MILJÖRAPPORT Åre Östersund Airport

Transkript

1 RAPPORT D (34) MILJÖRAPPORT 2010 Åre Östersund Airport Verksamhetsutövare: Swedavia Organisationsnummer: Enligt miljöbalken 26:19 och Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9

2 RAPPORT D (34) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT) FAKTISK VERKSAMHET 2010 (NFS 2006:9 4 6 PKT) VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT) GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR SAMT ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT UPPFYLLA DESSA ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3,4 PKT) NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006: PKT) Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Bränsleförbrukning ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006: PKT) Förbrukning av kemiska produkter Brandövningar Halkbekämpning Avisning AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006: PKT) ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA. (NFS 2006: PKT) Risker och rutiner för riskhantering... 25

3 RAPPORT D (34) 15 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT) Buller Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Kontroll av dagvatten Kontroll av spillvatten Kontroll av dricksvatten Skogsbruksplan MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR (NFS 2006: PKT)... 34

4 RAPPORT D (34) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) Fram till den 31 mars 2010 ingick Åre Östersund Airport i LFVs (Luftfartsverkets) organisation. Sedan den 1 april 2010 drivs de statligt ägda flygplatserna av ett statligt bolag, Swedavia AB. I denna rapport används Swedavia som helhetsbegrepp till den organisation som flygplatsen hör till. Miljörapporten omfattar hela 2010 års verksamhet, både LFVs och Swedavias drift av verksamheten. Swedavias uppgift som flygplatshållare är att driva och utveckla Åre Östersund Airport, med tillhörande verksamhet på ett företagsekonomiskt effektivt sätt. Detta för att tillgodose regionens, medborgarnas och näringslivets behov av flygresor och godstransporter. Åre Östersund Airport utpekades 1996 som kommunikationsanläggning av riksintresse. Under 2010 initierade flygplatsen arbetet med att precisera markanspråk med tillhörande influensområde hos Trafikverket. Trafikverket har lett arbetet, som kommer att slutföras under våren 2011, för att sedan remissbehandlas. Flygplatsen är lokaliserad på Frösön, 8,3 km väster om Östersunds tätort, på fastigheten Kungsgården 5:4. Flygplatsen har en rullbana med en längd av m och en bredd på 45 m. Rullbanan har beteckningarna 12 och 30. Vid flygplatsen bedrivs flygplatsverksamhet som innefattar start och landning av flygplan, passagerar- och terminalservice, drift- och underhåll av landningsbana, parkeringsytor, teknisk utrustning och fastigheter. Swedavia utför även fälthållning och tjänster åt flygbolag som t.ex. tankning av flygplan, samt ansvarar för driften av bilparkering, tvätthallar och fordonsverkstad. Byggnadsbeståndet består av terminalbyggnad, ett brandgarage, samt byggnader för garage, fälthållning, verkstad, biltvättar, elförsörjning mm. Swedavia har verksamhetsansvaret för den yttre miljön, flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Flygplatschefen är juridiskt ansvarig för miljöfrågor. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Jämtland. På flygplatsen verkar åtta stycken företag bl. a. flygbolag, speditörer, fraktbolag, biluthyrningsföretag, taxibolag, bussföretag, restaurangföretag, tull och polis. Totalt arbetar cirka 100 personer på flygplatsen, varav Swedavia hade 54 årsanställda (exkl. flygtrafikledningen) år Huvuddelen av flygverksamheten sker under dagtid och består av inrikes linjefart och charter, utrikes charter, allmänflyg och militärt flyg. Under 2010 ökade antalet passagerare med 8 % och antalet landningar med 10 % jämfört med föregående år. Framförallt utrikes charter har ökat mycket. Flygplatsen tillämpar modellen Basic Airport, vilket innebär att en medarbetare i huvudsak har 3-4 kompetenser och arbetar integrerat mellan olika arbetsuppgifter.

