Början på en säkrare resa. Väg- och järnvägsdata. Trafikverkets dataprodukter. väg och järnväg

Transkript

1 Början på en säkrare resa Väg- och järnvägsdata Trafikverkets dataprodukter väg och järnväg

2 Innehåll Inledning Dataproduktområden Vägdata Järnvägsdata Vägtrafikdata Trafikinformation Dataprodukter Vägdata Järnvägsdata Vägtrafikdata Trafikinformation ISA - Intelligent stöd för anpassning av hastighet När du vill använda våra data Gör så här Exempel på användningsområden Vägdata Järnvägsdata Vägtrafikdata Trafikinformation

3 Väg- och järnvägsdata från Trafikverket Början på en säkrare resa För många är information om vägar och järnvägar ett viktigt beslutsunderlag, för andra är det en grundförutsättning för sin verksamhet. Trafikverket förvaltar databaserna där den digitala informationen om vägarna och järnvägarna finns samlad. Hur många 50-sträckor finns det i Sverige? Vilken väg kan du ta med en lastbil som väger tio ton? Vilken region har flest meter mitträcke? Hur många fordon åker på våra statliga vägar? Hur många plankorsningar har vi i Sverige? Hur många kilometer dubbelspårig järnväg har vi? Är spåret elektrifierat? Svar på dessa frågor och många fler hittar du i våra data. Data delas in i fyra olika områden; Vägdata, Vägtrafikdata, Järnvägsdata och Trafikinformation. På kommande sidor kan du se vilka dataprodukter vi erbjuder och hur du gör för att få tillgång till dem. Här presenterar vi också kortfattade exempel på hur våra samarbetspartners och andra kunder använder våra data. Vill du veta mer? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 3

4 Vägdata Vägdata omfattar data som kommer direkt från Trafikverket eller från våra samarbetspartners: Kommunerna, Lantmäteriet, Skogsnäringen och Transportstyrelsen. Under paraplyet Vägdata finns NVDB (Nationell vägdatabas) med allmänna data om hela vägnätet, här finns också övriga data som i huvudsak täcker det statliga vägnätet som till exempel dataprodukterna bro och beläggning. NVDB Vägnät NVDB Vägnät beskriver Sveriges vägar dels med geometri (var vägen finns i verkligheten), dels med topologi (hur vägnätet hänger ihop). NVDB Vägnät täcker landets alla vägar där motorfordon får köra, med undantag för traktorvägar. Cykelvägar finns också tillgängligt men blir komplett i takt med att kommuner och andra väghållare levererar in dessa data. NVDB vägnät är det officiella referenssystem som används för att koppla annan information till Sveriges vägar. ÖVRIGA DATA Dessa data finns knutna till det statliga vägnätet längs en sträcka eller på en punkt. Data kan representera ett fysiskt objekt eller en egenskap till exempel viltstängel eller ett driftområde. Listan på sidorna 8 14 visar de dataprodukter som vi har idag för Vägdata. Vill du veta mer? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. NVDB data NVDB data är företeelser som är knutna till det nationella vägnätet längs en sträcka eller på en punkt. Data kan representera ett fysiskt objekt eller en egenskap till exempel ett väghinder eller en hastighetsgräns. 4

5 Järnvägsdata Järnvägsdata omfattar data både om de statligt ägda järnvägarna som Trafikverket förvaltar och data från andra infrastrukturförvaltare, bland annat Inlandsbanan AB, Arlandabanan Infrastructure AB, Öresundsbrokonsortiet, kommuner och industrier. JÄRNVÄGSNÄT Järnvägsnätet beskriver Sveriges järnvägar dels med geometri (var järnvägen finns i verkligheten), dels med topologi (hur nätet hänger ihop). Järnvägsnätet utgör referens för annan data. Anläggningar och egenskaper är knutna till nätet och får av nätet sin position. Anläggningar kan också positioneras via längdmätning med kilometer- och metertal från kilometertavlor som sitter uppsatta längs järnvägsnätet. Järnvägsnätet finns på två detaljeringsnivåer. På makronivå visas järnvägsnätet och dess egenskaper på Sverigenivå. Noderna är platser och länkarna är järnvägslinjen mellan dessa platser. På mikronivå beskrivs järnvägsanläggningen på en driftplats. Noderna är växlar, stoppbockar och platsgränser och länkarna är spåren mellan dessa. ÖVRIG DATA Övrig data är dataprodukter som är knutna till Järnvägsnätet längs en sträcka eller på en punkt och som representerar ett fysiskt objekt eller en egenskap. Listan på sidorna visar de dataprodukter vi har idag för Järnvägsdata. Vill du veta mer? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 5

