MILJÖRAPPORT Åre Östersund Airport

Transkript

1 RAPPORT D (30) MILJÖRAPPORT 2013 Åre Östersund Airport Verksamhetsutövare: Swedavia AB Organisationsnummer: Enligt miljöbalken 26:19 och Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9

2 RAPPORT D (30) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT) FAKTISK VERKSAMHET 2011 (NFS 2006:9 4 6 PKT) VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT) GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) Beslut Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3,4 PKT) NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006: PKT) Vidtagna åtgärder Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Bränsleförbrukning ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006: PKT) Förbrukning av kemiska produkter Brandövningar Halkbekämpning av rullbanan Avisning AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA. (NFS 2006: PKT) Risker och rutiner för riskhantering... 20

3 RAPPORT D (30) 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT) Buller, flygvägar och flygplanstyper Enkäter Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Kontroll av dagvatten Kontroll av spillvatten Kontroll av dricksvatten Skogsbruksplan MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR (NFS 2006: PKT)... 30

4 RAPPORT D (30) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) Swedavia AB är ett statligt bolag som driver verksamheten vid Åre Östersund Airport. Swedavias uppgift som flygplatshållare är att driva och utveckla Åre Östersund Airport, med tillhörande verksamhet på ett företagsekonomiskt effektivt sätt. Detta för att tillgodose regionens, medborgarnas och näringslivets behov av flygresor och godstransporter. Åre Östersund Airport utpekades 1996 som kommunikationsanläggning av riksintresse har arbetet med att precisera markanspråk med tillhörande influensområde slutförts av Trafikverket och dokumentet har överlämnats till länsstyrelsen för tillämpning. Flygplatsen är lokaliserad på Frösön, 8,3 km väster om Östersunds tätort, på fastigheten Kungsgården 5:4. Flygplatsen har en rullbana med en längd av m och en bredd på 45 m. Rullbanan har beteckningarna 12 och 30. Vid flygplatsen bedrivs flygplatsverksamhet som innefattar start och landning av flygplan, passagerar- och terminalservice, drift- och underhåll av landningsbana, parkeringsytor, teknisk utrustning och fastigheter. Swedavia utför även fälthållning och tjänster åt flygbolag som t.ex. tankning av flygplan, samt ansvarar för driften av bilparkering, tvätthallar och fordonsverkstad. Byggnadsbeståndet består av terminalbyggnad, ett brandgarage, samt byggnader för garage, fälthållning, verkstad, biltvätt, elförsörjning mm. Swedavia har verksamhetsansvaret för den yttre miljön, flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Flygplatschefen är juridiskt ansvarig för miljöfrågor. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Jämtland. På flygplatsen verkar ca 20 stycken företag bl. a. flygbolag, flygtrafikledning, speditörer, fraktbolag, biluthyrningsföretag, taxibolag, bussföretag, restaurangföretag, tull och polis. Totalt arbetar cirka 120 personer på flygplatsen, varav Swedavia hade 56 årsanställda år Huvuddelen av flygverksamheten sker under dagtid och består av inrikes linjefart och charter, utrikes charter, allmänflyg och militärt flyg. Flygplatsen tillämpar modellen Basic Airport, vilket innebär att en medarbetare i huvudsak har 3-4 kompetenser och arbetar integrerat mellan olika arbetsuppgifter. Kompetenserna kan vara brandman, maskinförare i fälthållningen, säkerhetskontrollant och flygplanstankare inom skiftet. Åre Östersund Airport är sedan maj 2012, certifierad enligt ISO Flygplatsen är också certifierad på den högsta nivån, 3+, inom den europeiska klimatmärkningen ACA, sedan 2 år tillbaka. Interna revisioner genomförs årligen av Swedavias koncernrevision. I dec 2013 genomfördes en samverkansträff tillsammans med länsstyrelsen och Östersunds kommun. Vid denna träff redovisade flygplatsen hur verksamheten förändrats under året och vad som planeras framöver. Statusen på miljöarbetet redovisades också.

5 RAPPORT D (30) 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT) Miljödomstolen har lämnat Swedavia tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet vid Åre Östersund Airport inom fastigheten Östersund Kungsgården 5:1 (numera 5:4) omfattande högst flygrörelser per år, varav i civil luftfart (dock högst flygrörelser med tunga flygplan) och 150 flygrörelser i militär luftfart. Tillståndet innefattar också rätt för Swedavia att, vid förekommande behov, utföra och ta i drift följande om-, ny- och tillbyggnader. Terminalbyggnaden, uppställningsplatser, parkering och anslutningsvägar, utbyggnad för parkering, tvätt, service och underhåll av egna fordon samt brandövningsplats. Från den 1 jan 2011 togs det nya tillståndet i anspråk. 3 FAKTISK VERKSAMHET 2013 (NFS 2006:9 4 6 PKT) Under 2013 var antalet passagerare stycken, en ökning med 7 % jämfört med året innan. Totala antalet landningar var stycken en minskning med 5 % jämfört med I linjetrafik och charter var det landningar. I tabellerna nedan redovisas antalet landningar samt passagerare under åren 2003 till Inrikes fanns under året operatörerna SAS, Direktflyg och MAVIA (från sept). De vanligaste flygplanstyperna har varit Boeing , SAAB 2000, Avro och Jetstream 32. Under 2013 har det inte varit någon inkommande chartertrafik till Åre Östersund Airport. Utgående Charter har avgått till Turkiet, Mallorca, Kanarieöarna och Grekland. Tabell 1 Landningar vid Åre Östersund Airport År Antal landningar Linjefart och charter Taxi-, allmänflyg, Totalt Förändring aerial work, m fl Inrikes Utrikes ,5 % ,8 % ,3 % ,3 % % % % % % %

