STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap
|
|
- Gunnel Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRÅK MELLAN ÖST OCH VÄST Stadsbyggnad i ett föränderligt stadslandskap Karin Grundström Stråk är ett relativt nytt begrepp inom hållbar stadsutveckling. Ett stråk genom staden kan vara en gata i form av ett handelsstråk, eller ett grönstråk i form av en cykelled genom en park. Stråk används även i betydelsen transportstråk och kan då omfatta spårvägar och busslinjer. Enligt ordboken är stråk en farled där människor ofta går eller vistas (Norstedts, 1988). Ordet stråk omfattar utöver en fysisk utsträckning i rummet även en koncentration av mobilitet; stråk är en farled där det sker många förflyttningar, där människor ofta går eller vistas (Persson, 2004; Wikström & Olsson, 2012). I betydelsen stadsbyggnadsbegrepp har stråk förekommit allt oftare under den senaste tioårsperioden. I Stockholm planeras för promenadstaden, i Lund planeras ett stråk mellan centrum och den hållbara stadsdelen Brunnshög. I Malmö har en satsning på ett stråk mellan stadens östra och västra delar genomförts mellan och nu planeras Linjen, ett kulturellt stråk i stadens centrala delar. Stråk omnämns även i flera av Malmö stads planeringsdokument där de tillskrivs förmågan att koppla samman och hela staden (Malmö Stad 2012; Malmö Stadsbyggnadskontor 2009; 2011). Gemensamt för dessa projekt och dokument är hållbarhet och mobilitet i stadens offentliga rum. Planering av stråk genom staden kan förstås som del av en tendens där planering, utformning och användning av det offentliga rummet tilldelas en allt större betydelse inom hållbar stadsutveckling. Det offentliga rummet i betydelsen korsväg och mötesplats för territorier, politik och kultur har fått ökad betydelse över hela Europa. Flera Europeiska städer har genomgått stora omstruktureringar vilket inneburit att det offentliga rummets betydelse för ekonomisk tillväxt, social integration och ekologisk hållbarhet utforskas och debatteras (Madanipour, 2014). Skiftet mot en större betydelse av offentliga rum har medfört nya utmaningar för stadsbyggnad och stadsplanering. Det 17
2 tidigare intresset för mätbarhet, energieffektivitet och idealbilder av den täta, varierade blandstaden, har kompletterats med frågor om det offentliga rummets utformning och det sociala livet i staden. Den täta, varierade, blandstaden har varit och är fortfarande nära nog en idealbild av den hållbara staden i såväl nationell som internationell forskning inom hållbar stadsutveckling och hållbar urban utformning (Haas, 2012; Wheeler, 2004). Förvisso förekommer även en kritik mot ett alltför stort fokus på formmässiga uttryck, framförallt riktat mot Ny-urbanismen som ett uttryck för Starbucks Urbanism. Denna urbana form, främst baserad i neo-traditionell arkitektur, är ett stöd framförallt för den kreativa klassens livsstil med shopping, hälsa, nöjesliv och mobilitet, en urban form där hållbarhet reducerats till ett begränsat antal igenkänningsbara, visuella koder och uttryck (Sorkin, 2007). I Sverige har den täta, varierade blandstaden fortfarande en framskjuten position inom stadsbyggnadsdiskurs och praktik, men den kompletteras idag av begreppen koppling och samband. I en rapport från Boverket presenteras en kunskapsöversikt om socialt hållbar stadsutveckling med exempel från fem svenska städer. Rapporten visar på en viss konsensus och pekar på fem återkommande teman helhetssyn, inflytande, identitet, variation och samband. Temat variation faller väl in i föreställningar om den täta blandstaden och pekar på behovet av större funktionsblandning, ett varierat bostadsutbud och större gestaltningsmässig variation. Temat samband pekar på behovet av förstärkta fysiska samband genom förtätning av stadsdelar, förbättrade kommunikationer samt behovet av att överbrygga barriärer och utveckla målpunkter i staden (Boverket, 2010). Även om den täta blandstaden fortfarande utgör något av en norm, har mobiliteten, genom teman om samband och kopplingar, gjort sitt intåg i hållbar stadsutveckling Mobilitet är en grundläggande metafor för förståelsen av kultur och samhälle, en metafor där värderingar av mobilitet som antingen något hotfullt eller frigörande ingår. Det hotfulla perspektivet förstår mobilitet i negativa och