Skolstruktur 2.0 -utredning och rapport beträffande strukturella utvecklingsbehov av och för den kommunala grundskolan och relaterade verksamheter

Transkript

1 Skolstruktur 2.0 -utredning och rapport beträffande strukturella utvecklingsbehov av och för den kommunala grundskolan och relaterade verksamheter Kultur och utbildningsförvaltningen Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post:

2 2 Innehåll 1 Inledning Uppdrag Syfte Metod Tyngdpunkt och avgränsning 6 2 Nulägesbeskrivning Skola och samhälle Kiruna Vision Skolans uppdrag(utdrag) och aktuella reformer Samhällsutveckling Organisation Historia Barn och utbildningsförvaltning Ledningsorganisation Grundskolor och skolenheter Ekonomi och fördelningsprinciper Elev och befolkningsutveckling Personal- och kompetensförsörjning Resultat och kvalitetsarbete Förvaltningens övriga verksamheter Förskola och annan pedagogisk omsorg Elevhälsa Måltidsverksamheten förplägnadsproduktion Förvaltningskansli Forskning och utveckling Stadsutveckling och gruvbrytning Fristående alternativ 49

3 3 3 Analys Bedömning av nulägessituation Syntes överväganden och slutsatser Utvecklingsbehov sammanfattning och konkretion Förändrings- och utvecklingsstrategi Variabler Förvaltningschefens målbild 54 4 Bedömande Utgångspunkter Möjligheter Analys av möjligheter Överväganden Utveckling av möjligheter som alternativ Alternativjämförelse Slutsatser Barnkonventionen Alternativ utveckling Möjligheter för förvaltningen i övrigt Ledningsorganisation och verksamhetsstöd Förskola och annan pedagogisk omsorg Måltidsverksamheten Konsekvenser för förvaltningen i övrigt Ekonomi Risk och konsekvensanalys 84 6 Referenslista 85 7 Bilagor 7.1 Risk och konsekvensanalys, Kultur och utbildningsförvaltningen, Verksamhetsplan Barn och utbildningsförvaltningen, Rapport Bemanning/behörigheter, Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson,

4 4 7.4 Skolstruktur 2014, Rektor A. Andersson m. fl., Stödorganisationens betydelse för rektors pedagogiska ledarskap, Rektor A. Karlsson,

5 5 1 Inledning 1.1 Uppdrag Huvuduppdrag, de nationella målen, inom skolområdet för Kiruna kommun och därvid utsedd facknämnd och berörd förvaltning regleras i skollag(2010:800) samt aktuella läroplaner. Utgående från antagen vision för Kiruna har förvaltningens uppdrag konkretiserats och uttryckts i en verksamhetsplan, se bilaga 7.1, innehållande en s.k. orienteringskarta samt tillhörande mål- och aktivitetsplanering. Verksamhetsplanen har presenterats för och godkänts av Barn och utbildningsnämnden både 2013 och senast Syftet med verksamhetsplanen är att tydliggöra och konkretisera egna uppdrag och eget arbete för Kirunas vision och skolväsendets nationella mål samt över tid medge förutsättningar för en medveten kultur och struktur i organisationen, dvs. att beskriva ett sammanhang, ge kunskap om mål och deras innebörd för enskilda samt synliggöra kopplingen mellan vardagliga aktiviteter och vision/mål. Härigenom kan verksamhetsplanen stödja kommunikation och utveckling i den egna verksamheten. I verksamhetsplanen uttrycks förvaltningens uppdrag enligt följande: Barn och utbildningsförvaltningen skall med hög kvalitet, i hela kommunen, bedriva pedagogisk omsorg, förskola, grundskola och kostverksamhet i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheterna samt de kommunala mål och riktlinjer som i övrigt beslutas. I verksamhetsplanens orienteringskarta uttrycks ett delmål för detta vara Skolstruktur 2.0 och i tillhörande målplanering konkretiseras delmålets/uppdragets aktiviteter på följande sätt(utdrag): Översyn, utredning och planering Grundskolestruktur Relatera erhållet analysresultat till facknämnd samt föreslå åtgärder enligt upprättad plan för utvecklad skolstruktur 1.2 Syfte Arbetet med skolstruktur 2.0 syftar till att adressera aktuella och kommande utmaningar för skolväsendet på det kommunala planet. Det handlar ytterst om att tillvarata befintliga möjligheter och att åstadkomma förbättrade förutsättningar, ökad kvalitet och likvärdighet i utbildning och undervisning, för att uppnå skolans nationella mål samt de kommunala målen, uppdragen och ambitionerna. Genom detta arbete verkar förvaltning och ansvarig facknämnd proaktivt för att möta aktuella och framtida utmaningar ur såväl ett skol-, kommun- som arbetsgivarperspektiv. 1.3 Metod Inledningsvis har olika arbetsgrupper inom förvaltningens chefsorganisation genomlyst och analyserat skolans uppdrag, Kiruna vision samt aktuellt läge i

6 6 kommunen och därvid identifierat behov, utmaningar och möjliga strategier för utveckling av skolstrukturen. Härvid har vidare dialog och diskussion förts med den politiska organisationen för erforderlig förankring och politisk inriktning av utredningsuppdraget. Därefter har en förvaltningscentral planeringsgrupp bestående av förvaltningschef, rektorer, chefen för Elevhälsan och chefen för Skolmåltider sammanställt och analyserat nuläget i flera avseenden, klarlagt behov och möjlig strategi samt identifierat variabler, möjligheter och alternativ för en utvecklad grundskolestruktur. Professionen, dvs. lärarkåren, vid kommunens samtliga grundskolenheter har under denna del av processens genomförande erhållit information om arbetet med skolstruktur 2.0 och getts möjlighet att vara delaktiga och lämna synpunkter på process, föreslå möjligheter och presentera behov. I detta skede har respektive funktion inom såväl skola som övrig kommunal förvaltning bidragit med egen expertis och sakkunskap. Plangruppen har vidare bedömt och jämfört identifierade möjligheter och alternativ i relation till identifierade variabler och genom en kvalitativ analys härvid konkluderat en utveckling av grundskolans struktur och i förekommande fall relaterade verksamheter och funktioner. Upprättat utredningsunderlag och förslag har därefter återkopplats till skolans personal för synpunkter samt risk- och konsekvensanalys, vilket har beaktats i slutberedningen av föreliggande underlag. Processens olika faser och tidsförhållanden: Dec 2013-Jan 2015 Dec 2014-Mar 2015 Mar 2015-Apr 2015 Situations-, behovs- och uppdragsanalys Planerings och förankringsarbete skolorganisation Upprättande av utrednings-/rapportunderlag 1.4 Tyngdpunkt och avgränsning Tyngdpunkt i föreliggande arbete är en ny struktur för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Detta är centralt och har högsta prioritet. Ramen för detsamma är dock facknämndens ansvarsområde - tillika förvaltningens verksamhetsområde. En utvecklad grundskolestruktur ses beröra och påverka eller ge möjligheter för utveckling och förbättringar inom andra relaterade förvaltningsområden, såsom t. ex. ledningsorganisation, förskoleutveckling eller verksamhetsstöd. Förvaltningens verksamheter presenteras i arbetet för att beskriva en helhet och sammanhang och i förekommande fall behandlas identifierade möjligheter och föreslås åtgärder även för dessa områden i relation till en förändrad grundskolestruktur dock utan motsvarande genomlysning som för grundskolestrukturen. Gymnasieskola eller eftergymnasial utbildning omfattas inte i detta arbete. Det beaktar inte heller under 2014 föreslagen och beslutad förändring av den kommunala nämndsoch förvaltningsorganisationen.