5 RAPPORT D (34) Kompetenserna kan vara brandman, maskinförare i fälthållningen, säkerhetskontrollant och flygplanstankare inom skiftet. Sedan 2002 är ett miljöledningssystem enligt ISO infört, dock är flygplatsen inte certifierad. Interna revisioner genomförs årligen av Swedavia koncernrevision. 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT) Åre Östersund Airport är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Flygplatsen har tillstånd som flottiljflygplats och tillstånd till verksamheten meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd. Försvarsmakten var då driftansvarig för anläggningen. Jämtlands flygflottilj avvecklades under 2005 och den 15 dec 2005 övertog LFV tillståndet och ansvaret som flygplatshållare, för den numera helt civila verksamheten. Den 1 april 2010 övertogs tillståndet och ansvaret av Swedavia. Tillståndet är meddelat för flygrörelser med militära flygplan och flygrörelser med civila flygplan, varav högst med tunga flygplan. Eftersom karaktären på flygplatsen förändrats väsentligt i och med nedläggningen av flottiljverksamheten lämnades en tillståndsansökan in till Miljödomstolen i Östersund i början av september Huvudförhandlingar hölls i Miljödomstolen 22 oktober Dom meddelades i november 2008 och den överklagades till Miljööverdomstolen av både LFV och Naturvårdsverket. Prövningstillstånd meddelades och förhandlingar hölls den 22 september Dom meddelades 3 november 2009, men överklagades av Naturvårdsverket till Högsta Domstolen. Den 1 december 2010 beslutade Högsta Domstolen att inte meddela prövningstillstånd i ärendet. Miljööverdomstolens avgörande stod därmed fast. Anmälan har gjorts till länsstyrelsen, om att ta det nya tillståndet i anspråk fr.o.m. 1 januari Då de nya villkoren inte användes under 2010, redovisas de inte i denna rapport.

6 RAPPORT D (34) 3 FAKTISK VERKSAMHET 2010 (NFS 2006:9 4 6 PKT) Under 2010 var antalet passagerare stycken, en ökning med 8 % jämfört med året innan. Totala antalet landningar var stycken, en ökning med 10 % jämfört med I tabellerna nedan redovisas antalet landningar samt passagerare under åren 2003 till Inrikes finns operatörerna SAS och Next Jet. Fram till juni fanns även Östersundsflyg och under perioden augusti till november fanns en linje till Trondheim. Antalet landningar utrikes har ökat kraftigt under året och den största anledningen till detta är linjen till Trondheim. De vanligaste flygplanstyperna har varit Boeing , MD-80, SAAB 340 och SAAB Inkommande chartertrafik har under året kommit från Finland, Danmark, England och Ryssland. Utgående Charter har avgått till Turkiet, Egypten och Grekland. Tabell 1 Landningar vid Åre Östersund Airport 2010 År Antal landningar Linjefart och charter Taxi-, Totalt Förändring allmänflyg, aerial work, m fl Inrikes Utrikes ,5 % ,8 % ,3 % ,3 % % % % Tabell 2 Antal passagerare vid Åre Östersund Airport 2010 År Passagerare Utrikes Inrikes Totalt Förändring ,7 % ,8 % ,7 % ,5% % % %

7 RAPPORT D (34) 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT) Verksamheten vid Åre Östersund Airport påverkar miljön och människors hälsa på olika sätt, bl.a. genom utsläpp till luft, vatten, mark, förbrukning av ändliga naturresurser samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall. Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, servicefordon på flygplatsen, brandövningar, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, provkörning och drift av reservkraft, personalens tjänsteresor, samt trafiken till och från flygplatsen. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ). Dessa ämnen bidrar till växthuseffekten, försurningen, är hälsoskadliga samt påverkar halten marknära ozon. Utsläpp till mark och vatten kommer främst från halkbekämpning av rullbana, taxibanor och plattor, avisning av flygplan och användning av tvätthallar. Utsläppen består huvudsakligen av urea och glykol. Dessa utsläpp har i första hand en gödande effekt samt är syreförbrukande vid nedbrytning. Buller från flygtrafiken påverkar omgivningen. Bullersituationen är sammansatt och komplex runt en flygplats. Utifrån antal flygrörelser och typ av flygplan beräknas max-buller och FBN, som är ett mått på medelljudnivån. Förbrukning av naturresurser förekommer i verksamheten, främst i form av fossila bränslen. Avfall och farligt avfall uppkommer i verksamheten. Hushållsavfall kommer i första hand från flygplanen och verksamheterna på flygplatsområdet. Från verkstäderna uppkommer även farligt avfall i form av spilloljor, slam och kemikalierester.