6 RAPPORT D (30) Tabell 2 Antal passagerare vid Åre Östersund Airport År Passagerare Utrikes Inrikes Totalt Förändring ,7 % ,8 % ,7 % ,5% % % % % % % 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT) Verksamheten vid Åre Östersund Airport påverkar miljön och människors hälsa på olika sätt, bl.a. genom utsläpp till luft, vatten, mark, förbrukning av ändliga naturresurser samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall. Åre Östersund Airport har följande betydande miljöaspekter: Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, servicefordon på flygplatsen, brandövningar, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, provkörning och drift av reservkraft samt personalens tjänsteresor. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och koloxid (CO). Dessa ämnen bidrar till växthuseffekten, försurningen, är hälsoskadliga samt påverkar halten marknära ozon. Utsläpp till mark och vatten kommer främst från halkbekämpning av rullbana, taxibanor och plattor, avisning av flygplan och användning av tvätthallar. Utsläppen består huvudsakligen av urea och glykol. Dessa utsläpp har i första hand en gödande effekt samt är syreförbrukande vid nedbrytning. Avfall och farligt avfall uppkommer i verksamheten. Hushållsavfall kommer i första hand från flygplanen och verksamheterna på flygplatsområdet. Från verkstäderna uppkommer även farligt avfall i form av spilloljor, slam och kemikalierester. Förbrukning av naturresurser förekommer i verksamheten, främst i form av förbränning av fossila bränslen, men även genom användning av sand, urea och glykol. 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) 5.1 Beslut Det nu gällande grundtillståndet för verksamheten meddelades av miljödomstolen vid Östersunds Tingsrätt genom dom (mål nr M ). Efter överklagande

7 RAPPORT D (30) meddelade Miljööverdomstolen dom , (mål nr M ). Även Miljööverdomstolens dom överklagades. Högsta Domstolen beslutade (mål nr T ) att inte meddela prövningstillstånd. Swedavia anmälde till länsstyrelsen att flygplatsen ville ta tillståndet i anspråk från den 1 januari Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa 1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska anläggningen och verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska utsläpp och störningar i omgivningen, utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet. Villkoret omhändertas: Ett övergripande villkor som omhändertas i instruktioner, rutiner och checklistor som finns i flygplatsens miljöledningssystem samt genom Kontrollprogrammet. Uppföljning av villkoret: Inga förelägganden har meddelats från tillsynsmyndigheten. Inga miljöavvikelser har noterats under året. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 2. Landningar ska företrädesvis ske på bana 12 och starter ska företrädesvis ske på bana 30 under förutsättning att flygsäkerheten inte äventyras. Villkoret omhändertas: Rutin finns i ANS Lokala Drifthandbok, som flygtrafikledningen jobbar efter. Här sägs att starter och landningar ska ske i enlighet med villkoret så länge inte flygsäkerheten äventyras. Uppföljning av villkoret: Swedavia Flygakustik gör uppföljning av alla starter och landningar som gjorts under året. För detta används flygvägsuppföljningssystemet ANOMS. Villkorsuppfyllnad: Under året har 60 % av landningarna skett på bana 12 och 68 % av starterna har skett på bana 30. Villkoret är uppfyllt. Det är en ökning jämfört med tidigare år. 3. Upphävt (MÖD ). 4. Bostäder för permanentboende samt vård- och undervisningslokaler som vid beräkning av bullerområden utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer ska bullerisoleras i skälig omfattning efter samråd med tillsynsmyndigheten och fastighetsägaren. Målet med åtgärderna ska vara att flygbullernivån FBN inomhus inte överstiger 30 db(a) och att den maximala ljudnivån i bostäder nattetid samt i lokaler som används nattetid inte överstiger 45 db(a). Villkoret omhändertas: Flygplatsen försöker vara aktiv i samband med planer och bygglov och bevakar att inte någon ny bebyggelse etableras inom bullerkurvorna. Uppföljning av villkoret: Några bostäder, vård- eller undervisningslokaler finns inte inom det område som utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer.

8 RAPPORT D (30) Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 5. Uppsamling av avisningsmedel för flygplan ska ske med stor omsorg och med syfte att eftersträva en hög uppsamlingsgrad i nu installerade uppsamlingsanordningar (MÖD ). Villkoret omhändertas: Lokala rutiner och checklistor finns för uppsugning och omhändertagande av glykolspill från uppställningsplattan. Uppföljning av villkoret: Uppsamlingen av glykol har fungerat väl under året och några avvikelser eller incidenter kring hanteringen har inte noterats. Under 1 vecka var uppsugningsbilen ur funktion. I avvaktan på reservdelar hanterades glykolförorenad snö och slask i enlighet med den instruktion som finns ifall just detta skulle inträffa. Vid internkontroll noterades inga avvikelser från rutinen. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6. Allt spillvatten från verkstäder, tvätthallar och liknande utrymmen där avloppsvattnet kan bli förorenat av olja ska behandlas i oljeavskiljare innan det leds vidare till det kommunala spillvattennätet. Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner finns för tömning och skötsel av oljeavskiljare. Vid ny- eller ombyggnad beaktas alltid att detta villkor efterlevs. Uppföljning av villkoret: Alla avlopp från utrymmen där oljeföroreningar kan förekomma, är anslutna till oljeavskiljare innan avledning till spillvattennätet. Samtliga avskiljare töms och kontrolleras 2 ggr/år. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 7. Tankar för lagring av drivmedel och andra miljöfarliga ämnen ska vara invallade med en invallad volym motsvarande den största tankens volym plus 10 % av övriga inom samma område tankars volym (MÖD ). Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner för förvaring av drivmedel och kemikalier finns, som överensstämmer med villkoret Uppföljning av villkoret: Samtliga cisterner för lagring av drivmedel uppfyller ovanstående krav. Även lagring av andra miljöfarliga ämnen såsom kemikalier, oljor, urea och glykol förvaras invallade på sådant sätt att villkoret uppfylls. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 8. Swedavia ska utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder beträffande användning av miljöklassade fordon och bränslen vid egna transporter i verksamheten. Swedavia ska därefter i miljörapporten till tillsynsmyndigheten redovisa genomförandet av handlingsplanen.

