Psykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning
|
|
- Johanna Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning 1
2 Detta material är framtaget i ett gemensamt projekt mellan Malmö stad och Region Skåne. Flera personer har bidragit med att skriva text, kontrollera fakta och titta på relevans. Ett stort tack till er alla! 2
3 Psykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning När du gått igenom denna utbildning Vet du: mer om psykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning vad du kan göra för att underlätta för den som mår dåligt vilka tecken som finns på psykisk ohälsa Kan du anpassa stödet i vardagen Har du redskap för reflektion Lisa Lisa är 33 år. Hon har en lindrig utvecklingsstörning och bor i en lägenhet i ett serviceboende. Hon har de senaste fem åren jobbat på Café DV. Lisa har en kontaktperson som hon träffar då och då. Ibland hälsar hon på sin sjukliga mamma. Lisa har nyligen fått reda på att mamma har blivit sämre och ska flytta till ett boende. Samtidigt har Lisa fått reda på att hennes handledare på Café DV ska byta jobb. På senare tid har Lisa börjat komma sent och säger att hon har svårt att sova och är så trött. Hur ska vi ge Lisa stöd på ett bra sätt? Vi kommer snart tillbaka till Lisa! 3
4 Lindrig utvecklingsstörning Intellektuell funktionsnedsättning (eller utvecklingsstörning) innebär begränsningar i intellektuella funktioner: problemlösning, planering, bedömningar, inlärning adaptiva funktioner: färdigheter som behövs för att flexibelt kunna hantera vardagslivet. Personen utvecklas på ett annorlunda sätt fram till 18 års ålder. I vissa sammanhang sätts gränsen vid 16 års ålder. Adaptiva förmågor Konsekvenserna av att ha en utvecklingsstörning varierar med miljö och situation. De områden och funktioner som speciellt påverkas av att ha en utvecklingsstörning är de så kallade adaptiva förmågorna, dvs. färdigheter att självständigt och flexibelt hantera vardagen; att kunna anpassa sitt eget beteende efter omständigheterna. Många personer med en lindrig utvecklingsstörning klarar sig bra i vardagslivet. Ett individuellt anpassat stöd hjälper personen att självständigt hantera komplexa praktiska vardagssysslor och att samspela med andra. Behovet av stöd kan finnas inom 3 områden: 1. Kognitiva (begreppsliga) färdigheter: planering, prioritering, flexibel problemlösning korttidsminne språk och kommunikation läs- och skrivförmåga förståelse för pengar, tid och antal förmågan att styra sina egna aktiviteter och handlingar, liksom att förstå och reglera sina känslor 2. Sociala färdigheter: relationer och socialt ansvarstagande rollen man tar i relationer och grupper (social problemlösning) självkänsla och självförtroende att inte låta sig luras, att vara försiktig (inte naiv) och att undvika att bli offer förmågan att följa regler/lagar 3. Praktiska färdigheter: komplexa aktiviteter i det dagliga livet (handla och laga mat, städa, tvätta) arbetsfärdigheter friskvård resor/transporter säkerhet, hantering av pengar fritidsaktiviteter 4
5 Adaptiva förmågor påverkas t.ex. av utbildning, motivation, personlighet, sociala och yrkesmässiga erfarenheter, och eventuell psykisk och fysisk ohälsa. De adaptiva förmågorna kan påverkas positivt av ett gott stöd! Kom ihåg att även om en person med intellektuell funktionsnedsättning kan utföra en aktivitet, kan personen behöva stöd för att minnas hur man gör och komma igång med aktiviteten! Ibland räcker orken inte till för att ta fram kunskap, planera och utföra. Med rätt stöd kan och orkar personen mer! Tänk på! En intellektuell funktionsnedsättning innebär att personen kan ha svårt att möta vardagens utmaningar och motgångar. Vilka konsekvenser funktionsnedsättningen får beror i hög grad på omgivningens stöd. Reflektion: tänk på någon person med intellektuell funktionsnedsättning. Inom vilka områden behöver den personen ditt stöd? Behovet av stöd är helt individuellt. Här följer några exempel: Organisera en uppgift, som att städa, laga mat eller tvätta. Hur börjar man? I vilken ordning gör man saker? Ju fler moment, desto svårare kan det vara att planera! Planera sin vardag så att energin räcker. Komma iväg till olika aktiviteter, t.ex. för en meningsfull fritid. Genomföra en aktivitet. Kunna be om hjälp. Förstå och hantera en förändring. Hålla kontakten med familj, vänner och bekanta. Undvika att hamna i farliga situationer. Ha koll på sin egen ekonomi. Värna sin integritet man behöver inte berätta allt om sig själv. Reflektion: Tänk nu på hur stödet kan se ut! Stöd kan bestå både av fysiska hjälpmedel och av samspel med personal. Möjligheterna till hjälpmedel är oändliga! Listor, scheman och arbetsordningar kan vara bra för att organisera sysslor. Man kan skriva eller använda olika bilder. Hjälpmedlen kan finnas på papper, i en kalender, i en smartphone. Timstockar, anpassade klockor eller kanske ett sms hjälper till med tiden och med att komma igång. Bilder och föremål kan förklara pengar. 5