6 Vägtrafikdata Vägtrafikdata omfattar data som i huvudsak hämtas in genom trafikmätningar på det statliga vägnätet. Inhämtad data säkerställs och bearbetas till olika typer av mått om vägtrafikens egenskaper. Vägtrafikdata har bland annat information om vägutnyttjande i form av: Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) Beskriver en trafikegenskap hos ett vägavsnitt på körbanenivå där parametern ÅDT, ett medelvärde för fordonstrafiken under ett dygn och avseende ett visst kalenderår. TRAFIKARBETE (ta) Trafikarbete används för att beskriva hur lång körsträcka en viss mängd fordon sammantaget har avverkat under en bestämd tidsperiod på ett besämt vägnät, till exempel hur lång körsträcka pesonbilar sammantaget har avverkat på statliga vägar i Sverige under ett år. Mängden trafikarbete redovisas vanligen i enheten fordonskilometer (fkm). trafikarbetets förändring (TF) Trafikarbetets förändring är ett mått på hur mycket mängden trafikarbete har förändrats för fordon som färdas på statliga vägar i Sverige mellan olika år. Trafikarbetets förändring redovisas vanligen i procent (%). hastighetsindex (HI) Hastighetsindex beskriver generella förändringar i fordonshastigheter på det statliga vägnätet. Förändringarna uttrycks i procent (%) och kan till exempel redovisas uppdelat efter fordonsklass och jämförelser kan göras för olika tidsperioder. hastighet fordon Hastighet fordon är den genomsnittliga skattade reshastigheten under delar av barmarksperioden. Uppgiften gäller olika typer av fordonsgrupper som färdats på statliga vägar. Undersökningen genomförs ungefär vart fjärde år. nyttjande av vägtrafikdata Vägtrafikdata används inom Trafikverket bland annat vid insatser gällande byggande, drift och underhåll, trafiksäkerhet och miljö. Vägtrafikdata används även av andra myndigheter, externa företag och enskilda personer till exempel för att få hjälp med: planering av insatser för trafikövervakning att välja var företag ska etableras och exponeras trafikuppgifter vid frågor kring fastighetsvärdering, skolskjuts, gatubelysning, buller etcetera. Listan på sidorna visar de dataprodukter som vi har idag för Vägtrafikdata. Vill du veta mer? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 6

7 Trafikinformation Snabb och pålitlig trafikinformation är en viktig faktor för att öka framkomligheten och förbättra säkerheten i trafiken och för att i förlängningen även minska belastningen på miljön. Trafikverkets mål för trafikinformation är att resenärer, trafikanter och transportörer får relevant, tillförlitlig och lättillgänglig information för att kunna fatta beslut inför och under sin resa eller transport. I takt med att resandet och antalet transporter tilltar, ökar förväntningarna på en snabb och pålitlig trafikinformation från både trafikanter, resenärer och transportindustrin. Förändringarna i samhället skapar nya behov samtidigt som den nya tekniken möjliggör att både trafikanter och infrastruktur är ständigt uppkopplade. Realtidsinformationen blir allt viktigare. Tillgången till ny teknik har skapat en snabbt växande marknad för tjänster och applikationer där väg, järnväg och trafikinformation utgör en viktig del. Via våra egna kanaler som till exempel Trafikverkets hemsida, variabla meddelandeskyltar i vägratiken och annonsering och utrop på tågstationer, levererar Trafikverket kvalitetssäkrad trafikinformation direkt till privatbilister, yrkesförare och tågresenärer. Informationen som Trafikverket levererar bygger på en mängd uppgifter om händelser och tillstånd på det rikstäckande allmänna väg- och järnvägsnätet. Insamlingen av data sker i nära samarbete med ett flertal olika aktörer som till exempel väghållare, blåljusmyndigheter, organiserade vägrapportörer och SMHI. Trafikverket gör en helhetsbedöm- ning av inkommande uppgifter innan informationen går ut i de olika kanalerna. För att erbjuda en så tillgänglig och tillförlitlig information som möjligt arbetar Trafikverket med en kontinuerlig utvärdering av såväl data som samlas in som den information som levereras ut. Trafikverket har även en viktig uppgift att med alla de uppgifter om tillstånd och händelser i transportsystemet vi samlar in, bidra till att höja värdet på innehållet i olika tjänster och applikationer för trafikinformation som externa parter och tjänsteförmedlare utvecklar och tillhandahåller. Dessa grunddata levereras i ett standardiserat format som kan användas och hanteras på en rad olika plattformar. Även som privatperson kan du få tillgång till dessa uppgifter. I listan på sidorna hittar du detaljer om den trafikinformation gällande väg Trafikverket erbjuder. Vill du veta mer? Alla adressuppgifter hittar du på sista sidan. Välkommen med dina frågor. 7