8 RAPPORT D (34) 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) Flera beslut med villkor och prövotidsvillkor har meddelats för verksamheten. Beslutande instanser är Koncessionsnämnden och Länsstyrelsen. En stor del av besluten och villkoren rör den militära verksamheten som pågick tidigare. I samband med övertagandet av tillståndet från Försvarsmakten har LFV och numera Swedavia åtagit sig att följa de villkor och beslut som är relevanta för den civila verksamheten. Aktuella villkor följs i tillämpliga delar upp i det kontrollprogram som fastställdes för verksamheten Tabell 3 Sammanställning av beslut som är tillämpliga på civila verksamheten. Beslut Myndighet Datum Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid F 4 och Östersund/Frösö flygplats, med flygrörelser med militära flygplan och helikoptrar, varav högst med flygplan 37 Viggen och 39 Gripen Dessutom till flygrörelser med civila flygplan, varav högst tunga flygplan. Tillsyn av kemikaliehantering vid Östersunds flygstation Tillsyn av kemikaliehantering vid Östersunds Flygstation Villkor avseende utsläpp av skadliga ämnen i dag- och spillvattnet samt omhändertagande av kulfångssand Kontrollprogram för verksamheten vid jämtlands flygflottilj F4 och Östersunds flygplats Koncessionsnämnden Lst Jämtlands län Lst Jämtlands län Lst Jämtlands län Lst Jämtlands län

9 RAPPORT D (34) 6 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR SAMT ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT UPPFYLLA DESSA. Koncessionsnämnden för miljöskydd Villkor 1 Om inte annat framgår av detta beslut skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Försvarsmakten uppgivit eller åtagit sig. Ett övergripande villkor som hanteras via miljöledningssystemet, den egenkontroll och det kontrollprogram som finns för verksamheten. Villkor 2-5 Berörde den militära verksamheten Villkor 6 Villkor 7 Under tider då militär flygverksamhet normalt inte pågår skall, under förutsättning att flygsäkerheten inte äventyras, för civila flygplan användas bana 30 vid start och bana 12 vid landning. Flygtrafikledningen är instruerad att civila flygplan ska landa på bana 12 och starta på bana 30, om detta inte möter hinder med hänsyn till flygsäkerheten. Under året har 61 % av landningarna skett på bana 12 och 68 % av starterna har gått på bana 30. Se redovisning i tabell 11 och 12. Från och med den 1 april 2002 får reguljär linjetrafik ske endast med flygplan som uppfyller kraven i ICAO Annex 16 kap 3. Kapitel 3 plan används inte längre vid flygplatsen. Villkor 8 Från och med 1 juli 1996 får reguljär linjetrafik under tiden ske endast med flygplan som uppfyller det i villkor 7 angivna kravet. Kapitel 3 plan används inte längre. Villkor 9 Villkor 10 Ett system för flygvägsuppföljning ska vara infört senast den 1 juli Två system för flygvägsuppföljning finns; SIGMA samt ANOMS som är tillgängligt via Swedavia Konsult. Bullerbegränsande åtgärder ska vidtas..osv Bullerbegränsande åtgärder och isolering av bostadshus har gjorts av Försvarsmakten. Något ytterligare behov av bullerbegränsande åtgärder finns inte i dagsläget.

10 RAPPORT D (34) Villkor 11 Villkor 12 Villkor 13 Villkor 14 Villkor 15 Dagvattenavlopp från ytor där drivmedel hanteras ska före utgången av 1997 förses med oljeavskiljare. Halten mineralolja i utgående vatten får uppgå till högst 5 mg/l. Oljeavskiljare är installerade vid de dagvattenavlopp, som finns där drivmedel hanteras. Vid årets samtliga fem provtagningstillfällen i punkten D7 har oljehalten legat under detektionsgränsen. Ingen olja har heller noterats vid tömning av oljeavskiljarna. Oljehaltigt avloppsvatten från verkstäder ska behandlas i oljeavskiljare. Halten mineralolja i utgående vatten till spillvattennätet får uppgå till högst 100 mg/l. Samtliga avlopp från verkstäder är anslutna till oljeavskiljare. Provtagningar har gjorts av utgående vatten vid S2, pumpstation före anslutningspunkten till kommunens spillvattennät. Oljehalterna har vid samtliga tillfällen legat långt under riktvärdet. Spill av glykol från avisning av flygplan ska samlas upp till minst 85% Efter avisning samlas glykolspillet upp med sugbil och tippas i en betongficka. Från betongfickan avleds vattnet till en uppsamlingstank på 40 m 3 varifrån det sedan transporteras till kommunens reningsverk. Under 2010 samlades 78 % av spilld glykol upp med sugbil. Större andelen av det spill som inte sugs upp från uppställningsplattan med sugbil, går via uppsamlingsrännor till kommunens spillvattennät. Även detta glykolspill betraktas som omhändertaget. Villkoret bedöms vara uppfyllt. En tvätthall för tvätt av flygplan och fordon skall vara uppförd före utgången av år Tvättvattnet ska genomgå intern rening innan det avleds till spill- eller dagvattennätet. Tvätthall för flygplan och fordon med tillhörande reningsanläggning för olja och tungmetaller finns. För samråd i frågor angående flygplatsverksamheten skall finnas ett samarbetsorgan, i vilket skall ingå representanter från Försvarsmakten, Luftfartsverket, länsstyrelsen, Östersunds och Krokoms kommuner. Till samarbetsorganet kan även knytas ytterligare kommuner och andra som deltagarna anser bör delta i organets arbete. Samarbetsorganet har träffats vid ett tillfälle under året. Deltagare har varit representanter från Östersunds kommun, länsstyrelsen och