6 Bilder på personer man tycker om kan påminna om att hålla kontakten, t.ex. genom födelsedagskort. En fritidspärm kan påminna om aktiviteter man tycker om att göra när man är ledig. Personalens stöd kan bestå i att: Planera. Starta aktiviteten så att personen får stöd att komma igång. Uppmuntran längs vägen. Göra tillsammans, om personen behöver stöd i att styra sina handlingar genom hela aktiviteten. Utföra hela aktiviteten och personen är med/hjälper till/samspelar. Tänk nu på Lisa igen Lisa upplever stora förändringar i sin vardag: Mamma är sjuk och ska flytta Handledaren på DV ska sluta Lisas beteende har förändrats, hon är trött och kommer sent till DV. Hon berättar att hon har svårt att sova. Det förändrade beteendet är en signal om att Lisa behöver stöd för att hantera vardagen! Reflektion: Tänk igenom hur det stödet kan ges! Det är viktigt att Lisa känner sig trygg. Tänk på att anpassa kommunikationen också! Var lyhörd! Vad vill Lisa prata om? Ta dig tid när Lisa vill prata! Förringa inte Lisas upplevelser, bekräfta att det kan kännas obehagligt med stora förändringar. Prata om vad ett vårdboende är, visa bilder. Funderar Lisa på döden? Belastningar i vardagen kan leda till både till fysisk och psykisk ohälsa, t ex en depression. Med ett anpassat stöd tidigt kan vi förebygga att Lisa blir sjuk. Blir Lisa sjuk kan en respektfull och stödjande miljö bidra till hennes återhämtning. Nu ska vi titta mer på psykisk ohälsa! Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar många olika tillstånd. Det kan betyda psykisk sjukdom eller psykisk störning, eller frånvaro av psykiskt välbefinnande. Psykisk ohälsa leder till besvär och ibland lidande för personen och/eller omgivningen. Människor med utvecklingsstörning löper en större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa. Omgivningen kan göra mycket för att förebygga psykisk ohälsa, men också ge viktigt stöd under sjukdomsperioder och för återhämtning. 6
7 Tänk på! Också när personen har en god förmåga att kommunicera påverkas uttrycket för den psykiska ohälsan av den lindriga utvecklingsstörningen! Kom ihåg att de adaptiva förmågorna påverkas av trötthet, stress eller en sjukdom. En person med intellektuell funktionsnedsättning som drabbats av psykisk ohälsa kan behöva lite (eller mycket) mer stöd än annars! En förändring i att klara av vardagen kan vara första tecknet på att någon inte mår bra. Tänk på Lisa! Svårigheter Lisa kan ha Korttidsminnet liksom förmåga att planera och prioritera påverkas av utvecklingsstörningen, av nedstämdhet/depression och av sömnbrist. För Lisa kan det nu bli svårt att klara uppgifter på DV som kräver att hon planerar sina aktiviteter. Blir hon avbruten kanske hon inte kommer ihåg vad hon skulle göra. Det sociala stödet är ofta mindre, eftersom många personer med lindrig utvecklingsstörning har ett snävare socialt nätverk omkring sig. Lisa har en kontaktperson som hon träffar ibland. Men finns det någon annan person som står henne nära? Någon som kan visa den empati och omsorg hon behöver nu? Förringa inte Lisas upplevelse av att handledaren slutar. Har Lisa ett litet socialt nätverk, är kanske handledaren en av de viktigaste personerna i Lisas vardag. Personer med utvecklingsstörning har svårt för flexibel problemlösning: svårt att föreställa sig och förutse hur framtiden kommer att påverkas Lisas mamma flyttar in på vårdhem. Vet Lisa vad det innebär? Vem blir den nya handledaren? Kommer DV att förändras helt? Hur ska den nya handledaren kunna veta något om Lisa? Generella färdigheter, dvs. förmågan att klara av vardagens utmaningar minskar Nu kan det bli svårt för Lisa att klara ytterligare motgångar i vardagen. Också små utmaningar och krav kan bli svåra att hantera. Anpassa Lisas aktiviteter genom att Anpassa krav! Ta över vissa moment om det behövs, gör tillsammans när det fungerar! Låt Lisa ta dagen i sin takt! 7