7 7 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Skola och samhälle Kiruna Vision Kommunfullmäktige antog en vision, strategisk inriktning och mål för olika områden för framtidens Kiruna. Visionen beskriver en gemensam bild av hur framtiden ska se ut. De olika förvaltningarna ska i sitt arbete införliva visionen genom att beakta antagna riktlinjer och förverkliga ställda mål. Vision(KF beslut, , 68.) Vår övertygelse om människor lika värde är lika djup och värdefull som vår malm. Våra ambitioner är högre än våra fjäll. Våra näringar gör oss världsledande. De stora vidderna ger rymd åt ursprung och nytänkande. Vi är Kiruna. Visionen kan tolkas så här: I Kiruna är människor viktiga. Vi är beroende av att människor vill leva, bo och arbeta här. Det finns företag som erbjuder spännande arbetsuppgifter inom bl. a. turism, rymd och gruvnäring. I Kiruna vill vi vara världsledande genom hög kvalitet. Vi vill att medborgare ska ha ett gott och tryggt liv. Det finns många kulturer som berikar oss alla är lika mycket värda. Vi har plats för nytänkande och utveckling i så väl gamla som nya näringar. Tillsammans gör vi Kiruna till en bra kommun att leva och bo i. Strategisk inriktning (Utdrag ur underlag för KF beslut, , 68.) Jämställdhet, hållbarhet och inflytande är nyckeln till vår framtid Jämställdhet och hållbarhet är aspekter som skall tas in i allt arbete i alla strategiska inriktningar. En jämställd arbetsmarknad, utbildning på lika villkor och samhällsplanering är viktiga fokusområden. Jämställdhet är en viktig del i att få ett hållbart samhälle. Kiruna ska utvecklas på ett sätt som samordnar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhetsarbetet ska använda sig av modern teknik och ske utifrån Kirunas förutsättningar i ett arktiskt klimat. Alla människors lika värde ska vara vägledande i allt bemötande och ett demokratiskt ledarskap ska genomsyra all verksamhet i kommunen. Människors möjlighet till delaktighet är viktig för att de skall kunna få inflytande. Uppgiftens (visionens och målens) innebörd (Barn och utbildningsförvaltningens analys, ) Målbild: Våra verksamheter skall ha en god och hög kvalitet och finnas i hela kommunen. Kommunmedborgarna skall känna sig trygga och nöjda med våra verksamheters service, dvs. utövande, bemötande och resultat.

8 8 Detta ska åstadkommas genom: -ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap, -att betona samarbete, -att värna om alla människor lika värde, -utbildning och undervisning på lika villkor, -en hållbar utveckling med: ett samordnat ekologiskt, ekonomiskt och socialt arbete, tidsenliga metoder och verktyg, sektoröverskridande effektiva helhetslösningar, lika villkor för kvinnor och män, en jämnare könsfördelning vid rekrytering i och till våra verksamheter, beaktande och verkande för mångfald, -att bibehålla och utveckla samverkan med näringslivet. Analys Utgående från aktuell verklighet, skollag och läroplaner samt aktuell utbildning och forskning inom ledarskaps och utbildningsområdet bedöms mål och huvudsakliga inriktningar utifrån Kiruna kommuns vision för framtiden mer än väl överensstämma med pågående arbete och ambitioner inom grund- och förskola. Detta exemplifieras bl. a. konkret genom skolans: -systematiska kvalitetsarbete -aktuella chefsutbildning vid det statliga rektorsprogrammet -digitala lärplattform -digitala utrustning och nätverk i samtliga skolor/förskolor -aktuella kompetensutvecklingsinsatser av skolpersonal -arbete med demokrati och fostransuppdraget -arbete med och för likabehandling -kompensatoriska uppdrag och aktuella åtgärder och insatser för att öka denna förmåga - aktuella skolutvecklingsåtgärder och projekt Det som dock antas behöva en mer tydlig inriktning och ett mer utvecklat arbete för att kunna införliva visionen i förvaltningens arbete bedöms vara: -hållbar utveckling. En hållbar utveckling ses inte uteslutande avse miljöfrågor, utan handlar i minst lika stor del om uthållighet och attraktion ur ett socioekonomiskt perspektiv, dvs. effektiva helhetslösningar, öppenhet och tolerans, god service och goda arbetsförutsättningar rörande exempelvis samarbetsklimat, lönestrukturer, ledning samt utvecklingsmöjligheter Skolans uppdrag(utdrag) och aktuella reformer Skolans uppdrag anges och regleras i skollag(2010:800), skolförordning(2011:185) och läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. I läroplanen