8 DATAPRODUKTER Trafikverkets trafikinformationsprodukter Vägdata NVDB-data En uppsättning grundläggande vägdata, obligatoriska att rapportera för alla indataleverantörer. Mer information om dataprodukterna kan man läsa på under fliken, dokumentation. Antal körfält ATK*-kameraskåp ATK*-kamerasträcka Allé Begränsad bruttovikt Begränsad fordonsbredd Begränsad fordonslängd Begränsad axel/boggitryck Bro och tunnel Bro och tunnel konstruktion Bro och tunnel Överfart Bro och tunnel Underfart Bro och tunnel Genomfart Bro och tunnel Sidopassage Bärighet Anger antalet körfält på vägnätet. Avser de skåp som innehåller automatisk trafikövervakning. Avser de sträckor som har automatisk trafikövervakning genom så kallade hastighetskameror. Sträckan börjar vid första skylt och slutar där första skylt finns i motsatt riktning, Enligt definition som i miljöbalken: Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Trafikregel om begränsad bruttovikt meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om begränsad fordonsbredd meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om begränsad fordonslängd meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Trafikregel om trafik med visst axeltryck och/eller boggitryck och/eller trippelaxeltryck meddelad genom föreskrift eller annat beslut. Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg och jord. Konstruktion som kan jämföras och nästan likställas med ett byggnadsverk. En konstruktion kan till exempel vara en bro eller tunnel. En konstruktion kan ha en eller flera passager. Passagerna kan utgöras av överfarter, underfarter, genomfarter eller sidopassager. Överfarten beskriver passagen över/på en konstruktion. Underfarten beskriver passagen under en konstruktion (under en överfart). Genomfarten beskriver passagen genom en konstruktion. Sidopassage beskriver passagen intill eller längs med en konstruktion. Upplåten bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator. * ATK = automatisk trafikövervakningskamera 8

9 DATAPRODUKTER Cirkulationsplats Driftbidrag kommunalt Driftbidrag statligt Driftområde Driftvändplats Faunapassage Farthinder Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Funktionell vägklass Färjeled Förbjuden färdriktning Förbjuden sväng Förbud mot trafik Förbud mot trafik enskild väg Företeelsetillkomst Gatunamn GCM-passage Gågata Gångfartsområde Trafikregel om cirkulationsplats meddelad genom föreskrift. Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun. Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från Trafikverket enligt förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (1989:891). Geografiskt område som används i samband med upphandling av drift- och underhållstjänster. Avser en plats, anlagd vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. En byggd anläggning med särskilt syfte att underlätta för djur att ta sig över eller under vägar. Avser en permanent fysiskt åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka inom vägar som tillhör funktionell vägklass 1 5. Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg (vägfärja). Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Uppgift om förbjuden färdriktning på vägsträcka meddelad genom föreskrift eller som resultat av fysisk vägutformning. Trafikregel om förbjuden sväng genom korsning. Trafikregel om förbud mot trafik. Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift. En beskrivning av den process som skapat och hanterat en produkts data. Officiellt adressbildande namn på gatan. Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel/moped tvärs vägar som har funktionell vägklass 1 5. Trafikregel om gågata. Trafikregel om gångfartsområde. 9

