Slutrapport för projekt

Transkript

1 Slutrapport för projekt Medel för etablering av Passivhuscentrum Program för passivhus och lågenergihus Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Innehållsförteckning Inledning...2 Målsättning...2 Etablering av regionalt passivhuscentrum...4 Demonstrationsprojekt...4 Utvecklingsprojekt...7 Kravspecifikationer...7 Metodik för beräkning och verifiering...8 Databasförstudie...8 Marknadsöversikt...8 Konferenser...9 Utbildningar...9 Bilagor Bilaga A: Slutrapporter för demonstrationsprojekten Bilaga B: Kravspecifikationer Bilaga C: Faktorer för olika energiformer och energislag Bilaga C: Metodrapporter Bilaga E: Databasförstudie Bilaga F: Marknadsöversikter 1

3 Inledning För att stötta utvecklingen av byggnader med mycket låg energianvändning har Energimyndigheten under åren drivit ett externt program för passivhus och lågenergihus. Programmet har drivits i två etapper och har administrerats av IVL Svenska Miljöinstitutet. I programmets styrelse finns representanter från Energimyndigheten, Boverket, Sveriges Byggindustrier, FORMAS och Västra Götalandsregionen. Medverkat har även Forum för energieffektiva byggnader (FEBY) gjort, bl.a. genom teknisk beredning av ansökningar och expertstöd i tidiga skeden. Bakgrunden till programmet och till Energimyndighetens engagemang kring utvecklingen av passivhus och lågenergihus är att den byggda miljön står för nästan 40 % av landets energianvändning. Att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder är därför en viktig åtgärd för att uppnå en effektivare energianvändning och därmed bidra till att nå de nationella miljömålen om energianvändning i byggnader. Resultaten från programmet är bl.a. att det idag finns kravspecifikationer för passivhus och minienergihus samt en metodik för beräkning och verifiering som säkerställer att passivhus och lågenergihus uppfyller boendes, förvaltares och myndigheters krav på resurseffektivitet och god inomhusmiljö. Vidare har programmet bidragit till ett bredare och mer samlat erfarenhetsunderlag från ett spektrum av demonstrationsprojekt med olika tekniska lösningar, geografisk spridning och varierande typer av byggnader. Kunskapsspridningen via programmet har ökat intresset för att bygga energieffektivt vilket på sikt kan bidra till en ökad energieffektivisering i bebyggelsen och till en långsiktigt hållbar energianvändning. Programmet har även gett stöd till en förstudie inför skapandet av en nationell kunskapsdatabas för lågenergibyggande I föreliggande rapport redovisas de aktiviteter som genomförts inom ramen för programmet. Målsättning Målsättningen med hela programsatsningen, inkluderande både Medel för etablering för Passivhuscentrum och Program för passivhus och lågenergihus har varit att ta fram kravspecifikationer och system för utvärdering som säkerställer att passivhus och lågenergihus uppfyller boendes, förvaltares och myndigheters krav på resurseffektivitet, god inomhusmiljö och med ett samtidigt bevarande av kulturhistoriska värden. De detaljerade målen för de båda faserna av programmet var följande: 2

4 Ta fram en nationell standard för verifikation av passivhus och lågenergihus. Ta fram en kravlista som beställare kan tillämpa vid upphandlingar Skapa en långsiktig organisation med tydligt engagemang från alla aktörer på bostadsmarknaden Bevilja stöd för kvalitetssäkring och uppföljning till minst 8 demonstrationsprojekt Hantera verifierade uppgifter från färdiga passivhus och lågenergihus samt att samla information från nationella byggprojekt Vara en plattform för utbildningar kring byggande med hög energieffektivitet och med passivhusstandard som målsättning. Arrangera en passivhuskonferens med syfte att visa upp behovet av och marknaden för passivhus och lågenergihus Förlag på definition på standard för energieffektiv ombyggnation av de s.k. miljonprogrammen. Utarbeta rekommendationer och strategier för kommunala markanvisningsfrågor Ta fram ett samlat kommunikationsprogram för att samordna och koordinera olika regionala initiativ inom området Genomföra regionala informations- och utbildningsinsatser Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga mål som sattes upp för programmet inte kunnat nås. Programmets måluppfyllelse har blivit utvärderat av Grontmij och finns beskrivet i rapporten Utvärdering av Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus I denna utvärdering konstateras att programmet har nått framgång genom den entydiga definition av passivhus för svenska förhållanden som tagits fram inom programmet och som är anpassad till nationella förutsättningar och beräkningsmetoder. Utöver passivhusdefinitionen har minienergihus och nollenergihus definierats vilket används för flera kommuners miljöprogram och markanvisningar, samt inspirerat olika miljöprogram. De demonstrationsprojekt som fått stöd för kvalitetssäkring, utvärdering och informationsspridning har rönt stort intresse och har förutsättningar att utgöra goda marknadspelare för spridningen av passivhuskonceptet i landet. Utvärderingen visar emellertid att programmet uppvisar vissa brister då det gäller de programmål som inte rör demonstrationsprojekt och nationell passivhusdefinition. Den övergripande orsaken till bristande måluppfyllelse bedöms vara att de medel som har avsatts för programmets genomförande inte har stått i relation till programmets målsättningar. De aktiviteter som programmet har fokuserat på är följande: Etablering av regionalt passivhuscentrum Demonstrationsprojekt, totalt 8 stycken Utvecklingsprojektet, bl.a. framtagning av nationellt anpassade, entydiga kriterier för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Framtagning av marknadsöversikt av passivhus och lågenergihus 3