9 9 anges att skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan skall genom överförande av värden och främjande av elevernas lärande förbereda dem för att leva och verka i samhället. Centralt i skolans uppdrag är att utbildningen ska vara likvärdig. Med detta avses att undervisningen ska ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov, s.a.s. göras tillgänglig för alla elever. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen och innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Läroplanen uttrycker även att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen, vilket kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Svensk skola har de senaste åren varit föremål för ett flertal reformer där den nya skollagen från 2010 är mest framträdande. En reform som bedöms ha stor påverkan hur huvudmännen anordnar och organiserar skolans utbildning och undervisning framgent är den om lärares behörighet och kompetens. I korthet innebär reformen att den som anställs tillsvidare som lärare/förskollärare i skolväsendet efter måste vara behörig. From infördes ett legitimationskrav för att få anställas som lärare/förskollärare, vilket även omfattar en lärare/förskollärare anställd före 2011, men som får ändrade anställningsvillkor. Behörighetskravet har således ersatts av ett krav på legitimation. Aktuella övergångsbestämmelser anger att det dock är möjligt för anställda före att utan behörighet(legitimation) undervisa och besluta om betyg tom samt för grundsärskolan tom Behörighetsbegreppet och följaktligen legitimationskravet skall förstås så att den som ska bedriva och ansvara för undervisning, besluta om betyg och vara mentor skall ha utbildning för aktuellt ämne och årskurs och kunna bestyrka detta genom en lärarlegitimation Samhällsutveckling Svensk skola är alltjämt, och har under det senaste decenniet varit, föremål för en omfattande debatt. Svikande resultat i såväl nationella som internationella mätningar och undersökningar har föranlett flera statliga initiativ och reformer inom skolväsendet i syfte att vända denna utveckling. Utmaningarna idag för svensk skola är dock inte enbart frågorna om måluppfyllnad eller huvudmannaskap utan även den om tillgången till behörig och utbildad lärarpersonal. Kommunens lokala prognoser härvid presenterar pensionsavgångar om ca 70 medarbetare inom de närmsta tre till fyra åren i förvaltningens verksamheter, varav ca är lärar- och förskolepersonal. Nationellt förutspås svensk skola 2020 sakna ca medarbetare prognostiseras yttermera svensk skola och förskola ha en brist om ca medarbetare. Redan idag kan det i kommunens verksamheter konstateras symptom och yttringar på denna nationella utveckling beträffande bemanning av det svenska skolväsendet. Således utgör pågående och framtida personal- och kompetensförsörjning en central fråga och utmaning för kommunens skolväsende. I detta sammanhang bedöms det även vara så att de nationella såväl som de lokala initiativen för att få fler individer att utbilda sig till ett arbete inom skolväsendet, så ses resultatet av detta inte kunna vara tillgängligt förrän tidigast inom tre-fem år. Att förbättra förutsättningarna för och vidta

10 10 åtgärder för att bibehålla befintlig personal bedöms således kortsiktigt vara ett prioriterat och konstruktivt perspektiv. Samhälls- och omvärldsutvecklingen i övrigt ses även bidra till skolans aktuella och framtida utmaningar. Den senaste tidens högkonjunktur har t. ex. inneburit att kommunen upplevt växtvärk innebärande att fler behov och uppdrag än tidigare skall tillgodoses samtidigt som praktiska och faktiska förutsättningar för detta inte hittills existerat eller haft möjligheter att utvecklas i motsvarande grad och tempo. Arbetsmarknadens utveckling ställer även idag högre krav än tidigare beträffande medarbetares kompetens, särskilt i perspektivet av en ökad global konkurrens och kraftig minskning av antalet arbeten som inte förutsätter gymnasie- eller eftergymnasial utbildning. Allt fler i arbetslivet upplever och ger uttryck för en ökad stress i vardagen och orimlig arbetsbelastning samt psykisk ohälsa. Under senare tid har detta förhållande varit särskilt tydligt i debatt och media rörande skola, vård och omsorg. Bidragande till dessa verklighetsbeskrivningar bedöms avseende skolan inte enbart vara avhängigt av verksamheternas ledning och styrning, förutsättningar eller medarbetares förmåga utan även samhällsutvecklingen i stort med en ökad individualisering och kravmentalitet, ett ökat fokus på rättigheter - med motsvarande minskad medvetenhet om skyldigheter, ett snävare normalitetsbegrepp, diagnossamhälle, förändrade familjestrukturer och tillgänglig föräldratid m.m. Skolans utmaningar och dess orsakssamband bedöms således inte enbart handla om skolan utan ses i lika stor omfattning om inte större? vara avhängig av samhällsutveckling i övrigt. 2.2 Organisation Historia Kiruna kommun har genomfört flera skolstrukturutredningar under 2000-talet. Alla har dock inte lett till stora förändringar eller förändringar överhuvudtaget presenterades den s.k. för- och grundskoleutredningen, vilken sedan ledde till ett flertal förändringar. Utifrån denna utredning fattades ett antal beslut rörande förskoleorganisation, skolorganisation, skolbyggnader, ledningsorganisation, stödfunktioner med mera. Ett av de viktigare förändringarna var att den tidigare genomgående F-9 strukturen i enskilda rektorsområden nu grupperades i skolområde Alpha och Beta med samordnande rektorsfunktioner. Ledningsorganisationen omorganiserades även vid detta tillfälle och de s.k. ledningsresurserna vid varje rektorsområde omvandlades till rektorspositioner och fler rektorer anställdes under Således kunde chefernas arbetsmiljö förbättras, ledningsorganisationen stärkas och verksamheterna få en bättre ledning och styrning utan omfattande kostnadsökningar. År 2012 avskaffades skolområdena och skolenheter, i enlighet med skollagen, inrättades och grupperades i s.k. verksamhetsområden, vilka kom att innehålla ett mindre antal skolenheter och förskoleenheter än i de tidigare skolområdena med samverkande rektorsområden. En annan förändring var att renodla chefsuppdragen inom ledningsorganisationen så att befattningarna och uppdragen för rektor och förskolechef skiljdes åt. Genomförda strukturförändringar förbättrade generellt förutsättningarna för de olika verksamheterna, men allt sker i ett sammanhang och det är inte en enskild åtgärd som

11 11 är framgångsrik utan de olika insatserna är beroende av varandra. Vidare föreligger även det förhållandet att en organisation verkar i en omvärld och när denna förändras behöver organisationen följa denna utveckling. Förändringarna 2012 kan idag konstateras bidragit till att de olika skolformerna kunnat erhålla en ökad likvärdighet. Dock ses utvecklingen i övrigt i kombination med denna förändring inneburit att grundskolan erhållit en försämrad samordning Barn och utbildningsförvaltning Barn och utbildningsförvaltningen är den kommunala tjänstemannaorganisationen som står den ansvariga facknämnden till förfogande för verkställande av dess uppdrag från kommunfullmäktige. Barn och utbildningsförvaltningens verksamheter har ca 700 medarbetare och omfattar kommunal annan pedagogisk omsorg, förskola och grundskola, inklusive Elevhälsan samt Måltidsverksamheten, d.v.s. kommunens förplägnadsproduktion för förskola, grundskola och kommunens äldreomsorg samt ett förvaltningskansli. Förvaltningen företräder även det kommunala skolväsendets myndighets- och medborgarservice. Barn och utbildningsförvaltningen lyder from under Kultur och utbildningsnämnden samt omorganiseras from i en ny förvaltning tillsammans med kulturdelarna i Fritids och kulturförvaltningen, varvid ny benämning på den nya förvaltningen blir Kultur och utbildningsförvaltningen.