9 RAPPORT D (30) Villkoret omhändertas: En handlingsplan med åtgärder beträffande användning av miljöklassade fordon och bränslen har utarbetats och delgivits länsstyrelsen Den har även uppdaterats Uppföljning av villkoret: Handlingsplanen är utarbetad. Den följs upp och uppdateras i samband med den årliga miljörapporten och redovisas som bilaga till detta dokument. Villkorsuppfyllnad: Villkoret efterlevs 9. Ett kontrollprogram ska finnas som medger en tillräckligt säker kontroll av att verksamheten bedrivs inom givna föreskrifter och villkor till skydd för människors hälsa och miljön. Programmet ska även innefatta undersökning av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken och hur detta påverkas av utsläpp till vatten från verksamheten. Villkoret omhändertas: Ett kontrollprogram har utarbetats och länsstyrelsen har godkänt detta i beslut Under våren 2012 har en undersökning av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken genomförts. Uppföljning av villkoret: Provtagningar och kontroller har utförts i enlighet med kontrollprogrammet, under Resultat från dessa, samt övriga uppgifter redovisas i denna rapport. Resultatet från undersökningen av harr i Lövtorpsbäcken har redovisats till länsstyrelsen i särskild rapport i jan Ny undersökning av harrbeståndet kommer att göras under våren Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3, 4 PKT) Anmälan enligt 9:6 MB om en ny brandövningsplats. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om uppläggning av massor på fastigheten Kungsgården 5:1. Meddelande från länsstyrelsen Meddelande från länsstyrelsen Anmälan enligt 9:6 MB om försäljning av bensin vid Åre Östersund Airport. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Begäran om mindre revidering av kontrollprogram- gällande provtagning efter oljeavskiljare, samt tidpunkt för samrådsmöte. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om att använda annat brandövningsbränsle, Sekundol. Meddelande från länsstyrelsen

10 RAPPORT D (30) Anmälan om anläggande av mindre platta vid brandövningsplatsen. Meddelande från länsstyrelsen Anmälan om bilrekonditionering, LFV Car Care Meddelande från länsstyrelsen Anmälan om ändring av flygvägar Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om att ta miljötillstånd i anspråk Något beslut i ärendet har inte delgivits Swedavia Anmälan om ev påläggning av glykol på flygplan, på annan plats än uppställningsplattan. (Detta blev aldrig aktuellt och åtgärden genomfördes aldrig) Anmälan om STCC banrace Under 2013 har inte någon anmälan gjorts till länsstyrelsen. 7 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) Swedavias verksamhet vid Åre Östersund Airport, berörs inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter; SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, SNFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006: PKT) Egenkontrollen förbättras och förfinas regelbundet. Rutiner och instruktioner har omarbetats och reviderats i miljöledningssystemet. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt. Lokala rutiner, centrala rutiner, instruktioner, checklistor mm finns enkelt tillgängliga för alla medarbetare på det lokala Intranätet. Ledningens genomgång av miljöledningssystemet har hållits i oktober Någon extern miljörevision har inte genomförts på flygplatsen under året. Däremot har flera andra av Swedavias flygplatser haft extern revision som genomförts av Den Norske Veritas. De avvikelser som då har noterats har även överförts till alla Swedavias flygplatser, som har fått följa upp dessa på lokal nivå. Vid den interna miljörevisionen i nov 2013, noterades ingen avvikelse, endast 4, observationer (varav en var brand och en arbetsmiljö). Observationerna kommer att åtgärdas under Q Samtliga oljeavskiljare har tömts och kontrollerats enligt rutin. Funktionstest av larm har genomförts och där filter funnits har dessa rengjorts, eller bytts ut. Vid årets samtliga provtagningstillfällen i pumpstationen som är ansluten till spillvattennätet, har oljehalten varit mycket låg.

11 RAPPORT D (30) Swedavia har anlitat Niwentec AB, som är ett ackrediterat kontrollorgan, för underhåll, kontroll och service av kylanläggningar. Leveranser av köldmedier får endast ske av ackrediterat kontrollorgan. Under 2013 har 2 kg köldmedium fyllts på av typen R134a. Årsrapport enligt SFS 2007:846 bifogas miljörapporten, bilaga 2. 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006: PKT) Inga olyckor eller driftstörningar har rapporterats under Endast några mindre spill av olja, som har samlats upp, avvikelserapporterats och omhändertagits som farligt avfall. Någon olja har aldrig nått mark eller vatten och har heller inte utgjort något risk för skada på människor eller i miljön. 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006: PKT) 10.1 Vidtagna åtgärder Swedavia har stort fokus på energibesparande åtgärder och att minska företagets klimatpåverkan. Sedan 2005 är Swedavia, klimatneutralt. Det innebär att utsläppen av fossil koldioxid från verksamheten, kompenseras genom att Swedavia köper andelar i projekt utomlands, som bidrar till en sänkning av koldioxidutsläpp i motsvarande grad. Åre Östersund Airport har i 2 år varit certifierade på högsta nivån, 3+ enligt ACA, som är en europeisk klimatmärkning och som följer en europeisk standard. I dagsläget är det endast 14 flygplatser i Europa som klarar denna nivå. För att behålla certifikatet krävs förnyad extern revision varje år. Ett nytt energiprojekt har startas upp på flygplatsen i jan Det inleddes med att en energigenomlysning gjorts med extern hjälp från Swedavia Energi. Därefter har en energigrupp bildats på flygplatsen, med stöttning av Swedavia energi. Gruppen har regelbundna möten och avstämningar. Åtgärder och aktiviteter planeras och prioriteras i gruppen. De kommande åren har kr per år avsatts för energibesparande åtgärder. Utöver detta innebär flera andra investeringar som planeras, att energi och resurser kommer att sparas. Åre Östersund Airport använder enbart vindkraftsel och fjärrvärme är nu installerat i alla byggnader. Under 2013 har följande energibesparande åtgärder vidtagits: - Driftsättning av nya timers för styrning av motorvärmare på samtliga parkeringar. Dessa kan styras med en app i mobilen eller via dator - Nya armaturer med den senaste LED-tekniken, har installerats i belysningsstolparna på uppställningsplattan för flygplan. Energibesparingen mot tidigare armaturer är 80% - Vid utbyte av armaturer inomhus och utomhus, sker det mot LED-belysning - Installation av rörelsedetektorer pågår i samtliga utrymmen - Bättre styrning och intrimning av ventilationsanläggningen har genomförts - Justering av temperatur och ventilation har gjorts i garage där ingen personal jobbar stadigvarande - Portar, dörrar och fönster har isolerats, för att minska läckaget av värme