10 DATAPRODUKTER Hastighetsgräns Huvudväg för godstransporter Hållplats Hållplatsläge Högsta axel-boggitryck enskild väg Högsta bruttovikt enskild väg Högsta fordonsbredd enskild väg Högsta fordonslängd enskild väg Höjdhinder upp till 4,5 meter Inskränkningar för transport av farligt gods Järnvägskorsning Katastroföverfart Korsning Kulturväg Kvalitetskravklass Trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut. Vägar som klassats som huvudvägar för långväga godstransporter enligt Trafikverkets Nationell plan för transportsystemet En gemensam virtuell plats för en uppsättning hållplatslägen för persontrafik. En markerad identifierad plats längs vägnätet som är skapad för på- och avstigande resenärer till och från kollektivfordon. Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med visst axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om trafik med viss bruttovikt som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd som inte meddelats genom lokal trafikföreskrift. Höjdhinder i form av konstbyggnad eller annan konstruktion som medför begränsningar av fri höjd upp till 4,5 meter. Trafikregel om inskränkningar för transport av farligt gods. Avser järnvägskorsning (spår för reguljärtrafik där staten är spårägare) i plan mellan det statliga spårnätet och vägnätet i NVDB, finns på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Avser öppning i mittremsa, som separerar trafikens körriktningar, avsett för utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning och dubbelriktning av motorvägs- och motortrafikledshalva. Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statliga vägar startar eller slutar. Vägarna ska vara statliga eller kommunala. En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållaransvar på anslutande vägar. Ett urval av vägar och vägmiljöer i det statliga vägnätet som väl speglar väghistorien och den kommunikationshistoriska utvecklingen i Sverige, ur såväl ekonomiska, politiska, sociala, tekniska som arkitekturhistoriska perspektiv. Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav på olika delar av vägnätet. 10

11 DATAPRODUKTER Körriktning Miljözon Mittbarriär Mittremsa Motortrafikled Motorväg NRLnät Omkörningsförbud Omledningsväg Pendlings- och serviceväg Prioriterad väg för kollektivtrafik Rastficka Rastplats Referenslinjetillkomst Uppgift om tillåten körriktning på vägsträcka som resultat av fysisk vägutformning eller utifrån vägnätets generalisering. Trafikregler om miljözon meddelad genom föreskrift. Mittbarriär som hindrar att fordon kommer över till mötande körfält eller vägbana. Markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Trafikregel om motortrafikled. Trafikregel om motorväg. Vägnät där områden med riksintresse för kommunikationer kan uppstå vid ny- och ombyggnad av väg. Vägsträcka med förbud mot omkörning, skyltat med skylten Omkörning förbjuden till skylten Slut på omkörningsförbud. Avser vägar som är avsedda för att tillfälligt leda om trafik. Dessa vägar kan gå på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Ett utpekat vägnät för arbetspendling, servicetransporter och kollektivtrafik kring större tätorter. Viktiga nationella och regionala stråk som är utpekade på basis av trafikvolym, arbetspendlingsmönster och kollektivtrafiksresande, i syfte att säkerställa tillförlitliga transporter kring större tätorter. Vägar som prioriteras för användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Rastficka är ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en längsgående utvidgning, eller som avskild gren, avsedd för tillfällig parkering. För att alla typer av fordon ska kunna använda rastfickan bör den rymma en stor lastbil med släp (25 m), vilket alternativt ger fyra personbilsplatser. I anslutning till parkeringsutrymmet bör det finnas utrymme för vila och rekreation. Rastficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled. Med rastanläggning avses sidoanläggning för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök, rekreation eller dylikt. Anläggningarna bör ha sådana egenskaper att de uppmuntrar trafikanterna att söka sig dit istället för till godtyckligt valda platser längs vägen där trafiksäkerhetskraven kan var mindre väl tillgodosedda. En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen (vägens geometri). 11