8 Reflektion: Alla människors adaptiva förmågor påverkas av omgivningen och av hur vi mår. Tänk igenom tillfällen när du själv inte riktigt klarat av vardagliga sysslor! Några exempel: När vi är i ett helt nytt land där vi inte kan språket. När vi är eller håller på att bli sjuka. När vi har ont någonstans. När vi inte har kunnat sova ordentligt. När vi är stressade och vi känner att det blir för rörigt. När vi tycker att kraven från omgivningen är för höga. När vi behöver hjälp men inte vet vem vi kan fråga. När vi är oroliga för någon vi tycker om. Om vi har mist någon vi tycker om. 8
9 Psykisk ohälsa orsakas av Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Vi ska titta på dessa faktorer när det rör personer med lindrig utvecklingsstörning. Biologiska faktorer Underliggande/ursprunglig hjärnskada Genetiska faktorer Epilepsi Kroppslig ohälsa Funktionsnedsättning i sinnesorganen Medicinering Psykologiska faktorer Dåliga kommunikationsförmågor Begränsningar i copingstrategier Begränsad problemlösningsförmåga Låg självkänsla som har sin grund i en historia av misslyckanden Sociala faktorer Stigmatisering, en nedvärderad roll i samhället och en upplevelse av utanförskap Fattigdom Förluster, t ex av närstående Dåligt stöd vid förändringar Omgivningens negativa syn på personens sexualitet Begränsat socialt nätverk Få framgångar 9
10 Diagnos Det är inte ovanligt att det tar längre tid för personer med utvecklingsstörning att få rätt diagnos när de drabbats av psykisk sjukdom. Vi ska titta på några av skälen till detta. En person med intellektuell funktionsnedsättning behöver omgivningens stöd för att tolka och beskriva tecken på psykisk ohälsa och för att söka vård. Ett ändrat beteende tolkas ibland som symptom på utvecklingsstörningen istället för ett tecken på psykisk sjukdom, s.k. diagnostisk överskuggning. Sömnrubbning, oro och irritation kan vara tidiga tecken som inte alltid tolkas på rätt sätt. Diagnostisering kan bli svår om personen inte kan sätta ord på sina upplevelser av t ex ångest. Omgivningen måste uppmärksamma förändringar i beteende och stämningsläge, och ta eventuella uttryck för självmordstankar på allvar. Vad vet vi om Lisa så här långt? Lisa är orolig för att hennes mamma inte mår bra och ska flytta. Nu får hon reda på att handledaren på daglig verksamhet ska sluta. Kom ihåg att personer med lindrig utvecklingsstörning ofta har färre sociala kontakter än andra. Betydelsen av förändringar, som att mamma flyttar och att handledaren slutar, ska inte underskattas. Nu kan Lisa behöva lite mer stöd i sina sysslor än annars. Lisa kan ha god nytta av att få instruktioner lite oftare, så att hon inte behöver komma ihåg och klara av att göra allt själv. Hon kanske också behöver påminnas om att ta pauser och få hjälp att känna efter vad hon orkar göra. Det är viktigt att anpassa stödet så att Lisa inte upplever krav som ökar stressen! 10
11 Stöd i vardagen Planering Det kan vara svårare än annars att planera och komma igång med vardagliga aktiviteter. Sysslor som annars kräver ganska lite tankekraft kan nu upplevas som svåra. Personen är ofta trött och har en lägre självkänsla. Det är viktigt att stödet utgår från en positiv syn på personen! Ge så mycket stöd och omvårdnad personen behöver nu. När personen mår bättre kommer hon eller han att göra mer igen. När en person mår dåligt är det bra att göra sådant man verkligen tycker om, som ger energi! Socialt samspel Samspelet med andra påverkas. Andra människor orsakar många intryck och gör det svårt att koncentrera sig. Om personen är lättirriterad kan det betyda för höga krav. Det kan också betyda att personen inte orkar med eller klarar av att tolka andras känslor. Då kan personen vara hjälpt av att personalen finns till hands med praktisk hjälp och skapar en vänlig och stöttande miljö. Tänk på att inte prata för mycket och att möta personen lugnt och med stort tålamod. Kräv inte ömsesidighet i samspelet. Acceptera att personen inte orkar vara social hela tiden! Koncentration En orsak till att planering blir svårt är brist på koncentration. Det kan vara svårt att skilja på viktigt och oviktigt, och att behålla koncentrationen. Personen kan bli hjälpt av att slippa för många intryck, för mycket information på en gång. Lyft fram det viktigaste, det som ska göras nu. Ta vid och hjälp till när personen inte orkar. Vissa dagar kommer personen att orka mycket, andra dagar lite. Kroppen fokusera på välbefinnande Psykisk ohälsa kan leda till motorisk oro, sömnrubbningar, brist på aptit och svårigheter att sköta sin hygien. Det kan vara svårt att hantera stress och att komma till ro, samtidigt som personen kan vara väldigt trött. Rastlösheten är sällan