12 RAPPORT D (30) En plan för utbyte av fordon mot mer miljöanpassade fordon finns upprättad, se bilaga 1. Inköp av en elbil planeras under Flygplatsen deltar i nätverket Green Highway och samverkar i detta bl a med Trondheims flygplats, Vaernes. Vid flygplatsen finns fyra stycken laddplatser, för smart laddning av elbilar, där resenärer eller besökare gratis kan ladda sin elbil. Swedavia var också med som samarbetspartner när Östersunds kommun arrangerade Europeiska trafikantveckan i sept Flygplatsen medverkade som talare på biogas- och klimatseminarium, samt deltog i elbilsrally. Under hösten har flygplatsen också lånat en elbil under en vecka för att personalen ska prova på att köra elbil. Utbildning i sparsam körning har påbörjats. Det finns 2 personer som är utbildade instruktörer i sparsam körning för tunga fordon. Dessa ska vara utbildare för de personer som kör tunga fordon på flygplatsen. Under 2013 har mer än hälften av all personal genomgått utbildning i sparsam körning för personbil. Besparingen vid körning av personbil blev i snitt -8%. Swedavia försöker på olika sätt att även engagera andra aktörer på flygplatsen i klimatoch miljöarbetet. Via avtal, Husmöten och personliga besök försöker Swedavia att påverka andra aktörer och försöka få igång ett samarbete kring klimat- och hållbarhetsfrågor. Swedavia har påbörjat ett projekt för att förändra flygvägarna till flygplatsen. Detta för att kunna korta flygvägarna och därmed även minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I samband med detta beräknas även bullerexponeringen av vissa delar av Östersunds tätort att minska. Under året har det varit ett antal möten mellan flygplatsen och andra aktörer i regionen kring detta Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten I tabell 4 nedan redovisas förbrukningen av el, fjärrvärme och vatten. Förbrukningen av fjärrvärme har minskat med 3 % och el har tyvärr ökat med 18 % under Orsaken till den ökande elanvändningen är förändringar av abonnemang och mätpunkter, vilket innebär att flygplatsen belastas av ledningsförluster på sin elförbrukning. Det har även tillkommit några mätpunkter som inte har mätts tidigare. De stora åtgärder som har genomförts under senhösten kommer förhoppningsvis att ge resultat på förbrukningen Tabell 3 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Förbrukning Elförbrukning, * 2 317* 2 099* 2 865* MWh Fjärrvärme, * 1 776* 1 485* 1 054* MWh Vatten, m ** 3 997** 6 277** *Byggnader på f d F4-sidan, som inte räknats med i Swedavias förbrukning tidigare. Fordonsverkstaden inkluderas, tvätthallen exkluderas (hyrs ut) **I siffran ingår samtliga byggnader och brandvattenreservoar på terminalsidan. Tidigare år har endast terminalbyggnaden redovisats.

13 RAPPORT D (30) 10.3 Bränsleförbrukning Nedan redovisas bränsleförbrukning i den egna verksamheten samt den mängd flygbränsle som har hanterats på flygplatsen. Tabell 4 Förbrukning av bränslen i egen verksamhet Parameter Bensin 95 (m 3 ) 7,6 6,7 6,3 6,9 5,7 4,9 5,3 6,7 1,1 Diesel MK1 (m 3 ) 87,6 92,3 73,4 88,8 85,9 83,3 113,0 106,1 18,3 Jet-A1 (m 3 ) Brandövningar 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2-0,03 - Diesel MK1 (m 3 ) 0,1 0,2 0 0,1 0,02 0 0,1 0,03 - Brandövningar Sekudol till brandövningar 1,15 (m 3 ) Gasol till brandövningar 0,06 (ton) Diesel till drift/provdrift av reservkraftsaggregat (m 3 ) 1,9 1,6 2,1 3,1 4,1 2,4 Kommentar: Ökningen av bränsleförbrukningen mellan år 2005 och 2006, beror på att militären tidigare skötte fälthållning och brand. Detta har nu övertagits av Swedavia. Förbrukningen av dieselbränsle har återgått till en mer normal nivå. En del större projekt som innefattar stora markarbeten med egna maskiner har genomförts under året, bl a flytt av massor för utbyggnad av långtidsparkeringen. Något alternativt bränsle till diesel för tunga fordon finns inte tillgängligt på flygplatsen idag. Tabell 5 Hantering av flygbränslen Parameter Jet-A1 (m 3 ) Avgas 100-LL (m 3 ) ,7 22,7 24,6 25,0 Hanteringen av Jet A1 har minskat ytterligare under året och det hänger samman med att antalet flygrörelser i linjefart och charter har minskat något. Hanteringen av Avgas 100 LL har ökat jämfört med föregående år. 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006: PKT) Swedavia har sedan flera år tillbaka en koncerngemensam kemikaliegrupp. Ett av gruppens uppdrag är att verka för att mängden farliga kemiska ämnen i verksamheten minskar. Under 2012 har en person anställts på heltid av Swedavia för att stötta samtliga flygplatser i kemikaliearbetet. Samtliga kemiska produkter miljöbedöms innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och all annan tänkbar information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt pågår. På varje avdelning där kemikalier hanteras finns en ansvarig person.