12 12 Aktuella utmaningar: Förvaltningens strukturella organisation och bemanning bedöms inte idag i erforderlig omfattning medge tillfredställande: samhälls- eller medborgarservice, robusthet och uthållighet samt attraktivitet Ledningsorganisation Ledningsorganisationen inom Barn och utbildningsförvaltningen kan betecknas som en platt organisation. Förvaltningen leds av en förvaltningschef, som direkt underställt sig har 25 chefer/rektorer och medarbetare vid förskola, grundskola, Elevhälsa och Måltidsverksamhet samt förvaltningskansli. Kiruna Kommun tillämpar en decentraliserad ledningsprincip som innebär att chefer och rektorer har stor handlingsfrihet att leda respektive verksamhetsområde. Till stöd för detta föreligger nationella styrdokument och kommunala mål och resurser. Ledning av förvaltningens verksamheter skall ske genom, och skapa förutsättningar för, ett demokratiskt och kommunikativt ledarskap. Dialog och informationsspridning är härvid centrala aspekter. Ledningsstrukturen skall medge forum för verksamhetsledning och -styrning, utveckling, samordning samt samverkan och delaktighet. Ledarskap utövas direkt gentemot medarbetare eller indirekt genom mellanchefer, funktionsföreträdare och handläggare. För ledning av organisationen utövas på förvaltningsnivå ett indirekt ledarskap med fokus på processtyrning. Förvaltningens direkta ledarskap sker gentemot organisationens chefer, rektorer och funktionsföreträdare. Förvaltningen har följande ledningsstruktur: Chefskonferens BUF Uppdragsdialog Genomförs en gång per månad under halv- till heldag och är forum för verksamhetsledning, samverkan och informationsdelgivning Genomförs en - två gånger per månad med förvaltningens huvudsakliga underavdelningar under en- två timmar och är forum för styrning, dialog och informationsutbyte. Rektors-/Förskolechefsträff Utvecklingsforum/Lärtillfälle Genomförs en gång per månad och är forum för gemensam planering, samordning och dialog samt vid behov ärendeberedning för respektive verksamhetsområde. Genomförs två-tre gånger per termin under heltill halvdag och är primärt ett lärtillfälle för chefer och därvid forum för verksamhetsutveckling och erfarenhetsutbyte.

13 13 Aktuella utmaningar: Förvaltningens platta organisation och verksamhetens karaktär och uppdrag ses innebära begränsade förutsättningar för: chefers/rektorers tillgänglighet intern såväl som externt, verksamhetsutveckling och operativ och strategisk planering, styrning och samordning samt uppföljning Grundskolor och skolenheter Abisko skola och förskola Abisko förskola och skola ligger 98 km nordväst om Kiruna centrum. Abisko förskola och grundskola 1-9 med förskoleklass och fritidshem, är inrymd i en och samma byggnad. Här finns också kommunal simbassäng och idrottshall. Byggnaden är från tidigt 1900-tal; tre våningar, där den översta våningen har en vidunderlig utsikt över både Lapporten och Nuolja. Skolan har med andra ord en helt unik placering i vårt världsarv. Förskolan har 9 barn inskrivna och fler kommer under de närmaste månaderna. Förskolans verksamhet påverkas av turistsäsongen i Abisko/Björkliden på så sätt att de familjer som kommer till regionen för att arbeta, oftare har små barn under skolåldern som de tillfälligt skriver in i förskolan. När högsäsongen är slut kan ett-två barn försvinna från förskolan pga att föräldrarna arbetar inom turistnäringen. Förskoleklassen har under höstterminen 2014 haft en elev inskriven. Eleven kommer från ett annat land och elevens vårdnadshavare arbetade i regionen under högsäsong. I skrivande stund (jan -15) vet vi inte om eleven kommer till skolan även denna säsong. I grundskolan finns för närvarande 10 elever inskrivna, förskoleklassen har 1 elev inskriven. Elevfördelningen i årskurser är enligt följande:

14 14 Åk 1: 3 elever Åk 2: 2 elever Åk 3: 2 elever Åk 5: 2 elever Åk 9: 1 elev Läsåret 2015/16 kommer Abisko skola inte att ha elever på högstadiet. Förskoleklassen bedöms läsåret 2015/16 ha 3 elever inskrivna. Alla elever i lågstadiet är inskrivna i fritidshemmet; dvs. 9 elever. Aktuella utmaningar: Den största svårigheten och utmaningen är bostadssituationen på orten. Att få bostad är näst intill omöjligt. Delar av befintlig personal bor för närvarande i husvagn. Att skapa intresse för, rekrytera och få personal till Abisko förskola och skola bedöms inte vara svårt. Att kunna anställa och få dem att bo kvar långsiktigt är utmanande. Luossavaara skola Luossavaaraskolan ligger vid foten av berget Luossavaara. Området beräknas inom överskådlig framtid ej beröras av stadsflytten, planer på nybyggnation finns. I upptagningsområdet för skolan finns blandad bebyggelse; både hyreslägenheter, bostadsrätter, radhus och fristående villor. Skolan har nära till befintlig förskola. I skolans närområde finns skidbackar, slalombacke och gott om utrymme för fritidsaktiviteter. Längs hela huvudbyggnaden finns en mycket stor skolgård. Vid idrottshuset finns fotbollsplan och vid de två paviljongerna finns mindre skolgårdar. Verksamheten är inhyst i ett idrottshus, 2 paviljonger och en huvudbyggnad. Mellanstadiet finns samlat i en paviljong. Förskoleklass, musik och speciallärare finns i paviljong 2. Lågstadiet, bibliotek, slöjdsalar, fritidshem, matsal, skolsköterska, personalutrymmen och administration finns i huvudbyggnaden. Elevfördelning läsåret 2014/15: Förskoleklass: 25 elever Åk 1: 22 elever Åk 2: 29 elever Åk 3: 23 elever Åk 4: 24 elever Åk 5: 13 elever Åk 6: 24 elever Totalt antal elever: 160 Luossavaaraskolans fritidshem har 84 elever inskrivna. Fritidshemmet har under läsåret utvecklats pedagogiskt och eleverna stortrivs! Fritids förfogar över egna lokaler: 2 stora rum med tillhörande sidorum (har tidigare varit klassrum + grupprum), samt en stor samlingssal som sammantaget möjliggör att vi kan realisera läroplan/kursplanernas mål att fritids ska vara ett komplement till skolan. Vår verksamhet har: idrottsfritids, musikfritids, bakning och läsning som återkommande moment i utbildningen. Aktuella utmaningar: Det är viktigt för verksamheten att behålla och attrahera elever till Luossavaaraskolan. Vår pedagogik är framgångsrik, eleverna trivs i skolan men vi ser att stadsutvecklingen gör att familjer som går i byggtankar flyttar till annat område i staden. Vi ser fram emot den planerade byggnationen av bostäder utmed Luossavaaras sluttningar.

