Strategier för att hela en delad stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategier för att hela en delad stad"

Transkript

1 Strategier för att hela en delad stad Samordnad stadsutveckling i Malmö Redaktörer: Carina Listerborn (Projektledare) Karin Grundström Ragnhild Claesson Tim Delshammar Magnus Johansson Peter Parker Malmö University Publications in Urban Studies 16

2 Redaktörer: Carina Listerborn (Projektledare) Karin Grundström Ragnhild Claesson Tim Delshammar Magnus Johansson Peter Parker Foto: Sarah Newman (när inte annat särskilt anges i texten) Kartbearbetning: Karin Grundström Tryck: Holmbergs, Malmö 2014 Layout och form: Fredrik Björk Forskningsprojektet är finansierat av Forskningsrådet för mijö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) genom forsknings programmet Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet, ISBN: (pdf) (tryck)

3 INNEHÅLL 1. En samordnad hållbar stadsutveckling Carina Listerborn 7 STRÅK SOM BEGREPP OCH PRAKTIK 2. Stråk mellan öst och väst. Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap Karin Grundström Var dag på stråket. Observationer från Västra Hamnen och Rosengård Karin Grundström och Carina Listerborn Stråk på kors och tvärs i staden. Ett samtal om Rosengårdsstråket Ett samtal med Sten Göransson, Malmö stad 41 OMVANDLINGENS PRAKTIK 5. Varför är det så svårt att skapa långsiktig samverkan om alla tycker det behövs? Magnus Johansson Samproduktion av platser. Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdsstråket Peter Parker Utveckling och förvaltning i samverkan längs med Rosengårdsstråket Ett samtal med Lena Eriksson och Moa Björnson, Malmö stad 81 PROCESSER FÖR PLATSSKAPANDE OCH IDENTITET 9. Stadsodling - allt du behöver? Tim Delshammar Berätta staden tillsammans. Planering som en plats för lärande, lyssnande och konflikt Ragnhild Claesson Bilden av Rosengård ur kommunalt perspektiv. Självbilder, fysisk miljö och investeringar Ett samtal med Dick Fredholm, Arian Ratkoceri, Anna Pettersson och Julia Magnusson, Malmö stad 111 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET 12. Från vision till verklighet. Strategier för att utveckla hållbara städer Carina Listerborn 129 Författarpresentationer Rosens röda matta. Stadsplanering på tjejers villkor Moa Björnson 73

4 KARTA ÖVER CENTRALA MALMÖ Markerade platser omnämns i antologin VÄSTRA HAMNEN TRIANGELN Observation VH Stapelbäddsparken

5 ROSENGÅRD Enskifteshagen Bokalerna Rosens röda matta Örtagårdstorget Observation RSG

6

7 EN SAMORDNAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING Carina Listerborn Dagligen presenteras framtidens orosmoln för oss. Beskrivningar av hot mot miljön och den ekologiska ordningen, ekonomiska kriser och sociala konflikter avlöser varandra i globala och lokala rapporter. De många dystopiska skildringarna kan betraktas som konsekvenser av tidigare strukturer och handlingar som påverkar dagens miljö, ekonomi, urbana utveckling och sociala relationer. Rapporterna utmanar oss att självkritiskt granska dagens samhälle och vårt agerande. Dystopier är dock inget nytt för vår tid, utan används emellanåt för att få upp frågor på agendan; vi måste agera! De stora frågorna om framtiden hamnar på så vis även i den kommunala vardagen och väcker frågan om vilket handlingsutrymme de kommunala förvaltningarna har för att skapa en hållbar stadsutveckling. Hur kan de bidra till en god välfärd för stadens invånare samtidigt som det stärker en hållbar utveckling i alla dess betydelser? Kan processer kopplade till ekologi, ekonomi och sociala relationer länkas samman eller är de motstridiga? Denna antologi är ett resultat av ett gemensamt arbete mellan forskare och tjänstemän för att diskutera möjligheterna och formerna för det praktiska arbetet kring hållbar stadsutveckling. Forskningen och den kommunala offentliga sektorn har olika arbetsuppgifter och förutsättningar. Inom forskning sätts samhällsutvecklingen i ett sammanhang där ekonomiska, materiella, sociala, kulturella och politiska processer lyfts fram och identifieringen av konfliktpunkter och problemområden är centralt. Den kommunala praktiken har istället sitt sikte inställt på att finna lösningar på de utmaningar de ställs inför och presentera program för utveckling. Visioner och strategier kommer då i fokus. Samverkan mellan forskare och tjänstemän är berikande då samhällsutvecklingen betraktas från skilda perspektiv men med gemensam erfarenhet, eller empiri. Ibland upplevs avståndet långt mellan forskning och praktik, även om våra kompetenser och praktiker är nära förbundna. Det kan 7