utmanande termer medan det frigörande perspektivet tolkar mobilitet som ett uttryck för framgång, tillväxt och modernitet. Oavsett perspektiv är mobilitet långt ifrån oproblematiskt eftersom mobiliteten tillskrivs en specifik mening i olika sammanhang och kan även föreskriva vissa praktiker; hur och var människor kan eller förväntas förflytta sig (Merriman och Cresswell, 2011). Därutöver har den individuella mobiliteten upphöjts till ett av de främst eftertraktade värdena i vår tid. Möjligheten att vara mobil och fritt bestämma över sin användning av tid och rum är skarpt differentierad och differentierande mellan olika grupper i samhället, den åtskiljer lika mycket som den förenar. Frihet och valmöjligheter för vissa innebär lokalisering och tvång för andra (Bauman, 1998). Ytterligare en aspekt av mobilitet är den ökande användningen av informations- och kom- 18
3 munikationsteknologi där dagligen nya spänningar och överlappningar mellan fysiska platser och digitala flöden konstrueras (Mitchell, 2004). Mobiliteten har länge setts som en drivkraft för ekonomisk utveckling i visioner och strategier inom hållbar stadsbyggnad och planering samtidigt som stadsbyggnadens praktik nästan uteslutande föreskrivit riktlinjer och ansatser för enskilda byggnader och stadsdelar där täthet och variation varit ledord och mobiliteten i stort uteslutits. I den mån mobilitet förekommer inom stadsbyggnad har den till stor del varit en fråga om effektiva transporter och energisnål kollektivtrafik snarare än en fråga som berör stadsbyggnadsfrågor om att ordna och gestalta helheten av byggnader, gator och andra stadsrum. Men, mobiliteten har nu blivit en fråga även för stadsbyggnad, då städerna fragmenteras och politiken för hållbarhet omfattar visioner om social integration och pekar på behovet av att bygga samman och hela staden. Detta har lett till att nya begrepp, såsom stråk, innefattas i diskurs och praktik och tillskrivs en mening. Allteftersom nya begrepp tillkommer är det viktigt att de granskas och utforskas i syfte att i möjligaste mån förstå och se konsekvenserna av den betydelse de tillskrivs. Syftet med detta kapitel är att utforska mobilitetens betydelse för hur stråk tolkas som stadsbyggnadsbegrepp av tjänstemän på nyckelpositioner i Malmö stad. Vad betyder stråk som stadsbyggnadsbegrepp? Vilka föreställningar om mobilitet finns och hur förväntas den byggda miljön stödja mobilitet genom stadsrummet? Studien visar att stråkbegreppet delvis bygger vidare på föreställningar om täthet och variation, men samtidigt möjliggör en brytning mot den kritiserade fixeringen på specifika former, eftersom gestaltningsproblemet omformuleras till att understödja förflyttningar, vilket innebär att flera typologier, transportsätt och skilda skalor inbegrips. Detta kapitel baseras på en studie där sju intervjuer med tjänstemän på chefsposition i Malmö stad ingår, bland annat kommunstyrelsens ordförande, stadsbyggnadsdirektör, stadsplanechef, chef på gatukontoret och miljöförvaltningen. Utöver intervjuerna ombads tjänstemännen att var för sig rita stadens viktigaste stråk på en karta som sedan sammanställts till en summerande karta med samtliga stråk inritade (fig. 1). Tjänstemännens föreställningar och visioner om vad stråk omfattar, hur ett stråk bäst gestaltas och vad stråk kan bidra med är av stor betydelse då de dels har en god inblick i stadens pågående verksamhet och dels en relativt stor möjlighet till påverkan av framtida planerings- och stadsbyggandsstrategier. Studien omfattar även analyser och gestaltningsförslag över Rosengårdsstråket och plandokument där stråk omnämns (MKB 2011; Malmö Stad, 2010). Under forskningsprojektets gång har flera olika uppfattningar om stråkets sträckning mellan öst och väst förekommit. I ansökan till Delegationen för hållbara städer redovisades två stråk kopplade till varandra i en sträckning mellan Rosengård och Centralstationen. De fysiska förändringar 19
