Beslut om arbetslöshetsersättning

Transkript

1 Dnr 2005/ :4 Beslut om arbetslöshetsersättning Förstagångsprövning

2 2

3 IAF ska med sin tillsyn bidra till ökad rättssäkerhet och likabehandling inom arbetslöshetsförsäkringen, så att de arbetslösa behandlas lika och rättssäkert oberoende av var de bor i landet eller i vilken arbetslöshetskassa de söker ersättning. IAF ska verka för att arbetslöshetsförsäkringens legitimitet upprätthålls och förbättras. Som ett led i detta arbete har en projektgrupp inom IAF:s tillsynsenhet genomfört en granskning av hur ett urval av arbetslöshetskassor hanterar ärenden där en enskild för första gången ansöker om arbetslöshetsersättning, så kallad förstagångsprövning. Resultatet av granskningen presenteras i denna rapport. I projektgruppen har Jonas Sindahl, projektledare, Inger Fernholm, Petra Lundberg och Jenny Oretun ingått. Statistiska sammanställningar har gjorts av Jessica Idbrant, IAF:s utredargrupp. Styrgruppen har bestått av Bo Jangenäs, generaldirektör, Bo Lundgren, enhetschef Tillsynsenheten, Magdalena Sinander, biträdande enhetschef Tillsynsenheten. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund... 9 Uppdrag, syfte och mål... 9 Uppdrag... 9 Syfte Mål Metod Urval av arbetslöshetskassor Urval av ärenden Ärendegranskning Indelning av brister Resultat arbetslöshetskassornas handläggning Bristande utredning Bristande underlag Brister i rättstillämpningen Resultat övriga iakttagelser Resultat handläggningstid Genomströmningstid Minst påverkbara tid Reaktionstid Påverkbar handläggningstid Slutsatser Bristande utredning av ramtiden Övriga iakttagelser Handläggnings- och genomströmningstider Förslag på tillsynsuppdrag Källförteckning

6 6

7 Sammanfattning I syfte att bland annat förbättra myndighetens kunskapsunderlag påbörjades under hösten 2005 en kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut vid förstagångsprövning av enskildas ersättningsrätt. Granskningen omfattade arbetslöshetskassornas tillämpning av reglerna för ramtidsberäkning, fastställande av arbetsvillkor, överhoppningsbar och jämställd tid. En kartläggning gjordes också av respektive ärendes handläggnings- och genomströmningstid vid den aktuella arbetslöshetskassan. För granskning valdes för ändamålet ut arbetslöshetskassorna Alfa, Elektrikerna, Hamnarbetarna, HTF, Kommunalarbetarna och arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation, SEKO, ut. Hos varje arbetslöshetskassa, med undantag för Hamnarbetarna, gjordes ett slumpmässigt urval av 60 ärenden. Granskningen genomfördes på originalhandlingar vid ett eller två inspektionstillfällen per arbetslöshetskassa. Totalt granskades 236 ärenden och i 74 av dessa fann IAF oklarheter som gav anledning till att inhämta redogörelser från arbetslöshetskassorna. Ett ärende kan innehålla fler än en brist vilket framgår i tabellen nedan. Det kan gälla brister av olika karaktär inom ramen för arbetslöshetskassans utredning, de underlag som funnits för arbetslöshetskassans beslut eller i fråga om rättstillämpning. Oklarheter och brister inom ramen för uppdraget fördelades mellan kassorna enligt följande: Antal ärenden, oklarheter och brister Arbetslöshets- Antal Antal ärenden Antal kassa granskade där redogörelse brister ärenden inhämtats Ak Ak Ak Ak Ak Ak Summa ärenden 7

8 Totalt observerades 109 brister i de 236 granskade ärendena, vilket får anses vara en hög andel. Arbetslöshetskassornas handläggnings- och genomströmningstider har kartlagts och definierats i fyra beräkningsmodeller. 1. Ett ärendes genomströmningstid är det antal dagar som förflutit från det att den enskilde anmält sig på arbetsförmedlingen till dess första utbetalning gjorts. I de ärenden där ersättning inte beviljats har beslutsdatum för avslag jämställts med utbetalningsdatum. 2. Den minst påverkbara tiden är det antal dagar som löper från anmälan på arbetsförmedlingen till första inkomna handling hos arbetslöshetskassan. 3. Med reaktionstid avses antalet dagar från det att första handling inkommit till arbetslöshetskassan till dess att handläggning påbörjats. 4. Påverkbar handläggningstid är den tid från det att handlingar inkommer till arbetslöshetskassan till dess beslut fattats. Kartläggningen visar på stora variationer mellan arbetslöshetskassorna. Två av arbetslöshetskassorna bör rikta särskilda insatser på att förkorta sin reaktionstid. En arbetslöshetskassa har i några ärenden fattat beslut innan handlingar inkommit till arbetslöshetskassan. Hos en annan arbetslöshetskassa har kartläggningen visat att förbundsanställd personal hanterar ärendena innan de sänds till arbetslöshetskassan för beslut, vilket avspeglas i mätresultaten för handläggningstiderna. 8

9 Bakgrund Utifrån IAF:s myndighetsinstruktion, regleringsbrev och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska IAF med sin tillsyn bidra till en ökad rättssäkerhet och likabehandling inom arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslösa ersättningstagare ska behandlas lika och rättssäkert oberoende av var de bor i landet eller från vilken arbetslöshetskassa de söker ersättning. Arbetslöshetsförsäkringens legitimitet ska upprätthållas och förbättras. Av IAF:s verksamhetsplan för år 2005 framgår att tillsynsarbetet ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån befintliga resurser samt vara probleminriktad. Tillsynsinsatser ska därför, vid sidan om uppdrag enligt regeringens regleringsbrev, i första hand sättas in där bristerna bedöms som störst och är som mest angelägna att åtgärda. Med hänsyn till behovet att kunna fokusera resurser där behovet är som störst är det av grundläggande betydelse att myndigheten har ett så gott underlag som möjligt i planeringen av kommande tillsynsuppdrag och insatser. IAF har som ett led i detta beslutat att genomföra en kartläggning av handläggningen gällande ärenden där personer för första gången ansöker om arbetslöshetsersättning, förstagångsprövning, vid några utvalda arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassornas hantering av regler för fastställande av arbetsvillkoret utgör för arbetslöshetsförsäkringen en central del med stor betydelse för de ersättningssökande och är därför intressant ur ett tillsynsperspektiv. Tillämpningen av regler som berör i stort sett samtliga ersättningstagare får ett direkt genomslag på ersättningsnivåerna och det är särskilt viktigt att dessa hanteras på ett riktigt sätt. En felaktig tillämpning kan innebära att enskilda får för mycket eller för lite i ersättning. I vissa fall kan det vara avgörande för om den enskilde är berättigad till ersättning över huvud taget. Uppdrag, syfte och mål Uppdrag Uppdraget omfattar granskning av sex arbetslöshetskassor och har avgränsats till granskning av handläggning vid förstagångsprövningar. Granskningen har särskilt inriktats på beräkning av ramtid, fastställande av arbetsvillkor samt överhoppningsbar och jämställd tid. 9