15 15 Högalidskolan Högalidskolan omfattar två skolenheter: enhet F-6 och enhet 7-9. Skolenhet F-6 är en enparallellig verksamhet från förskoleklass t o m årskurs 6 med fritidshem. Elevantalet är totalt 140 fördelat om ca 25 elever per klass förutom åk 6 med 35 elever och åk 4 med endast 12 elever. Orsaken till storleken i åk 6 beror på att vi tog över en klass från Bolagsskolan läsåret 12/13 och fr o m åk 5 slog vi ihop bägge klasserna till en. Detta frigjorde stora lärarresurser samtidigt som vi ökade måluppfyllelsen och säkerställde alla elevers trygghet och studiero. Här hade vi även fysiska förutsättningar till två klassrum med grupprum emellan vilket har varit väldigt lyckat. Nuvarande åk 4 med endast 12 elever beroende på elevflyttar mm har vi satsat mycket på och ser att det gett goda resultat. Det är dock alldeles för lite elever för att få dynamik i klassen, vilket också lärarna påtalar. Behörigheten är 100 procent i alla verksamheter och bemanningen är god, vilket också syns i resultat och avsaknad av anmälningar, kränkningsärenden mm. Personalen är organiserad i två arbetslag; F-3 samt 4-6. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och man träffas kontinuerligt enligt ett i förväg bestämt kalendarium. Minst en gång varje månad träffas hela F-6, ibland också med 7-9 för personalkonferens. Fritids deltar med en representant på dessa konferenser men dock inte på arbetsenhetsmötena pga att man har verksamhet då. När det gäller fritids med 77 inskrivna elever så har vi 5 behöriga fritidspedagoger. En av dessa är dock placerad på lågstadiet som pedagogisk resurs och stöttning till en elev. Två av fritidspedagogerna undervisar också i tx-slöjd respektive tm-slöjd vilket innebär att de inte tjänstgör fullt ut på fritids. Två av fritidspedagogerna har också ffm-tid vilket också det tar bort tid från fritids. Sammanfattningsvis så är bemanningen i dagsläget tajt inom fritids Högalid. Vi har ett väl fungerande elevvårdsarbete med bra struktur och goda rutiner. Specialpedagogen tar ett stort ansvar för sitt uppdrag och jobbar tätt med övrig pedagogisk personal för att alla elever ska nå målen. Skolenhet 7-9 är en fyrparallellig verksamhet från årskurs 7 t o m årskurs 9. Från och med årskurs 7 kan eleverna ansöka om integrerad samisk undervisning. Till högstadiet omfattas upptagningen av elever från Högalidskolan, Luossavaaraskolan, Bergaskolan, Tuolluvaaraskolan, Jukkasjärvi skola och Sameskolan. Elevantalet är totalt 280 fördelat om 125 elever i årskurs 7, 89 elever i årskurs 8 och 89 elever i årskurs 9. Behörigheten är hög bland lärarna på skolan. Personalen är organiserad i tre arbetslag; Årskurs 7, 8 och 9. Arbetslagen leds av en arbetslagsledare och dessa träffas kontinuerligt enligt ett i förväg bestämt schema. Minst en gång varje månad träffas all personal vid enhet 7-9, ibland också med F-6 för personalkonferens. Högalidskolan upplevs av huvuddelen av eleverna som en trygg och säker skola. Skolan arbetar aktivt med värdegrundsuppdraget och ett väl fungerande elevvårdsarbete med bra struktur och goda rutiner är upparbetat. Undervisningen och verksamheten utgår från tre grundfaktorer - trygghet, hälsa och kunskap. Ett varierat arbetssätt med en formativ bedömning och förhållningssätt utgör grunden i skolans undervisning. Högalidskolan är en plats för lärande där måluppfyllelsen skall öka genom att alla elever medges verka i en trygg och utvecklande lärmiljö: Aktuell utmaning: Skolans utmaningar består i att möta alla elever och deras behov. Vi lyckas inte optimalt men har kommit en bra bit på väg.

16 16 Bergaskolan Bergaskolan är en F-6 skola som ligger mitt i det som kommer att bli det nya Kiruna. Byggnaden är uppförd 1970 och delar gård med Backens och Ripans förskolor. I verksamheten ingår grundskola 1-6, förskoleklass och fritidshem. Elevantalet är idag ca 160 elever fördelat på sju klasser med mellan 19 och 25 elever vardera. Fritidshemmet har 69 inskrivna elever. Personalstyrkan uppgår till 14 lärare, och fem verksamhetsassistenter/ fritidspersonal. Måluppfyllelsen är god vid nationella prov i åk 3 och 6 samt vid betygssättning i åk 6. Skolan har också genomgående återkommande höga resultat vid de elev-, vårdnadshavar- och personalenkäter som genomförs i regi av Barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan 2009 har skolan också alltid haft en budget i balans. Skolans elevantal har ökat med ca 50 % sedan 2008 vilket tolkas som att verksamheten är attraktiv för elever och vårdnadshavare. Skolan har till 95% behörig personal anställd på lärartjänsterna i förskoleklass och grundskola och verksamhetsassistenterna har olika former av gymnasial eller eftergymnasial utbildning. På fritidshemmet finns ingen fritidspedagog anställd men väl en musikpedagog och en förskollärare som tillsammans med de ett antal verksamhetsassistenter/ barnskötare utgör personalstyrkan. Verksamheten är organiserad kring att varje klass skall ha en behörig lärare som huvudansvarig. Till detta finns en rörlig resurs på lågstadiet och en på mellanstadiet som sätts in där behoven för tillfället är som störst. Skolan köper HKK- och musiklärartjänst av respektive Triangelskolan och Kulturskolan. I de klasser där behov föreligger, finns också en verksamhetsassistent för att hjälpa berörda elever med skolarbetet så att detta skall flyta så bra som möjligt. Fritidshemmet är organiserat så att en pedagog är heltidsanställd där och har huvudansvaret för planering och utvärdering av verksamheten, tillika för arbete i barngrupp. Till sin hjälp har hon ett antal deltidstjänster i form av de verksamhetsassistenter som tjänstgör även på fritidshemmet. Genom denna organisationsform har fritidshemmet alltid en hög personaltäthet under tider då det finns barn i verksamheten. Skolan har en rektor som tillika är chef för Språkcentrum, den sammanhållna verksamheten för Förberedelseklass, modersmål och svenska som andraspråk vars verksamhet antingen finns på Bolagsskolan eller bedrivs ambulerande. Varken Bergaskolan eller Språkcentrum har egna administrativa resurser utan dessa delas med Högalidskolan respektive Tuolluvaara-/Jukkasjärvi skolor. Aktuella utmaningar: Utmaningen för verksamheten är att fortsatt vara så attraktiv att den kan bibehålla ett hälsosamt elevantal samtidigt som verksamheterna kan fortsätta ha ett gott urval av kandidater vid rekrytering av personal. Språkcentrum Språkcentrum omfattar kommunens skolorganisation för modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk(sva) samt förberedelseklass för nyanlända, vilken avser såväl förskola som grundskola. Modersmåls- och Svenska som andraspråk (SvA)- undervisningen utgår idag från en basering på Bergaskolan i icke ändamålsenliga arbetsrum, varvid personalen ambulerar mellan 1-5 skolor beroende på ämne. Till förfogande finns en huvudsakligen åldrande fordonspark bestående av fem fordon, tre ägda, en leasad och en hyrbil. Personalstyrkan är inte erforderlig för att uppfylla lagkraven fullt ut avseende