5 Konferenser Utbildningar Dessa aktiviteter beskrivs i avsnitten nedan. Etablering av regionalt passivhuscentrum Syftet med projektet har varit att lägga grunden för en ny samverkan och med nya strukturer baserade på etablerad kunskap om energieffektiva byggnader. Genom kontaktskapande aktiviteter på både kommunal, regional, nationell och internationell nivå finns det idag som ett resultat av projektet ett regionalt passivhuscentrum i Alingsås och ett regionalt program för Energieffektiva byggnader. Vidare har projektet bidragit till etableringen av expertforumet Forum för Energieffektiva Byggnader samt ett nordiskt samarbete kallat Passivhus Norden. Alla dessa integrerade samarbeten bör säkerställa en långsiktig effekt av projektet. Den långsiktiga förväntade effekten från beslutet om att Västra Götaland skall vara en ledande region med ett högre antal Passivhus än riksgenomsnittet har uppnåtts och ser ut att bestå i överskådlig framtid. Projektet har tydligt uppnått regionens mål med att lyfta fram och presentera möjligheterna med ny energieffektiv miljöteknik. Demonstrationsprojekt Totalt 8 projekt har beviljats demonstrationsstöd inom ramen för programmet. Det sammanlagda stödet som dessa projekt beviljats uppgår till kr. Den sammanlagda utbetalningen till demonstrationsprojekten uppgår till kr. Förklaringen till differensen mellan den ursprungliga stödnivån och det utbetalade stödet ( kr) är framförallt att ett demonstrationsprojekt gick i konkurs innan slutrapportering samt att omfattningen för ett annat av demonstrationsprojekten blev något mindre än vad man hade hoppats på från början. I Tabell 1 nedan listas de ingående demonstrationsprojekten, hur mycket de blivit beviljade i stöd samt hur mycket de totalt sett fått i stöd. 4

6 Tabell 1 Demonstrationsprojekt som beviljats stöd inom ramen för programmet Projektnummer Demonstrationsprojekt Beviljat stöd Utbetalt stöd 2006: :5 Vargbroskolan, kr kr Storfors kommun 2006:07 Villa Malmborg, kr kr Vårgårdahus 2006:08 Flaggskepparen 5, kr kr Stanlybostäder i Malmö 2006:9 Portvakten, kr kr Hyresbostäder i Växjö 2008:01 Boklidens äldreboende, kr kr Kärnfastigheter, Helsingborg 2008:02 Herrgårdsängen, kr kr Västerås stad 2008:07 GW Energihus, kr kr Bollstanäs 2008:08 Kvarteret Täppet i Åhus, kr kr Kristianstads kommun Totalt kr kr Samtliga demonstrationsprojekt har nu fått sina slutrapporter godkända av programmets styrelse, förutom GW Energihus i Bollstanäs (som gick i konkurs innan slutrapporteringen). För två av projekten, Herrgårdsängen i Västerås samt Kvarteret Täppet i Åhus, pågår mät- och utvärdering. Slutrapporterna för respektive projekt biläggs denna rapport (Bilaga A) och finns även att ladda ner från I Tabell 2 nedan redovisas energianvändningen för respektive demonstrationsprojekt. 5