10 Uppdraget omfattar även en kartläggning av handläggnings- och genomströmningstider i respektive ärende. Utöver detta har även granskning av beslutsunderlag, ärendeberedning och beslut genomförts. De handlingar som i huvudsak omfattats av granskningen är blanketterna arbetsgivarintyg och anmälan om arbetslöshet. Syfte Syftet med tillsynen står att finna i IAF:s verksamhetsplanering för : IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna ska bidra till att kassornas verksamhet genomförs korrekt enligt lagstiftningen, att arbetslöshetskassornas beslut i ersättningsärenden motsvarar kraven på rättssäkerhet och enhetlighet samt att handläggningen sker effektivt och med god service till ersättningstagarna. IAF:s tillsyn ska bidra till att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Uppdraget syftar ytterst till att ge IAF en bild av hur arbetslöshetskassorna hanterar ersättningsärenden av enklare slag. Granskningen har utförts på ett begränsat antal arbetslöshetskassor. Den handläggning och de beslut som omfattas av granskningen sker dock hos samtliga arbetslöshetskassor. Ytterligare ett syfte med uppdraget är att myndigheten ska få en uppfattning om arbetslöshetskassornas handläggnings- och genomströmningstider i ärenden som avser förstagångsprövning av ersättningsrätten. Mål Målen med uppdraget är att öka IAF:s kunskap om arbetslöshetskassornas hantering av de grundläggande delarna i arbetslöshetsförsäkringen samt att kartlägga handläggnings- och genomströmningstider hos arbetslöshetskassorna för att få kännedom om brister i handläggningsrutiner och beslut. Metod Urval av arbetslöshetskassor Med hänsyn till befintliga resurser har uppdraget begränsats till att omfatta sex arbetslöshetskassor. Urvalet inkluderar både stora och små arbetslöshetskassor och syftar till att få en så bred representation som möjligt utifrån arbetslöshetskassornas storlek, förutsättningar och antal ersättningstagare. De arbetslöshetskassor som omfattas av uppdraget är arbetslöshetskassan 10

11 Alfa, Elektrikernas arbetslöshetskassa, Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa, HTF:s arbetslöshetskassa, Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa och arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation (SEKO). Urval av ärenden De aktuella arbetslöshetskassorna uppmanades att inkomma med en förteckning över samtliga förstagångsprövningar som utförts under perioden 1 januari - 20 september Intentionen var att granska 50 ärenden hos respektive arbetslöshetskassa, 25 bifallsbeslut och 25 avslagsbeslut. Uppdragsgruppens inledande kontakter med arbetslöshetskassorna visade dock på svårigheter att erhålla ärenden enligt givna urvalskriterier. En arbetslöshetskassa hade endast handlagt 22 förstagångsprövningar under urvalsperioden och samtliga dessa var bifallsbeslut. En annan arbetslöshetskassa uppgav att de inte registrerar avslagsbeslut i handläggningssystemet OAS utan att de endast diarieför dessa ärenden i sitt diarieföringssystem. Möjlighet att söka fram ärenden ur detta baserat på beslutsgrund saknades. Granskning hos dessa arbetslöshetskassor kunde därför endast genomföras i de ärenden där beslut om bifall på ersättningsansökan fattats. Urvalskriterierna ändrades på grund av detta till att enbart omfatta förstagångsprövningar, oavsett beslut om bifall eller avslag. De förteckningar arbetslöshetskassorna inkom med innehöll också ärenden som inte låg inom uppdragets ram. Exempel på sådana ärenden är förstagångsprövningar grundade på studerandevillkor. För att kompensera detta utökades urvalet till att omfatta 60 ärenden per arbetslöshetskassa. Då studerandevillkoret är vanligt förekommande bland yngre ersättningssökande, exkluderades personer födda 1979 eller senare. Vid en arbetslöshetskassa granskades samtliga förstagångsprövningar inom urvalsperioden eftersom det totala antalet var färre än 60. Ärendegranskning Granskningen har utförts på originalhandlingar hos arbetslöshetskassorna vid ett eller två inspektionstillfällen per arbetslöshetskassa. I samband med ärendegranskningen har uppgifter avseende handläggnings- och genomströmningstider dokumenterats. IAF:s påpekanden har gjorts mot bakgrund av den information som var tillgänglig vid inspektionstillfället. 11

12 Granskningen har skett utifrån fysiska handlingar, uppgifter i OAS och i förekommande fall arbetslöshetskassans inskanningssystem. 12

13 Indelning av brister De brister som iakttagits har delats in i tre områden: bristande utredning bristande underlag brister i rättstillämpning Varje område har i sin tur indelats i underkategorier och en närmare redogörelse av dem görs i följande avsnitt. Resultat arbetslöshetskassornas handläggning Uppdragsgruppen har granskat totalt 236 ärenden vid sex utvalda arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna har lämnat redogörelser till IAF i totalt 74 ärenden, i vilka 109 brister har iakttagits. Antal granskade ärenden och iakttagelser är fördelade mellan kassorna enligt nedanstående tabell. Antal ärenden, oklarheter och brister Arbetslöshetskassa Antal granskade ärenden Antal ärenden där redogörelse inhämtats Antal brister Ak 1 Ak 2 Ak 3 Ak 4 Ak 5 Ak Summa ärenden 13