4 som genomförts på det så kallade Rosengårdsstråket har dock skett på en kortare sträcka mellan Triangelns station och Rosengård. I texten nedan redovisas tjänstemännens föreställningar om stråket och i detta fall leder stråket hela vägen mellan Rosengård i öst och Västra Hamnen vid havet i väst. Först presenteras först en kartbild över stråk och därefter föreställningar om mobilitet i form av livliga, rytmiska och kopplande stråk. Fig. 1: Sammanställning över stråk ritade av tjänstemän i Malmö Stad. Bild: Karin Grundström, foto: Sarah Newman. Malmös stråk flera former och färdmedel Ett intressant resultat från studien är den stråk-karta tjänstemännen ritat (se Fig 1). En gemensam föreställning som framkom är att stråken sträcker sig genom hela staden, mellan stadens ytterområden genom centrum och ibland vidare i regionen. Ytterligare en gemensam föreställning var att stråk kan omfatta flera typer av fysiskt olika farleder och flera sätt att förflytta sig. Ett stråk i form 20
5 av en fysisk farled kan både vara en tågtunnel och en cykelbana. På stråken förflyttar sig människor antingen genom att åka tåg, cykla eller promenera. Därutöver visar kartan, trots viss variation mellan strecken, en överlappning av stråkens sträckning i tre huvudsakliga grupperingar. Grupperingen har skett trots att tjänstemännen inte sett varandras kartor. Kartan visar tre huvudsakliga stråk; Malmös ur-stråk och historiska handelsgata, Malmös nya transportstråk Citytunneln och stråket mellan öst och väst i vilket Rosengårdsstråket ingår. Stråket längs kusten, ibland kallat Malmös-ur-stråk, leder på kartan in från öster, passerar centrum och leder vidare mot Limhamns i väster. Detta stråk utgjorde historiskt Malmös huvudsakliga handelsstråk. Den del av stråket som leder genom Malmös centrum utgörs idag av en stadsgata som även används för busstrafik och cykling. På detta stråk samsas flera skilda sätt för människor att förflytta sig. Det andra välmarkerade stråket på kartan utgörs av Citytunneln som invigdes Citytunneln har tre stopp inom Malmö stad och leder sedan vidare i riktning mot Lund respektive Köpenhamn. Detta är ett transportstråk i regional skala som utgörs av spårbunden trafik med transportnoder på tre platser i staden. På detta stråk förflyttar sig människor med tåg. Det tredje välmarkerade stråket leder mellan öst och väst, mellan Rosengård och Västra Hamnen. Störst antal streck på kartan förekommer längs det stråk mellan öst och väst som fått medel genom Delegation för hållbara städer. På kartan visar några av strecken genom Rosengård idéer om en framtida buss eller spårväg medan andra streck visar på idéer om det existerande cykelstråket. I detta stråk förekommer både två typer av fysiska farleder och flera skilda sätt att förflyta sig. Stråkkartan kan sägas representera tanken att skapa samband i staden genom mobilitet, viket tar sig uttryck i en stadsbyggnad som syftar till att förstärka eller bygga farleder längs vilka människor enkelt kan förflytta sig. Om samband i staden skapas genom mobilitet, blir mobiliteten det primära gestaltningsproblemet inom stadsbyggnad, snarare är specifika typer eller former. Människor förflyttar sig genom staden med en rad skiftande transportmedel, vilket gör begrepp som gata eller väg svåra att använda för att täcka flera alternativa färdvägar och färdmedel. Här får stråkbegreppet en viktig roll i betydelsen av en farled som kan härbärgera skiftande fysisk form och ett flöde av människor. De tre huvudstråken på kartan kan ses som försök att skapa samband där mobilitet är centralt. Här finns ingen fastställd typ eller idealform. Tvärtom verkar stråk kunna omfatta en bredd av olika formmässiga uttryck, allt från tågtunnlar till busslinjer och cykelstråk. Längs stråken förflyttar sig människor, de åker tåg eller buss, cyklar eller går. Stråkbegreppet omfattar här flera typer av fysiskt olika farleder och flera sätt att förflytta sig. 21
6 Stråk farleder som koncentrerar och understödjer förflyttningar i flera skalor Stråk-kartan visar tjänstemännens syn på var i Malmö stråk kan och bör finnas samt vilka former och färdsätt som omfattas. En annan viktig fråga, när stråkbegreppet implementeras i konkreta projekt, är vilka föreställningar om mobilitet som förekommer och hur mobiliteten är tänkt att understödjas genom den byggda miljön. Nedan presenteras tre teman det livliga stråket, det rytmiska stråket och det kopplande stråket som framkommit i analysen av intervjumaterialet med tjänstemännen. Temana pekar på mobilitetens centrala betydelse för stråkbegreppet och hur den byggda miljön är tänkt att koncentrera och understödja förflyttningar i och mellan olika