11 RAPPORT D (34) Swedavia. Krokoms kommun var inbjuden men kunde ej närvara vid mötet. Länsstyrelsen i Jämtlands län Punkt 1 Befintliga olje- och fettavskiljare tömms vid behov dock minst två ggr per år. Kontroll av larmfunktionen hos respektive avskiljare utförs i samband med tömning. Tömning av fett- och oljeavskiljare har skett två gånger under I samband med tömningen kontrollerades larmen i avskiljarna. I de oljeavskiljare där filter finns har dessa rengjorts. Några brister har inte noterats i samband med tömningarna. Punkt 2 Punkt 3 Journal upprättas med uppgifter om bl a tömning av avskiljare, utförda kontroller och eventuellt vidtagna åtgärder, omställning av kranar för vinter/sommarfunktion hos avskiljare. Journaler finns för detta och har förts under året. Oljebaren i garaget förses med anordning som förhindrar att eventuellt spill och läckage kan rinna ner i befintligt golvavlopp eller på annat sätt förorena mark och vatten. Oljebaren är utbytt och oljefaten är placerade i uppsamlingskar som samlar upp eventuellt spill och läckage. Länsstyrelsen i Jämtlands län Punkt 1 Befintlig glykoltank utomhus bör vara uppställd på hårdgjord yta under tak och invallas så att den rymmer minst en tiondel (1/10) av tankens volym. Alternativt kan uppställning och förvaring ske i tät kassun eller motsvarande så att spill och läckage kan samlas upp. Det finns ingen tank utomhus längre. Glykolen förvaras i tankar inomhus. Punkt 2 Uppställd blandningstank inomhus bör endast fyllas med den blandningsvolym av glykol som är avsedd för omedelbar användning och inte nyttjas som lagringstank. Det finns ingen blandningstank. Endast två tankar för förvaring, en för glykol typ 1 och en för glykol typ 2.

12 RAPPORT D (34) Punkt 3 Punkt 4 Hanteringen av glykol skall journalföras med uppgifter om förbrukad mängd glykol för avisning av flygplan och uppsamlad mängd från avisningen. Journal förs över förbrukad mängd glykol vid varje flygplansavisning. Alla uppsugningar med uppsugningsbilen dokumenteras. Vid driftsstörningar eller haverier av betydelse ur miljösynpunkt bör tillsynsmyndigheten underrättas snarast möjligt. Skriftlig redovisning av det inträffade bör därefter ske till tillsynsmyndigheten kompletterad med redogörelse för ev vidtagna åtgärder. Några driftstörningar eller haverier har inte skett under året. Rutiner finns för hur rapportering ska gå till. Länsstyrelsen i Jämtlands län Punkt 1-2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 Berörde den militära verksamheten. Tvätt av standardfordon, fälthållningsfordon, flygplan och helikoptrar skall ske i tvätthall försedd med reningsanläggning ansluten till spillvattennätet. Enstaka tvättningar av fälthållningsfordon får ske utomhus på tvättramp utanför byggnad 88 om tvätthall med reningsanläggning är hårt belastad. Tvättrampen skall vara ansluten till oljeavskiljare innan tvätt får ske. All tvätt av fordon sker idag i tvätthallen, som efter oljeavskiljare och internt reningsverk är ansluten till kommunens spillvattennät. Karuselltvättvatten ska tas om hand som farligt avfall. Tvättvattnet från karuselltvätten tas omhand som farligt avfall när den töms. Kemikalier som innehåller svårnedbrytbara eller bioackumulerbara ämnen skall successivt upphöra att användas eller ersättas av annan kemikalie. Det fortlöpande arbetet med utbyte av dessa kemikalier skall redovisas i den årliga miljörapporten. Swedavia arbetar kontinuerligt med att minska mängden farliga kemiska ämnen som används i verksamheten. Kemikalier som är klassade som utfasningsämnen enligt kemikalieinspektionens PRIOverktyg eller finns upptagna på begränsningsdatabasen har gåtts igenom och då det varit relevant och möjligt har utfasning skett.