14 Bristerna är fördelade på nedanstående områden. En utförligare beskrivning av varje område ges längre fram i detta kapitel. Antal brister per område Bristande utredning: Ak 1 Ak 2 Ak 3 Ak 4 Ak 5 Ak 6 Underlag för ramtidsmånader saknas Tidsavvikelser på arbetsgivarintyg Bristande utredning av ersättningsrätt Bristande underlag Brister i rättstillämpning Summa brister Bristande utredning Arbetslöshetskassors utredningsskyldighet Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga organ med uppgift att handlägga ärende om arbetslöshetsförsäkring. Beslut och handläggning inför beslut i ärende om arbetslöshetsförsäkring utgör myndighetsutövning. 1 Förvaltningsuppgiften enligt 11 kap 6 regeringsformen (RF) överlämnas till privaträttsligt organ med stöd av lag. Några bestämmelser om handläggningsrutiner och utredningsskyldighet för arbetslöshetskassorna finns inte i lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF. I Förvaltningslagen (1986:223), FL, som inte gäller för arbetslöshetskassor utan för myndigheter, finns bestämmelser som dock bör vara vägledande för arbetslöshetskassorna vid handläggning av ärende om arbetslöshetsförsäkring. Enligt 4 FL ska myndigheten lämna upplysning, vägledning och råd till enskilda. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov och myndighetens verksamhet /2002 JO, (Dnr ) 14

15 Myndighetens ansvar sträcker sig generellt sett längre i de fall där myndigheten själv initierat ett ärende än när en enskild har anhängiggjort ett ärende. Myndigheten ska även när det är lämpligt, allt efter omständigheterna, ta initiativ till ytterligare utredning eller verka för att utredningen begränsas till det nödvändiga eller på annat sätt hjälpa den enskilde till rätta. 2 Myndighet ska även beakta möjligheten att inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs, 7 1 st. andra meningen FL. Utöver regleringen i 4 och 7 ALF uttrycks myndigheters utredningsskyldighet även i officialprincipen. Enligt officialprincipen vilar ansvaret för att ett ärende blir så utrett som dess karaktär kräver i första hand på myndigheten. Även om myndigheters utredningsskyldighet kan betraktas som förhållandevis omfattande innebär den inte att myndigheten själv i alla lägen måste utföra utredningen. När en enskild ansöker om en förmån ankommer det på den enskilde att styrka sitt anspråk. 3 I de fall där underlaget är bristfälligt får frågan om vem som ska komplettera ärendet avgöras mot bakgrund av stadgandena 4 och 7 FL. Bristande utredning av ramtiden Ramtiden är den tidsperiod om 12 månader som omedelbart föregår arbetslösheten, 12 ALF, och som utgör utgångspunkt för prövningen av arbetsvillkoret. För att arbetslöshetskassan ska kunna ta ställning i den enskildes ärende måste ramtiden fastställas. Först efter att arbetslöshetskassan fastställt ramtiden kan arbetsvillkor, normalarbetstid, normalinkomst och dagpenning fastställas. Arbetslöshetskassornas utredningsskyldighet medför att de vid handläggningen av ett ärende om arbetslöshetsersättning måste verka för att få fram uppgifter som styrker vad den enskilde har gjort under ramtiden. Även om uppgifterna får anses vara av sådan karaktär att det i allmänhet måste ankomma på den enskilde att förse arbetslöshetskassan med nödvändigt underlag har arbetslöshetskassan ett ansvar för att, vid behov, lämna anvisningar till den enskilde genom att till exempel begära in nödvändigt underlag. Gemensamt för de ärenden som innehåller bristande utredning av ramtiden är att det förekommer brister i 2 Hellners, T, Malmqvist, B, Förvaltningslagen - med kommentarer, Stockholm, 2003, sid Strömberg, H, Lundell, B, Allmän förvaltningsrätt, uppl. 22:1, Malmö, 2003, sid. 101 och Hellners, T, Malmqvist, B, a.a. sid. 60 ff. 15

16 utredningen som medför att arbetslöshetskassan inte kan anses ha fullgjort vad som ankommer på den vid handläggning och beslutsfattande i ärende om arbetslöshetsersättning. Brister i utredningen av ramtiden kan få konsekvenser för den enskildes ersättningsrätt och det är därför av stor vikt att arbetslöshetskassans utredning av ramtiden är fullständig. Arbetslöshetskassornas brister avseende utredning av ramtiden har delats in i två områden. Varje område behandlas i separata avsnitt nedan. Områden Antal Underlag för ramtidsmånader saknas 19 Tidsavvikelser på arbetsgivarintyg 35 Totalt 54 Underlag för samtliga ramtidsmånader saknas Ärenden som hänförts till detta område saknar underlag för en eller flera ramtidsmånader. Antalet månader där underlag saknas varierar. Gemensamt för samtliga ärenden där det funnits brister i dessa avseende är att den enskilde uppfyller kriterierna som berättigar till arbetslöshetsersättning. Det går däremot inte att fastställa huruvida beslutad normalarbetstid, normalinkomst och dagpenningnivå är korrekta då fullständigt underlag saknas för hela ramtiden. Tidsavvikelser på arbetsgivarintyg Till området tidsavvikelser på arbetsgivarintyg hänförs ärenden där det förekommer skillnader mellan den enskildes faktiskt arbetade tid och den omfattning som anställningen avser. Exempel: Medlemmen har under perioden 1 februari januari 2005 haft en anställning som omfattat heltid (40 timmar per vecka). Av insänt arbetsgivarintyg framgår dock att han eller hon endast arbetat 1800 timmar under samma period. Arbetslöshetskassan har beslutat om en normalarbetstid på 40 timmar per veckan utan att utreda orsaken till frånvaron. Vid närmare kontroll visar det sig att medlemmen varit tjänstledig sex timmar i veckan med anledning av deltidsstudier. I princip i samtliga ärenden där det funnits synpunkter gällande ej utredda tidsavvikelser har arbetslöshetskassan beslutat om en normalarbetstid omfattande 40 timmar per vecka utan att utreda orsaken till frånvaron. 16