12 DATAPRODUKTER Regionalt rastplatsvägnät Avser ett vägnät som består av regionalt utpekade viktiga stråk, vilka tillsammans med det nationella stamvägnätet utgör ett nationellt rastplatsvägnät. Rastplatsvägnätet ska tjäna som underlag för planering på kort och längre sikt med inriktning att rastficka ska finnas var 40:e till 80:e minut samt att rastmöjlighet för yrkestrafik ska finnas var 15:e minut (rastplats eller rastficka). Rekommenderad väg för farligt gods Anger om en väg är av Länsstyrelsen rekommenderad för transport av farligt gods. SE-TERN*-Vägnät Skyddsklassade vägar Stamvägnät Stigningsfält Slitlager Storstadsväg Svängmöjlighet Tillgänglighet Tättbebyggt område Viltstängsel Vinter 2003 Vinterbärighet VVIS* VV-slitlager Utpekat vägnät och identifierade länkar för TERN*-verksamheten inom EU. Avser skyddsklassade vägar med avseende på vägarbete. Statliga vägar som klassats som stamväg och tillsammans utgör det nationella stamvägnätet. Dessa vägar är av särskilt stor betydelse för landets välfärdsutveckling, det svenska huvudvägnätet. Vägsträckor som givits ökad vägbredd i större lutningar, för att underlätta framkomligheten. Vägens slitlager (information om vägen är belagd eller om det är en grusväg). Ett begränsat vägnät med utpekade vägar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med stor volym. Vägnätet har gemensamma egenskaper när det gäller särskilda behov av drift och underhåll främst kopplat mot framkomlighet. De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning. Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Trafikregel om tätbebyggt område meddelad genom föreskrift. Högt nätstängsel, avsett att försvåra för vilda djur att komma ut på vägen. Indelningen av vinterväghållningsstandard i driftupphandling från år 2003 och framåt enligt regelverk Vinter Upplåten höjd bärighetsklass på statliga och kommunala vägar och gator under vinterperioden. Berör de fyra nordligaste länen. VVIS*-stolparna utefter vägen. Vilket slitlager (beläggning) som förekommer på vägen. 12 *TERN=transeuropeiska vägnätet *VVIS= Vägväderinformationssystem

13 DATAPRODUKTER Väganknutet kulturminne Vägbredd Väghinder Väghållare Vägnybyggnad 2009 Vägtyp Vändmöjlighet Vägtrafiknät Vägkategori Vägnummer Överledningsplats Övrigt vägnamn Olika typer av kulturhistoriskt intressanta objekt längs med och inom vägområdet på det statliga vägnätet, till exempel milstenar, väghållningsstenar, vägvisningsstenar med mera. Vägbanans bredd. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, det vill säga den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Förekomst av permanent fysikt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage. Den som ansvarar för drift och underhåll av det gällande vägnätet. Beskriver det årtal som en nybyggnad utförts på vägen. Både det årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka, och det årtal som ett förstärkningsarbete utförts på en vägsträcka. Avser gällande vägtyper i Trafikverket med viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov, till exempel 1+1, 2+1 och 2+2 vägar. Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon. Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för. Vägens status. Vägkategori indelas i europa-, riksvägar, primära, sekundära och tertiära länsvägar. Vägnummer för allmänna vägar. Dataprodukten avser en plats som anordnas på vägar med fysiska hinder som separerar trafikriktningar, för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra när en vägbana tillfälligt stängs. Ej adressbildande identifikation av vägen. Cykeldata C-belysning C-Cykelled C-Cykelvägtyp C-Reglering Anger att belysning finns längs cykelnätet. Sammanhängade stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik. Dataprodukten kan registreras på både bilnät och cykelnät. Beskrivning av vägens utformning. Cykelöverfart i plan eller övergångsställe är bevakade om trafiken regleras med trafiksignaler. 13

14 DATAPRODUKTER C-Rekommenderad bilväg C-Separation C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik. Dataprodukten för cykeltrafik kan enbart registreras på bilnätet. Anger om cykelbanan är friliggande eller om det finns någon typ av separation mellan cykelbana och bilväg. Dataprodukten förekommer endast på cykelbana och cykelfält. Anger om det förekommer en trafiksäkerhetshöjande åtgärd (vanligtvis fartdämpande) på cykelöverfart i plan och övergångsställe. 14