8 därför vara viktigt att tänka på att utan forskning fanns ingen grundutbildning på universiteten som utbildar våra tjänstemän och utan tjänstemännens kompetens och erfarenhet hade forskningen förblivit hypotetisk. Samverkan mellan forskning och praktik brukar kallas transdisciplinär. Samverkan sker även mellan skilda ämnen inom universiteten och mellan olika förvaltningar på kommunen. Vikten av att både samverka och samordna, betonas i programmet Samordnad stadsutveckling - en förutsättning för hållbarhet, som år 2010 utlyste forskningsmedel i ett samarbete mellan Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket). Sju forskare på Institutionen för urbana studier på Malmö högskola och Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hörsammade denna utlysning och sökte medel. Hösten 2010 beviljades forskningsprojektet Omvandling av fragmenterade städer. En studie av att integrera hållbarhetsmål genom urbana rörelsestråk medel med finansiering från FORMAS och RAÄ för att under tre år fördjupa sig i hållbar stadsutveckling, med fokus på sociala utmaningar. I ansökan tog forskargruppen sin utgångspunkt i ett konkret utvecklingsarbete i Malmö. Malmö stad hade år 2009 erhållit ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer för att knyta ihop de östra och västra delarna av Malmö genom förstärkandet av ett stråk. Visionen var att omvandla och hela en delad stad då Malmö, liksom många andra svenska storstäder, har en utpräglad rumslig och socio-ekonomisk segregation. Stråket utgjorde grunden i den uttalade planeringsstrategin för att samordna en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar stadsutveckling. Stråket ska uppmuntra till ökad rörelse i stadsrummet för cyklister och fotgängare och därtill skapa intressanta mötesplatser längs vägen. Stråkets sträckning var initialt avsett att länka Västra Hamnens senmoderna bostadsområden med miljonprogrammets boende i Rosengård. De ekonomiska förutsättningarna ledde dock till att stråket kom att bli avgränsat till det så kallade Rosengårdsstråket, som sträcker sig från Örtagårdstorget i Rosengård till Triangeln i centrala Malmö. Programmet som kallats Hållbar stadsutveckling i Malmö från öst till väst pågick mellan 2010 och 2014 och hade ambitionen att bli ett demonstrationsområde för hållbar stadsutveckling. Parallellt med detta projekt finansierade EU-medel och interna satsningar inom Områdesprogrammet ytterligare förändringsprocesser i Rosengård. De samlade insatserna gick under benämningen Fokus Rosengård. Längs Rosengårdsstråket och i olika delar av Rosengård har flertalet projekt initierats och genomförts med många aktörer inblandade under Malmö stads samordning. 8