ett tecken på att personen behöver mer aktiviteter. Istället kan det vara ett tecken på överbelastning. Personen är hjälpt av att kraven anpassas och att det finns utrymme och stöd för avslappning. Personen kan behöva ökat stöd i sin friskvård god och nyttig mat, fysisk aktivitet, balans i sin tillvaro men utan att detta upplevs som ökade krav. Så här långt ser vi att Lisa behöver hitta en aktivitetsnivå som passar hennes nuvarande situation. Hon kan behöva bekräftas i att det är ok att ta det lugnt. Förändringarna i hennes liv stressar Lisa och kan leda till ångest och depression. Då gäller det att observera Lisa och sätta in lite extra stöd där det behövs och minska kraven. 11
12 Nu ska vi titta lite närmare på några av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Affektiva sjukdomar Symptomen vid affektiva sjukdomar handlar om förändrade känslor eller stämningslägen. Affektiva sjukdomar: depression Depression är mycket vanlig hos personer med utvecklingsstörning. Symptomen kan vara nedstämdhet, förlorat intresse för uppskattade aktiviteter och orkeslöshet. Symptomen kan också vara irritabilitet, självskadande eller utåtagerande beteende. Andra tecken på depression kan vara förändrad aptit och sömn, ångest, koncentrationssvårigheter och en känsla av värdelöshet. Affektiva sjukdomar: mani/hypomani Symptom på mani/hypomani kan vara sömnstörningar, överaktivitet, irritabilitet och aggression, prata fort och fnissighet, och att göra saker man vanligen inte gör (ökat risktagande). Affektiva sjukdomar: Bipolär sjukdom En person som växlar mellan depressioner och maniska tillstånd kan ha en bipolär sjukdom. Psykoser (inklusive schizofreni) Psykoser innebär en störning i personens tankar, känslor och sinnesupplevelser. De kan vara en del av de affektiva sjukdomarna, men är vanligare när en person har schizofreni. Schizofreni drabbar ungefär 3% av personer med utvecklingsstörning. Psykotiska symptom kan vara Hallucinationer syn- eller hörselupplevelser som uppfattas som mycket verkliga Vanföreställningar felaktiga föreställningar om sig själv eller andra, som av omgivningen uppfattas som orimliga Tankestörningar förvirrade och många tankar, vilket ofta tar sig uttryck i ett snabbt tal och snabba tankehopp mellan ämnen Andra vanliga symptom är apati, tillbakadragenhet, glädjelöshet och koncentrationssvårigheter Ångest Ångest innebär att personen visar symptom på stress, nervositet och oro som inte motiveras av omgivningen; ångesten blir ett problem i vardagen. Gränsen mellan det normala och det sjuka är mycket oskarp. Ångest kan bl.a. uttryckas genom ilska eller aggression, framförallt om personen tvingas vara kvar i situationen som utlöser ångest. Det är viktigt att försöka ta reda på vad som ligger bakom ångesten. Ångest kan ibland vara tecken på fysisk eller psykisk sjukdom, framförallt om den dyker upp plötsligt. 12
13 Ångestsyndrom Ångest kan utvecklas till ångestsyndrom. Exempel på ångestsyndrom är generaliserad ångest och tvångssyndrom. Generaliserad ångest innebär att ångesten dyker upp i olika sammanhang. Bekymren kan vara långvariga och genomgripande. Tvångssyndrom innebär att personen har tvångsmässiga tankar eller impulser som upplevs som oönskade och plågsamma tvångsmässiga handlingar och ritualer, som utförs för att hantera den ångest som tvångsmässiga tankar ger upphov till vanligt är t ex tvättvång eller kontrolltvång Anpassningsstörning Svår stress, förlust eller en livsomstörtande händelse kan yttra sig som en förlängd eller komplicerad reaktion, en anpassningsstörning. Symptom är depression eller ångest, men det finns många individuella uttryck. Personer med utvecklingsstörning är särskilt känsliga vid livsförändringar, eftersom de är beroende av andra för sin livsföring har begränsade sociala nätverk Läkare Personer med en lindrig utvecklingsstörning kan få bra stöd i sin vardagliga miljö, av personal, anhöriga, vänner och bekanta. Ibland behöver en läkare göra en bedömning! När behövs en läkares bedömning? När personens beteende förändras behöver fysisk och psykisk hälsa bedömas! Sådana förändringar kan vara: Förändrade sömnvanor utan uppenbar anledning Förlorat intresse för omtyckta aktiviteter Ökad tillbakadragenhet, oro och irritabilitet Förlust av tidigare färdigheter Förändring i tal/uttryckssätt Tecken på hallucinationer Självskadande beteenden som börjar plötsligt 13