14 RAPPORT D (30) Inom enheten Regionala Flygplatser finns numera en resursperson för kemikaliefrågor. Han var på besök på flygplatsen i sept, för att hjälpa till med utbildning och inventering. Beslut har tagits av kemikaliegruppen om att de produkter som finns på REACH kandidatlista ska bytas ut om detta är möjligt. Det gäller också produkter från PRIO-listan med utfasningsämnen. Den enda produkt som finns på kandidatlistan och som hanteras på flygplatsen är Avgas 100 LL, flygbensin. I dagsläget finns inte något alternativ till denna, men detta är något som branschen håller på att jobba med. Information om inköp och hantering av kemikalier görs vid personalträffar och i miljöutbildning. Centrala rutiner för hantering, inköp och förvaring finns upprättade. Kemikalieanvändningen inventerats på samtliga avdelningar minst en gång per år. Målet är att antalet använda produkter ska minskas, vilket det också har gjorts varje år, de senaste fem åren. Till mindre gräsklippare och handredskap används alkylatbensin. Vid elinstallationer används alltid halogenfri kabel Förbrukning av kemiska produkter Den årliga förbrukningen av använda kemikalier finns redovisat i det kemikalieinformationssystem som finns för flygplatsen och hela Swedavia. Systemet köps in från Intersolia och heter IChemistry Brandövningar Under 2013 har den nya brandövningsplatsen färdigställts. Endast den del där Sekundol 85 används som övningsbränsle har tagits i drift och ett fåtal övningar har genomförts. Vid 3 tillfällen har prover uttagits på släckvattnet och en sammanställning av resultaten pågår. Sekundol är ett förnyelsebart övningsbränsle och består till huvuddelen av etanol. Som släckvatten har endast vatten använts. Rutiner och kontrollistor för övningsverksamheten har upprättats och lagts in i miljöledningssystemet Halkbekämpning av rullbanan För halkbekämpning av bansystemet används sand och urea,(nh 2 ) 2 CO. Den förbrukade urean går ut i dagvattensystemet eller perkolerar genom marken längs rullbanan, mot grundvattenytan. Dagvattnet från banan leds via dagvattenbrunnar vidare till diken som bl a passerar Glasättflon innan det rinner vidare mot Storsjön via Lövtorpsbäcken. Under året harsand använts för halkbekämpning av taxibanor och uppställningsplattan för flygplan. En särskild bil har köpts in för att kunna lägga ut varm sand. Sand används även för halkbekämpning av gångbanor, parkeringar m.m. inom flygplatsområdet. I nedanstående figur och tabell redovisas ureaförbrukningen mellan åren Den långsiktiga trenden har varit sjunkande sedan LFV/Swedavia övertog driften av flygplatsen från försvarsmakten år 2006, vilket är mycket positivt. Under 2013 har förbrukningen av urea för halkbekämpning ökat markant jämfört med tidigare år. En förklaring till detta är att december var en mycket besvärlig månad med ishalka och temperaturer runt 0

15 ton Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT D (30) grander under många dagar. Under dec förbrukades 30 ton urea, vilket är mer än hela årsförbrukningen för år Swedavia använder i möjligaste mån mekanisk bearbetning, sopning och blåsning, för halkbekämpning av banan. Sand och urea används då väderförhållandena är sådana att den mekaniska behandlingen inte räcker till. Personalen jobbar aktivt för att hålla goda bromsvärden på banan, vilket är ett måste från flygsäkerhetssynpunkt, med så låg ureaanvändning som är möjligt. Viktigt att komma ihåg är dock att användningen av urea är mycket väderberoende. Vid underkylt regn och temperaturer nära noll kan det vara svårt att klara godkända bromsvärden utan ureautläggning. 140 Ureaförbrukning Urea (ton) År Figur 1 Ureaförbrukning Tabell 6 Årsförbrukning av ämnen för halkbekämpning och avisning Parameter/År Sand (ton) ,0 108? Urea (ton) 64, Glykol typ I 43,1 47,8 31,0 55,4 42,5 42,8 47,3 46,6 42,7 26,4 (m 3 ) 1 Glykol typ II (m 3 ) 8,0 13,6 6,8 11,0 8,9 15,7 18,2 11,3 9,5 6, Avisning För avisning av flygplan används en avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykolen förekommer i två olika typer (typ 1 och 1 Glykol är normalt blandat med vatten t.ex. är typ I 70 % glykol och 30 % vatten. Typ II är blandat 50 /50. För att beräkna hur mycket glykol som förbrukats och återsamlats räknas all glykol om till 100% glykol.

16 RAPPORT D (30) typ 2). Skillnaden mellan dessa består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen, mer lättflytande och med låg vidhäftning. Typ 2 är mer geléartad och har en hög vidhäftningsförmåga. När typ 1 används går spillet lättare att samla upp, medan typ 2 inte ger så mycket spill på plattan eftersom det mesta sitter kvar på flygplanet. Under 2013 var förbrukningen av glykol typ 1 och 2 på en normal nivå. Avisning sker på uppställningsplattan och spill samlas upp med en sugbil direkt efter flygplanets avgång. Glykol och snöslask/vatten tippas därefter i en betongficka, som är försedd med värmeslingor för att snön ska smälta. Under hösten 2008 har en omdragning av ledningen från fickan gjorts och numera leds det koncentrerade glykolblandade vattnet direkt till uppsamlingstanken, som rymmer 40 m 3. I och med detta förfarande har koncentrationen på glykolvattnet kunnat höjas till %, vilket är positivt. Det innebär minskade transporter till reningsverket, samt en bättre råvara till rötningsanläggningen i Göviken. Kommunen får mindre volymer som ska värmas upp innan det används i rötningsprocessen. Genom vidtagna åtgärder har volymen borttransporterat glykolvatten minskat betydligt de senaste åren, se figur 2 nedan. Figur 2 Glykolblandat vatten som borttransporterats Det dagvatten, som inte kan samlas upp med sugbilen, leds via Aco-drainrännor åt sydost, till oljeavskiljare och vidare till kommunens spillvattennät. En liten del av uppställningsplattan har avrinning åt nord-väst. Det glykolblandade vattnet från denna del avleds huvudsakligen till spillvattennätet via oljeavskiljare vintertid. En mindre del av glykolblandat vatten från uppställningsplattan avleds också till dagvatten. Detta kommer att förändras i samband med den omtoppning av uppställningsplattan som planeras under Kontroll av nivån i uppsamlingstanken, görs dagligen under vintersäsongen enligt upprättade instruktioner. Larm finns också installerat för att larma om överfyllnad är på väg att ske.