17 17 undervisningstid i SvA och här har en prioritering gjorts där undervisning i enlighet med timplan ges i åk 6-9, dvs i årskurser med betyg. I övriga årskurser ges undervisning i SvA i varierande grad. I modersmål kan behoven mötas i minoritetsspråken och i engelska samt i ryska med stöd av fjärr- och distansteknik(internet). Förberedelseklassen (förskola till åk 9) med f.n. 20 barn i förskolan och ca 40 elever i grundskolan verkar i ändamålsenliga lokaler i Bolagsskolan. Denna organisation ses dock vara till del segregerande då undervisningen inte sker i lokaler som delas med ordinarie grundskoleklasser, utan integration sker först då eleverna fullt ut kan integreras, vilket är något som hittills bedöms kunna ske efter 1-2 år. Verksamheten delar ansvarig rektor med Bergaskolan samt en skolassistent med Tuolluvaara och Jukkasjärvi skolor. Aktuella utmaningar: I och med regeringens proposition av december 2014 har kraven på myndighetsutövning och därmed sammanhörande skolgång för nyanlända skärpts såtillvida att ett ökat kartläggnings- och utredningsarbete skall ligga till grund för en integration av eleverna i svensk klass inom ett år. En följd av propositionen är också att beslutsmängden gällande nyanlända elever ökat och att Förvaltningslagen skall tillämpas fullt ut även gällande dessa elever, vilket innebär att Förberedelseklassen kommer att behöva ökade administrativa resurser och ledningsresurser då antalet beslut gällande eleverna bedöms komma att öka markant. En följd av den nya lagtexten är behov av att omorganisera verksamheten avseende SvA och modersmål, så att större resurser än idag knyts till mottagarskolorna i syfte att tillförsäkra integrerade elever det stöd i skolgången de har rätt till. Yttermera bedöms nödvändigheten av stärka de utredande resurserna i Förberedelseklassen, så att mottagande skolor kan få ett fullgott underlag för mottagande av de integrerade eleverna, även öka. Förberedelseklassen bedöms inte att kunna arbeta kvar som en segregerad solitär utan se behöva dela byggnad med en svensk skola så snart lokalförhållandena medger detta. En eventuell ny skola i centrala Kiruna behöver dimensioneras utifrån detta behov. En vinst med en gemensam skolbyggnad är att detta möjliggör samutnyttjande av administrativa, utredande och ledningsresurser. Organisationen avseende SvA, modersmål och studiestöd på modersmålet bör byggas ut för att möta de nya styrdirektiven och ledningsförhållandena avseende personal ändras så att den rektor som är ansvarig för eleven och dennes kunskapsutveckling tillika i operativt hänseende är chef för läraren. En sammanhållen organisation avseende rekrytering och personalhantering bör dock behållas i syfte att kunna erbjuda attraktiva tjänster till vilka vi kan rekrytera behöriga lärare. Tidigare har det varit möjligt att kunna lösa delar av undervisningen i modersmål via distans- och fjärrteknik(internetkonferens), men som en följd av regeringens proposition 2014/15:44 kommer detta, om propositionen antas av Riksdagen inte längre att vara möjligt annat än inom en och samma huvudmans organisation, genom entreprenad eller genom samarbete med statliga skolformer. Det länssamarbete som är aktuellt f.n. bedöms inte att kunna lagligt fortgå. Det är f.n. oklart om detta förhållande gäller även studiehandledning på modersmålet. Sammantaget betonar detta vikten av en ökad samordning och gemensamt resursutnyttjande i syfte att kunna möta lagkraven om nyanlända elevers rätt till skolgång och kraven på en rättssäker myndighetsutövning kring dessa elever.