17 Granskningen visade på stora brister hos främst tre av de granskade arbetslöshetskassorna. Att en enskild har frånvaro som medför att den arbetade tiden avviker från vad som normalt är dennes arbetstid kan, men behöver inte alltid, medföra att normalarbetstiden ska fastställas till en lägre omfattning än vad anställningen avser. Exempel på frånvaro som inte påverkar beräkningen av normalarbetstid är tid med uppsägningslön, betald semester och permitteringslön. Tjänstledighet eller annan obetald frånvaro är exempel på frånvaro som påverkar normalarbetstiden. För att påvisa vilka ekonomiska konsekvenser ej utredda tidsavvikelser kan innebära, följer ett beräkningsexempel som visar arbetstidens påverkan på utbetald ersättning. Exemplet bygger på att den enskilde är helt arbetslös under hela sin ersättningsperiod. En medlem har sedan 1,5 år tillbaka haft en tillsvidareanställning som omfattar heltid (40 timmar per vecka), månadslönen har varit kronor. Anställningens omfattning medför att medlemmen borde ha arbetat drygt 2000 timmar under ramtiden. Arbetsgivarintyget styrker dock endast 1872 arbetade timmar inom ramtiden. Om arbetslöshetskassan fattar beslut utan att beakta tidsavvikelserna medför detta att medlemmens normalarbetstid fastställs till 40 timmar per vecka och normalinkomsten till kronor per månad, vilket ger en dagpenning på 680 kronor och en förhöjd dagpenning på 730 kronor under de första 100 ersättningsdagarna. 4 Om arbetslöshetskassan utrett frånvaron och då kommit fram till att medlemmen haft en frånvaro som påverkar normalarbetstiden hade detta resulterat i en normalarbetstid på 36 timmar per vecka och en normalinkomst på ,67 kronor per månad, vilket medfört en dagpenning på 647 kronor. Förhöjd dagpenning utgår inte i detta fall. Skillnaden mellan dessa två beräkningar blir kronor per ersättningsperiod (300 ersättningsdagar). Ersättningsrätt Vid sidan av kassans prövning av ramtid, som behandlats i tidigare avsnitt, ska arbetslöshetskassan även pröva om den enskilde uppfyller villkoren i 9 ALF, det vill säga om sökande står till arbetsmarknadens förfogande /52 = 40 timmar i veckan, *0,8 = , /22 = 730 kronor i förhöjt dagpenning belopp och 680 kronor i dagpenning. 17

18 Arbetslöshetskassan begär därför att sökande ska fylla i blanketten Anmälan om arbetslöshet. Arbetslöshetskassan ska kontrollera att samtliga uppgifter på blanketten är ifyllda och göra en fortsatt utredning om de uppgifter som framkommit kräver förtydligande eller behöver kompletteras. Även uppgifter på andra inkomna handlingar, till exempel arbetsgivarintyg, som kan påverka den enskildes ersättningsrätt ska utredas. Fortsatt utredning kan exempelvis bli aktuell om det är oklart hur och när en anställning upphört. En sådan utredning kan ofta innebära att nya uppgifter tillförs som påverkar bedömningen av ramtiden. De brister som iakttagits har delats in fyra områden och behandlas i skilda avsnitt. Område Antal Anmälan om arbetslöshet 9 Statlig lönegaranti 5 Anställningens upphörande 5 Övriga ersättningshinder 11 Totalt 30 Anmälan om arbetslöshet I de ärenden som, inom uppdragets ram, har granskats förekommer brister i arbetslöshetskassornas uppföljning av uppgifter på blanketten Anmälan om arbetslöshet. Bristerna består dels i att utelämnade uppgifter inte begärs in, dels i att ofullständiga uppgifter inte utreds i tillräcklig omfattning. Ett resultat av detta blir att arbetslöshetskassorna saknar tillräckligt underlag för att säkerställa ett korrekt beslut om ersättning. De uppgifter som avses är bland annat uppgifter om egen verksamhet, barntillsyn, studier och avgångsvederlag. Ärenden har påträffats där kompletterande uppgifter om barntillsyn och egen verksamhet lämnats av förbundsanställd personal. Arbetslöshetskassan har i dessa fall underlåtit att göra en egen utredning av om uppgifterna är riktiga. De uppgifter som utelämnats på blanketten Anmälan om arbetslöshet och som inte utretts av arbetslöshetskassan skulle kunna påverka arbetslöshetsersättningens storlek eller den enskildes rätt till arbetslöshetsersättning. Statlig lönegaranti Arbetslöshetskassornas utredning i ärenden där statlig lönegaranti kan ha utbetalats, har visat sig bristfällig i ett flertal fall. I ärenden där det framkommer att den 18

19 enskildes arbetsgivare försatts i konkurs, och uppsägningstid enligt lagen om anställningsskydd, LAS, inte löpt ut, ska arbetslöshetskassorna ta ställning till den enskildes ersättningsrätt med hjälp av konkursförvaltarens beslut om utbetalning av statlig lönegaranti. Den del av lönegarantin som avser uppsägningslön som inte utbetalats, räknas som förvärvsinkomst. Det innebär att tid med lönegaranti ska tillgodoräknas i arbetsvillkoret enligt 13 ALF, vilket i sin tur innebär att beräkning av ramtid och fastställande av arbetsvillkor kan påverkas. Anställningens upphörande Brister i hur arbetslöshetskassorna utreder när en enskild ska anses som arbetslös, enligt arbetslöshetsförsäkringens mening, har påträffats i ett flertal ärenden. Arbetsgivarintygen har i dessa fall inte tydligt visat när anställningen upphört. Till exempel har arbete fortsatt efter det datum som på arbetsgivarintyget har angetts som anställningens slutdatum. Arbetslöshetskassan ska utreda utelämnade eller ofullständiga uppgifter på arbetsgivarintyget för att kunna fastställa ramtid och datum för uppfyllt arbetsvillkor. I flera fall kan arbetslöshetskassan möjligen anta att det förhåller sig på ett visst sätt. Ersättning kan dock beviljas först när arbetslöshetskassan utrett eventuella oklarheter och rätten till arbetslöshetsersättning är styrkt. Övriga ersättningshinder I ett antal ärenden har andra brister som avser utredning av ersättningsrätten iakttagits. Gemensamt för dessa är att det inte kan påvisas om de påverkar fastställande av arbetsvillkor, ramtid eller överhoppningsbar tid. Den övervägande delen av ärendena avser utredning av uppsägning på egen begäran och avvisat arbete. Bristande underlag För att arbetslöshetskassorna ska kunna bedöma och fatta beslut i ärenden om arbetslöshetsersättning krävs ett komplett beslutsunderlag och att alla oklarheter i ärendet har utretts. De intyg som ligger till grund för den enskildes ersättningsrätt ska vara original eller vidimerade kopior. 19