17 RAPPORT D (30) 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006: PKT) Swedavia arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av det avfall som alstras på flygplatsen genom att: Öka andelen avfall som går till återvinning Minska mängden avfall Minska mängden avfall till deponi Inte blanda olika avfallsslag Andelen avfall som gått till återvinning har minskat något jämfört med föregående år. Mängden övrigt avfall har ökat under året och där har den brännbara fraktionen ökat med 10 ton, komposterbart med 1,7 ton och träavfall med 3,2 ton. Flygplatsen har en långtgående avfallssortering. Under 2013 har en översyn av sortering, fraktioner som sorteras, kärlstorlekar, placering, information mm setts över. Endast några mindre justeringar har behövt göras. Swedavia har mål kring en ökning av andelen återvinningsmaterial. Försök kommer under kommande år att göras för att om möjligt få en bättre sortering inne i terminalen och säkerhetskontrollen. Det farliga avfallet från flygplatsen källsorteras och förvaras i flygplatsens miljöstation, som är invallad i sin helhet. Avfallet hämtas av Lundstams varje kvartal samt efter beställning. Tömning och kontroll av samtliga olje- och fettavskiljare har utförts av Lundstams, 2 ggr under Information om hantering och sortering av avfall och farligt avfall har utarbetats för alla som arbetar och är verksamma på flygplatsen. Informationen finns tillgänglig via extern hemsida och i miljöledningssystemet. I tabellerna och figurerna nedan redovisas de fraktioner som gått till materialåtervinning, samt övrigt avfall. Tabell 7 Materialåtervinning Materialåtervinning [ton] Papper 53,3 62,8 61,9 54,4 47,4 34,8 20,3 Wellpapp 3,7 2,6 1,8 2,0 4,1 3,2 2,5 Glas 3,1 3,1 3,4 3,4 2,6 1,7 1,6 Hårdplast 0,22 0,17 0,09 0,16 0,18 0,04 0,12 Metallförpackning 0,41 0,15 0,15 0,16 0,03 0,06 0,13 Metallskrot 5,8 3 1,2 3,9-3,0 8,3 Totalt 66,53 71,9 68,5 64,0 54,3 42,8 33,0

18 RAPPORT D (30) Figur 3 Mängden material till återvinning Tabell 8 Övrigt avfall Övrigt avfall [ton] Brännbart avfall 36,2 26,7 36,5 47,4 26,8 34,4 42,8 Komposterbart 6,4 4,7 2,5 2,5 1,3 2,5 2,5 Osorterat industriavfall 2, ,4 4,4 4,1 Trä 4,5 1,3 1,4 0,7 1,5 4,2 Fettavskiljare 1,5 5,2 3,0 3,8 7,0 6,5 Deponi 0 0,6 1,2 0 0,01 Slam, pumpstation 2,0 2,0 1,4 Totalt 52,8 39,9 45,8 54,0 39,0 52,0 49,4 Farligt avfall transporteras och tas omhand av Lundstams, som har tillstånd till detta. I tabellen nedan redovisas de typer av farligt avfall som transporterats bort mellan åren Observera att skillnader mellan åren kan bero på att färre tömningar/transporter skett för vissa fraktioner vissa år och att det således blir fler tömningar/transporter nästkommande år. Tabell 9 Sammanställning av farligt avfall Typ EWCkod Transportör Elektronikavfall, Lundstams kg Spillolja, ton ,66 0,08 2,01* 0,19* 0,25 Lundstams Lösningsmedel, kg Ragnsells (släckmedel) Batterier, kg Lundstams Aerosoler, kg Lundstams Absol, kg Lundstams

19 RAPPORT D (30) Färgavfall, kg Lundstams Lysrör, kg Lundstams Glödlampor, kg Lundstams Oljeavskiljarslam, Lundstams ton Bilbatterier, kg Lundstams Förorenad jord, ,1 Lundstams ton Oljefilter, kg Lundstams Oljehaltigt avfall, ,57 0,73 1,08 0,02 1,3 Lundstams ton Glykol/kylarvätska, Lundstams kg Alkaliskt vatten/avfettning, Lundstams kg 0 Diesel, kg Lundstams Färgavfall, kg Lundstams Ammoniakhaltigt ,31 Lundstams vatten, ton *Då detta värde angavs i ton, har omräkning till m 3 gjorts. Densiteten antogs vara 0.86 ton/m 3 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA (NFS 2006: PKT) För att informera om flygplatsens miljöarbete finns miljöinformation på flygplatsens hemsida. Dels specifik information om Åre Östersund Airport, men även allmän information om flygets miljöpåverkan. Hemsidan uppdateras regelbundet. För externa aktörer på flygplatsen finns även en hemsida där regler och bestämmelser som gäller på flygplatsen finns publicerade. Under året har miljöinformation kommunicerats vid personalmöten, skiftledarmöten, flygplatsens ledningsgrupp samt vid olika träffar med övriga aktörer på flygplatsen. Det finns ett antal aktiva forum på flygplatsen. En webbaserad miljöutbildning har utarbetats av Swedavia och all personal ska genomföra denna. Utöver detta har all personal fått genomgång av flygplatsens miljövillkor och kontrollprogram. Även en lokal miljöutbildning är utarbetad. Riksintressepreciseringen för Åre Östersunds Airport färdigställdes 2011 och överlämnades från Trafikverket till länsstyrelsen för tillämpning. Swedavia har under året yttrat sig i några detaljplaner som Östersunds kommun upprättat. Flygplatsen är också aktiv och yttrar sig i bygglovsärenden som kan komma att beröras av flygplatsens verksamhet. Under året har också ärenden rörande vindkraftsetableringar hanterats. Innan en investering genomförs, ska alltid en miljöbedömning av projektet göras, enligt en modell som utarbetats centralt inom Swedavia. Denna bedömning måste vara godkänd