15 DATAPRODUKTER Järnvägsdata Ballast Balisgrupp ATC* Balisgrupp ERTMS* Bandel Bank Befästning Besiktningsklass bana Bullerskydd Cirkulärkurva Detektor Elektrifiering Frostskyddsisolering Förbindelselinje Anger vilken form av grus eller makadam som är det översta lagret av banvallen. På ballasten ligger sedan slipers. Anger även ifall spåret är ballastfritt, det vill säga att spåret istället byggs upp med en längsgående betongplatta. Visar position för en ATC*-relaterad balisgrupp bestående av minst två stycken informationssändare med tillhörande radioantenn. Balisen är placerad mitt i spåret och skickar information till loket om vad kommande signaler visar och även uppgifter om till exempel vilken hastighet som är gällande. ERTMS*-relaterad balisgrupp bestående av minst två stycken informationssändare med tillhörande radioantenn. Balisen är placerad mitt i spåret och skickar information till loket om vad kommande signaler visar och även uppgifter om till exempel vilken hastighet som är gällande. En klassning av ett sammanhängade antal spårlänkar ur ekonomisk och geografisk synvinkel. Trafikverkets spår har bandelsnummer , medan icke-statliga spår har bandelsnummer Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst (även kallat banunderbyggnad). Ovanpå banken placeras ballast, sliper, befästning och räl (även kallat banöverbyggnad). Befästning anger vilken typ av förankring som använts för att fästa räl mot sliper. En generaliserad indelning av besiktningsbehov i anläggningen baserad på hastighet och trafikbelastning. Anläggningar som byggts för att dämpa buller från järnvägsanläggningen. Kan vara av olika material, till exempel betong, glas, trä. En cirkulärkurva kännetecknas av att radien är konstant och är en del av plangeometrin i spår tillsammans med raklinjer, rälsförhöjningar och övergångskurvor. Markbaserad stationär utrustning för övervakning av hjul, lager, strömavtagare med mera. Anger om banan är elektrifierad eller ej, samt med vilken spänning/frekvens. Beskriver på vilket sätt bankroppen isolerats för att undvika frostskyddsskador. Anger mellan vilka driftplatser en linje sträcker sig. *ATC = Automatic Train Control *ERTMS= European Rail Traffic Management System (trafikstyrningssystem) 15

16 DATAPRODUKTER Hastighetsöverskridande % Hållställe/Övrig plats Hägnad Infrastrukturförvaltare Järnvägsbro Kilometertavla Lastplats Linjeklass Lutning LÖ*-väg Plankorsning Planskild korsning Plats Plats/platsmitt Plattform Plattformsövergång Anger tillåtet hastighetsöverskridande för B- och S-tåg i förhållande till den skyltade hastigheten för A-tåg. Hastighetsöverskridande anges i procent. Hållställe är en plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning, övrig plats är platser som inte längre trafikeras. Även nya platser under planering/byggnation blir klassade som övrig plats. Anger var järnvägsanläggningen försetts med stängsel i syfte att utestänga djur eller människor från spåret. Innehåller uppgifter om vem som ansvarar för förvaltning och underhåll på järnvägsanläggningen. Järnvägsbroar är broar som bär upp järnvägsspår. Kilometertavlorna är referenspunkter för banans gällande längdmätning och därmed för alla andra objekt i järnvägsspåret. Kilometertavla innehåller information om varje fysisk kilometertavla och dessa relativa position gentemot nollpunkten och gentemot föregående kilometertavla. Anger plats där av- och pålastning av gods kan ske antingen via en lastkaj eller mot en hårdgjord markyta. Innehåller uppgifter om banans bärighet avseende tillåten axellast (STAX) samt tillåten vikt per meter (STVM) för fordon. Anger lutning i promille för en spårdel som är minst 20 meter lång. Lutningen är en del av profilgeometrin i spår tillsammans med vertikalkurvor. Spårlänkar som är aktuella för transporter med last större än tillåten profil, så kallade specialtransporter. En plankorsning är en korsning i samma plan mellan järnväg och bilväg, cykelväg, gångväg eller skoterled. Planskild korsning visar var järnvägen på något sätt passerar under eller över bilväg, cykelväg, gångväg eller annan järnväg. Innehåller av Transportstyrelsen fastställt platsnamn och unik signatur utbrett på alla spår mellan infartsignalerna. Anger position, typ av plats samt av Transportstyrelsen fastställt platsnamn/signatur. Plattform är en konstruktion för att möjliggöra av- och påstigning för resenärer samt på- och lastning av till exempel servicevagnar. Beskriver vägar över spåren för gående till och från plattform. *LÖ= ökad lastprofil 16