20 De brister som iakttagits gällande bristande underlag har delats in i två områden enligt förteckningen nedan. Områden Antal Arbetsgivarintyg 3 Anmälan om arbetslöshet 3 Totalt 6 Vid granskning av en av arbetslöshetskassorna framkom att det i ett flertal ärenden hade saknats beslutsunderlag vid beslutstillfället. Dessa har inte medräknats i sammanställningen nedan då handlingarna inte funnits tillgängliga vid granskningstillfället. Blanketten Arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyget är det underlag som i de flesta fall ligger till grund för den enskildes ersättningsrätt och ersättningens storlek. Intyget ska lämnas till arbetslöshetskassan i original eller som vidimerad kopia. De flesta arbetslöshetskassor har någon form av inskanning av de handlingar som inkommer i ett ärende. I de fall en handling är en kopia måste det framgå för arbetslöshetskassan att så är fallet. Ofta sker detta genom en märkning på den inskannade handlingen. Vid granskningen har ärenden påträffats där arbetslöshetskassorna, trots skanningscentralens märkning, underlåtit att begära original och fattat beslut med icke vidimerade kopior av arbetsgivarintyget som underlag. Blanketten Anmälan om arbetslöshet I ett fåtal av de granskade ärendena har blanketten Anmälan om arbetslöshet saknats helt eller saknat underskrift. Att anmälan undertecknas är väsentligt då den enskilde bland annat intygar att han eller hon har tagit del av informationstexten till blanketten, försäkrar att lämnade uppgifter är riktiga och förbinder sig att meddela arbetslöshetskassan om ändrade förhållanden. I ett ärende har arbetslöshetskassan begärt en komplettering avseende underskriften. Denna har emellertid inhämtats i ett separat dokument som vanligen används vid komplettering av andra uppgifter. Den komplettering arbetslöshetskassan gjort innebär att den enskildes försäkran och underskrift skett separat från de uppgifter den bestyrker. För att en underskrift ska vara giltig bör det framgå vilka uppgifter den enskilde bestyrker med sin namnteckning. 20

21 Brister i rättstillämpningen Utöver de brister som tidigare beskrivits, förekommer brister i arbetslöshetskassornas rättstillämpning. I samtliga ärenden har ett fullgott beslutsunderlag funnits vid beslutstillfället. Antalet brister som iakttagits är 18 och dessa fördelas på flera områden enligt nedanstående sammanställning. Områden Befintlig ersättningsperiod 2 Arbete och föräldrapenning 2 Avgångsvederlag 2 Fastställande av arbetsvillkor 5 Fastställande av normalarbetstid 5 Datum för beviljad ersättning 2 Totalt 18 Antal Befintlig ersättningsperiod I några ärenden har arbetslöshetskassorna gjort en förstagångsprövning och fattat beslut om en ny ersättningsperiod trots att en pågående ersättningsperiod funnits. Det har med andra ord utgått ersättning från en tidigare beviljad ersättningsperiod under ramtiden. Möjlighet att återknyta till denna har funnits. Eftersom den första ersättningsperioden avslutas i och med att en ny förstagångsprövning registreras går den enskilde miste om kvarvarande dagar i föregående ersättningsperiod. Arbete och föräldrapenning Brister i tillämpningen av arbetsvillkoret har påträffats i ärenden där föräldrapenning utgått under ramtiden. Arbetsvillkoret har fastställts till en månad då det av arbetsgivarintyget framgår att sökande har arbetat färre än 70 timmar. Under samma månad har full föräldrapenning utgått. Avgångsvederlag Tid med avgångsvederlag eller annan jämställd ersättning ska enligt 13 ALF jämställas med arbete och ingå i arbetsvillkoret. Enligt IAFFS 2005:1 2 kap 3 ska prövningen av arbetsvillkoret starta med den månad som ligger närmast arbetslöshetens början. 21

22 Ärenden har påträffats där avgångsvederlag utgått närmast före anmälan på arbetsförmedlingen. Datum för arbetsvillkorets uppfyllande har fastställts till sista arbetade dag i anställningen utan att hänsyn tagits till utbetalt avgångsvederlag. Fastställande av arbetsvillkoret I några ärenden har brister påträffats som avser fastställande av datum för arbetsvillkoret. I de flesta av dessa har datum för arbetsvillkoret fastställts till en månad som ligger utanför ramtiden. Nedan följer ett exempel på ett för området typiskt ärende. En medlem är anmäld på arbetsförmedlingen den 10 februari Av arbetsgivarintyget framgår att anställningen pågått till och med den 31 januari Arbetslöshetskassan fastställer arbetsvillkoret till den 9 februari Av 12 ALF framgår att arbetsvillkoret ska vara förlagt till ramtiden. Ramtiden måsta därför fastställas för att arbetslöshetskassan ska kunna bedöma om arbetsvillkoret ligger inom ramtiden. Enligt 2 kap 2 2 st. IAFFS 2005:1 ingår de månader som även kan ingå i ett arbetsvillkor i ramtiden. Av exemplet ovan framgår att arbete har utförts till och med den 31 januari då arbetet upphörde. Något styrkt arbete i februari månad finns inte. Anmälningsmånaden kan inte ingå i arbetsvillkoret och därmed inte heller i ramtiden. Av 2 kap. 2, 3 st. IAFFS 2005:1 framgår också att om anmälningsmånaden inte medtas i ramtiden ska ramtiden beräknas från närmast föregående månadsskifte. I exemplet ovan innebär det att ramtiden ska beräknas från och med januari månad och bakåt. Eftersom arbetsvillkoret ska ligga inom ramtiden kan arbetsvillkoret inte fastställas till ett senare datum än den 31 januari Fastställande av normalarbetstiden Bristfällig tillämpning av regelverket har påträffats när det gäller fastställande av normalarbetstiden. Arbetslöshetskassorna har i några ärenden, trots befintligt underlag, underlåtit att pröva om normalarbetstiden varit förmånligast beräknad på de sex månader som arbetsvillkoret grundats på, eller på alla arbetade månader inom ramtiden. Av 28 ALF framgår att normalarbetstiden ska baseras på ett genomsnitt av den arbetade tiden, under de månader som ligger till grund för arbetsvillkoret. Om arbetsvillkoret uppfylls enligt huvudregeln får samtliga månader inom ramtiden som innehåller minst 70 arbetade timmar ligga till grund för 22