9 Speciellt viktiga satsningar är, förutom stråkets upprustning, utvecklingen av Bokalerna, Bokaltorget, Aktivitetsytan och planeringen kring Rosengårds station. Flera platser har fått nya namn efter omvandlingen vilket framkommer i antologins olika kapitel. Förutom detta har det även funnits projekt kring stadsodling, energiåtgärder i fastigheter, renoveringsprogram och förtätning i bebyggelsen. Malmö stad har lagt stort fokus på att dessa omvandlingar ska ske sektorsövergripande inom kommunen och i nära samverkan med de boende. Det har funnits en uttalad ambition att involvera invånare brett i processerna. Arbetet med upprustning och omvandling av Rosengård fortsätter även de kommande åren med utvecklingen av Amiralsstaden, infrastruktursatsningar, Culture Casbah och en förbättrad lokal service inom stadsområdet. Forskningsansökan har tagit sin utgångspunkt i tidigare forskning som pekat på att stadsomvandlingsprojekt å ena sidan har potential att bidra till förändring, å andra sidan kan riskera att förstärka en social fragmentering. Vidare har den tidigare forskningen pekat på att de olika hållbarhetsmålen ofta står i komplicerade relation till varandra och där det inte är uppenbart att de alltid kan samverka positivt. Forskningsprojektet vill därför undersöka närmare hur sådana motsatsförhållanden hanteras i praktiken när nya vägar bryts för hållbar stadsutveckling. Det är en balansgång att å ena sidan ha ett helhetsseende, och å andra sidan göra fördjupningar i skilda delar av hållbarhetsmålen. I vårt arbete har de sociala aspekterna satts främst då de generellt sett har visat sig svårast att definiera och omsätta till praktiska handlingar. De sociala frågorna inbegriper också på ett mycket tydligt sätt maktdimensioner, mellan medborgare sinsemellan, och mellan medborgare och myndigheter. Sociala frågor är också kanske mest politiskt omstridda. I FORMAS forskningsöversikt från 2011 betonas också vikten av att lyfta kulturens roll för hållbar stadsutveckling och att kulturarvsforskningen är en outnyttjad resurs i detta sammanhang. Vi har vävt in frågeställningar som berör kulturarv genom att tala om plats, rum och identitet, men här finns mer att göra för att koppla detta till stadsplanering och framtidsvisioner. Delade städer städer som är fragmenterade socialt, ekonomiskt och geografiskt är ett globalt fenomen. Städer runt om i världen arbetar med dessa utmaningar och försöker lära av varandra för att på ett bättre sätt möta framtidens generationer. I denna antologi vill vi bidra med en inblick i hur dessa processer har sett ut i Malmö. Det är reflektioner och analyser både från forskare och praktiker, som inte har till syfte att berätta en framgångshistoria, utan istället vill visa på både svårigheter, utmaningar och möjligheter. 9

10 Forskargruppen Forskargruppen har kompetenser inom stadsbyggnad (Carina Listerborn), arkitektur (Karin Grundström), ledarskap och organisation (Peter Parker), organisatoriskt lärande (Magnus Johansson), landskapsplanering (Tim Delshammar och Kenneth Olwig) samt en doktorand med erfarenhet av kulturarvsfrågor (Ragnhild Claesson). Till gruppen knöts initialt en referensgrupp med personer från Malmö stad, Malmös kommunala bostadsbolag (MKB), Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) och Länsstyrelsen i Skåne. I samarbete med parallella forskningsprojekt från samma utlysning; Solenergi i stadsplanering, vid Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola och Urban arkitektur som stödjer ett uthålligt transportmedel gång, Lunds Tekniska Högskola, har möten och mindre konferenser arrangerats i vad vi kallat SAMS-gruppen. Under projektets gång gästades Malmö högskola av en fotograf, Sarah Newman, som även arbetat som lärare vid högskolans samarbetsinstitution Rochester Institute of Technology i USA. Sarah engagerades i projektet och tog bilder längs Rosengårdsstråket. Hennes bilder får utgöra illustration till projektet i denna antologi. Antologins tre delar Antologins struktur följer forskningsprojektets indelning i tre områden, där den första delen; Stråk som begrepp och praktik, handlar om stråk som stadsbyggnadsideal och gestaltningsbegrepp. Här är vi intresserade av hur valda strategier för hållbar stadsutveckling bidrar till att utveckla en stadsbyggnadsdiskurs. Diskurs är ett begrepp som används brett inom forskning, men som har det gemensamma att forskaren vill belysa hur begrepp, sätt att resonera, frågeställningar och diskussioner tillämpas inom ett visst område. De diskussionsordningar som växer fram under vissa epoker får stort inflytande över både teori och praktik. De föreställningar som periodvis dominerar om bästa lösningar eller framgångsexempel är präglade av samtidens diskurs. Underlaget för denna del av forskningen är samtal med tjänstemän och politiker i ledande ställning, och dokumentanalyser, det vill säga personer och texter som är tongivande i utvecklandet av dessa diskurser. Den andra delen i antologin; Omvandlingens praktik, undersöker de strategier och roller som utvecklas inom de kommunala förvaltningarna i samverkan med omgivande samhälle för att på ett bättre sätt kunna möta de ut- 10