7 Tabell 2: Specifik energianvändning (köpt energi för uppvärmning, varmvatten samt fastighetsel) för demonstrationsprojekten Energianvändning Referens Energianvändning (utfall) Demonstrationsprojekt (beräknad) [kwh/m 2, år] Vargbroskolan, Storfors kommun Villa Malmborg, Vårgårdahus Flaggskepparen 5, Stanlybostäder i Malmö Portvakten, Hyresbostäder i Växjö [kwh/m 2, år] (32.5 kwh fjärrvärme kwh el för tappvarmvatten och fastighetsel) i.u 15 (enbart uppvärmning) 40 ( ) Jens Beiron; Driftserfarenheter från en energieffektiv skola (bilaga till slutrapport) ca 63 (ca )) Jansson, U; Passive houses in Sweden, From design to evaluation of four demonstration projects i.u Slutrapport (Bilaga A) i.u Slutrapport (Bilaga A) Boklidens äldreboende, Kärnfastigheter, Helsingborg Herrgårdsängen, Västerås stad GW Energihus, Bollstanäs Kvarteret Täppet i Åhus, Kristianstads kommun 57.8 ( ) 51.5 ( ) Helena Bülow-Hübe, Utvärdering av Passivhuset Bokliden (bilaga till slutrapport) Krav: Muntlig uppgift från Bo Göransson 37 Enligt ansökan CTEN Alba: 36.4 Villa Briant: 43.1 Villa Thermofloc: 46 Villa Vakteln: 40.2 CTEN Alba: 71 Villa Briant: 38 Villa Thermofloc: 63 Villa Vakteln: 67 Slutrapport (Bilaga A) Den mängd köpt energi som de projekt som fått stöd från programmet sparar jämfört med om de var byggda enligt ett jämförbart BBR-krav på 110 kwh/m 2 för bostäder (klimatzon III) är i storleksordningen 2600 MWh per år. Utöver de projekt som beviljats demonstrationsstöd så har Asplunds Bygg i Örebro fått en dags expertstöd under projektering. 6

8 Utvecklingsprojekt Kravspecifikationer Den första versionen av kravspecifikationen för Passivhus och definitionen för Minienergihus togs fram i fas 1 av programmet. Under programmets andra fas har kravspecifikationen för passivhus setts över och definitionen av Minienergihus har omarbetats till kravspecifikationer för Minienergihus. Även definition av nollenergihus har lagts till. De nu gällande, senaste versionerna av kriterierna som är resultatet av detta arbete omfattar även enklare lokaler av typen skolor och förskolor. De senaste versionerna av kriterierna biläggs denna rapport (Bilaga B) och finns även att ladda ner från Dessa definitioner ger en entydig definition av Nollenergihus, Passivhus samt Minienergihus där även metodanvisningar tagits fram samt en metodrapport för viktning av olika energislag och energiformer (Bilaga C). Det är intressant att jämföra de krav som föreslagit för passivhus och Minienergihus i förhållande till Nära Noll Energihus (NNE), som en indikator på vad som beskriver utvecklingsnivån för dagens lågenergibyggnader. Tabell 3: Jämförelse av i programmet utvecklade kravnivåer för passivhus 1 ställda i relation till målnivåer för nybyggnad av bostäder i Energimyndighetens rapport Nationell strategi för lågenergibyggnder (ER 2010): Eluppvärmda Ej eluppvärmda Programmet Er 2010:39 Programmet Er 2010:39 III II I Tabell 4: Jämförelse av i programmet utvecklade kravnivåer för minienergihus ställda i relation till målnivåer för ombyggnad av bostäder i Energimyndighetens rapport Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010): Eluppvärmda Ej eluppvärmda Programmet Er 2010:39 Programmet Er 2010:39 III II I Jämförelsen av de kravnivåer som utvecklats i programmet för passivhusbostäder överensstämmer identiskt med det som föreslås som kriterier för NNE energibyggnader i Energimyndighetens rapport ER 2110 för den södra klimatzonen, se Tabell 3. Däremot avviker ambitionsnivån för de norra klimatzonerna, vilket kan förklarats med att i 1 Se passivhus respektive passivhus definitionerna samt tabell 2 i Erlandsson Faktorer för olika energiformer och energislag, FEBY Alla tillgängliga på: 9.html. 7