18 18 Triangelskolan Triangelskolan är en enparallellig F-9 skola med f.n. 240 elever, belägen i centrala Kiruna med gångavstånd till bibliotek, badhus och sporthall. Skolan ligger mitt emot lasarettet och har busshållplats alldeles vid skolbyggnaden, så bussförbindelserna till olika stadsdelar är goda. Skolan är ursprungligen en låg- och mellanstadieskola som är byggd på 1960-talet, vilket innebär att klassrummens storlek är därefter. På Triangelskolan finns: 11 klassrum för klassundervisning 1 klassrum för musik och bildundervisning 1 klassrum för NO-laborationer 1 klassrum för hemkunskapsundervisning 2 Slöjdsalar för trä- och metall och textilslöjd som vardera rymmer 12 elever. 5 grupprum Skolenheten innefattar även fritidshem med 76 inskrivna elever. De förfogar över egna lokaler med möjlighet att använda förskoleklassens rum. De anställda har behörighet som fritidspedagog, förskolelärare och två barnskötare. Aktuella utmaningar: Skolreformen rörande krav på lärarlegitimation innebär att skolan genom aktuell organisation och arbetssätt idag saknar ämnesbehörighet för vissa ämnen i flera årskurser. Andra utmaningar är att i erforderlig omfattning möta alla elever och deras behov. Nya Raketskolan Nya Raketskolan består av tre skolenheter, enhet F-3, 4-5 samt grundsärskolan och 6-9. Skolan är placerad på Lomboloområdet, söder om den nya stadskärnan och i ett expansivt område. Totalt elevantal är 732 elever. Eleverna upptas från närområdet, tidigare Raket-/ Lombolo samt Bolagsområdet. Årskurser och elevantal: f-3: 281 elever, 4-5: 146 elever, 6-9: 291, särskola: 14 elever. Ingående verksamheter: Förskoleklass, Åk 1-3, fritidshemmet f-3 (3 avdelningar), åk 4-5, särskolan åk 1-9, åk 6-9, verksamhetsservice, administrativ personal för skolan, studie- och yrkesvägledare för egna och andra skolors behov. Aktuella utmaningar: Områdets expansiva utveckling och det ökande antalet barn i närområdet bedöms innebära att skolan får problem med att erbjuda plats för alla. T e x nästa års förskoleklass bedöms bli 92 elever och skolans lokaler är dimensionerade för 80 elever. Vissa kompetenser är f.n. svårrekryterade till skolans verksamheter, t e x trä- och metallärare, språklärare, musiklärare, matte/no-lärare, specialpedagoger och lärare i svenska som andra språk. Andra utmaningar är också att hitta organisationsformer för fritidshemmets verksamheter generellt i kommunen, skolassistentorganisationen och även studie- och yrkesvägledarna i syfte att erhålla en mer effektiv resursanvändning.

19 19 Tuolluvaaraskolan Tuollavaaraskolan är en mindre F-6 skola i östra utkanten av Kiruna C, men som bedöms hamna relativt centralt i nya Kiruna C mot bakgrund av pågående stadsutveckling. Skolan byggdes år och har senare byggts om för att anpassas till nya behov och krav. Idag anses den av sakkunniga inte vara möjlig att bygga om eftersom kraven på byggnader och bestämmelser för nybyggnation förändrats så mycket under senare år. Skolan har 18 elever i förskoleklassen (F-klass) och 103 elever i årskurserna 1-6. Klasstorleken är mellan elever per klass vilket ger ett genomsnitt på 17 elever per klass i åk 1-6. Totalt har skolan121 elever. 24 elever är inskrivna i fritidshemmet. Skolans personalstyrka omfattar 11 tjänster varav 8 är i åk 1-6, 1,5 i F-klass och 1,5 i fritidshemmet. Aktuella utmaningar: I grundbemanningen har skolan idag utifrån kommande lagkrav (juli 2015) en brist på personal i åk 4-6 med lärarlegitimation i ämnena idrott och hälsa, textilslöjd, musik, bild, hemkunskap, matematik och NO-ämnen. För att kunna erbjuda undervisning i dessa ämnen idag har skolan visstidsanställd personal fram till sommarlovet Två av tre klasslärare i åk 4-6 saknar lärarutbildning. I åk 1-3 har skolan personal med lärarlegitimation i samtliga klasser och i F-klassen finns utbildad behörig personal. Inför höstterminen 2014 hade skolan få sökande på de tjänster där den idag inte har full lärarbehörighet. Av de sökande fanns ingen behörig bosatt i Kiruna och av sökanden från andra kommuner tackade samtliga nej p.g.a. bostadsbristen. Inför höstterminen 2015 ser skolan ingen lättnad i rekryteringsprocessen då situationen bedöms relativt oförändrad på bostadsområdet samt att få nyutbildade söker sig till Kiruna. Jukkasjärvi skola Jukkasjärvi skola är en liten naturnära F-6 skola som ligger 17 kilometer öster om Kiruna C. Dess placering ger stora möjligheter att undervisa både inom- och utomhus. Torne älv ligger ett stenkast till söder och skogar och myrar breder ut sig mot norr. Det världskända Icehotel, den gamla kyrkan och hembygdsgården ligger alla på promenadavstånd på båda sidor om skolan och dagligen passerar bybor och turister till fots skolan. Rymdforskningen på stationen Esrange pågår bara några kilometer utanför byn. Jukkasjärvi skola har 10 elever i förskoleklassen (F-klass) och 69 elever i årskurserna 1-6. Klasstorlekarna är mellan 4-16 elever per klass vilket ger ett genomsnitt på 11 elever per klass i åk 1-6. Totalt har skolan 79 elever. 25 elever är inskrivna i fritidshemmet. Skolans personalstyrka omfattar 7,6 tjänster varav 5,4 är i åk 1-6, 1,5 i F-klass och 0,7 i fritidshemmet. Aktuella utmaningar: I grundbemanningen har skolan idag utifrån kommande lagkrav (juli 2015) en brist på personal i åk 4-6 med lärarlegitimation i ämnena idrott och hälsa, textilslöjd, musik, bild, hemkunskap, matematik och NO-ämnen. För att kunna erbjuda undervisning i

20 20 dessa ämnen idag har skolan visstidsanställd personal fram till sommarlovet I åk 4-6 har den två lärare där klass 4 och 5 är sammanslagna till en klass p.g.a. litet elevantal. Endast två klasslärare i åk 1-6 har lärarlegitimation för åk 1-6. Jukkasjärvi skola har under ett antal år haft svårigheter att rekrytera personal vilket märks även i år. Inför höstterminen 2015 ses inga förändrade förutsättningar att rekrytera personal. Vittangi centralskola Skolans verksamhet omfattar förskoleklass till årskurs 9, samt en förberedelseklass med varierande storlek. Skolan har drygt 100 st. elever. Skolans upptagningsområde består av mindre byar runt omkring Vittangi; Masugnsbyn, Lainio, Parakka, Lannavaara, Högstadiet från Svappavaara har f.n sin största del av undervisningen förlagd i Vittangi, då det varit synnerligen utmanande att rekrytera behörig personal till Svappavaara inför läsåret 2014/15. Skolan har även några elever från Kiruna. Skollokalerna är ändamålsenliga och det finna gott om utrymme för eleverna. Salarna är utrustade med IT-hjälpmedel. Fritidshemmet har flyttat in i skolans lokaler, då det blivit för trångt på förskolan som öppnat en tredje avdelning. Personalen består av barnskötare, fritidspersonal och förskolelärare med 22 inskrivna barn. Vittangis lärarkår är utbildad till ca. 80 % och har 24 personal. I dagens organisation så finns resurserna på skolan men kompetensen kommer inte till sin rätta. Planering finns att omorganisera personalen så att rätt behörighet kommer på rätt plats. Grundorganisationen är en platt organisation där personalen lyder direkt under rektor. Enheten har två arbetslag: åk F-6 och åk 7-9, som har en samordnande roll och planerar och organiserar utbildningen. I arbetslagen finns personal med stor kompetens och erfarenhet men också de som startat upp sin yrkeskarriär nyligen. De flesta har 10 år i yrket eller mer. Aktuella utmaningar: Skolans utmaningar består i att möta alla elever och deras behov och trygga elevernas lärandemiljö. Svappavaara skola Svappavaara skola är en F-9 skola. Upptagningsområdet för skolan är koncentrerat till Svappavaara som by. Intressant är att LKAB gör en gruvsatsning i Mertainen, ca. 1 mil från Svappavaara, därför finns en förhoppning om att bygden skall blomstra. För samhällsutvecklingen finns dock en utmaning i tillgängliga bostäder. Idag finns drygt 30 elever på skolan, 18 st. på lågstadiet, 11 st. på mellanstadiet. En process om högstadiets förmåga att ge eleverna en kvalitativ utbildning har medfört att två st. elever på högstadiet i Vittangi, som kommer från Svappavvara har valt att ha sin undervisning på fredagar i Svappavaara. De andra dagarna har de sin undervisning i Vittangi med högstadiet där. Fritids är integrerat med skolan och har 13 inskrivna barn, lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Personalen arbetar 50% på fritids och 50 % i skolan. Lokalerna är ändamålsenliga och det finns gott om utrymme för eleverna. Salarna är utrustade med IT-hjälpmedel.