skalor. Det livliga stråket Den livliga gatan är en omhuldad tanke inom stadsbyggnad. Idéen om de positiva konsekvenserna av ett rikt gatuliv där många människor rör sig i en tät, blandad, urban miljö går tillbaka till planerare som Jan Gehl och Jane Jacobs (Gehl, 1971; Jacobs 1962). Dessa idéer uppstod delvis genom en reaktion mot funktionsindelningen och framväxten av en storskalig bebyggelse under efterkrigstiden. I motsats till funktionalismen förespråkades en småskalig, varierad bebyggelse med ett tätt gatunät. En sådan urban miljö ansågs leda till ett befolkat gaturum där många människor ville uppehålla sig, vilket i sin tur ansågs medverka till trygghet och socialt umgänge i livet mellan husen. Stråk i en lokal skala är till viss del formad i denna idétradition. När frågan ställs vad ett stråk är och hur det gestaltas, framkommer tankar om en tät, varierad bebyggelse där människor vill uppehålla sig och förflytta sig mellan inne och ute. Den täta, varierade bebyggelsen är en ansats för mobilitet, bland annat enligt chefen för strategienheten på planavdelningen: Stråken befolkar staden / /man måste försöka samla, det är också lite som Gehls teser, vi kan inte se att vi kan ha fulla bottenvåningar överallt med butiker och det är inte nödvändigtvis butiker det kan vara kontorsverksamheter, mäklare, arkitektfirmor, reklambyråer, konsulter utav vilket slag. Bara det här att det går ut och in folk är ju positivt för rörelsen, just att få rörelser och få människor att komma till platser det är viktigt. Citatet visar hur de existerande idealen om täthet och varierad form fortfarande existera men snarast som understöd för mobilitet. Ett exempel på implementering av dessa idéer är Bokalerna och det nya Örtagårdstorget byggt 22
7 i anslutning till stråket i Rosengård. Bebyggelsen har blivit mer varierad genom tillägget av Bokalerna, det finns småbutiker för handel, något café och en resebyrå. Torget har fått en ny utformning med sittplatser och belysning för att människor ska kunna stanna till och uppehålla sig under längre tid på torget. Stråket utgör mittpunkt för förflyttningar mellan Bokalerna och Örtagårdstorget. Det livliga stråket i den lokala skalan omfattar i detta exempel föreställningar om mobilitet i betydelsen av en positiv kraft för att befolka det lokala, offentliga rummet. Stråket befolkas av människor som kommer till Örtagårdstorget, uppehåller sig där och rör sig mellan inne och ute. Stråket kantas av en funktionsblandad, varierad bebyggelse. Det rytmiska stråket Stråk i den urbana skalan, i stadslandskapet, omfattas av föreställningar om rytm. Ett stråk är en farled genom staden, en farled där flera platser eller noder i staden länkas samman. Stadsbyggnadsansatser till stöd för förflyttningar genom staden har tidigare framlagts bland annat av planerarna Gordon Cullen och Kevin Lynch (Cullen, 1961; Lynch 1961). Denna idétradition omfattar tankar om tydliga urbana korridorer och distinkta noder vilka underlättar för orienterbarhet och gör staden tydligare läsbar för invånarna. Stråk i den urbana skalan bygger vidare på denna idétradition där stråket utgör en urban korridor som länkar samman en rad platser eller noder i en viss rytm. Ett exempel på föreställningar om rytm framgår i stadsbyggnadsdirektörens tankar om hur ett stråk bör gestaltas: Om man nu talar om att man ska bygga ett attraktivt stråk så måste det hända någonting med en viss frekvens och man måste vistas där och känna sig trygg. Stråkens rytm och följden av platser syftar till att understödja möjligheten att förflytta sig, stanna till eller pausa och sedan fortsätta längs stråket. Ett exempel på implementering av dessa idéer är de platser som planerats och uppförts längs stråket i Rosengård; en gemensam odlingsyta, en aktivitetsyta, en kryddträdgård och Örtagårdstorget. Stråket från öst till väst leder genom dessa och ytterligare några offentliga platser i Rosengård och leder därefter vidare genom Malmö. Sett till hela sträckningen mellan öst och väst leder stråket förbi några av stadens viktigaste noder i form av torg, Centralstationen, högskolan och slutligen Turning Torso och Västra Hamnen. Det rytmiska stråket i den urbana skalan omfattar föreställningar om kontinuerliga förflyttningar längs en farled eller urban korridor där stråket leder till 23