23 beräkningen av normalarbetstiden, om det är förmånligare för den ersättningssökande. Vid beräkning enligt båda modellerna har granskningen visat att kassan fattat beslut om för låg normalarbetstid. I ytterligare några ärenden överensstämmer inte uppgiften i arbetslöshetskassans beslutsbrev till medlemmen om fastställd normalarbetstid, med den uppgift som registrerats i OAS. Datum för beviljad ersättning Ett ärende har påträffats som belyser datum för beviljad ersättning då medlemmen ersättningsanmälts av arbetsförmedlingen vid två tillfällen under samma månad. Mellan dessa datum hade arbetsförmedlingen gjort en avanmälan. Den enskilde hade med sina kassakort gjort anspråk på arbetslöshetsersättning från det första datumet för ersättningsanmälan. Arbetslöshetskassan har utan ytterligare utredning beviljat ersättning från det senare datumet. Beslut om avslag för ersättningsanspråket från det tidigare datumet saknas. Det förekom också ett ärende där arbetslöshetskassans beslut att bevilja arbetslöshetsersättning är daterat tidigare än det arbetsgivarintyg som ligger till grund för ersättningsrätten. Det framgår därmed att arbetslöshetskassan inte haft tillräckligt underlag för beslut vid den tidpunkt då ersättning beviljades. 23

24 Resultat övriga iakttagelser Utöver de brister som hittills har påtalats har andra iakttagelser gjorts som inte ingått i det aktuella granskningsuppdraget. Dessa redovisas nedan och kan vara av värde att notera inför IAF:s framtida granskningar. Inför granskningarna har IAF begärt att få tillgång till samtliga handlingar i original gällande arbetslöshetskassornas förstagångsprövning i de utvalda ärendena. Det noterades att det i vissa ärenden inte var ett komplett underlag som tagits fram. Till exempel saknades det ofta kopior av arbetslöshetskassornas kommuniceringsbrev och/eller beslut till den enskilde. Vid jämförelser mellan de dokument som fanns tillgängliga och de som fanns registrerade i OAS eller inskannade, förefaller det som att några arbetslöshetskassor gjort ett urval bland dokumenten och endast tagit fram de handlingar de trott att IAF skulle behöva vid granskningen. I enstaka ärenden fanns inte originalhandlingar framtagna över huvud taget. Granskningen visade att det är relativt vanligt förekommande att beslutsbrev saknar hänvisning till det lagrum arbetslöshetskassan stöder sitt beslut på. Det förekommer även att hänvisning sker till fel lagrum. Detta har iakttagits vid två av de granskade arbetslöshetskassorna och gäller både bifalls- och avslagsbeslut. Granskningen har även visat att arbetslöshetskassornas motiveringar till sina beslut ofta är bristfälliga eller saknas helt. En iakttagelse är också olika förfaringssätt när handläggare på arbetslöshetskassorna gör tjänsteanteckningar i ett ärende. Dessa görs antingen i ett separat dokument, i anteckningsfältet i OAS eller ibland direkt på originalhandlingen. Av gjord tjänsteanteckning ska framgå datum, uppgiftslämnare och uppgiftsmottagare i klartext. Tjänsteanteckning på originalhandling bör så långt det är möjligt undvikas. I de fall kommunicering skett via e-post eller per telefon är det viktigt att uppgifter som gäller ärendet också sparas, exempelvis som notering i OAS eller som separat handling. När arbetslöshetskassorna prövar en enskilds rätt till arbetslöshetsersättning ska arbetsvillkoret prövas i första hand. Om detta inte är uppfyllt, kan prövning göras på studerandevillkoret. Vid granskningen har ärenden 24

25 påträffats där det framgår att denna prövningsordning inte har följts. Ersättningen har grundats på studerandevillkoret trots att utredning kring arbetsvillkoret saknas. Vid en arbetslöshetskassa uppmärksammades rutiner som innebär att annan än arbetslöshetskassans personal tar emot och vid behov begär komplettering av ärenden gällande arbetslöshetsersättning. Först när ärendet är komplett sänds det vidare till arbetslöshetskassan för beslut. Det är viktigt att den ersättningssökande är medveten om att ansökan om arbetslöshetsersättning görs hos arbetslöshetskassan och att det är denna som har att handlägga och besluta om ersättningsrätten. Risk finns att uppgifter som innebär myndighetsutövning utförs av annan än arbetslöshetskassan. IAF har noterat brister gällande ankomststämpling av handlingar. Vid en arbetslöshetskassa bestod bristen i att handlingar som inkom till arbetslöshetskassan och sedan sändes vidare för skanning inte ankomststämplades innan de sändes vidare. Som ankomstdag registrerades istället den dag då handlingen blev inskannad. Vid en annan arbetslöshetskassa ankomststämplades endast den första handlingen även om flera handlingar tillhörande samma ärende inkom i samma kuvert. Resultat handläggningstid Handläggningstid kan definieras på flera olika sätt. I detta kapitel har vi valt att åskådliggöra fyra olika mätmetoder. Syftet har varit att kartlägga de eventuella brister som finns och att åskådliggöra var en eventuell fördröjning i ärendehanteringen sker. Mätningar har skett i samma ärenden som uppdraget i övrigt baserats på. Sett ur den ersättningssökandes perspektiv kan handläggningstiden uppfattas som påbörjad i och med anmälan på arbetsförmedlingen och avslutad först när beslut eller ersättning erhålls. Denna tid benämns i rapporten som genomströmningstid. Tidsperioden mellan anmälan på arbetsförmedlingen till första inkomna handling är den minst påverkbara tiden ur arbetslöshetskassans perspektiv. Perioden från första inkomna handling till arbetslöshetskassans första hantering av ärendet är ett mått på arbetslöshetskassans reaktionstid. Arbetslöshetskassan kan inte påbörja handläggningen av ett ärende innan ansökningshandlingar inkommit. Ett sätt 25

26 att mäta arbetslöshetskassans hantering av ett ärende är tidsperioden från första inkomna handling till fattat beslut. Tidsperioden utgör den del av handläggningstiden som arbetslöshetskassan själv i stor utsträckning kan påverka, och den innefattar också reaktionstiden. Även den enskilde kan påverka denna del av handläggningstiden, exempelvis genom hur snabbt begärda uppgifter skickas till arbetslöshetskassan. Arbetslöshetskassorna har en gemensam målsättning som innebär att ett normalärende ska handläggas inom fyra veckor. Handläggningstiden definieras här som den tid som löper mellan det datum ärendet är komplett till det datum som beslut eller ersättning erhålls. En längre handläggningstid anses kunna vara befogad i mer komplicerade ärenden. De i rapporten redovisade handläggningstiderna är framtagna utifrån ett relativt litet antal ärenden. De måste därför ses mer som en indikation på skillnader mellan granskade arbetslöshetskassor och mindre som ett generaliserbart mått på handläggningstiden för förstagångsprövningar. 26