13 RAPPORT D (34) Punkt 6 Punkt 7 Punkt 8 Punkt 9 Förråd där oljor och kemikalier lagras och hanteras skall vara försedda med golv av hårdgjort beständigt material som är så utformat att eventuellt spill och läckage inte kan nå dag- eller spillvattennätet. Absorptionsmaterial skall finnas tillgängligt så att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. Lagringen av kemikalier och oljor sker på ett sådant sätt som föreskrivs i punkten. Absorptionsmedel finns tillgängligt för att kunna samla upp ev spill och läckage. Lagring och hantering av farligt avfall skall ske under tak på hårdgjord yta av beständigt material. Ytan skall vara invallad så att den rymmer all förvarad volym. Absorptionsmedel skall finnas tillgängligt. Hanteringen av farligt avfall sker på sådant sätt som föreskrivs i punkten, i en särskild Miljöstation. Mängden borttransporterat avfall redovisas i tabell 10. Berörde den militära verksamheten. Förslag till provtagning av dag- och spillvatten skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast 3 mån efter lagakraftvunnet beslut. Detta finns i det kontrollprogram som länsstyrelsen fastställt LFV har i skrivelse till länsstyrelsen begärt att få göra några mindre ändringar i kontrollprogrammet. LFV har inte fått några kommentarer på detta från länsstyrelsen, varför LFV tolkar det som ett medgivande till förändringen. Ett reviderat kontrollprogram kommer att utarbetas under Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen förelägger Östersund Garnison, med stöd av 39a och 43 miljöskyddslagen, att utföra undersökningar och kontroll av verksamheten och dess verkningar enligt det föreslagna kontrollprogrammet med smärre, angivna kompletteringar och ändringar. Swedavia följer i tillämpliga delar det kontrollprogram som länsstyrelsen har fastställt. Provtagning av dag- och recipientvatten har på initiativ av Swedavia, utökats de senaste åren. Föreläggandet är uppfyllt.

14 RAPPORT D (34) 7 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3,4 PKT) Anmälan enligt 9:6 MB om en ny brandövningsplats. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om uppläggning av massor på fastigheten Kungsgården 5:1. Meddelande från länsstyrelsen Meddelande från länsstyrelsen Anmälan enligt 9:6 MB om försäljning av bensin vid Åre Östersund Airport. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Begäran om mindre revidering av kontrollprogram- gällande provtagning efter oljeavskiljare, samt tidpunkt för samrådsmöte. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om att använda annat brandövningsbränsle, Sekundol. Meddelande från länsstyrelsen Anmälan om anläggande av mindre platta vid brandövningsplatsen. Meddelande från länsstyrelsen Anmälan om bilrekonditionering, LFV Car Care Meddelande från länsstyrelsen Anmälan om ändring av flygvägar Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV Anmälan om att ta miljötillstånd i anspråk Något beslut i ärendet har inte delgivits Swedavia. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) Swedavias verksamhet vid Åre Östersund Airport, berörs inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter; SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, SNFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28.