8 och förbi viktiga platsbildningar och lockar till nya förflyttningar. Kanske är stråken här en tanke om möjligheten för människor att förflytta sig till platser de inte vanligtvis besöker? Det kopplande stråket Stråk i den regionala skalan omfattar föreställningar om kopplingar. I detta sammanhang blir stråket en koppling mellan noder eller målpunkter i staden och i regionen (Fig. 2). Det kopplande stråket syftar till att förbinda platser i staden och i regionen, antingen platser där människor från skilda delar av staden kan mötas, som badet i Västra Hamnen, eller platser där personer med samma intressen kan mötas, som i Stapelbäddsparken eller kulturhuset Mazetti. Målpunkter i staden görs härigenom enkelt tillgängliga genom stråk där flera transportmedel kopplas samman. På liknande sätt förekommer idéer om kopplingar på regional nivå mellan Köpenhamn och Malmö. Även här är det målpunkter i form av knutpunkter för transporter och noder som stråken förväntas kopplas samman. Det kopplande stråket kan sägas vara den föreställning om mobilitet vilken tydligast relaterar till stråk som ett stadsbyggnadsbegrepp vilket motverkar fragmentering av staden. Stråken tilldelas rollen av förbindelselänk genom vilka människor kan förflytta sig till noder eller målpunkter som är del av vardagslivet eller del av det sociala livet. Istället för att människor bor och lever i sina respektive stadsdelar är tanken att människor förflyttar sig till målpunkter utanför välkända platser och därmed ser och möter nya människor. En viktig målpunkt och mötesplats för många Malmöbor är promenaden och havsbadet i Västra Hamnen. Denna plats omnämns bland annat av gatukontorets chef: Ja men det ser vi ju redan, badet där ute på udden, där är väldigt mycket ungdomar från hela sta n. Hur mycket sanning det är i det vet jag inte, men snacket går att det är väldigt mycket Rosengårdsungdomar som åker ut där och badar om kvällar och nätter. Det är väl ett exempel på att det går? Så, det är väl inga konstigheter med det. Det finns vägar dit, det finns busslinjer hela vägen ut. Stråk blir här en koppling mellan ett så kallat utsatt bostadsområde och en plats i Västra Hamnen, stadens kanske främsta flaggskepp för hållbar stadsutveckling. Här framkommer stråkens roll i att hela en fragmenterad stad, där stråken utgör kopplingar mellan utsatta och välbärgade stadsdelar. Det är hela staden stråken ska koppla samman, särskilt de utsatta stadsdelarna i öster bör kopplas tydligare till centrum och kusten. 24
9 Det kopplande stråket i den regionala skalan omfattar föreställningar om förflyttningar som motverka segregation och fragmentering av staden, med förväntningar att förflyttningarna leder till möten över mentala och fysiska gränser i stadsrummet. Stråkens möjligheter och begränsningar Stadsbyggnad och stadsplanering är av stor betydelse för en utveckling mot en mer hållbar stad. Viktiga aspekter är planering och bebyggelse av bostäder, parker, gröna ytor, trygga och inbjudande utemiljöer samt infrastruktur för en ökad tillgänglighet (Malmö stad, 2013). Samtidigt som det förekommer ett visst samband mellan hög levnadsstandard och god bebyggd miljö är det svårt att precisera exakt vad den byggda miljön bidrar med. Som idé är stadsbyggnadsbegrepp normativa teorier om framtiden. Det är visioner och idéer om hur den framtida staden kan planeras och byggas till en bättre stad än den vi för närvarande lever i. Förväntningarna på vad den byggda miljön och den goda staden kan bidra med är sannolikt därför (ibland alltför) högt ställda. I texten ovan framkommer att mobilitet har en central betydelse i den mening som tillskrivs stråk som stadsbyggnadsbegrepp. Även om tankarna bakom gestaltningen av stråk i stor utsträckning bygger på en sammanflätning av existerande idétraditioner förekommer onekligen många föreställningar om mobilitet. Stråk omfattar en mängd olika begrepp relaterade till mobilitet; livlighet, rytm, frekvens, förflyttningar och kopplingar. Troligtvis är stråk del av en planering för ökad mobilitet som även inbegriper de stora infrastruktursatsningar som genomförts i Malmö under de senaste tio åren. Kanske har mobiliteten gått från storskaliga satsningar till att idag även omfatta idéer i den lokala skalan. Oavsett skala och formmässigt uttryck är en