11 maningar de står inför. Tjänstemännens vardag bygger på beprövad erfarenhet och organisatoriska ramar, men nya arbetssätt prövas också efterhand, vilket i förlängningen kan leda till en förändrad praktik och att nya typer av platser utvecklas i staden. Under projektets gång har frågan om förvaltning kommit att bli mer tongivande; om medborgarna ska kunna vara medskapare till sin stad, hur ska då förvaltning av platser organiseras? Forskarna i denna del av projektet har befunnit sig nära tjänstemännen och följt dem i deras vardag och på möten. Observationer och intervjuer har varvats om vartannat. I den tredje delen av antologin; Processer för platsskapande och identitet, har forskarna varit nära de lokala processerna som involverar boende. Medborgarnas möjligheter till inflytande och påverkan på lokalmiljön är viktigt för planerarna ur flera aspekter. För planerarna är det relevant att veta att deras insatser landar rätt och att de boende är med på förändringarna, men det kan också för tjänstemännen handla om att få in nya idéer, kunskap och perspektiv på platsen. I linje med Agenda 21 har Malmö stad försökt nå ut till olika medborgargrupper. Vilka sätt att involvera medborgare fungerar då bra? En samlande aktivitet kan stadsodlingar vara. Genom att skapa plats för odling bjuds människor in till att vara med att skapa sin närmiljö, och dessutom få ut något konkret av det. Odling och matlagning är vedertagna strategier för att mötas i många sammanhang. En annan aspekt av den lokala miljöns omvandling handlar om invånares och platsers förmodade identitet. Platsskapande, både genom handling, och berättelser, har varit ingången för en delstudie inom projektet som undersöker hur boende ges möjligheter att själva påverka och inta platser. Här blir frågor om det förgångna också relevant. Med vilka personliga erfarenheter bidrar vi till att skapa berättelser om platser och finns det utrymme inom en kommunal planeringsprocess att inkludera de berättelserna? Forskarna har i samtal med boende pratat om platsens potential och utveckling och i olika former provat nya sätt att initiera dialog som går utöver en mer etablerad form av medborgardialog. I antologin använder vi begreppen tjänstemän, planerare, projekt- och processledare i överlappande betydelser, men är helt medvetna om att positioner, roller och kompetenser skiljer sig åt. Alla dessa personer har dock på olika sätt bidragit till stadens utveckling och omvandling. När den specifika positionen är viktig framkommer det i texten. I varje del av antologin finns även röster med från tjänstemän som forskargruppen har samarbetat med. I samtal om hållbar stadsutveckling ges tillfälle för tjänstemännen att reflektera över sin erfarenhet av arbetet. Vi har befunnit oss nära planeringens praktik och ideologi inom forskningsprojektet, men i planeringen av den hållbara staden är förstås invånarna de viktigaste. Det är för att stärka möjligheterna för invånarna att kunna känna 11

12 framtidstro, uppleva en tryggad livssituation och få möjligheter till inflytande över samhällsutvecklingen som både forskare, och tjänstemän engagerar sig i dessa frågor. Det finns förstås ingen skiljelinje mellan dessa kategorier av aktörer, för oavsett vad vi gör under arbetstid; forskar, planerar eller något helt annat, så delar vi samma miljö och stad. Det är således en förhoppning att denna bok ska ge uppslag och tankar om urbana processer som kan komma många olika läsare till gagn. Antologin utgör en första gemensam redovisning av forskningsprojektet. I slutet av 2014 kommer forskargruppen medverka i en utställning på Form & Design i Malmö på temat Staden studerad, där besökaren ska få upptäcka staden från forskarnas perspektiv. På så sätt vill vi nå ut till många grupper i samhället och bjuda in till samtal om framtidens stad. Därtill kommer fler vetenskapliga artiklar att produceras under de kommande åren. Referenser FORMAS (2011) Forskningsöversikt. Hållbar stadsutveckling, 12

13 13

14 Stråk som begrepp och praktik

15

16 Stråk som begrepp och praktik I tre kapitel kommer stråk som stadsbyggnadsvision och planeringsbegrepp i relation till vardaglig användning hos invånarna att diskuteras. Här diskuteras hur socialt hållbar stadsutveckling begreppsliggörs i planering och hur de framtagna planeringsansatserna uppfattas av vardagens användare.