15 RAPPORT D (34) 9 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006: PKT) Under året har miljörådgivaren gjort sju stycken interna kontroller av verksamheten. Kontrollerna har bl.a. omfattat uppföljning av checklistor, kemikaliehantering, avfallshantering samt allmän ordning och reda. Egenkontrollen har även förbättrats genom att nya checklistor för kontroller har tagits fram. Rutinen för tillsyn av miljöstationen har förbättrats, bl.a. journalförs kontrollerna i en lista. Rutiner och instruktioner har utarbetats och reviderats i miljöledningssystemet. Dessa samlas i ett system som heter QDHB och som även innefattar drifthandbok. QDHB är gemensamt för de flesta flygplatserna i Sverige. Personalen har genomgått utbildning i systemet och därmed har kunskapen och förståelsen för miljöledningssystemet ökat. Ledningens genomgång av miljöledningssystemet har hållits. Miljörevision av hela miljöledningssystemet genomfördes av Swedavia koncernrevision den 13 oktober I samband med revisionen noterades 2 mindre avvikelser och 4 observationer. Till detta tillkommer de noteringar, 1 mindre avvikelse och 1 observation, som förts över från föregående revision. Avvikelserna åtgärdas enligt med revisorn överenskommen åtgärdsplan. Eftersom Swedavia fått en ny kontaktperson på tillsynsmyndigheten har rundvandring och visning av verksamheten skett under året. Flygplatsen har ansökt om och erhållit tillstånd för hantering av brandfarlig vara från Östersunds kommun. Inför den slutliga avsyningen har samtliga rutiner och instruktioner uppdaterats. I samband med detta förbättrades även märkningen av cisternerna, samt vissa underhållsåtgärder gjordes och nya kontrollistor utarbetades. För att uppfylla invallningskravet för de fyra Jet A1 cisternerna med volymen 50 m 3, som Air BP ansvarar för, har den operativa nivån för respektive cistern sänkts till 45 m 3. Givare som varnar med ljud- och ljussignaler då maxnivån i cisternen närmar sig, samt ett automatpejlingssystem som kan fjärravläsas har monterats på samtliga cisterner. Driftinstruktioner och arbetsbeskrivningar har uppdaterats. Förteckningarna över oljeavskiljare har kompletterats med mer information och ritningar. Samtliga oljeavskiljare har tömts och kontrollerats. Funktionstest av larm har genomförts och där filter funnits har dessa rengjorts. Vid årets samtliga provtagningstillfällen har oljehalten legat under detektionsgränsen. Ingen olja har heller noterats vid tömning av oljeavskiljarna. Swedavia har anlitat Niwentec AB, som är ett ackrediterat kontrollorgan, för underhåll, kontroll och service av kylanläggningar. Leveranser av köldmedier får

16 RAPPORT D (34) endast ske av ackrediterat kontrollorgan. Under 2010 släpptes inget köldmedium ut från anläggningarna på flygplatsen. Årsrapporten bifogas miljörapporten. 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006: PKT) Inga olyckor eller driftstörningar har rapporterats under året. Två klagomål rörande flygbuller har inkommit. Det ena gällde ett lågtflygande Herkulesplan, den klagande hänvisades därför till Försvarsmakten. Det andra klagomålet gällde inflygning bana 12 över Norderön. Med anledning av detta har flygtrafikledningen lagt in en ny radarpunkt som innebär att man inte flyger rakt över Norderön längre. 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006: PKT) Swedavia har stort fokus på energibesparande åtgärder och att minska företagets klimatpåverkan. Sedan 2005 är hela Swedavia, tidigare LFV, klimatneutralt. Det innebär att utsläppen av fossil koldioxid från verksamheten, kompenseras genom att Swedavia bekostar projekt som bidrar till en sänkning av utsläpp i motsvarande grad. Ett stort koncerngemensamt energiprojekt har pågått sedan 2008 fram till slutet av Åre Östersund Airport använder enbart vindkraftsel och fjärrvärmen som används är 100 % förnyelsebar. Under 2010 påbörjades ett arbete med att undersöka möjligheterna att starta ett forskningsprojekt för odling av energihampa, som Jämtkraft skulle kunna använda i fjärrvärmeproduktionen. Flygplatsen har också medverkat i projektet Green Highway som innebär att ett stort antal strategiska platser försetts med laddstolpar för elbilar, utmed sträckan Sundsvall- Trondheim. Vid flygplatsen har två stycken laddstolpar monterats, där resenärer eller besökare gratis kan ladda sin elbil. Motorvärmare har installerats på långtidsparkeringen. Upphandling pågår för att ansluta rampgaraget till befintlig fjärrvärme. Kollektivtrafiken har förbättrats genom att en busslinje till Åre har etablerats. Sedan tidigare finns flygbuss till Östersunds centrum Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten I tabell 4 nedan redovisas förbrukningen av el, fjärrvärme och vatten. Förbrukningen av fjärrvärme och el har ökat något under året, detta beror främst på den stränga vintern 09/10 och den extremt tidiga och kalla vintern 10/11.