gemensam nämnare den positiva förståelsen för mobilitet. Den positiva inställning till mobilitet kan förstås som ett uttryck för förmågan att fritt och enkelt kunna förflytta sig från det lokala till det regionala och kanske vidare ut i världen. Förflyttningar i regionen anses bidra till integration i form av ekonomisk tillväxt och förflyttningar lokalt och i staden förväntas bidra till integration av boende i socio-ekonomiskt olika stadsdelar. Stråk kan förvisso bidra till en positiv stadsutveckling genom att underlätta för och säkerställa enkla förflyttningar, men stadsbyggnadsansatsen reser även många frågor om vad mobilitet kan betyda för olika invånare och i vilken grad mobiliteten är frigörande eller begränsande. Den för mig mest intressanta aspekten av stråk som stadsbyggnadsbegrepp ligger i dess inkludering av flera olika sorters transportmedel och sätt att för- 25
10 flytta sig, i motsats till en fixering vid en på förhand bestämd gestaltning, typ eller form. Mobiliteten som kärnfråga innebär ett steg i riktning mot att bryta med den kritiserade fixeringen på vissa former, gestaltningsmässiga uttryck och specifika skalor. Fokus flyttas härigenom från den enskilda byggnaden eller stadsdelen till de offentliga gator och platsbildningar som leder mellan stadsdelar och noder i staden. I planeringstermer omformuleras gestaltningsproblemet från att beröra enskilda byggnader eller stadsdelar till att beröra förflyttningar, i form av en rörelse eller en process. Samtidigt finns flera risker med stadsbyggnadselement där frågor utöver formmässigt uttryck inbegrips. Det finns en tendens att tillskriva begreppen en generell giltighet vilket i stor utsträckning förbiser olikheter, mentala kartor, ideologiska och socio-ekonomiska skillnader mellan människor och istället omfattar en diffus allmänhet. Detta gäller inte enbart stråk utan även andra stadsbyggnadsbegrepp, men när det gäller förflyttningar vilka kan vara av många olika slag, både frigörande och tvingande, kan en medvetenhet om skillnader vara av stor vikt. Frågor om vem som rör sig var och varför är viktiga att ställa i en situation där staden uppfattas som delad och segregerad. En fråga att fundera vidare på är om det alltid är positivt med mobilare medborgare? Jag har tyckt mig se en oroande tendens att hållbar stadsbyggnad reduceras till gröna tak, stråk och mötesplatser i visioner och programförklaringar. Begrepp som likt dessa ofta förekommer bör fördjupas och debatteras för att inte riskera att utmynna i tomma ord. Denna studie visar att mobilitet är en betydelsefull del i förståelsen av stråk som stadsbyggnadsbegrepp. Detta öppnar upp för en välbehövlig breddning av stadsbyggnad från typologier och på förhand bestämda idealformer. Stråk skulle kunna bidra till hållbar stadsbyggnad genom att vara ett begrepp i riktning mot stadsbyggnadselement som kan ta sig många olika formmässiga uttryck och sammanbinda olika skalor. Referenser Bauman, Zygmunt (1998) Globalisering, Studentlitteratur. Boverket (2010) Socialt Hållbar Stadsutveckling. Cullen, Gordon 1990 (1961) The Concise Townscape, Butterworth & Co Ltd. Gehl, Jan (1987 (1971)) Livet mellem husene, udeaktiviteter og udemiljøer, Arkitektens Förlag. Jacobs, Jane (1992 (1961) The Death and Life of Great American Cities, Vintage Books Edition. 26
11 Haas, Tigran red. (2012) Sustainable Urbanism and Beyond, Rizzoli International Publications Inc. Lynch, Kevin (1986 (1961)) The Image of the City, M.I.T Press. Malmö Stad (2010) Rosengårdsstråket, Gatukontoret. Malmö Stad (2012) Översiktsplan för Malmö 2012, Samrådsunderlag/ Planstrategi. Malmö Stad (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Malmö Stadsbyggnadskontor (2009) Det 4. Stadsrum, vaerdibaseret stadsudvikling, Universitetsholmen som kundskabsstad ett pilotprojekt inom Nordic City Network. Malmö Stadsbyggnadskontor (2011) Planprogram Varvsstaden, Pp6030. Madanipour, Ali red. (2014). Public Space and the Challenges of Urban Transformation in Europe, Routledge. Merriman, Peter och Cresswell, Tim (2011) Geographies of Mobilities: Practices, Spaces, Subjects, Ashgate. Mitchell, William, J. (2004) ME++, The Cyborg Self and the Networked City, M.I.T. Press. MKB (2011) Strategi för uterummen i Rosengård, förbindelser till Malmö och identitetsskapande i Öresundsregionen, Gehl Architects. Norstedts Svenska Ordbok (1988). Persson, Rickard (2004) Some Thoughts on Stråk, Space and Culture, Vol. 7 no. 3, Sage Publications. Sorkin, Michael (2007) The End(s) of Urban Design, Harvard Design Magazine. Wheeler Stephen, M and Beatley, Timothy (eds) (2004) The Sustainable Urban Development Reader, Routledge Urban Reader Series. Wikström, Tomas & Olsson, Lina (2012) Stadens möjligheter, platser och stråk, Region Skåne. 27