17 STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap Karin Grundström Stråk är ett relativt nytt begrepp inom hållbar stadsutveckling. Ett stråk genom staden kan vara en gata i form av ett handelsstråk, eller ett grönstråk i form av en cykelled genom en park. Stråk används även i betydelsen transportstråk och kan då omfatta spårvägar och busslinjer. Enligt ordboken är stråk en farled där människor ofta går eller vistas (Norstedts, 1988). Ordet stråk omfattar utöver en fysisk utsträckning i rummet även en koncentration av mobilitet; stråk är en farled där det sker många förflyttningar, där människor ofta går eller vistas (Persson, 2004; Wikström & Olsson, 2012). I betydelsen stadsbyggnadsbegrepp har stråk förekommit allt oftare under den senaste tioårsperioden. I Stockholm planeras för promenadstaden, i Lund planeras ett stråk mellan centrum och den hållbara stadsdelen Brunnshög. I Malmö har en satsning på ett stråk mellan stadens östra och västra delar genomförts mellan och nu planeras Linjen, ett kulturellt stråk i stadens centrala delar. Stråk omnämns även i flera av Malmö stads planeringsdokument där de tillskrivs förmågan att koppla samman och hela staden (Malmö Stad 2012; Malmö Stadsbyggnadskontor 2009; 2011). Gemensamt för dessa projekt och dokument är hållbarhet och mobilitet i stadens offentliga rum. Planering av stråk genom staden kan förstås som del av en tendens där planering, utformning och användning av det offentliga rummet tilldelas en allt större betydelse inom hållbar stadsutveckling. Det offentliga rummet i betydelsen korsväg och mötesplats för territorier, politik och kultur har fått ökad betydelse över hela Europa. Flera Europeiska städer har genomgått stora omstruktureringar vilket inneburit att det offentliga rummets betydelse för ekonomisk tillväxt, social integration och ekologisk hållbarhet utforskas och debatteras (Madanipour, 2014). Skiftet mot en större betydelse av offentliga rum har medfört nya utmaningar för stadsbyggnad och stadsplanering. Det 17

18 tidigare intresset för mätbarhet, energieffektivitet och idealbilder av den täta, varierade blandstaden, har kompletterats med frågor om det offentliga rummets utformning och det sociala livet i staden. Den täta, varierade, blandstaden har varit och är fortfarande nära nog en idealbild av den hållbara staden i såväl nationell som internationell forskning inom hållbar stadsutveckling och hållbar urban utformning (Haas, 2012; Wheeler, 2004). Förvisso förekommer även en kritik mot ett alltför stort fokus på formmässiga uttryck, framförallt riktat mot Ny-urbanismen som ett uttryck för Starbucks Urbanism. Denna urbana form, främst baserad i neo-traditionell arkitektur, är ett stöd framförallt för den kreativa klassens livsstil med shopping, hälsa, nöjesliv och mobilitet, en urban form där hållbarhet reducerats till ett begränsat antal igenkänningsbara, visuella koder och uttryck (Sorkin, 2007). I Sverige har den täta, varierade blandstaden fortfarande en framskjuten position inom stadsbyggnadsdiskurs och praktik, men den kompletteras idag av begreppen koppling och samband. I en rapport från Boverket presenteras en kunskapsöversikt om socialt hållbar stadsutveckling med exempel från fem svenska städer. Rapporten visar på en viss konsensus och pekar på fem återkommande teman helhetssyn, inflytande, identitet, variation och samband. Temat variation faller väl in i föreställningar om den täta blandstaden och pekar på behovet av större funktionsblandning, ett varierat bostadsutbud och större gestaltningsmässig variation. Temat samband pekar på behovet av förstärkta fysiska samband genom förtätning av stadsdelar, förbättrade kommunikationer samt behovet av att överbrygga barriärer och utveckla målpunkter i staden (Boverket, 2010). Även om den täta blandstaden fortfarande utgör något av en norm, har mobiliteten, genom teman om samband och kopplingar, gjort sitt intåg i hållbar stadsutveckling Mobilitet är en grundläggande metafor för förståelsen av kultur och samhälle, en metafor där värderingar av mobilitet som antingen något hotfullt eller frigörande ingår. Det hotfulla perspektivet förstår mobilitet i negativa och utmanande termer medan det frigörande perspektivet tolkar mobilitet som ett uttryck för framgång, tillväxt och modernitet. Oavsett perspektiv är mobilitet långt ifrån oproblematiskt eftersom mobiliteten tillskrivs en specifik mening i olika sammanhang och kan även föreskriva vissa praktiker; hur och var människor kan eller förväntas förflytta sig (Merriman och Cresswell, 2011). Därutöver har den individuella mobiliteten upphöjts till ett av de främst eftertraktade värdena i vår tid. Möjligheten att vara mobil och fritt bestämma över sin användning av tid och rum är skarpt differentierad och differentierande mellan olika grupper i samhället, den åtskiljer lika mycket som den förenar. Frihet och valmöjligheter för vissa innebär lokalisering och tvång för andra (Bauman, 1998). Ytterligare en aspekt av mobilitet är den ökande användningen av informations- och kom- 18