17 DATAPRODUKTER Raklinje Räl Rälsförhöjning Signal (ej ATC*) Signal (främst ATC*) Signalpunktstavla Signalställverk Skarv Skärning Sliper Spår Huvud/Sido Spår Upp/Ned/Enkel Spårkors Spårnummer Är en del av plangeometrin i spår tillsammans med cirkulärkurvor, rälsförhöjningar och övergångskurvor. Räl är de metallskenor som tåget rullar på. Dataprodukten anger vilken typ av räl som finns i anläggningen. Rälsförhöjningar anordnas normalt i cirkulär- och övergångskurvor så att ytterrälen ligger högre än innerrälen för att minska sidokrafter. Rälsförhöjning är en del av plangeometrin i spår, tillsammans med cirkulärkurvor, raklinjer och övergångskurvor. Innehåller primärt de signaler längs järnvägen som inte är anslutna till ATC* eller ERTMS*. Innehåller information om de signaler längs järnvägen som är anslutna till ATC*. En balisgrupp för ATC* är ofta placerad i anslutning till signalen. Innehåller de informationspunkter i spår som är anslutna till ERTMS* där körtillstånd krävs för passage. Ett signalställverk är en anläggning som används för att planlägga och styra ett tågs väg genom ett spårområde. Skarv anger ifall skarven är en isolationsskarv eller en dilatationsskarv. Anger var man gjort sprängningar i berg eller jord för att låta järnvägsanläggningen passera igenom terrängen. Observera att det är en öppen järnvägsanläggning utan tak, det vill säga ingen tunnel. Sliper ligger under rälen i spår och fördelar belastning vidare ner i bankroppen. Bidrar även till att hålla spåret i fast läge. Produkten anger vilken typ av sliper som använts. Anger om spåret är av typen huvudspår eller sidospår. Huvudspår är spår som är avsedda för säkrade rörelser, till exempel framförande av tåg på signalreglerad linje. Sidospår är normalt inte signalreglerade och är inte avsedda främst för säkrade rörelser. Anger om spåret mellan två platser är uppspår, nedspår eller enkelspår. Uppspår används i huvudsak för nordgående trafik, nedspår för sydgående trafik medan enkelspår är en sträcka med bara ett huvudspår på linjen. Spårkors är en växeltyp där spåren korsar varandra i samma plan. Spårkorset har inga rörliga delar och det finns ingen möjlighet att byta/växla spår. Används för att skilja spår åt på en driftplats/linjeplats. Spårnummer kan vara numeriskt eller alfanumeriskt. *ATC = Automatic Train Control *ERTMS= European Rail Traffic Management System (trafikstyrningssystem) 17

18 DATAPRODUKTER Spårspärr Spårväxel Spänningsfri temperatur Spårspärr är en anordning på järnvägsspåret som ska förhindra fordon att oavsiktligt komma in på huvudspår. Spårväxlar är förgreningar i spåret som möjliggör byte av spår. Anger bland annat typ och storlek. Den temperatur då rälens material inte påverkas i längdled. Vid högre temperatur vill rälen utvidga sig, vid lägre temperatur vill den dra ihop sig. STH* A/B/S-tåg Innehåller uppgift om med vilken hastighet en viss tågtyp (A, B, S-tåg) får köra en bansträckning. Stoppbock/plgräns med mera Stoppbock fällbar Stråk Tavla (främst ATC*) Tavla (ej ATC*) Teknikbyggnad TEN*-kategori TEN*-klass Trafikcentralområde Trafikverkets spåranläggning Trafikeringssystem Tunnel Trumma Markerar gränspunkter i spårnätet, både fysiska såsom stoppbock eller administrativa slut. Beskriver en stoppbock som är hydrauliskt eller elektriskt fällbar vilket möjliggör att den kan agera stopp på spår eller tillåta trafik. Stråk omfattar en eller flera sammanhängande bandelar och beskriver en gemensam nivå för till exempel teknisk banstandard. I stråk ingår Trafikverkets normalhuvudspår. Innehåller information om tavlor som är anslutna till ATC*. Innehåller information om tavlor som är anslutna till ATC* eller ERTMS*. Anpassat utrymme för el, signal och teletransmission för järnvägsdrift. Anger om järnvägsanläggningen är anpassad för TEN* samt i så fall på vilket sätt. Anger om jänvägsanläggningen är del av TEN* samt vilken klass den har (konventionella tåg eller höghastighetståg). Innehåller uppgifter om geografiska ansvarsområden för Trafikverkets åtta trafikcentralområden samt för Inlandsbanan. Anger vilka spåranläggningar som tillhör staten och förvaltas av Trafikverket samt vilken status anläggningen har. Med trafikeringssystem menas den tekniska eller manuella lösning för säkerhet som används för att övervaka och styra en bana; system H, system S, system R, system F, system E1, system E2 eller system E3. Tunnel är ett konstruerat utrymme genom berg eller mark med tak. Trumma är en byggnadsdetalj som placeras i en järnvägsbank så att mindre vattendrag kan passera från ena sidan till den andra. Dataprodukten anger bland annat typ av trumma och storlek. 18 *ATC=Automatic Train Control *STH= största tillåtna hastighet *TEN= Transeuropeiska nätet