12 Intervjuer med följande tjänstemän ingår i denna artikel Malmö stads Stadsbyggnadsdirektör, intervjuad 7 juni Malmö stads Planchef på Planavdelningens, intervjuad 15 mars Malmö stads Direktör för Gatukontoret, intervjuad 22 november
Strategier för att hela en delad stad
Strategier för att hela en delad stad Samordnad stadsutveckling i Malmö Redaktörer: Carina Listerborn (Projektledare) Karin Grundström Ragnhild Claesson Tim Delshammar Magnus Johansson Peter Parker Malmö
Läs merStrategier för att hela en delad stad
Strategier för att hela en delad stad Samordnad stadsutveckling i Malmö Redaktörer: Carina Listerborn (Projektledare) Karin Grundström Ragnhild Claesson Tim Delshammar Magnus Johansson Peter Parker Malmö
Läs merStråk som inkluderande platser exempel från planering och förvaltning längs Rosengårdsstråket
Stråk som inkluderande platser exempel från planering och förvaltning längs Rosengårdsstråket Peter Parker Peter.parker@mau.se Stråk Ett nordiskt planeringsverktyg? Fotgängare i rörelse i olika riktningar
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merDEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006
DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 74 DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 75 DEL TRE STADSDELEN I FRAMTIDEN Ulrika Gillberg, våren 2006 Kvarteren Lantmannen,
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merSE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT
Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merFörtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs mer! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merHur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun Sundsvall Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition
Läs merATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen
ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merJon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merRemissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merVISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030
VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merVAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merH-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011
1 H-125 Skapad av: valleymountain Ålder: 25 Stadsdel: Rosengård Kategori: nybygge Adress: von Rosens väg Sida skapad: 18 december, 2011 Beskrivning: För mig handlar ett boende för unga inte bara om ETT
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merDet blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö
Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? thomas.larsson@trafikverket.se Lidingö 2014-10-15 Växel: 0771-921 921 Mobil: 0705-175 221 2 2014-10-30 Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen
Läs merMalmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merSammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merNominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna
Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merAKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö
AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR 2012-11-16 Av: Hållbart Malmö I Malmö pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en sammanhållen
Läs merUtvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013
Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013 Kunskapsparken EN VISION Området kring Näckrosdammen, beläget mellan Götaplatsen och Korsvägen,
Läs merSammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merVellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007
Vellinge Centrum Centrumförnyelse Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 FÖRORD Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och projektet
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merIdéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merSamordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.