14 Bemötande Under perioder med besvärande symptom är det viktigt att sänka förväntningarna och anpassa stödet till dagsformen. Ge stöd och omsorg, undvik tillrättavisningar och kritik. Vanliga rutiner kan vara extra viktiga i perioder av sämre mående, de ger trygghet och förutsägbarhet. Erbjud möjligheter till ro, vila och avskärmning från sinnesintryck. Lugn och säkerhet hos personalen gör personen trygg. Tänk på! Tillräckligt med hjälp i vardagen är avgörande! Ge mycket stöd när personen behöver det! Personen kommer att vara mer självständig igen när han eller hon mår bättre. Vad hjälper? Det är viktigt att verkligen bry sig om hur personen har det och visa empati. Personen behöver extra stöd och förståelse för att ta sig igenom en svår tid. Empati, medkänsla, tålamod och lugn är grunden för det stöd personen behöver. Om personen visar irrationell rädsla för olika situationer, förringa inte upplevelsen utan visa vänlighet och förståelse. Försäkra personen om att du inte kommer att överge, utan finnas kvar, också de dagar personen mår som sämst. Ge personen hopp om att med tiden kommer det att bli bättre. Tänk också på det fysiska välbefinnandet! Lisa måste känna efter vad hon orkar. Ibland kan det vara skönt att vara hemma när man inte mår riktigt bra. Men ibland känns det lättare när man umgås med människor man tycker om och är trygg med. Här är det viktigt att kommunicera med Lisa och ta reda på hur hon vill ha det. Låt dagsformen bestämma! Reflektion: Hur skulle du planera stödet till Lisa, som upplever förändringarna som svåra? Vad hjälper inte? Att säga att personen ska ta sig i kragen. Att förringa eller försöka glätta över när personen uttrycker svårigheter. Att bli sarkastisk eller fientlig om du inte gillar eller förstår personens beteende. Att försöka muntra upp genom att exempelvis be personen le. Att själv ge uttryck för oro. Att tjata om att personen ska göra vardagliga saker om personen inte förmår göra dem. Att träna nya färdigheter. 14
15 Sammanfattningsvis Hur börjar vi för att på bästa sätt stödja en person med en lindrig utvecklingsstörning som utvecklat eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa? Kan vi förebygga psykisk ohälsa? Erkännande Acceptera funktionsnedsättningen och respektera personens gränser. Bekräfta brukarens känslor och upplevelser. Engagemang Socialt stöd och grupptillhörighet hjälper personer som är psykiskt sjuka, och är en viktig del i återhämtningen. Struktur Hjälp personen att få struktur på sin vardag. Det ger trygghet att få en överblick. Planera i möjligaste mån tillsammans med personen. Skapa också struktur i verksamheten så att den enskilde får ett enhetligt stöd. 15
INFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merTydliggörande pedagogik en introduktion
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret Enheten för FoU och socialt hållbar utveckling 2014-03-26 Tydliggörande pedagogik en introduktion Huvudbudskapet i denna introduktion
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merSamtal om livet - Enkät vid start
Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs mer-man slutar bara att leva
MAN DÖR INTE AV STRESS -man slutar bara att leva Selene Cortes Köping 18 jan 2019 Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa: Allt från psykisk sjukdom till lättare psykiska besvär som påverkar måendet och
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merPass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merVardagsfärdigheter hos vuxna
1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merAktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merSpråkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merDet gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Läs merPsykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES
Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES Vad beror stigma på? Kunskapsproblem: Okunskap Attitydproblem: + Fördomar Beteendeproblem: + Diskriminering = Stigmatisering Kunskapsproblem
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merNärståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merChecklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merNamn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?
Namn: Födelsenummer: Datum: BOS Denna självskattning berör tre olika områden, Personlighetsdrag, Livet till vardags och Psykisk hälsa. I BOS finns sammanlagt 29 frågor där du kan beskriva dig själv. Varje
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merSjälvskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merAnnas resa. - Diskussionsmaterial
Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs mer