27 Genomströmningstid Den ersättningssökandes upplevda handläggningstid kan åskådliggör as genom att mäta tidsperioden mellan anmälan på arbetsförmedl ingen och första utbetalning, se figur 1. l de ärenden där ersättning inte bevil jats ha r beslutsdatum för avslag jämställts med utbetalningsdat um. Av figu ren framgå r genomströmningstiden för respektive arbetslöshetskassa som ingått i g ranskningen. Av figuren framgår också att r esultaten skil jer sig åt mellan de olika arbetslöshetskassorna a -a 60 ]j ~ 40 Median kassan - Undre kvartilen ----'.,..._ övre kvartilen - Genomsnittlig median 20 o s 6 Arbetslöshetskassa Figur 1. Genom strömningstid - antal dagar från anmälan på arbetsförm edlin gen till första erhållna u tbetalning eller avslagsbeslut. Minst påv erkbara tid Den del av genomströmningsti den som arbetslöshetskassorna kan påverka i m inst utsträckning, är tiden från anmälan på arbetsförmedl ingen ti ll dess fö r sta handling inkommer ti ll arbetslöshetskassan. 27

28 ~ D Median kassan ~ =...J: \ Undre kvartilen ~...,._ Ovre kvartilen s 6 Arbetslöshetskassa Figur 2. Minst påverkbar tid- antal dagar från anmälan vid arbetsförmedlingen till första inkomna handling hos arbetslöshetskassan. När arbetslöshetskassorna via OAS få r information om att en enskild anmält sig som arbetslös på arbetsförmedlingen skickas ett brev innehållande information om arbetslöshetsförsäkringen och samt oftast också kassakort t ill den enskilde. Hanteringen sker automatiskt och brevet skrivs ut senast två dagar efter anmälan på arbetsförmedlingen. Av figur 2 framgår att skillnaderna mellan arbetslöshetskassorna i de flesta ärenden är små. Den övre kvartilen visar på de 25 % av ärendena som tagit längst tid från anmälan på arbetsförmedlingen t ill första inkomna handling till arbetslöshetskassan. Det är inom detta område som störst ski llnad mella n arbetslöshetskassorna uppvisas. Reaktionstid Reaktionstid har vi benämnt den tid det tar för arbetslöshetskassan att behandla ett inkommet ärende för första gången, se figur 3. Figuren baseras på en mätning av antalet dagar från datum för första inkomna handling t ill datum för begäran om kompletterande uppgifter. l de ärenden där någon komplettering in te har begärts har i stället arbetslöshetskassans beslutsdatum använts. 28

29 c:::j Median kassan \., l - Undre kvartilen,._ Ovre kvartilen Figur 3. A rbetslöshetskassans reaktionstid- antal dagar från första inkomna handling till begärd komplettering eller beslut. Två arbetslöshetskassor har uppvisat resultat som avviker från övriga arbetslöshetskassor. På arbetslöshetskassa nr 2 har kompletterande uppgifter inte begärts i något ärende. Arbetslöshetskassan ha r därför inte tagits med i figur 3. På arbetslöshetskassa nr 3 resu lterar mätningarna i ett negativt resultat. Anledningen är att bes lut fattats innan handlingar inkommit. Arbetslöshetskassa nr 1 utmärker sig genom att 75 % av ärendena behandlas för första gången efter 20 dagar eller fler. Utav dessa ärenden behandlas dessutom en stor del, 25 % enligt övre kvartilen, först efter 39 dagar. Påverkbar handläggningstid Arbetslöshetskassornas totala handläggningstid kan mätas genom beräkning av antalet dagar från när första handling inkom i ett ärende till beslutsdatum, se figur 4. Arbetslöshetskassans möjlighet att påverka den totala genomströmningstiden, med avseende på prövning av ärendet, är i huvudsak begränsad till denna tid. Den tid som tillkommer för arbetslöshetskassans utbetalning är inte inräknad. Arbetslöshetskassorna nr 2 och 3 utmärker sig genom en kort handläggningstid. Hanteringen på dessa arbetslöshetskassor avviker från övriga arbetslöshetskassors, se tidigare avsnitt avseende handläggningstid. Av figur 4 framgår att arbetslöshetskassa nr 6 utmärker sig med kortast handläggningstid då 75 % av ärendena 29

30 var bes lutade efter 33 dagar. Detta kan jämföras med arbetslöshetskassorna 1, 4 och 5 som inbördes uppvisar liknande resultat i ungefär hä lften av ärendena. A rbets löshetskassa nr 1 utmärker sig dock genom att det i 25 % av ärendena drö jde mer än tre månader innan beslut tagits t 40 ~ 20 c:::j Median kassan - Undre kvartilen...,... Ovre kvartilen 60 o s 6 Arbetslöshetskassa Figur 4. Påverkbar handläggningstid- antal dagar från första inkomna handling ti ll arbetslöshetskassans beslutsdatum. 30

31 Slutsatser Flera av de iakttagelser om brister som gjorts förekommer i ett litet antal ärenden. Totalt konstaterades dock olika brister i cirka en tredjedel av de granskade ärendena. Enstaka brister hos olika arbetslöshetskassor ska inte ses som allvarliga annat än i det enskilda ärendet, och behandlas därför inte närmare i rapporten. Enskilda ärenden har återrapporterats till respektive arbetslöshetskassa. Bristande utredning av ramtiden Granskningen visar på tydliga brister i arbetslöshetskassornas utredning av ramtiden både avseende bristande underlag för samtliga ramtidsmånader samt tidsavvikelser på arbetsgivarintyget. Brister i underlag för samtliga ramtidsmånader är inte lika omfattande som icke utredda tidsavvikelser. Bristerna inom båda kategorierna är dock av sådan omfattning att de bör uppmärksammas. För att arbetslöshetskassan ska kunna fastställa den enskildes ersättningsrätt måste ramtiden fastställas. I de av uppdragsgruppen granskade ärendena är det konstaterat att den enskilde är ersättningsberättigad. Det går däremot inte att fastställa om normalarbetstid, normalinkomst och dagpenningnivå är korrekta. Ett ärende kan inte anses vara tillfredsställande utrett förrän det står helt klart vad den enskilde gjort under ramtiden. I de ärenden där synpunkter lämnats till berörd arbetslöshetskassa, saknas underlag för en eller flera månader. Det faktum att ramtiden till stor del är utredd gör inte att bristen bör ses som mindre allvarlig. En omständighet som också talar för att bristen bör ses som allvarlig är att omfattningen inte är ringa. Orsakerna till avsaknad av underlag kan vara flera. I de flesta av de ärenden där IAF funnit brister har endast enstaka ramtidsmånader saknats. Det kan tyda på att det rör sig om slarv eller bristande rutiner i handläggningen. Den största bristen hos arbetslöshetskassorna avser tidsavvikelser på arbetsgivarintyg. Avsaknaden av utredning har medfört att IAF inte kunnat bedöma om beslutad normalarbetstid är korrekt eller inte. Granskningen visar att arbetslöshetskassorna beslutat om en normalarbetstid utifrån den anställningsgrad som angivits på arbetsgivarintyget även då den inte överensstämmer med angivet antal arbetade timmar. Orsaken till tidsavvikelserna har inte utretts av 31