2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets
Läs merPM - Social ha llbarhet, FÖ P No dinge
PM - Social ha llbarhet, FÖ P No dinge 1 Social hållbarhet genom rätt till staden I grund och botten handlar rätten till staden om rätten att definiera den. Det handlar om att befästa eller påverka en
Läs merGöteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad
Göteborg - modig förebild inom arkitektur Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad Innehåll Inledning... 2 Syftet med denna policy... 2 Vem omfattas av policyn... 2 Bakgrund... 2 Koppling till andra styrande
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merBytespunkten som mötesplats i Skåne. Ola Gustafsson, Gehl Architects
Bytespunkten som mötesplats i Skåne Ola Gustafsson, Gehl Architects Vår filosofi Gehl Architects strävar efter att skapa städer som är levande, hälsosamma, hållbara, attraktiva och trygga och på så sätt
Läs merH-214. Skapad av: MariaW. Ålder: 25. Stadsdel: Hyllie. Kategori: nybygge. Adress: Hyllie stationsväg. Sida skapad: 09 mars, 2012.
1 H-214 Skapad av: MariaW Ålder: 25 Stadsdel: Hyllie Kategori: nybygge Adress: Hyllie stationsväg Sida skapad: 09 mars, 2012 Beskrivning: Hyllie är geografiskt en idealisk plats för tillväxt då det ligger
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs mer3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merUtställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm
Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs mer0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING
dnr 0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING 2016-01-19 PROGRAM FÖR BERGSJÖN SYFTE ÖVERSIKTSPLANEN Programmets syfte är att skapa möjligheter för stadsutveckling och komplettering av bebyggelsen utifrån fokus på social
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs mersödra Hyllie Information om pågående planarbete
södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende
Läs merRAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011
RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs meren organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?
Läs merArkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
Läs merBilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Läs merMer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
Läs merMalmø i Øresundsregionen
Malmø i Øresundsregionen Attraktiv och hållbar stad miljömässigt ekonomiskt socialt Tyke Tykesson, Malmö Stadsbyggnadskontor Norsk planmøte Bergen 22 oktober 2012 Malmö 1974 Malmö 2004 FROM SHIPYARDTOUNIVERSITYTOREGION
Läs merStadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby
Läs merLevande lokala centrum
Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merProblemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn
Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:
Läs mer8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:
Läs merKAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR
KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN
Läs merDialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Läs merSkanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design
BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design Bo Grönlund, arkitekt maa sa, lektor Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Hög brottslighet
Läs merByggnad, struktur och offentliga rum
Byggnad, struktur och offentliga rum Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design
BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design Bo Grönlund, arkitekt maa sa, lektor Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Hög brottslighet
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merGöteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.
Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.
Läs merFokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Läs merYttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Läs merHur bygger vi en ny stad?
Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merDiskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten
Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan
Läs merFÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A
Läs mer