20 RAPPORT D (30) innan investeringen kan godkännas. Beroende på beloppet ska investeringen godkännas av flygplatschefen alternativt Swedavias koncernledning Risker och rutiner för riskhantering Enligt flygplatsens miljöledningssystem finns fastställda rutiner för hur miljöriskerna ska dokumenteras och värderas. Värderingen av miljöriskerna gås igenom en gång per år, liksom miljöberedskapsplanen. Rutinen för miljö- och kemlarm är uppdaterad under 2012, för att tydliggöra ansvaret vid olyckor. Vi jobbar hela tiden med förbättringar av detta och i utbildningen av brandstyrkan ingår även miljöberedskap. 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT) Nedan följer en redovisning av utförda undersökningar och kontroller som gjorts under året Buller, flygvägar och flygplanstyper Transportstyrelsen godkände den 18 augusti 2009, det förslag till nya flygvägar som upprättats för flygplatsen. Anmälan gjordes till länsstyrelsen och dessa flygvägar har tillämpas från den 10 januari Utredningar pågår om möjligheten att ändra flygvägarna något för att kunna göra s k kurvade inflygningar samt att ta fram procedurer så att fler gröna inflygningar, CDA, kan genomföras till flygplatsen. Det är åtgärder som på sikt kan förkorta flygvägarna, minska utsläppen av CO2, men även reducera bullret. Projektet kallas Gröna inflygningar. Flygtrafikledningen styr enligt rutin i sin lokala drifthandbok flygtrafiken så att landningar huvudsakligen ska ske på bana 12 och starter på bana 30. Detta under förutsättning att det är god bromsverkan på rullbanan, max 5 knops medvind och att flygsäkerheten inte äventyras. Andelen landningar och starter som förekommit i respektive banriktning redovisas i tabellerna nedan. Landningar på bana 12 har ökat under året, liksom starter bana 30. Landningarna bana 30 har då minskat, liksom starterna på bana 12. Från bullersynpunkt kan man säga att 2013 har bjudit på gynsamma vindar, eftersom det till stor del är dessa som avgör val av bana för start och landning. Tabell 10 Start bana 12 Landning bana 30 Start bana 12, landning bana 30 flygrörelser sydost om flygplatsen % % % [%] [%] [%] [%] [%] [%]

21 RAPPORT D (30) Tabell 11 Start bana 30 Landning bana 12 Start bana 30, landning bana 12 flygrörelser nordväst om flygplatsen % % % [%] [%] [%] [%] [%] [%] Antal landningar och starter per dag, kväll och natt under perioden , redovisas i tabell 12. Totala antalet rörelser var omkring 6 % färre under 2013, jämfört med år Andelen rörelser nattetid var år 2013 omkring 8 % fler jämfört med år 2012, men ligger fortfarande på en låg nivå. Tabell 12 Operation Dag (kl 06-18) Kväll (kl 18-22) Natt (kl 22-06) Totalt Landning Start Totalt Fördelningen på de 10 vanligaste flygmaskinstyperna vid flygplatsen under 2013, redovisas i tabell 13. Första kolumnen visar ICAO-beteckningen. Andra kolumnen beskriver typen där T står för Turbopropp, J för Jet, P för Kolv och Hkp för Helikopter. Tredje kolumnen visar antalet motorer och fjärde kolumnen visar antalet rörelser (landning eller start). Tabell 13 ICAO typ Typ Antal motorer Rörelser B736 J JS32 T B738 J SB20 T BE20 T B737 J EC35 Hkp B712 J EC20 Hkp AS65 Hkp Övriga 1174 Totalt 7966

22 RAPPORT D (30) Nedan visas flygtäthetsplottar med turbopropeller och jetflygplan för Varje ruta utgör ett område om 100 m 2 och färgen visar antalet flygningar över respektive ruta där en varmare färg (röd) indikerar fler överflygningar, se teckenförklaring. Figur 2 visar starter och figur 3 visar landningar. Figur 1 Flygtäthetsplot av 3236 starter med turbopropeller och jetflygplan.

23 RAPPORT D (30) Figur 3 Flygtäthetsplot av 3164 landningar med turbopropeller och jetflygplan. Allmänheten kan själva följa de flygningar som gjorts till och från flygplatsen via verktyget WebTrak, som nås via följande länk: Enkäter Under hösten 2013 har en Hållbarhetsenkät gjorts vid flygplatsen för tredje gången. I Hållbarhetsenkäten har telefonintervjuer gjorts med ca 200 resenärer och 200 personer som bor i närheten av flygplatsen. Frågeställningarna har bl a handlat om flygplatsens roll i regionen, hur man upplever att flygplatsen jobbar med miljö- och klimatfrågor. En av slutsatserna i undersökningen är att flygplatsen har en utmaning i att nå ut med information till de närboende om det miljöarbete som man bedriver på flygplatsen. En majoritet av de tillfrågade anser att flygplatsen spelar en viktig roll för regionen och dess utveckling. Under 2013 gjordes en ny resvaneundersökning. I den ingår bl a frågor om hur resenärerna tar sig till flygplatsen ställts. Det framgår då att 12 % av resenärerna tar sig till flygplatsen med buss, en ökning med 4 % sedan den senaste undersökningen De övriga 88% kommer till flygplatsen med bil, antingen hyrbil, taxi, blivit skjutsad eller parkerat sin bil på flygplatsen.

24 RAPPORT D (30) 14.3 Utsläpp till luft Bränsleförbrukning och utsläpp inom LTO-cykeln Utsläppen från flygplanen beräknas enligt LTO-cykeln, dvs de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid start och landning. Inför miljörapporteringen 2011 har Swedavia bytt metod för beräkning av LTOutsläppen, från FOI:s metod till en metod som heter EDMS. En beskrivning av skillnaden mellan de två metoderna för att beräkna emissioner från flyget, bifogades till miljörapporten Under 2010 gjordes emissionsberäkningar parallellt med de båda metoderna, se tabell 14. Det har visat sig att den nya metoden, EDMS, resulterar i något högre utsläpp än tidigare metod från FOI, för de flesta parametrar, vilket framgår av tabellen. Av tabellen nedan framgår bränsleförbrukning och utsläpp inom LTO-cykeln. Antalet landningar har ökat med 5 % jämfört med tidigare år. Använd mängd bränsle har ökat med 13%. Tabell 14 Antal LTO, bränsleförbrukning och emissioner Parameter EDMS EDMS EDMS EDMS FOI Antal LTO (st) Bräns leför- brukning (ton) CO 2 (ton) CO (ton) 20,4 19,3 17,4 16,8 12,9 13,1 15,0 15,9 13,2 NO x (ton) 12,0 10,3 8,7 8,6 9,1 9,0 11,7 13,0 13,5 HC (ton) 3,4 3,7 2,9 3,1 1,6 1,4 1,5 2,4 2,1 SO 2 (ton) 1,2 1,7 1,0 1,0 0,9 0,8 1,0 1,1 1,1 Gröna inflygningar Grön inflygning, som också kallas CDA - Continuous Descent Approach, innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marsch-höjd ned till landningsbanan. Genom att sjunka kontinuerligt behövs i det närmaste inget motorpådrag vilket sparar bränsle, utsläpp och minskar bullret. Vid en sådan inflygning sparas kg koldioxid. Som framgår av figur 6, nedan så definierades 67% av de analyserade landningarna som gröna under 2013, att jämföra med 59% under Det är 14 % fler gröna inflygningar än föregående år. Som tidigare beskrivits pågår ett projekt för att öka denna andel ytterligare. Värt att notera är att flygtrafikledningen alltid erbjuder flygbolagen CDA. Vid inflygning och landning bana 12, föredrar flygbolagen ofta att göra en s.k. visuell inflygning och därmed förkorta flygvägen. En visuell inflygning är dock svår att kombinera med CDA. Den sparar en hel del bränsle, men inte lika mycket som en CDA. En visuell inflygning definieras dock inte som grön.