32 arbetslöshetskassorna. Granskningen visade att detta var så pass vanligt förekommande hos några av arbetslöshetskassorna att det får anses vara ett systematiskt handläggningsfel. En orsak till att arbetslöshetskassorna brister i sin utredningsskyldighet kan vara en allt för långtgående tillämpning av hjälpregeln (5 kap. 3, IAFFS 2005:1). Regeln får tillämpas i ärenden då det är utrett att den enskilde varit frånvarande på grund av sjukdom eller vård av sjukt barn, har fast sjuklön eller ersättning från försäkringskassan. Regeln medför att normalarbetstiden beräknas utifrån den tid som personen varit anställd för att arbeta. 5 En annan orsak till denna typ av brist kan vara bristande rutiner vid handläggningen. Övriga iakttagelser Brister som avser ersättningsrätt, underlag och rättstillämpning finns hos en eller flera av de granskade arbetslöshetskassorna. Exempel på sådana brister är avsaknad av utredningar kring utbetalning av statlig lönegaranti, uppsägning av personliga skäl, anställning som upphört på egen begäran samt avvisat arbete. Det är inte förenligt med reglerna i arbetslöshetsförsäkringen att bevilja arbetslöshetsersättning utan att utreda sådana uppgifter närmare. Vid granskningarna har i några ärenden iakttagits att arbetslöshetskassorna inte utreder uppgifter i arbetsgivarintygen i tillräcklig omfattning avseende anställningens upphörande och påbörjande av ny anställning. Bristen blir dock allvarligare om arbetsgivarintygen i övrigt inte utreds tillräckligt avseende tidsavvikelser och utelämnade månader inom ramtiden. Granskningen har visat att det förekommer att beslut om ersättningsrätt fattas endast baserat på kopior av arbetsgivarintyg. Arbetsgivarintyget är det dokument som ligger till grund för hela ersättningsrätten och handlingen ska vara i original eller vidimerad kopia. Övriga brister som iakttagits fördelar sig över ett flertal kategorier, och någon generell brist i en specifik fråga har inte konstaterats. Det kan möjligtvis även vara så att uppgifter kompletteras per telefon. Dokumentering av detta saknas dock. Handläggningen vid förstagångsprövning ger ett intryck av bristande rutiner och det 5 Jangenäs, Bo, Ströberg, Uno, Förslag till översyn av bestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, Katrineholm

33 förekommer att prövningsordningen åsidosättas vid prövning av studerandevillkoret. I något fall framkom att beslut fattats innan erforderliga intyg inkommit till arbetslöshetskassan. Detta förfarande står i direkt strid mot gällande lagstiftning och IAF ställer sig frågande till hur exempelvis normalarbetstid och normalinkomst kunnat fastställas utan underlag. Slutligen förekommer brister i hur ankomststämpling av handlingar hanteras. Handläggnings- och genomströmningstider Den ersättningssökandes upplevda handläggningstid åskådliggörs genom att mäta den totala genomströmningstiden. Arbetslöshetskassorna kan inte påverka alla delar av genomströmningstiden, då exempelvis tiden från anmälan på arbetsförmedlingen till dess att den enskilde skickar in ansökan om ersättning, är beroende av den enskildes egna insatser. Kartläggningen visar emellertid endast på små variationer i detta avseende. Den samlade handläggningstiden kan därför i de flesta ärenden antas bero på ärendets hantering hos arbetslöshetskassan. Handläggningstiden hos de granskade arbetslöshetskassorna varierar kraftigt. IAF:s kartläggning visar att några arbetslöshetskassor initialt dröjer länge med att ta sig an ärenden och åskådliggör några av arbetslöshetskassornas utvecklingsområden. Kort handläggningstid är dock inte alltid synonymt med en bra ärendehantering i övrigt. Hos två av arbetslöshetskassorna som uppvisar korta handläggnings- och genomströmningstider har många brister i ärendehandläggningen framkommit. Korta handläggningstider får inte uppnås till priset av brister i ärendehandläggning. 33

34 Förslag på tillsynsuppdrag Underlag för beräkning av ramtidsmånader Fastställande av ramtid är en mycket viktig del vid prövning av den enskildes ersättningsrätt. Med anledning av att kartläggningen visat på brister bör IAF göra återkommande granskning av arbetslöshetskassornas ramtidsberäkningar. Arbetsgivarintyg Hanteringen av arbetsgivarintyg bör ägnas särskild uppmärksamhet. De frågeställningar som tillsynen bör inriktas på är framför allt: hur följs uppgifter på arbetsgivarintyget upp av arbetslöshetskassan (exempelvis uppgift om lönegaranti, uppsägning på egen begäran, erbjudande om ny anställning, otydlig utformning avseende fortsatt anställning)? hur bedömer arbetslöshetskassorna intygens äkthet? har intyget inkommit från tredje man? hur utreds tidsavvikelser i intyget? Beslutsbrev Iakttagelser har gjorts avseende arbetslöshetskassornas beslutsbrev. Brister i framför allt tre avseenden har noterats; angivande av lagrum, angivande av överprövningshänvisning och beslutets motivering. En särskild uppföljning bör ägnas detta område. Handläggningstid IAF bör även i fortsättningen arbeta med kartläggning av handläggningstider. IAF är kritisk till den långa reaktionstiden. Enskilda tillsynsinsatser Med hänsyn till IAF:s iakttagelser bör en målinriktad granskning av flera arbetslöshetskassor göras. IAF bör också följa upp med en fördjupad granskning i de fall man anser det påkallat. 34

35 Källförteckning Litteratur Hellners, T, Malmqvist, B, Förvaltningslagen med kommentarer, Norstedts Juridik AB, 2003 Strömberg, H, Lundell, B, Allmän förvaltningsrätt, 22: a uppl., Liber AB, 2003 Övrigt Försäkringsbestämmelser - Regelbok för arbetslöshetskassor, version 34, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)