19 munikationsteknologi där dagligen nya spänningar och överlappningar mellan fysiska platser och digitala flöden konstrueras (Mitchell, 2004). Mobiliteten har länge setts som en drivkraft för ekonomisk utveckling i visioner och strategier inom hållbar stadsbyggnad och planering samtidigt som stadsbyggnadens praktik nästan uteslutande föreskrivit riktlinjer och ansatser för enskilda byggnader och stadsdelar där täthet och variation varit ledord och mobiliteten i stort uteslutits. I den mån mobilitet förekommer inom stadsbyggnad har den till stor del varit en fråga om effektiva transporter och energisnål kollektivtrafik snarare än en fråga som berör stadsbyggnadsfrågor om att ordna och gestalta helheten av byggnader, gator och andra stadsrum. Men, mobiliteten har nu blivit en fråga även för stadsbyggnad, då städerna fragmenteras och politiken för hållbarhet omfattar visioner om social integration och pekar på behovet av att bygga samman och hela staden. Detta har lett till att nya begrepp, såsom stråk, innefattas i diskurs och praktik och tillskrivs en mening. Allteftersom nya begrepp tillkommer är det viktigt att de granskas och utforskas i syfte att i möjligaste mån förstå och se konsekvenserna av den betydelse de tillskrivs. Syftet med detta kapitel är att utforska mobilitetens betydelse för hur stråk tolkas som stadsbyggnadsbegrepp av tjänstemän på nyckelpositioner i Malmö stad. Vad betyder stråk som stadsbyggnadsbegrepp? Vilka föreställningar om mobilitet finns och hur förväntas den byggda miljön stödja mobilitet genom stadsrummet? Studien visar att stråkbegreppet delvis bygger vidare på föreställningar om täthet och variation, men samtidigt möjliggör en brytning mot den kritiserade fixeringen på specifika former, eftersom gestaltningsproblemet omformuleras till att understödja förflyttningar, vilket innebär att flera typologier, transportsätt och skilda skalor inbegrips. Detta kapitel baseras på en studie där sju intervjuer med tjänstemän på chefsposition i Malmö stad ingår, bland annat kommunstyrelsens ordförande, stadsbyggnadsdirektör, stadsplanechef, chef på gatukontoret och miljöförvaltningen. Utöver intervjuerna ombads tjänstemännen att var för sig rita stadens viktigaste stråk på en karta som sedan sammanställts till en summerande karta med samtliga stråk inritade (fig. 1). Tjänstemännens föreställningar och visioner om vad stråk omfattar, hur ett stråk bäst gestaltas och vad stråk kan bidra med är av stor betydelse då de dels har en god inblick i stadens pågående verksamhet och dels en relativt stor möjlighet till påverkan av framtida planerings- och stadsbyggandsstrategier. Studien omfattar även analyser och gestaltningsförslag över Rosengårdsstråket och plandokument där stråk omnämns (MKB 2011; Malmö Stad, 2010). Under forskningsprojektets gång har flera olika uppfattningar om stråkets sträckning mellan öst och väst förekommit. I ansökan till Delegationen för hållbara städer redovisades två stråk kopplade till varandra i en sträckning mellan Rosengård och Centralstationen. De fysiska förändringar 19