19 DATAPRODUKTER Tåg- och lokvärmeanläggning Tågflöde UH entreprenör BAS UH kontraktsområde BAS Underhållsområde Uppställningsspår Vertikalkurva Vändskiva Vägbro Övergångskurva Visar uttagsposter för stationär uppvärmning av tåg och lok. Visar trafikflöde som vardagsmedeldygnsuppgift. Visar vem som har baskontraktet för underhållet på järnvägsanläggningen. Visar baskontraktsnummer för underhållet på järnvägsanläggningen. Anger vilket underhållsområde på Trafikverket som ansvarar för underhållet av Trafikverkets anläggning. Anger också ifall anläggningen inte underhålls av Trafikverket utan av annan part. Trafikverket erbjuder tjänsten uppställning, det vill säga uppehåll på samma plats mer än 60 minuter. Uppställningsspår är spår som ska användas för detta ändamål. Är en del av profilgeometrin i spår tillsammans med lutning. En cirkulär skiva utrustad med järnvägsspår som kan vridas så att skivans spår kan vändas mot flera anslutande spår. Används till exempel vid lokstallar. Vägbro är en bro som passerar över järnvägsanläggningen. Kan vara av typen gångbro eller vägbro. Övergångskurvor finns i normalhuvudspår mellan rakspår och cirkulärkurva eller mellan två cirkulärkurvor med olika radie för att ge en mjukare övergång. Övergångskurva är en del av plangeometrin i spår tillsammmans med raklinjer, cirkulärkurvor och rälsförhöjning. 19

20 DATAPRODUKTER Vägtrafikdata (korttidsmätning ca mätplatser) Fordonsflöde ÅDT* fordon ÅDT* lastbil ÅDT* axelpar ÅDT* mc Fordonsflöde per timme ÅDT* fordon är det årliga genomsnittliga trafikflödet per dygn. Uppgiften gäller antal motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion/trafikhomogen vägsträcka. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* lastbil är det årliga genomsnittliga lastbilsflödet per dygn som passerar en punkt /vägsektion/trafikhomogen vägsträcka. Med lastbil menas ett motordrivet fordon med totalvikt över 3,5 ton men mättekniskt identifieras de som fordon med ett första axelavstånd som är 3,3 meter eller större. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* axelpar är det årliga genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som axelpar. Uppgiften är framtagen utifrån antal axelpar och motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion/ trafikhomogen vägsträcka. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. ÅDT* mc är det genomsnittliga motorcykel-flöde per dygn som passerar en punkt /vägsektion/trafikhomogen vägsträcka. Flödet gäller för perioden april-september. Med mc menas ett motordrivet fordon som registrerats som motorcykel men mättekniskt identifieras de som fordon med ett axelavstånd som är större än 0,8 meter men mindre än 1,8 meter. Trafiken på hela vägen (i båda riktningarna) räknas men redovisas ibland riktningsuppdelat. Fordonsflöde per timme är den totala trafikmängden räknat i antal motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion/ trafikhomogen vägsträka under en timme. Fordonsflödet redovisas från maximalt tio dygn under ett mätår per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Fordonsflödet är riktningsuppdelat. Fordonshastighet Medelhastighet per timme Medelhastighet per timme är räknat för de motordrivna fordon som passerar en punkt /vägsektion under en timme. Medelhastigheten redovisas från maximalt tio dygn under ett mätår per mätplats och utifrån sex fordonsklasser som på olika sätt kan slås samman. Medelhastigheten är riktningsuppdelad. Övrigt TA* TA* presenteras på det statliga vägnätet vart fjärde år och på nivåerna riket, region, län och kommun. TA visar fördelningen på vägkategori, vägtyperna motorväg och motortrafikled, beläggningstyp samt ÅDT*-klasser. Framskrivning av ÅDT*-värden till aktuellt TA* år görs ej. 20 *TA= Trafikarbete (antal fordon per år x vägstreckans längd) *ÅDT=Årsmedeldygnstrafik