17 RAPPORT D (34) Tabell 4 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Förbrukning Elförbrukning, 2 317* 2 099* 2 865* MWh Fjärrvärme, 1 776* 1 485* 1 054* MWh Vatten, m ** 3 997** 6 277** * I dessa siffror ingår byggnader på f d F4-sidan, som inte räknats med i Swedavias förbrukning tidigare. **I siffran ingår samtliga byggnader och brandvattenreservoar på terminalsidan. Tidigare år har endast terminalbyggnaden redovisats Bränsleförbrukning Nedan redovisas bränsleförbrukning i den egna verksamheten samt den mängd flygbränsle som har hanterats på flygplatsen. Förbrukningen av bränslen ligger på liknande nivåer som tidigare år. Tabell 5 Förbrukning av bränslen i egen verksamhet Parameter Bensin 95 (m 3 ) 6,9 5,7 4,9 5,3 6,7 1,1 1,2 Diesel MK1 (m 3 ) 88,8 85,9 83,3 113,0 106,1 18,3 12,0 Jet-A1 (m 3 ) 0,3 0,3 0,2-0, Brandövningar Diesel MK1 (m 3 ) 0,1 0,02 0 0,1 0, Brandövningar Diesel till drift/provdrift av reservkraftsaggregat (m 3 ) 3,1 4,1 2,4 Kommentar: Ökningen av bränsleförbrukningen mellan år 2005 och 2006, beror på att militären tidigare skötte fälthållning och brand. Detta har nu övertagits av Swedavia. Tabell 6 Hantering av flygbränslen Parameter Jet-A1 (m 3 ) Avgas 100-LL (m 3 ) 18,7 22,7 24,6 25,0 24,75 25,7 26,1 Hanteringen av Jet A1 har ökat under året, vilket ligger i linje med den ökande flygtrafiken. Hanteringen av Avgas 100 LL har minskat något.

18 RAPPORT D (34) 12 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006: PKT) Swedavia har sedan flera år tillbaka en koncerngemensam kemikaliegrupp. Ett av gruppens uppdrag är att verka för att mängden farliga kemiska ämnen i verksamheten minskar. Samtliga kemiska produkter miljöbedöms innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och all annan tänkbar information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt pågår. Under 2010 har de kemiska produkter som innehåller ämnen som klassificerats som PRIO utfasningsämnen gåtts igenom och merparten har ersatts eller fasats ut. Även de produkter som finns upptagna i begränsningsdatabasen har gåtts igenom. Ett koncerngemensamt arbete för att upphandla nya brandsläckningskemikalier har inletts. Representanter från kemikaliegruppen, brand och inköp har tillsammans undersökt marknaden på ur brandsynpunkt godtagbara alternativ med bästa möjliga miljöprestanda. Representanter har bl.a. varit på seminarium i Köpenhamn och Gardemoen om nya miljömässigt bättre alternativ som förhoppningsvis kommer att godkännas enligt ICAO. Eftersom det skarpa brandsläckningsskummet AFFF tidigare innehöll miljögiftet PFOS, har arbete också inletts med att ta fram en koncerngemensam rutin för sanering av brandbilarnas skumtankar vid byte till nytt brandskum. Arbetet med att köpa in och byta släckskum planeras vara avslutat i slutet av juni Flygplatsen planerar att framöver använda det förnybara brandövningsbränslet Sekundol 85, som är baserat på etanol. En miljö- och hälsobedömning av produkten är gjord och en omfattande utredning av släckvattnet påbörjades under året. Släckvattenutredningen kommer vara klar i början på sommaren 2011 och ger svar på släckvattnets karaktär samt hur det bör behandlas. Personalen har utbildats i användningen av kemikalieinformationssystemet. Information om inköp och hantering av kemikalier görs vid personalträffar och i miljöutbildning. Rutiner för hantering, inköp och förvaring finns upprättade. Kemikalieanvändningen har inventerats på samtliga avdelningar under året och antalet använda produkter har minskat genom gallring. Till mindre gräsklippare och handredskap används alkylatbensin. Vid elinstallationer används alltid halogenfri kabel Förbrukning av kemiska produkter Använda mängder kemikalier finns redovisat i det kemikalieinformationssystem som finns för flygplatsen och hela Swedavia.