20 som genomförts på det så kallade Rosengårdsstråket har dock skett på en kortare sträcka mellan Triangelns station och Rosengård. I texten nedan redovisas tjänstemännens föreställningar om stråket och i detta fall leder stråket hela vägen mellan Rosengård i öst och Västra Hamnen vid havet i väst. Först presenteras först en kartbild över stråk och därefter föreställningar om mobilitet i form av livliga, rytmiska och kopplande stråk. Fig. 1: Sammanställning över stråk ritade av tjänstemän i Malmö Stad. Bild: Karin Grundström, foto: Sarah Newman. Malmös stråk flera former och färdmedel Ett intressant resultat från studien är den stråk-karta tjänstemännen ritat (se Fig 1). En gemensam föreställning som framkom är att stråken sträcker sig genom hela staden, mellan stadens ytterområden genom centrum och ibland vidare i regionen. Ytterligare en gemensam föreställning var att stråk kan omfatta flera typer av fysiskt olika farleder och flera sätt att förflytta sig. Ett stråk i form 20

21 av en fysisk farled kan både vara en tågtunnel och en cykelbana. På stråken förflyttar sig människor antingen genom att åka tåg, cykla eller promenera. Därutöver visar kartan, trots viss variation mellan strecken, en överlappning av stråkens sträckning i tre huvudsakliga grupperingar. Grupperingen har skett trots att tjänstemännen inte sett varandras kartor. Kartan visar tre huvudsakliga stråk; Malmös ur-stråk och historiska handelsgata, Malmös nya transportstråk Citytunneln och stråket mellan öst och väst i vilket Rosengårdsstråket ingår. Stråket längs kusten, ibland kallat Malmös-ur-stråk, leder på kartan in från öster, passerar centrum och leder vidare mot Limhamns i väster. Detta stråk utgjorde historiskt Malmös huvudsakliga handelsstråk. Den del av stråket som leder genom Malmös centrum utgörs idag av en stadsgata som även används för busstrafik och cykling. På detta stråk samsas flera skilda sätt för människor att förflytta sig. Det andra välmarkerade stråket på kartan utgörs av Citytunneln som invigdes Citytunneln har tre stopp inom Malmö stad och leder sedan vidare i riktning mot Lund respektive Köpenhamn. Detta är ett transportstråk i regional skala som utgörs av spårbunden trafik med transportnoder på tre platser i staden. På detta stråk förflyttar sig människor med tåg. Det tredje välmarkerade stråket leder mellan öst och väst, mellan Rosengård och Västra Hamnen. Störst antal streck på kartan förekommer längs det stråk mellan öst och väst som fått medel genom Delegation för hållbara städer. På kartan visar några av strecken genom Rosengård idéer om en framtida buss eller spårväg medan andra streck visar på idéer om det existerande cykelstråket. I detta stråk förekommer både två typer av fysiska farleder och flera skilda sätt att förflyta sig. Stråkkartan kan sägas representera tanken att skapa samband i staden genom mobilitet, viket tar sig uttryck i en stadsbyggnad som syftar till att förstärka eller bygga farleder längs vilka människor enkelt kan förflytta sig. Om samband i staden skapas genom mobilitet, blir mobiliteten det primära gestaltningsproblemet inom stadsbyggnad, snarare är specifika typer eller former. Människor förflyttar sig genom staden med en rad skiftande transportmedel, vilket gör begrepp som gata eller väg svåra att använda för att täcka flera alternativa färdvägar och färdmedel. Här får stråkbegreppet en viktig roll i betydelsen av en farled som kan härbärgera skiftande fysisk form och ett flöde av människor. De tre huvudstråken på kartan kan ses som försök att skapa samband där mobilitet är centralt. Här finns ingen fastställd typ eller idealform. Tvärtom verkar stråk kunna omfatta en bredd av olika formmässiga uttryck, allt från tågtunnlar till busslinjer och cykelstråk. Längs stråken förflyttar sig människor, de åker tåg eller buss, cyklar eller går. Stråkbegreppet omfattar här flera typer av fysiskt olika farleder och flera sätt att förflytta sig. 21