9 programmets definitioner har man valt att ligga nära den tyska definitionen av passivhus som inte ger några rabatter p.g.a. av bistrare klimat, utan strävar efter en mer byggnadsfysikaliskt likvärdiga prestanda i förhållande till dimensionerande utetemperatur. Samma mönster upprepar sig för förslaget för ombyggnad (se Tabell 4) där förslaget för NNE i Energimyndighetens rapport helt följer programmets kravnivå för minienergihus, men med samma skillnad för de norra klimatzonerna. Andra som valt att följa eller anpassa sig efter passivhusdefinitionen och minienergihusdefinitionen är bl.a. Mamlö, Lund, Västerås, Örebro, Linköping, Nacka, Mora och Ulricehamns kommuner. Definitionerna som utvecklats i programmet används av flera kommuners i markanvisningar, samt inspirerat olika miljöprogram där nivån ligger nära det som utvecklats för passivhus i detta program (Västerås, Djurgårdstaden mm). Metodik för beräkning och verifiering Inom ramen för programmet har även en metod för mätning och verifiering tagits fram. Detta arbete resulterade i två rapporter; Metodrapport Underlag för kriteriedokument samt Metodrapport Verifiering och mätning. Rapporterna beskriver de underlag och metoder som krävs för att beräkna effektbehov, energibehov samt verifiering av ställda krav och biläggs denna rapport (Bilaga D). Även dessa rapporter finns att ladda ned från För att harmonisera med andra initiativ på marknaden så har anpassningar gjort i detta upplägg till SVEBY. Bekräftelse på att en byggnad klara FEBY:s krav kan göras i två steg och ger två olika sorters intyg. I första steget görs en egendeklaration för en projekterad byggnad. Denna egendeklaration benämns certifikat. I andra steget, när byggnaden är klar, är det möjligt att bedöma det faktiska utfallet med en tredjepartsgranskning. Det är då möjligt att få ett verifikat. Verifikatet baseras på mätdata som bekräftar att kraven uppfyllts. De byggnader som är certifierade eller verifierade finns publicerade på: 8f2573d html Databasförstudie En databasförstudie med huvudsyftet att undersöka om det behovet och intresset av en databas med bra exempel på energieffektiva byggnader, hur en sådan databas bör utformas och hur en uppbyggnad och fortlöpande underhåll av en databas skulle kunna administreras har genomförts med stöd från programmet. Förstudien biläggs denna rapport (Bilaga E). Det har resulterat i ett fortsatt arbete där en web-baserad marknadsöversikt nu realiseras. Marknadsöversikt En marknadsöversikt för passivhus och lågenergihus i Sverige har tagits fram av FEBY inom ramen för programmet. I marknadsöversikten beskrivs färdigställda, pågående och projekterade passivhusprojekt samt exempel på vilka entreprenörer och underleverantörer 8

10 som varit involverade. I rapporten ges också en översikt av olika hjälpmedel och stödsystem som finns tillgängliga för byggande av särskilt energieffektiva byggnader. Den första versionen av marknadsöversikten gäller 2006 och sedan har två uppdateringar gjorts för 2007 respektive Dessa marknadsöversikter biläggs denna rapport (Bilaga F). De finns också att ladda ned från Konferenser Inom ramen för första fasen av programmet arrangerades en Passivhuskonferens i Göteborg den mars 2007 tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Första dagen var ett öppet seminarium där 102 personer deltog och andra dagen var en mindre workshop där 23 personer från branschen deltog. Inom ramen för andra fasen av programmet arrangerades den andra Nordiska Passivhuskonferensen den april Konferensen arrangerades av Energimyndigheten (genom programmet), FEBY, Sveriges Byggindustrier och Passivhuscentrum med närmare 400 deltagare. IVL Svenska Miljöinstitutet och Energimyndigheten anordnade en session på Energitinget 2010 vid vilken samtliga demonstrationsprojekt som fått stöd från programmet med undantag från Vårgårdahus/Villa Malmborg deltog och redogjorde för sina erfarenheter från respektive projekt. Utbildningar Ett antal utbildningar och seminarium har genomförts av IVL Kunskap tillsammans med FEBY under programperioden. Dessa listas nedan i Tabell 5. 9

11 Tabell 5: Genomförda utbildningar under programperioden. Typ Datum Plats Namn Seminarium Kurs Kurs Seminarium Kurs Kurs Kurs Kurs Kurs Göteborg (Svenska Mässan) Stockholm (IVL) Göteborg (Lilla Bommen) Alingsås (Utbildningens Hus) Göteborg (Lilla Bommen) Stockholm (IVL) Göteborg (Lilla Bommen) Göteborg (Lilla Bommen) Stockholm (IVL) Kurs Östersund Energieffektiva byggnader nya marknader, nya affärsmöjligheter Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Energieffektiv bebyggelse - renovering och stadsplanering Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige - definitioner och praktiska erfarenheter för att bygga bostäder Energieffektiva byggnader - definitioner, krav och vägen till energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige - definitioner och praktiska erfarenheter för att bygga bostäder Att bygga passivhus i Sverige definitioner och kunskap för att bygga energieffektiva bostäder Att bygga passivhus i Sverige definitioner och kunskap för att bygga energieffektiva bostäder 10