25 RAPPORT D (30) Det bara är SAS som trafikerar flygplatsen reguljärt, som har utrustning för att kunna genomföra visuella inflygningar. Malmö Aviation och Direktflyg har inte utrustning sina flygplan så att de kan flyga CDA via autopilot. De måste då navigera manuellt och risken är då stor att de behöver flyga i planflykt vid något tillfälle under inflygningen. I dessa fall blir det inte en CDA- inflygning. I figur 6 redovisas andelen CDA från 5000 fot, av den trafik som analyserats. Figur 6: Fördelningen Gröna inflygningar per bana och månad under 2013 från 5000 fot Utsläpp till luft från egen verksamhet Driften av Åre Östersund Airport ger upphov till utsläpp i luft, främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ). Utsläppen kommer främst från den egna fordonstrafiken, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, drift av reservkraft, samt brandövningar. Underlaget till beräkningarna av utsläppen till luft från egen verksamhet, är förbrukad mängd bränslen i egen verksamhet. Här ingår även hanteringsförluster vid tankning av fordon och flygplan. Här ingår inte utsläppen från flygplanen i luften. I tabell 15 redovisas utsläppen till luft från den egna verksamheten. Jämfört med föregående år har utsläppen av CO2 något, liksom utsläppet av kväveoxider.

26 RAPPORT D (30) Tabell 15 Luftutsläpp från egen verksamhet CO2, ton NOx kg HC, kg CO, kg SO2, kg ,6 0,9 CO2-utsläpp CO2, ton Figur 7 CO2-utsläpp Utsläpp till mark och vatten Verksamheten vid Åre Östersund Airport orsakar utsläpp till mark och vatten. Främst kommer det från halkbekämpning av bana, taxibanor och plattor samt från avisning av flygplan Kontroll av dagvatten Flygplatsen avvattnas huvudsakligen mot norr via dagvattensystem till diken och vidare mot Glasättflon, som är ett våtmarksområde. Via naturliga och grävda diken leds vattnet via Lövtorpsbäcken och vidare till Storsjön.

27 RAPPORT D (30) Visst dagvatten från rullbanans sydvästra del går via dagvattenbrunnar och diken ut i Västbyviken. En mycket liten mängd dagvatten från uppställningsplattor och taxibanor, avleds mot Kungsgårdsviken. Swedavia har under 2013 tagit ut dagvatten- och recipientprover i 13 provtagningspunkter. Dessa har följt det som redovisas i kontrollprogrammet. Provtagningspunkternas läge redovisas i bilaga 3. Swedavia kommenterar analysresultaten nedan och presenterar också några tabeller och figurer som visar sammanställda resultat från de senaste årens provtagningar. Samtliga analysresultat finns tillgängliga hos Swedavia. Analyserna har under året utförts av Eurofins och Alcontrol. Under sommaren bytte Swedavia leverantör av laboratorietjänst, efter en upphandling. Provtagarna har genomgått föreskriven utbildning för provtagning. I punkt D1, kommer dagvatten från uppställningsytorna vid fälthållningen och taxibanorna söder om rullbanan. Detta avleds vidare mot Kungsgårdsviken. I punkten är påverkan från flygplatsverksamheten liten, halterna av olja och tungmetaller har legat mycket lågt eller under detektionsgränserna för respektive ämnen. Även kvävehalterna är förhållandevis låga. I provtagningspunkt R1 kommer dagvatten från fälthållningen och rullbanans västra del. Vattnet avleds mot Västbyviken. Under 2013 har det inte varit möjligt att ta ut något prov eftersom det inte varit något flöde i dagvattenröret vid provtagningstillfällena. Punkt D4, D5 och D6, ligger alla på norra sidan av rullbanan med några hundra meters mellanrum, alldeles i bankanten. Resultatet visar inte oväntat på förhöjda kvävehalter, framför allt ammoniumkväve, vid snösmältningen. Att ammoniumhalterna är höga nära rullbanan är naturligt eftersom nitrifikationsprocessen inte hunnit påbörjas här. Halterna ligger på ungefär samma nivå som tidigare år och i punkterna D5 och D6 är halterna något lägre än D4. Punkt D7 är provtagningspunkten vid Rödövägen innan dagvattnet går under vägen och mynnar i dikessystem ut i våtmarken, Glasättflon. I denna punkt mynnar allt dagvatten från terminalområdet och parkeringar. Halterna totalkväve och ammoniumkväve är förhöjda i denna punkt, särskilt under den tid på året som halkbekämpningsmedel används på banan, oktober till april. Den långsiktiga trenden är dock att både halten totalkväve och ammoniumkväve i denna punkt minskar. Mellan 2012 till 2013 har medelvärdet sjunkit med 5 mg/l i provtagningspunkten. Förklaringen är troligen att användningen av urea har gått ner på senare år. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, ligger i nivå med det vatten man kan förvänta sig från parkeringsytor. På våren är värdet något högt och orsaken är troligen användningen av avisningskemikalier. Oljeindex ligger under 0,1 mg/l vid samtliga provtagningar och halten av tungmetaller är låg.