22 Stråk farleder som koncentrerar och understödjer förflyttningar i flera skalor Stråk-kartan visar tjänstemännens syn på var i Malmö stråk kan och bör finnas samt vilka former och färdsätt som omfattas. En annan viktig fråga, när stråkbegreppet implementeras i konkreta projekt, är vilka föreställningar om mobilitet som förekommer och hur mobiliteten är tänkt att understödjas genom den byggda miljön. Nedan presenteras tre teman det livliga stråket, det rytmiska stråket och det kopplande stråket som framkommit i analysen av intervjumaterialet med tjänstemännen. Temana pekar på mobilitetens centrala betydelse för stråkbegreppet och hur den byggda miljön är tänkt att koncentrera och understödja förflyttningar i och mellan olika skalor. Det livliga stråket Den livliga gatan är en omhuldad tanke inom stadsbyggnad. Idéen om de positiva konsekvenserna av ett rikt gatuliv där många människor rör sig i en tät, blandad, urban miljö går tillbaka till planerare som Jan Gehl och Jane Jacobs (Gehl, 1971; Jacobs 1962). Dessa idéer uppstod delvis genom en reaktion mot funktionsindelningen och framväxten av en storskalig bebyggelse under efterkrigstiden. I motsats till funktionalismen förespråkades en småskalig, varierad bebyggelse med ett tätt gatunät. En sådan urban miljö ansågs leda till ett befolkat gaturum där många människor ville uppehålla sig, vilket i sin tur ansågs medverka till trygghet och socialt umgänge i livet mellan husen. Stråk i en lokal skala är till viss del formad i denna idétradition. När frågan ställs vad ett stråk är och hur det gestaltas, framkommer tankar om en tät, varierad bebyggelse där människor vill uppehålla sig och förflytta sig mellan inne och ute. Den täta, varierade bebyggelsen är en ansats för mobilitet, bland annat enligt chefen för strategienheten på planavdelningen: Stråken befolkar staden / /man måste försöka samla, det är också lite som Gehls teser, vi kan inte se att vi kan ha fulla bottenvåningar överallt med butiker och det är inte nödvändigtvis butiker det kan vara kontorsverksamheter, mäklare, arkitektfirmor, reklambyråer, konsulter utav vilket slag. Bara det här att det går ut och in folk är ju positivt för rörelsen, just att få rörelser och få människor att komma till platser det är viktigt. Citatet visar hur de existerande idealen om täthet och varierad form fortfarande existera men snarast som understöd för mobilitet. Ett exempel på implementering av dessa idéer är Bokalerna och det nya Örtagårdstorget byggt 22

STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap

STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap Karin Grundström Stråk är ett relativt nytt begrepp inom hållbar stadsutveckling. Ett stråk genom staden kan vara en gata i form

Läs mer

Strategier för att hela en delad stad

Strategier för att hela en delad stad Strategier för att hela en delad stad Samordnad stadsutveckling i Malmö Redaktörer: Carina Listerborn (Projektledare) Karin Grundström Ragnhild Claesson Tim Delshammar Magnus Johansson Peter Parker Malmö

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Ur Praktik & Teori, nr 1 2009, s 46-48 Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Av Carina Listerborn Är medborgarinflytandet att den som bor i en

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR 2012-11-16 Av: Hållbart Malmö I Malmö pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en sammanhållen

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006

DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 74 DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 75 DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 Kvarteren Lantmannen,

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? thomas.larsson@trafikverket.se Lidingö 2014-10-15 Växel: 0771-921 921 Mobil: 0705-175 221 2 2014-10-30 Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Idrotten och fysisk planering

Idrotten och fysisk planering Idrotten och fysisk planering synsa tt, problem och mo jligheter Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap, Malmö högskola Eller:

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Vellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007

Vellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 Vellinge Centrum Centrumförnyelse Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 FÖRORD Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och projektet

Läs mer

SAMPRODUKTION AV PLATSER Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdstråket

SAMPRODUKTION AV PLATSER Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdstråket SAMPRODUKTION AV PLATSER Former för deltagande i utveckling av mötesplatser längs Rosengårdstråket Peter Parker En vanlig ambition i planeringen av offentliga platser är att de ska vara livliga, tillåta

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16

STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 STADSBYGGNADSKONTORET Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 Bildcollage från kvällen Kvällen, som hade temat Du får snart fler grannar,

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar

Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Komplettering till ansökan om statligt stöd till utvärdering av två arbetsmarknadssatsningar Angående beslut om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 1 Innehåll Bakgrund Bakgrund..................................... 2 Geografisk avgränsning..........................

Läs mer

Det blir viktigt när det är på riktigt!

Det blir viktigt när det är på riktigt! Det blir viktigt när det är på riktigt! Hur barns rättigheter kan stärkas i fysisk planering. Barn och unga i samhällsplaneringen, den nationella arenan 131126. Del 1. thomas.larsson@trafikverket.se Regeringsuppdrag

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer