta. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee (6) beskriver den verbala och icke-verbala kommunikationen och anser att kommunikation är sjuksköterskors viktigaste redskap. Kommunikation ger sjuksköterskor möjlighet att skapa en relation med patienten för att uppnå omvårdnadens mål. Kommunikation är komplicerat och kan påverkas av olika faktorer, som att inte se patienten och inte att kunna uppfatta nyanser i det som uttalas (6). Telefonrådgivning innebär att hantera information från den vårdsökande, utan att se personen (4). För att göra korrekt bedömning, behöver därför sjuksköterskor vara uppmärksammade på information som inte utryckts verbalt, som till exempel hosta. Det är viktigt att kunna läsa mellan raderna under samtalet och inte endast analysera det som sägs med ord (7). Denna förmåga utvecklas genom yrkeserfarenhet som erövras genom åren. En bra kommunikation mellan vårdsökande och sjuksköterskor är en förutsättning för att skapa en god relation (8). De flesta sjuksköterskor i telefonrådgivning är kvinnor vilket även de flesta vårdsökande personer också är (9). Könsamhörigheten mellan kvinnorna tros påverka kommunikationen på ett positivt sätt, då de upplever och kan uttrycka känslor på likartat sätt. Sjuksköterskor bör vara medvetna om att samtalen kan vara annorlunda om den vårdsökande är en man, då könsamhörighet saknas. Lagstiftning om telefonrådgivning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (10). Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Genomförandet av vården ska i största möjliga mån ske i samråd med patienten och bygga på frivillighet. Offentlighets- och sekretesslagen (11) gäller för all personal inom den offentliga hälso- och sjukvården och myndigheter. Lagen gäller all personal, som på något sätt har med hälso- och sjukvård att göra och innebär att personal inte får prata om en patient med personal som inte deltar i den aktuella patientens vård. Uppgifter får heller inte lämnas till närstående utan patientens medgivande. Däremot bestämmer vårdnadshavare över sekretessen för sina barn. Det finns dock ingen VICTORIA HERMANSSON, MATTIAS NORDELL OG KARIN JOSEFSSON
2 22 klar åldersgräns när barn får bestämma själv. När barn blir äldre och mognare, kan de själva avgöra om personalen får lämna ut uppgifter. Patientdatalagen (12) beskriver hur personuppgifter och journalhandlingar ska hanteras inom hälso- och sjukvården och Patientsäkerhetslagen beskriver tystnadsplikt (13). Tillgängligheten till vården, som regleras i Förordningen om vårdgaranti (14), beskriver att den vårdsökande ska få kontakt med primärvården samma dag som den söker, även när vård söks via telefonrådgivning. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Patientsäkerhet Hälso- och sjukvården ska hålla en hög patientsäkerhet (13). Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada (15). Med vårdskada menas kroppslig eller psykisk skada eller lidande som en patient drabbas av i kontakten med hälso- och sjukvården. Vid telefonrådgivning har sjuksköterskor en utsatt position. Det krävs goda kunskaper och erfarenheter för att undvika felbedömningar och kritik från den vårdsökande (16, 17). Sjuksköterskor kan vara rädda för att göra feltolkningar av situationer under telefonrådgivning (7). Sjuksköterskorna ska erbjuda vård till de som behöver samt vid begränsade resurser så som till exempel brist på läkartider bromsa vårdkonsumtionen. Sjuksköterskor uppfattar otillräckliga resurser, som brist på läkartider, i organisationen som det största problemet vid telefonrådgivning (18, 19). Vid telefonrådgivning kan patientsäkerheten riskeras eftersom sjuksköterskor inte ser patienten (16). Det kan sjuksköterskor uppfatta som problematiskt (19, 20), då risken finns att sjuksköterskan skapar en felaktig bild av den vårdsökande och dennes problem, vilket i sin tur kan leda till en felaktig bedömning. Sjuksköterskor får förlita sig på att den vårdsökandes tolkningar och informationen är korrekta. Det kan vara svårt att värdera den vårdsökandes trovärdighet och att skapa ett förtroende hos patienten. Sjuksköterskor kan hamna i etiska konflikter när telefonrådgivningen sker via tredje part (18). För att inte kränka patientens autonomi föredrar de att samtalet sker med patienten själv. Det är svårt för sjuksköterskor att bedöma och prioritera när samtalet sker via tredje part (16, 19). Informationen från tredje part kan lätt misstolkas liksom sjuksköterskans råd till tredje part, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Sammantaget, telefonrådgivning är en komplex arbetsuppgift som innebär att göra bedömningar och att ge råd utan att se patienten. Sjuksköterskors erfarenheter vid telefonrådgivning är att samtalet blir svårare när samtalet sker via tredje part. Mot bakgrund av Travelbees teori om kommunikationen som central för omvårdnaden blir det därför intressant att studera samtal via tredje part. Det finns dock sparsamt med litteratur som beskriver distriktssköterskors erfarenheter när tredje part ringer för att få råd till ungdomar. Därför är det av betydelse att studera distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part. SYFTE Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part. METOD Design Designen är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats (21). Urval och datainsamling Tio specialistutbildade distriktssköterskor ingick i studien. De hade minst ett års yrkeserfarenhet som distriktssköterska på vårdcentral och yrkeserfarenhet av telefonrådgivning. Alla var kvinnor, år, med 5 till 32 år yrkeserfarenhet som distriktssköterskor och telefonrådgivning. Ett bekvämlighetsurval bestående av två vårdcentraler i Mellansverige valdes (21). Ett informationsbrev till verksamhetschef, ett informationsbrev om studiedeltagande och ett formulär för informerat samtycke utformades. Kontakt togs via e-post med vårdcentralernas verksamhetschefer där de informerades om studiens design. De gav tillstånd till att distriktssköterskor fick intervjuas på arbetstid. De gav VÅRD I NORDEN 4/2014. PUBL. NO. 114 VOL. 34 PP även namnförslag på distriktssköterskor som kunde kontaktas och deras e-postadresser. Information om studien och informerat samtycke e-postades till distriktssköterskorna. Distriktssköterskorna informerades om att intervjun beräknades att pågå minuter. Samtliga 10 distriktssköterskor som tillfrågades ville delta i studien. Distriktssköterskorna bestämde vart och när intervjun skulle äga rum. Öppna intervjufrågor konstruerades efter att ha bearbetat litteratur och diskuterat intervjufrågorna vid ett seminarium (21). Intervjuerna innehöll inledningsfrågor, som ålder, kön och hur länge de hade arbetat med telefonrådgivning. Därefter kom tre huvudfrågor: 1) Beskriv dina erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning; 2) Berätta om dina erfarenheter av telefonrådgivning till ungdomar via tredje part: och 3) Vad är lätt och svårt. Intervjuerna avslutades med frågan om det fanns något de ansåg vara viktigt som inte frågats om. När det behövdes användes följdfrågor: a) Kan du ge ett exempel; b) Hur tänker du då: och c) Kan du utveckla det och berätta mer. Intervjuerna spelades in och varade mellan 25 till 35 minuter. En pilotintervju gjordes för att testa frågornas utformning och användbarhet. Frågorna ansågs relevanta och inga ändringar gjordes. Därför ingick pilotintervjun i resultatet. Analys De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys (22). Texten lästes förutsättningslöst var för sig (MN, VH) flera gånger för att få en helhetsbild av innehållet i den transkriberade texten. Först bildades bärande meningsenheter utifrån den text som handlade om samma sak. Meningsenheterna kondenserades, vilket innebar att texten förkortades genom att det centrala i texten bevarades och det oväsentliga togs bort. Därefter lästes de kondenserade meningsenheterna igenom och jämfördes mot de ursprungliga meningsenheterna för att viktigt textinnehåll inte skulle ha försvunnit vid kondenseringen. De kondenserade meningsenheterna etiketterades med en kod. För att gruppera dem klipptes koderna ut tillsammans med tillhörande meningsenhet. Koderna jämfördes med varandra. De med liknande innehåll bildade en underkategori. Slutligen bildades kategorier utifrån underkategorierna som hade liknande innehåll. Exempel på analysens olika steg ses i Tabell 1och översikt av kategorier och underkategorier ses i Tabell 2. Etiska överväganden Den här studien följde Vetenskapsrådets (23) fyra etiska huvudkrav för forskning om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Informationskravet följdes genom att distriktssköterskorna informerades om studiens syfte, att studiedeltagandet var frivilligt och kunde avbrytas utan att de behövde ange skäl. Det fanns även kontaktuppgifter till ansvariga för studien. Samtyckeskravet följdes genom att distriktssköterskorna gav sitt skriftliga samtycke till att delta i studien, och att deras verksamhetschef gav sitt muntliga samtycke. Konfidentialitetskravet följdes genom att insamlad data behandlades på ett sätt som gjorde att distriktssköterskornas integritet inte kränktes och genom att det de sagt avidentifierades. En avidentifiering gjordes för att inte data skulle kunna härledas till distriktssköterskorna och deras arbetsplatser. Nyttjandekravet följdes genom att insamlad data endast användes för studiens syfte (23). Resultat Resultatet presenteras via följande fem kategorier: Undviker samtal via tredje part, Förstår att tredje part känner ansvar, Vill skydda ungdomen, Söker trygghet i beslut och Får missvisande information. Undviker samtal via tredje part Distriktssköterskorna beskrev att de ville undvika samtal via tredje part. Distriktssköterskorna ansåg att myndiga ungdomar skulle ringa själva och de föredrog att samtalet skedde direkt med ungdomen. Förväntar sig att myndig ringer själv Distriktssköterskorna beskrev att det kändes konstigt och de blev förvånade när tredje part ringde åt myndig ungdom. De förväntade sig
3 Tabell 1. Exempel på analysprocessen. 23 Bärande meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Om jag ser något i journalen så säger jag ju inte det till dem (föräldrarna). Utan det är ju dem som får ta upp problemet med mig om vad de vill ha tid för. Föräldrarna får berätta problemet för mig, jag säger inget jag ser i journalen till dem. Föräldrarna får berätta. Jag säger inget från journalen. Är medveten om sekretess i samtalet. Vill skydda ungdomen. Nej, men det är ju så här att är barnen tillräckligt stora och är de över 18 år så ska det absolut inte vara någon förälder som pratar. Är barnen tillräckligt stora och är över 18 år ska absolut inte någon förälder prata. Förälder ska inte ringa åt någon över 18 år. Förväntar sig att myndig ringer själv. Undviker samtal via tredje part. Tabell 2. Översikt av kategorier och underkategorier. Kategori Undviker samtal via tredje part. Underkategori Förväntar sig att myndig ringer själv. Pratar direkt med ungdomen. Förstår att tredje part känner ansvar. Förstår att tredje part är orolig för sin ungdom. Förstår att tredje part stödjer ungdom. Vill skydda ungdomen. Är medveten om sekretess i samtalet. Risk finns att glömma sekretess i samtalet. Söker trygghet i beslut. Söker helhetsbild av problemet. Söker korrekt bild av problemet. Söker bekräftelse på delaktighet från ungdom. Får missvisande information. Tredje part beskriver ungdomen sjukare. Tredje part omformulerar information. Tredje part ger otillräcklig information. Tredje part och ungdom upplever problemet olika. inte att tredje part skulle ringa åt myndig ungdom. Distriktssköterskorna beskrev att de önskade prata med ungdomen direkt om ungdomen var myndig. Distriktssköterskorna ansåg att ungdom som var myndig kunde ringa själv och föra sin egen talan. «ja är man 25 år är man ju så vuxen så då tycker man att de borde kunna ringa själva och föra sin egen talan» Pratar direkt med ungdomen Distriktssköterskorna beskrev att de helst pratade med ungdomen direkt. Om ungdomen fanns hemma när samtalet skedde bad distriktssköterskorna att få prata direkt med ungdomen så distriktssköterskan kunde göra riktiga bedömningar. Om ungdomen inte var hemma ringde distriktssköterskorna upp senare. Detta för att de ville undvika tredje parts uppfattning och höra hur ungdomen mådde. «för det blir ju annars deras uppfattning inte barnets eller ungdomen, det bästa är ju att få prata direkt...» Förstår att tredje part känner ansvar Distriktssköterskorna förstod att tredje part kände ansvar och därför ringde åt sin ungdom. Distriktssköterskorna hade förståelse för att tredje part ringde för att de var oroliga för sin ungdom, kände ansvar och ville stödja ungdomen. Förstår att tredje part är orolig för sin ungdom Distriktssköterskor beskrev att föräldrar ringde för att de var oroliga för sin ungdom. Föräldrarna önskade läkartid för att stilla sin oro och var också mindre toleranta om deras ungdom inte erbjöds hjälp snabbt. VICTORIA HERMANSSON, MATTIAS NORDELL OG KARIN JOSEFSSON
4 24 «ofta har tredje part en oro när de ringer för sin ungdom och vill stilla sin oro och så...» Förstår att tredje part stödjer ungdom Distriktssköterskor beskrev att föräldrar ringde för att de upplevde föräldraansvar högt upp i ungdomens ålder och ville hjälpa dem. Föräldrarna ringde även då ungdomar hade svårt att ringa eller prata själva, till exempel ungdom med förståndshandikapp eller psykisk ohälsa. «de har tagit på sig föräldrar rollen högt upp i barnets ålder» Föräldrarna stöttade även ungdomarna genom att de ringde åt dem, då ungdomen arbetade, var i skolan eller inte hade tid att ringa. «är det äldre ungdomar så kan det ju vara att de jobbar. Många har inte tid att ringa själva och då tycker de att det kan föräldern göra» Vill skydda ungdomen Distriktssköterskorna uttryckte att de ville skydda ungdomen genom att tänka på sekretessen under samtalet. De beskrev även att det fanns en risk att sekretessen glömdes bort under samtalet. Är medveten om sekretess i samtalet Distriktssköterskorna beskrev att de endast kunde ge generella råd via tredje part till de myndiga ungdomarna. Recept eller planerade återbesök kunde distriktssköterskorna ordna, annars måste de kontrollera att ungdomen visste att tredje part ringde. Distriktssköterskorna sa att de tänkte på sekretessen i samtalet, de berättade inget som stod i journalen utan tredje part som ringde fick berätta sitt ärende för att ungdomen inte skulle känna sig utlämnad. Distriktssköterskorna berättade också att viss information till distriktssköterskorna via tredje part kunde kännas obekvämt för ungdomen att ge, då det kunde vara information som ungdomen inte vill att tredje part skulle få veta. «och då har man den som är sjuk står bredvid och så får man fråga via kompisen. Ibland kan det ju vara sådana frågor som man egentligen inte vill att en kompis ska få svar på» Risk finns att glömma sekretess i samtalet Distriktssköterskorna beskrev att de riskerade att glömma sekretessen om samtalet ägde rum en stund när de pratade med tredje part. «när man har kommit in en bit i samtalet så tänker man inte så mycket på att det inte är patienten jag pratar med, utan det är anhörig eller en kompis eller någon» Söker trygghet i beslut Distriktssköterskorna beskrev att de ville känna sig trygga i sina beslut, vilket de kunde genom att skapa sig en helhetsbild av vårdtagarens problem. Trygghet skapades också genom att distriktssköterskorna kände att de fick en korrekt bild av problemet och att de kände bekräftad delaktighet från ungdomen. Söker helhetsbild av problemet Distriktssköterskorna beskrev att de behövde vara lyhörda, kunna ställa rätt frågor och lyssna mellan raderna för att få en helhetsbild av problemet. «det är viktigt att lyssna mellan raderna. De kanske tar upp en sak men man känner att det är något annat de egentligen vill» Distriktssköterskorna beskrev att de behövde fråga tredje part mycket för att skapa en helhetsbild inför bedömningen. För att få en helhetsbild vid oklara saker som tredje part inte kunde beskriva på ett bra sätt, pratade distriktssköterskorna även direkt med ungdomen, vilket tog mer tid än de egentligen hade. VÅRD I NORDEN 4/2014. PUBL. NO. 114 VOL. 34 PP «om de ringer om lite mera diffusa saker som ont i magen eller äter dåligt eller så där då vill man ju gärna prata med ungdomen själv också så man mera får en fullskalig bild om hur det ser ut» Söker korrekt bild av problemet När distriktssköterskorna fick tillräcklig information kände de sig trygga i sina beslut. Distriktssköterskorna beskrev att de behövde ställa många frågor för att få korrekt bild av problemet. Det var även viktigt för distriktssköterskorna att tredje part kände förtroende för dem, för att de ansåg att det underlättade för tredje part att återge problemet korrekt. Ibland ringde distriktssköterskorna direkt till ungdomen för att nå en korrekt bild av problemet. «och flickvännen om den ringer till oss för sin pojkvän då stämmer det oftast ganska bra mot det pojkvännen säger när man pratar med honom senare eller träffar honom» Söker bekräftelse på delaktighet från ungdom Distriktssköterskorna beskrev att de ville känna att ungdomen var delaktig på något sätt även då tredje part ringde. Det handlade om att föräldrar bekräftade att de fick ringa och att de var överens om att ett besök skulle bokas. Distriktssköterskorna beskrev även att det kändes tryggare när de hörde att ungdomen fanns bredvid tredje part och kunde svara på frågor under samtalet. «ibland kan det ju vara så att de har ungdomen bredvid sig och de kan ställa frågan direkt. Och då kan man känna sig tryggare för det är som att man får aktuella svar på något sätt» Får missvisande information Distriktssköterskorna beskrev att de fick missvisande information, genom att tredje part beskrev ungdomen sjukare, omformulerade information och gav otillräcklig information. Distriktssköterskorna beskrev även att tredje part och ungdom upplevde problemen olika. Tredje part beskriver ungdom sjukare Distriktssköterskorna beskrev att tredje part kunde beskriva ungdomens problem värre än vad det egentligen var. Tredje part kunde överdriva för att de ville att ungdomen de ringde för skulle få tillgång till sjukvård. De beskrev ungdomen mer sjuk än vad ungdomen själv uppgav när distriktssköterskorna pratade direkt med ungdomen. «ja ofta är det föräldrarna eller ja oftast är det ju mamma som ringer, och då brukar det nästan alltid vara värre symtom» Tredje part omformulerar information Distriktssköterskorna beskrev svårigheter att bedöma uppgifter från tredje part, då tredje parts omformuleringar ledde till svårigheter att tolka informationen. Det kunde i sin tur leda till att distriktssköterskornas bedömningar blev annorlunda, än om informationen kom direkt från ungdomen. «det blir ju inte direkt, du får inte svaret direkt, utan det är ju via någon. Som då kan göra omformuleringar som kan leda till någonting helt annat, att bedömningen blir lite annorlunda» Tredje part ger otillräcklig information Distriktssköterskorna beskrev svårigheter med att göra korrekta bedömningar då de inte fått tillräckligt med information av tredje part. Tredje part hade inte alltid fullständig kännedom om ungdomens symtom när de ringde. Information kunde missas, saknas och tredje part kunde ge otydliga svar vilket gjorde informationen otillräcklig för distriktssköterskorna. «ibland är det svårt att få information via tredje part. T.ex. så hade jag en pojke med skadat knä där pappan ringde och inte kunde ge tillräckligt med information om knäet var svullet och rött och så vidare»
5 Tredje part och ungdom upplever problemet olika Distriktssköterskorna beskrev att tredje part och ungdomen kunde upplevde problemen olika. Distriktssköterskorna beskrev att tredje part och ungdomen inte alltid hade samma syn på problemen vilket försvårade distriktssköterskornas bedömningar. «det blir svårare att bedöma om man känner att mamman och ungdomens beskrivning av symtomen skiljer sig åt» DISKUSSION Metoddiskussion För att stärka trovärdigheten av studiens resultat diskuteras giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och förförståelse (22). Öppna intervjufrågor konstruerades efter att ha bearbetat litteratur och diskuterat dem vid ett seminarium. Detta anser vi stärker studiens giltighet och tillförlitlighet. En pilotintervju gjordes och ses som en styrka, då frågornas utformning, språkbruk och relevans testas innan studien. Frågorna ansågs relevanta och inga ändringar på intervjufrågorna gjordes. För att stärka studiens giltighet och tillförlitlighet har citat återgetts från intervjuerna. Överförbarheten av resultatet är begränsat, då urvalet inte är slumpmässigt. Däremot kan distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning känna igen sig i resultatet (21). Författarna har olika förförståelse (22) av telefonrådgivning på vårdcentral, då en har yrkeserfarenhet av det och de andra inte. Författarna var medvetna om sin förförståelse, vilket kan minska risken för att resultatet har blivit påverkat. Samtliga deltagare var kvinnor i åldrarna 41 till 60 år. Höglund och Holmström (9) beskriver att de flesta vårdsökande och distriktssköterskor är kvinnor. Denna könsamhörighet mellan kvinnor tros påverka kommunikationen på ett positivt sätt. Det är oklart om även denna könsamhörighet gäller när samtalen sker via tredje part. I denna studie uppgav distriktssköterskorna att det oftast var mammorna som ringde för sin ungdom. Möjligen kunde manliga distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning sett annorlunda ut då de saknar könsamhörighet med de vårdsökande kvinnorna. Resultatdiskussion Resultatet visade att distriktssköterskorna ville undvika samtal via tredje part och helst ville samtala med ungdomen direkt. Då ungdomen inte alltid fanns hemma ringde distriktssköterskorna upp dem senare. Detta för att höra ungdomens uppfattning av problemet och för att kunna göra korrekta bedömningar. Wahlberg m.fl. (19) beskrev också att det var svårt för sjuksköterskor att göra bedömningar av informationen från tredje part. Tidigare forskning visade även att det var svårt för sjuksköterskor att bedöma och prioritera när samtalet skedde via tredje part och att samtalet helst skulle ske med patienten själv (16, 18). Vi anser också att telefonrådgivning i största möjliga mån bör ske direkt med ungdomen och inte via tredje part, för att det är lättare att göra bedömningar när samtalet sker med patienten själv. Dock tror vi att det kan vara svårt när det gäller ungdomar, då föräldrarna känner ansvar och ringer för sin ungdom. Resultatet visade att distriktssköterskorna hade förståelse för att tredje part kände ett ansvar för sin ungdom. De beskrev att denna ansvarskänsla hos tredje part visade sig i oro för sin ungdom. De såg sig som ett stöd för ungdomen och ville hjälpa dem i kontakten med vården. Tredje part hjälpte ungdomen att ringa då de inte hade tid eller förmåga att själva ringa. Distriktssköterskor ska ha kompetens inom flera områden och ett är omvårdnad, som att bekräfta och vara lyhörd för individens situation (24). Att bekräfta och vara lyhörd för en individs behov lär sig distriktssköterskorna genom sin utbildning. Samtidigt tror vi att de kan ha lärt sig det genom livserfarenhet. Resultatet visade att distriktssköterskorna ville skydda ungdomen genom att bevara sekretessen i samtalen. De beskrev att enklare saker kunde ordnas, där hänsyn till sekretessen inte behövde tas. Distriktssköterskorna berättade inget som stod i journalen, utan de gav endast generella råd när tredje part ringde. Detta för att ungdomen inte skulle känna sig utlämnad. Distriktssköterskorna beskrev även risken att de kunde glömma bort sekretessen under samtalet. Holmström och Höglund (18) ansåg att samtalet helst skulle ske med patienten själv för att inte kränka patientens autonomi. I Hälso- och sjukvårdslagen (10) beskrivs att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Både Patientsäkerhetslagen (13) och Offentlighets- och sekretesslagen (11) beskriver hur patienten skyddas av hälso- och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt. Lagarna menar att uppgifter inte får lämnas till närstående utan patientens medgivande. Föräldrarna bestämmer om uppgifter som rör barnet får lämnas ut. Barnets mognad, och inte ålder, styr när barnet själv kan bestämma om uppgifter får lämnas ut eller inte. Vi blev förvånade över att distriktssköterskorna i så stor omfattning var medvetna om sekretessen i samtalen och att de tog hänsyn till ungdomens integritet. Distriktssköterskorna tänkte på sekretessen på olika sätt. De tog hänsyn till om ungdomen var myndig och berättade inget från journalen. För de omyndiga ungdomarna togs hänsyn till sekretessen vid känsliga ämnen som inte tredje part skulle få kännedom om. Vi upplever det positivt att distriktssköterskorna på detta sätt skyddar ungdomen. Resultatet visade att distriktssköterskorna kände trygghet i sina beslut genom att skapa sig en helhetsbild av problemet. Distriktssköterskorna gjorde det genom att de ställde många och rätt frågor, lyssnade mellan raderna samtidigt som de skapade förtroende hos vårdsökande under telefonsamtalet. Distriktssköterskorna beskrev även att de ville att ungdomen skulle vara delaktig trots att telefonsamtalet skedde via tredje part. Wahlberg m.fl. (19) beskrev att sjuksköterskorna var tvungna att förlita sig på att den verbala informationen de fick under telefonsamtalet var korrekt inför bedömningen. Leppänen (4) rapporterade att sjuksköterskor behövde kunna lyssna av icke-verbal information. Holmström och Dall Alba (7) poängterade även vikten av att inte endast tolka det som sägs med ord. Holmström (25) rapporterade att datoriserade beslutsstöd underlättade att ställa rätt frågor och en korrekt bedömning. Dock ansåg Leppänen (26) att det fanns en fara med att använda datoriserat beslutsstöd då sjuksköterskorna inte tänkte kreativt själva utan förlitade sig på det datoriserade beslutsstödets frågor. Leppänen (26) menade att användandet av datoriserat beslutsstöd kunde vara en fara ur ett patientsäkerhetsperspektiv. I Hälso- och sjukvårdslagen (10) står det att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och genomföras i samråd och frivillighet i största möjliga mån. Vi blev förvånade över att distriktssköterskorna inte nämnde det datoriserade beslutsstödet som ett hjälpmedel för att känna trygghet i besluten. Vi hade förväntat oss detta men ingen tog upp det under intervjuerna. Vi tror att det datoriserade beslutsstödet kan vara till hjälp för att ställa rätt frågor. Datoriserade beslutsstödet tror vi kan vara till hjälp för distriktssköterskor som är nya i sin yrkesroll och som saknar erfarenhet av telefonrådgivning. Vi anser att det är positivt att distriktssköterskorna önskar delaktighet från ungdomen, då det är i linje med Hälso- och sjukvårdslagen (10). Resultatet visade att distriktssköterskorna fick missvisande information från tredje part. Distriktssköterskorna beskrev att tredje part och ungdomen upplevde problemen olika och inte alltid hade samma syn på problemen, vilket försvårade bedömningarna. Distriktssköterskorna berättade att tredje part beskrev ungdomen sjukare än vad ungdomen själv uppgav när distriktssköterskorna pratade direkt med ungdomen. Tredje part kunde överdriva ungdomens symtom, för att få tillgång till sjukvård. Tredje part hade heller inte alltid fullständig kännedom om ungdomens symtom när de ringde. Information missades, saknades och tredje part gav otydliga svar, vilket ledde till att distriktssköterskorna beskrev att informationen de fick var otillräcklig för att göra en bedömning. Informationen från tredje part kunde också vara omformulerad vilket försvårade för distriktssköterskorna att tolka informationen. Detta kunde i sin tur leda till att bedömningar som gjordes av distriktssköterskorna blev annorlunda. Distriktssköterskorna erfor att de fick otillräcklig information från tredje part vilket försvårade korrekta bedömningar. Ledin m.fl. (16) påpekade svårigheter för sjuksköterskor att bedöma information de fick via tredje part. Informationen till sjuksköterskor kunde vara misstolkad av tredje part. Wahlberg m.fl. (19) rapporterade också att sjuksköterskor uppfattade det svårt att bedöma via telefon och tredje part. Sjuksköterskorna var tvungna att förlita sig 25 VICTORIA HERMANSSON, MATTIAS NORDELL OG KARIN JOSEFSSON
6 på tredje parts tolkningar och att den verbala informationen stämde. Dock ansåg Pettinari och Jessopp (21) att det är svårt för sjuksköterskor att värdera trovärdigheten hos den som ringde. Ledin m.fl. (16) poängterade att patientsäkerheten kunde äventyras vid informationen via tredje part. Vi anser att det finns stora risker med samtal via tredje part. Vi antar att det kan vara ett stort problem för distriktssköterskorna att bedöma trovärdigheten hos tredje part. Vi tror att tredje part kan överdriva ungdomens symtom för att de inte nöjer sig med egenvårdsråd från distriktssköterskor, utan de vill att ungdomen ska få tillgång till sjukvård. När informationen från tredje part är missvisande kan distriktssköterskors bedömningar bli felaktiga. Det kan leda till att läkartid inte ges till den som har störst behov av den. Vi anser dock att inställningen hos distriktssköterskorna alltid bör vara att tredje part ger korrekt information trots att resultatet i denna och andra studier säger motsatsen. Telefonrådgivning är en otraditionell form av omvårdnad. Travelbee menar att kommunikation, verbal och icke-verbal, är sjuksköterskors viktigaste redskap (6). Kommunikation möjliggör vårdrelationen med patienten så att omvårdnadens mål uppnås. Kommunikation är en komplicerad process som påverkas av att inte se patienten och inte uppfatta nyanser i det som uttalas (6). Att kommunicera via tredje part försvårar för distriktssköterskor att uppnå omvårdnadens mål, att hjälpa ungdomen. Vi tror att det är detta som gör att distriktssköterskorna vill undvika samtal via tredje part. Det går dock inte alltid att undvika samtal via tredje part. Slutsats och kliniska implikationer Telefonrådgivning till ungdom via tredje part är svårt för distriktssköterskor. Information från tredje part kan vara missvisande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Denna studie ökar förståelsen om telefonrådgivning via tredje part till ungdomar, så att telefonrådgivning sker med patientsäkerheten i fokus. Telefonrådgivning bör i största mån ske direkt mellan ungdom och distriktssköterskan. Det säkrar sekretessen, underlättar utformningen av beslut som distriktssköterskan känner sig trygg med och som grundar sig i en helhetssyn av problemet. Distriktssköterskans arbetsgivare bör ombesörja kompetensutveckling i telefonrådgivning, särskilt när telefonrådgivning sker via tredje part. Godkjent for publisering Kommunikation: Karin Josefsson, Associate professor, Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola, Box 325, SE Eskilstuna. Mail: karin.josefsson@mdh.se Tlf: REFERENSLISTA 1. TRIHS, Föreningen för telefonrådgivning inom Hälso- och Sjukvård. Kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterska. < 2. Socialstyrelsen. Ny bestämmelse om stöd och hjälp till barn och unga som har varit placerade. < 3. Ungdomsstyrelsen. Ungdom och ungdomspolitik Ett svenskt perspektiv. < 4. Leppänen V. Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård. I. Holmström (Red.), Inledning. (s 19-36). Lund: Studentlitteratur; Sjukvårdsrådgivningen Om < 6. Kirkevold M. Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur; Holmström I, Dall Alba G. Carer and gatekeeper conflicting demands in nurses experiences of telephone advisory services. Scandinavian Journal of Caring Sience, 2002;16: Wahlberg AC. Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård. I. Holmström (Red.), Individperspektivet i hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon. (s 53-62). Lund: Studentlitteratur; Höglund AT, Holmström I. It s easier to talk to a woman. Aspects of gender in Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing, 2008;17: Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. < 11. Offentlighets- och sekretesslagen. 2009:400. < 12. Patientdatalagen, 2008:355. < 13. Patientsäkerhetslagen, 2010:659. < Förordning om vårdgaranti, 2010:349.< 15. Socialstyrelsen. Patientsäkerhet.< 16. Ledin A, Olsen L, Josefsson K. Sjuksköterskors syn på svårigheter i telefonrådgivning: En litteraturstudie. Vård i Norden, 2011;31: Ström M, Marklund B, Hildingh C. Nurses perceptions of providing advice via telephone care line. British Journal of Nursing 2006;15: Holmström I, Höglund AT. The faceless encounter: ethical dilemmas in telephone nursing. Journal of Clinical Nursing, 2007;16: Wahlberg AC, Cedersund, E, Wredling R. Telephone nurses experience of problems with telephone advice in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 2003;12: Pettinari CJ, Jessopp L. Your ears become your eyes managing the absence of the visibility in NHS Direct. Journal of Advanced Nursing, 2001;36: Polit D, Beck C. Nursing research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; Lundman B, Hällgren Graneheim, U. Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär, & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s ). Lund: Studentlitteratur; Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. < 24. Distriktssköterskeföreningen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. < 25. Holmström I. Decision aid software programs in telenursing: not used as intended? Experiences of Swedish telenurses. Nursing and Health Sciences, 2007;9: Leppänen V. Power in telephone advice nursing. Nursing Inquiry, 2010;17: VÅRD I NORDEN 4/2014. PUBL. NO. 114 VOL. 34 PP 21 26
Distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera via telefonrådgivning i primärvården
Distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera via telefonrådgivning i primärvården Camilla Sundberg Anna Jansson Specialistsjuksköterska, Distriktssköterska 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merDistriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning
Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Höstterminen 2015 Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning
Läs merTELEFONRÅDGIVNING UTIFRÅN WEBBASERAT RÅDGIVNINGSSTÖD Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter
Akademin för hälsa, vård och välfärd TELEFONRÅDGIVNING UTIFRÅN WEBBASERAT RÅDGIVNINGSSTÖD Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter Examensarbete i Vårdvetenskap med inriktning primärvård Nivå:
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merPatienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merSjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden. STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se
STRAMA- 2014 lena.runius@jll.se 1 Lena Runius Leg. sjuksköterska/distriktssköterska Metodutvecklare 2003-2013 Kandidat vårdvetenskap (nov 2012) Kvalitetsutvecklar 1177 Jämtland Runius. L (2012) Beskrivning
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merDistriktssköterskans bedömning vid telefonrådgivning på vårdcentral - en intervjustudie
Institutionen för hälsovetenskap Distriktssköterskans bedömning vid telefonrådgivning på vårdcentral - en intervjustudie Elin Roos Katarina Ullsten Omvårdnad AV Vetenskapligt arbete 15 högskolepoäng Specialistutbildning
Läs merTelefonrådgivning på vårdcentral - Distriktssköterskors erfarenheter
Telefonrådgivning på vårdcentral - Distriktssköterskors erfarenheter Anna Holm Marie Wårhag Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Omvårdnad Jönköping, maj 2015 Hälsohögskolan Avdelningen för omvårdnad
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merDet ansiktslösa mötet
Magisteruppsats Det ansiktslösa mötet En beskrivning av distriktssköterskors arbete med telefonrådgivning Författare: Anna Dahl Olsson Termin: HT 16 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Avancerad Kurskod: 4VÅ65E
Läs merATT SAMTALA MED PERSONER SOM HAR ORO OCH ÅNGEST
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA ATT SAMTALA MED PERSONER SOM HAR ORO OCH ÅNGEST Telefonrådgivning inom primärvård Sanna Andersson Josephine Schubertsson-Larsson Uppsats/Examensarbete:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merDistriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning District nurses experiences of telephone counseling Karin Bilock Cecilia Lindvall
Institutionen för hälsovetenskap och medicin (IHM) Omvårdnadsvetenskap Avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Höstterminen 2014 Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning District
Läs merDistriktssköterskors upplevelser av att ge egenvårdsråd via telefon
Distriktssköterskors upplevelser av att ge egenvårdsråd via telefon Karin Hollsten och Linda Tollofsén Höstterminen 2016 Självständigt arbete, 15 hp Distriktssköterskeutbildningen 75 hp Handledare: Eva
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merDistriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka.
Självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 hp. Distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Författare: Åsa Thorén Handledare:
Läs merSjuksköterskors syn på svårigheter i telefonrådgivning: En litteraturstudie
Sjuksköterskors syn på svårigheter i telefonrådgivning: En litteraturstudie 11 Annica Ledin, Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, magister i omvårdnad, Lisbet Olsen, Leg. sjuksköterska, distriktssköterska,
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merDET ÄR JAG SOM PATIENT SOM SKA VARA I CENTRUM
DET ÄR JAG SOM PATIENT SOM SKA VARA I CENTRUM Om äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral MAI-BRITT NOKKOUDENMÄKI SELMA ZUKANCIC Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete
Läs merTELEFONRÅDGIVNING TILL UTLANDSFÖDDA VÅRDSÖKANDE EN UTMANING I TIDEN
TELEFONRÅDGIVNING TILL UTLANDSFÖDDA VÅRDSÖKANDE EN UTMANING I TIDEN En intervjustudie om distriktssköterskors erfarenheter CECILIA HAGELIN BÄCKLUND THERESE KANTERGÅRD Akademin för hälsa, vård och välfärd
Läs merDistriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården en intervjustudie
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården en intervjustudie Karolin Eklund 2016
Läs merEgenvårdsrådgivning vid lindrig sjukdom. Self-care advice fore minor illness
Egenvårdsrådgivning vid lindrig sjukdom En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor Self-care advice fore minor illness A qualitative interview study with district nurses Maria Norman Jenny Thelin
Läs merPatientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentral
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:74 Patientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentral Anita Blom Anna Claesson Uppsatsens titel: Författare: Ämne:
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merDistriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral
Självständigt arbete omvårdnad 15 hp Distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral Författare: Emmeli Bergström och Johanna Bjerkert Handledare: Gunilla Nilsson Examinator:
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning Nurses experiences of telephone counseling Anna-Lena Malm Ulrica Modin
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Höstterminen 2014 Sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning
Läs merTelefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn.
Telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Ingalill Andersson och Evelina Eller JÖNKÖPING 2016 Maj Telephone nurses experiences
Läs merSjuksköterskors upplevelser av att arbeta med hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon: en litteraturstudie
Institutionen för hälsovetenskap och medicin (IHM) Omvårdnadsvetenskap Avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Höstterminen 2015 Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med hälso- och
Läs merSJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV TELEFONRÅDGIVNING INOM PSYKIATRISK VÅRD
Akademin för hälsa, vård och välfärd SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV TELEFONRÅDGIVNING INOM PSYKIATRISK VÅRD IDA ERIKSSON SOFIE LITTKE Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap Avancerad nivå
Läs merÅtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
Läs merEXAMENSARBETE. Distriktssköterskors upplevelser av att göra bedömningar och ge råd via telefon. Jessica Hansson Sara Ylipää 2014
EXAMENSARBETE Distriktssköterskors upplevelser av att göra bedömningar och ge råd via telefon Jessica Hansson Sara Ylipää 2014 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska universitet
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merFöreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS. Kompetensbeskrivning
Föreningen för telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård, TRIHS & svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För Telefonsjuksköterska Innehåll 3 Förord 4 arbetsprocess 4 arbetsgrupp 5 bakgrund
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning -En intervjustudie Sofie Johansson och Caroline Bergman Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete) 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merEXAMENSARBETE. Sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning. Karl Kvennberg Britt-Marie Westerberg
EXAMENSARBETE Sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning Karl Kvennberg Britt-Marie Westerberg Specialistsjuksköterskeexamen Distriktsvård Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merD-UPPSATS. Sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning
D-UPPSATS 2010:120 Sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning Anna Hellberg Jenny Wikström Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs mer- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Läs merSjuksköterskors erfarenheter av att bedöma vårdnivå med hjälp av RGS webb vid telefonrådgivning
Sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma vårdnivå med hjälp av RGS webb vid telefonrådgivning - En enkätstudie i primärvården Nurses experiences by assessing level of care using RGS web in telephone
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs merUppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Läs merSJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV ARBETET MED TELEFONRÅDGIVNING. En litteraturstudie
SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV ARBETET MED TELEFONRÅDGIVNING En litteraturstudie Författare: Agneta Claesson & Kristina Svantesson Handledare: Linda Marklund Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå
Läs merALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merUngdomar och riskbeteende
Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs merKURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merHur får jag använda patientjournalen?
Hur får jag använda patientjournalen? Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Vision 2014-01-30 Susan Ols Landstingsjurist Översikt När får jag läsa i patienters journaler? Sekretess - När jag
Läs merSjuksköterskors upplevelser av telefonrådgivning i primärvård
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Specialistsjuksköterskeprogrammet, Distriktssköterska, 75 hp Omvårdnadsvetenskap Avancerad nivå, Examensarbete Magister15 hp Hösttermin
Läs merSJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV PATIENTENS DELAKTIGHET I VÅRDEN NÄR PATIENTEN TALAR ETT FRÄMMANDE SPRÅK En intervjustudie
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp. Kurs 2VÅ60E VT 2016 Examensarbete, 15 hp SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV PATIENTENS DELAKTIGHET I VÅRDEN NÄR PATIENTEN TALAR ETT FRÄMMANDE SPRÅK En intervjustudie
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merEXAMENSARBETE. Sjuksköterskors erfarenheter av sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet Katja Holm Boström Maria Johansson 2014
EXAMENSARBETE Sjuksköterskors erfarenheter av sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet 1177 Katja Holm Boström Maria Johansson 2014 Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska Luleå tekniska
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merBVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning
BVC-sköterskors upplevelse av telefonrådgivning En intervjustudie Karolin Gunnarsson 2012 Examensarbete, Avancerad nivå (magisternivå), 15 hp Vårdvetenskap Självständigt examensarbete inom distriktssköterskans
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merKändisspotting i sjukvården
Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merAtt vara distriktssköterska i telefonrådgivning på hälsocentral Mångfasetterad erfarenhet bästa stödet vid snabba beslut
Beteckning: Akademin för arbetsliv och hälsa Att vara distriktssköterska i telefonrådgivning på hälsocentral Mångfasetterad erfarenhet bästa stödet vid snabba beslut Birgitta Johansson Juni 2010 Examensarbete,
Läs merUppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Läs merDISTRIKTSSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV TELEFONRÅDGIVNING INOM PRIMÄRVÅRDEN I SAMTAL MED MÄNNISKOR AV ANNAN ETNISK BAKGRUND
DISTRIKTSSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV TELEFONRÅDGIVNING INOM PRIMÄRVÅRDEN I SAMTAL MED MÄNNISKOR AV ANNAN ETNISK BAKGRUND -En intervjustudie DISTRICT NURSES EXPERIENCES OF TELEPHONE ADVICE NURSING IN PRIMARY
Läs merPAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling
PAPPERSLÖSA I VÅRDEN Svenska Röda korsets Vårdförmedling 2018-10-02 Innehåll Kort om Rödakorsets vårdförmedling Vem är papperslös Livsvillkor Hinder till vård och samspelet med livsvillkor Svenska Röda
Läs merInstitutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merEtiska överväganden i ST-projekt
Etiska överväganden i ST-projekt Ulf Görman Etik Lunds universitet & Högskolan i Jönköping Vetenskaplig sekreterare Regionala etikprövningsnämnden i Lund Syftet med denna föreläsning Kursdeltagaren skall
Läs merSammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (6) Vers. 2.0 Rev. 2018 Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAtt möta motstånd vid egenvårdsråd i telefonrådgivning
EXAMENSARBETE Hösten 2014 Sektionen för hälsa och samhälle DS8153 Att möta motstånd vid egenvårdsråd i telefonrådgivning en kvalitativ intervjustudie Författare Åsa Krizsan Handledare Liselotte Jakobsson
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merDiagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.
Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merPrimum, non nocere ÉVA TAMÁS
Primum, non nocere MEDICINSK SIMULERING FÖRBÄTTRAR PATIENTSÄKERHET (?) ET T LÄRARPERSPEKTIV ÉVA TAMÁS 2016-09-22 Tre perspektiv för en säker vård Nationellt ramverk för patientsäkerhet 30 april 2015 hälso-
Läs merBilaga 3: Kvalitativ granskningsmall
Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?
Läs merHur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen
2018 års regionala familjecentralskonferens i Skåne Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen för Kommunförbundet Skåne i samverkan med Region Skåne Linda Larsson, regionjurist, Region Skåne
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merMAGISTERUPPSATS. Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Jenny Bjur, Paloma Sangüesa & Sara Olausson
Specialisering inom ögonsjukvård - oftalmologisk omvårdnad, 60hp MAGISTERUPPSATS Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning Jenny Bjur, Paloma Sangüesa & Sara Olausson Examensarbete
Läs merSJUKSKÖTERSKORS UPPLE- VELSER AV TELEFONRÅDGIVNING -En litteraturöversikt
SJUKSKÖTERSKORS UPPLE- VELSER AV TELEFONRÅDGIVNING -En litteraturöversikt NURSES EXPERIENCES OF TELEPHONE COUNSELING -A literature review Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 Högskolepoäng
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merTelefonrådgivning kommunikation och patientsäkerhet. Annica Ernesäter Oktober 2013
Telefonrådgivning kommunikation och patientsäkerhet Annica Ernesäter Oktober 2013 Om mig Leg ssk 1996 DSK, teleråd Med.mag 2006 Doktorand 2007-2012 Undervisar vårdvetenskap Telefonrådgivning Definition
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs mer