21 21 Skolan har en familjär stämning och präglas av ett genuint samarbete med näringsliv och föreningar. Pedagogiskt så arbetar skolan temainriktat och har en fin skolskog alldeles intill skolan. Svappavaara kan vara en potentiell buffert skola i samband med stadsflytten, då byn ligger på ca 30 minuters avstånd från Kiruna. På skolan arbetar fem personal, två på lågstadiet, två på mellanstadiet och en personal med riktat stöd och fritidsansvar. Externa kompetenser som slöjd, musiklärare kommer in från Vittangi och Kiruna. Skolans personal är välutbildad för de lägre stadierna men har behov av att rekrytera personal till mellanstadiet from hösten En högstadiepersonal är placerad i Vittangi, då delar av eleverna går där idag. Hela personalstyrkan utgör ett arbetslag. Aktuella utmaningar: Skolan har under några år haft svårt att rekrytera personal till sin verksamhet, särskilt svårt har personal till högstadiet varit. Denna situation har inte gjorts lättare med skolreformen om krav på lärarlegitimation, Förutsättningarna i detta avseende bedöms inte idag ha förbättrats. Karesuando skolområde Karesuando skolområde består av följande enheter: - Karesuando grundskola åk Övre Soppero grundskola åk Karesuando grundsärskola - Karesuando förskoleklass - Övre Soppero förskoleklass - Regnbågens förskola, Karesuando - Snöflingans förskola, Kuttainen - Enrisets familjedaghem, Övre Soppero - Fritidshemmet, Kuttainen - Fritidshemmet, Karesuando - Fritidshemmet, Övre Soppero Läsåret 2014/15 har Övre Soppero grundskola totalt 14 elever. Övre Soppero skola har nio elever på lågstadiet (åk 1-3), fördelade på fyra elever i åk 1, fyra elever i åk 2 och en elev i åk 3. Mellanstadiet (åk 4-6) har fem elever fördelade årskursvis enligt följande: en elev i åk 4, en elev i åk 5 och tre elever i åk 6. Karesuando grundskola har totalt 70 elever läsåret 2014/15. Lågstadiet (åk 1-3) har 10 elever fördelade på två elever i åk 1, sex elever i åk 2 och två elever i åk 3. På mellanstadiet i Karesuando grundskola går 7 elever. Fördelningen är årskursvis enligt följande: två elever i åk 4, en elev i åk 5 och fyra elever i åk 6. På högstadiet (åk 7-9) går totalt 53 elever. Årskurs sju är skolans största klass med 22 elever. I åk 8 går 13 elever och i åk 9 har skolan 18 elever.

22 22 Karesuando skola har en stabil lärarkår. När textilslöjdläraren blir klar med sina behörighetskompletterande studier i hem- och konsumentkunskap så täcks alla kompetenser som behövs för att ha behöriga lärare i alla ämnen som skolan ger undervisning i. Den enda kompetens som saknas inför läsåret 2015/16 är speciallärarkompetensen. Dock har skolan en lärare som kompetensutvecklas för att även denna kompetensskall finnas inom en snar framtid. Det bedöms härvid vara så att skolan idag eller i närtid står väl rustad för gällande skoluppdrag. Övre Soppero skola har de behörigheter och de lärarkompetenser som behövs för att bedriva undervisning i åk 1-6. Det är en stabil lärarkår där skolan enligt plan inte räknar med några större förändringar under de närmaste åren. Aktuella utmaningar: Inför läsåret 2017/18 kan Tulinkisuando friskola, vilken är belägen inom Karesuando skolas s.k. upptagningsområde, eventuellt ha ett elevantal som understiger den kritiska punkt då det ur ekonomisk synvinkel inte längre är praktiskt att driva en friskola. Idag har skolan 33 elever, fördelade på 2-8 elever/årskurs F-6. En sådan utveckling bedöms innebära att hela Tulinkisuando friskolas elevantal behöver beredas plats vid grundskolan i Karesuando, vilket framgent ses behöva beaktas i planeringen av den offentliga skolan. En annan utmaning som skolan i Karesuando står inför är framtida personal- och kompetensförsörjning. Under en tidsrymd på ca 6 år kommer fyra lärare i Karesuando skola att fylla 65 år, vilket innebär att ca en tredjedel av lärarkåren kommer att avgå med pension. Dessa lärartjänster bedöms bli svårare att fylla upp internt då det är fråga om väldigt speciella kompetenser som vi i dagsläget inte har. De lärare som under denna tidperiod kommer att avgå med pension är lågstadielärare, mellanstadielärare, lärare i finska och bild och lärare i samhällsorienterande ämnen, dvs. geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

23 23 Befintlig skolstruktur Kiruna C idag: Ekonomi och fördelningsprinciper Barn och utbildningsnämnden ekonomiska resultat 2014: Redovisning per verksamhet (tkr) Gemensam verksamhet Grund- och förskolor Måltidsverksamhet Fria driftsalternativ Interkommunala ersättningar Utfall Utfall Budget Avvikelse Drifts projekt Totalt