19 RAPPORT D (34) 12.2 Brandövningar Vid flygplatsen saknas f n möjlighet till brandövningar. I dagsläget skickas brandmännen till den kommunala räddningstjänstens brandövningsplats, för varma övningar. Under 2010 har några mycket enkla varma brandövningar genomförts vid ett fåtal tillfällen. Dessa övningar ägde rum på en betongplatta inom flygplatsområdet (f d platta syd), där avloppet är anslutet till en oljeavskiljare. Något släckmedel förutom vatten, användes inte vid övningarna. Under 2007 har en anmälan om att anlägga en ny brandövningsplats, inlämnats till länsstyrelsen. Brandövningsplatsen kommer att ligga på tidigare platta syd. Under 2009 har 2 anmälningsärenden lämnats in till länsstyrelsen, som rör brandövningsplatsen. Anläggande av en mindre platta för s k smutsiga övningar, där allt släckvatten kommer att samlas upp. LFV har också anmält att få använda Sekundol istället för gasol som övningsbränsle. Sekundol är en restprodukt vid etanolframställning, en alkohol och som är till 100 % förnyelsebart bränsle. Det släckmedel som kommer att användas vid övningarna är endast vatten. Från övningsplattan kommer vattnet att avledas via oljeavskiljare till dagvattnet. Under 2008 lät LFV gjuta en helt ny betongplatta. På denna har en flygplansatrapp monterats. Även en mindre byggnad för styrning av bränsletillförseln till övningsanläggningen har byggts. Anläggningen kommer att färdigställas under Det filmbildande släckmedlet AFFF används inte vid några övningar. Medlet finns endast för att kunna användas vid behov i skarpa lägen. En upphandling av brandläckningsskum pågår centralt inom Swedavia, se ovanstående avsnitt Halkbekämpning För halkbekämpning av bansystemet används urea,(nh 2 ) 2 CO, som innehåller 46,6 % kväve. Den förbrukade urean går ut i dagvattensystemet eller perkolerar genom marken mot grundvattenytan. Dagvattnet från banan leds via dagvattenbrunnar vidare till diken som bl a passerar Glasättflon innan det rinner vidare mot Storsjön via Lövtorpsbäcken. Den sand som har använts under året har lagts ut på gångbanor, parkeringar m.m. inom flygplatsområdet. I nedanstående diagram och tabell redovisas ureaförbrukningen mellan åren Den långsiktiga trenden har varit sjunkande sedan LFV övertog driften av flygplatsen 2006, vilket är mycket positivt. Under året har förbrukad mängd urea för halkbekämpning ökat jämfört med föregående år, vilket beror på väderförhållandena. Swedavia använder i möjligaste mån mekanisk bearbetning, sopning och blåsning, för halkbekämpning av banan. Urea används då väderförhållandena är sådana att den mekaniska behandlingen inte räcker till. Personalen jobbar aktivt för att hålla goda bromsvärden på banan utan användning av kemikalier. Viktigt att komma ihåg är dock att användningen av urea är mycket väderberoende. Vid underkylt

20 ton Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT D (34) regn och temperaturer nära noll kan det vara svårt att klara godkända bromsvärden utan ureautläggning Ureaförbrukning År Urea (ton) Figur 1 Ureaförbrukning Tabell 7 Årsförbrukning av ämnen för halkbekämpning och avisning Parameter/År Sand (ton) 37,0 108? Urea (ton) 42,0 27, Glykol typ I (m 3 ) 1 55,4 42,5 42,8 47,3 46,6 42,7 26,4 Glykol typ II (m 3 ) 11,0 8,9 15,7 18,2 11,3 9,5 6, Avisning För avisning av flygplan används en avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykolen förekommer i två olika typer (typ 1 och typ 2). Skillnaden mellan dessa består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen, mer lättflytande och med låg vidhäftning. Typ 2 är mer geléartad och har en hög vidhäftningsförmåga. När typ 1 används går spillet lättare att samla upp, medan typ 2 inte ger så mycket spill på plattan eftersom det mesta sitter kvar på flygplanet. Vid beräkning av andel glykolspill som samlas upp enligt villkor 13 antas 80 % av använd mängd resultera i spill som teoretiskt sett kan samlas upp. Övrigt följer med flygplanen och sprids diffust. 1 Glykol är normalt blandat med vatten t.ex. är typ I 70 % glykol och 30 % vatten. Typ II är blandat 50 /50. För att beräkna hur mycket glykol som förbrukats och återsamlats räknas all glykol om till 100% glykol.