Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(7) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Förverkligande av ungdomsstrategin Dalarna- OFB LH Sveriges bästa ungdomsregion AU RD 2012/88 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning av Linnea Hassis 5. Regionfrågan OFB GC RD 2015/59 AU Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta Region Dalarna ska bjuda in de politiska partierna att utse företrädare till regionprövningsgruppen där regionfrågans olika lösningar för Dalarna får prövas. Gruppen beslutar självt om sin arbetsplan och sina arbetsformer och administrativt stöd ges till gruppen av Region Dalarna. Ärendet bifogas

2 2(7) 6. Förslag på utvecklingsåtgärder avseende OFB HJ Tåg i Bergslagen AB AU RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som ägare av Tåg i Bergslagen AB att ställa sig bakom utvecklingsåtgärderna för bolaget enligt bilaga. Ärende bifogas. 7. Förslag till remissvar på Västmanlands läns landstings OFB HJ Trafikförsörjningsprogram AU RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Västmanlands läns landstings Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas. 8. Förslag till remissvar på Region Jämtland Härjedalens OFB HJ Trafikförsörjningsprogram AU RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Jämtland Härjedalens Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas

3 3(7) 9. Förslag om anskaffning av spårfordon och OFB HJ borgen för finansiering för tågköp AU RD 2015/18 Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: 1. köpa 1,25 tågandelar av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK på uppdrag av Tåg i Bergslagen AB, 2. hemställa hos landstinget Dalarna om 8,75 miljoner SEK, 3. teckna uppdragsavtal med AB Transitio om bolagets köp av tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning från Region Dalarna, 4. ge AB Transitio i uppdrag att köpa 1,25 tågandelar, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning samt upphandla finansiering för det, 5. de 1,25 tågandelarna vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK, 6. teckna hyresavtal för tågen med AB Transitio, 7. teckna uthyresavtal för tågen med Tåg i Bergslagen AB, 8. teckna borgen för AB Transitio så som för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, 9. föreslå Region Dalarnas medlemmar godkänna att förbundet tecknar borgen om 8,75 miljoner SEK, 10. föreslå landstinget Dalarna att teckna borgen för Region Dalarna såsom för egen skuld om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdes-komponenter och strategisk utrustning, 11. besluten gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas av Region Gävleborg, Region Örebro och Landstinget Västmanland. Ärende bifogas. 10. Förslag på ändringar av AB Transitios bolagsdokument OFB H AU RD 2014/164 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen att som ägare av AB Transitio godkänna föreslagna förändringar av AB Transitios bolagsdokument samt att signera ändringsavtal. Ärende bifogas 11. Åtgärdsplan färdtjänstlegitimering OFB LN RD 2015/128 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Direktionen föreslås i ett första steg besluta att anta följande förslag på åtgärder för att korta handläggningstiderna utifrån den åtgärdsplan som presenterats på AU Ärende bifogas

4 4(7) 12. Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan OFB LF AU RD 2015/119 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Besvara remissen med föreslaget remissvar. Ärendet bifogas 13. Remiss Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: OFB KS Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) AU RD 2015/108 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring. Ärende bifogas 14. Valärende: Ersättare i Landstinget Dalarnas OFB CL Länshandikappråd AU RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Till ersättare i Landstinget Dalarnas Länshandikappråd utses XX 15. Valärende: Revisorssuppleant i Stiftelsen Dalahem AU CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Till revisorssuppleant i Stiftelsen Dalahem utses XX

5 5(7) 16. Projektansökningar OFB EB RD U AU Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta bevilja nedanstående projekt medfinansiering. Diarienr U 2015/46 U 2015/45 Projekt Sökande Lead Part - förberedelse CEPA ITSdalarna utvecklings AB Förstudie affärsnätverk Dalarna Näringslivet FalunBorlänge U 2015/51 Hedmark - Dalarna samarbetet Fas 2 U 2015/12 U 2015/41 U 2015/42 U 2015/47 U 2015/48 Region Dalarna Företagsutveckling - 7 kommuner i samverkan Älvdalens kommun Ökad konkurrenskraft för arbetsintegrerade sociala företag Dalarna - ÖKA 2.0 Coompanion Dalarna Flera hållbara företag i tillväxt Almi Företagspartner GävleDala AB KTP Energi - hållbar kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv Högskolan Dalarna KTP Smart specialisering - hållbar kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv Högskolan Dalarna U 2015/43 Energikompetenscentrum - etablering av kunskapsområdet energieffektiv samhällsbyggnad U 2015/49 Högskolan Dalarna Smart specialisering - starka företag i Norra Mellansverige Region Dalarna Sökt belopp

6 6(7) U 2015/40 U 2015/50 Hållbart Västerbergslagen - nätverk för hållbar utveckling och ökad SMF konkurrenskraft AB Samarkand2015 GRIPnu Hedemora Näringsliv AB U 2015/53 ADMA Stiftelsen Teknikdalen Beslutsförslag bifogas. 17. Ansökan till Socialfonden OFB KR/GE RD 2014/196 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden Ärende bifogas 18. Gränskommittén för Hedmark - Dalarna, finansiering 2015 OFB LF RD U 2015/51 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Finansiera Gränskommittén Dalarna Hedmark under 2015 genom avsättning av ur anslaget för regionala utvecklingsåtgärder 1: Finansiera Gränskommittén Dalarna Hedmark under 2015 genom avsättning av från Region Dalarnas verksamhetsmedel. Ärende bifogas 19. Direktionens sammanträdesplan 2016 CL RD 2015/88 Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Det justerade sammanträdesschemat för direktionen 2016 antas. Sammanträdesschema bifogas

7 7(7) Överläggningsärenden 20. House of Dalarna och O-ringen OFB LF AU Muntlig föredragning av Lennart Färje 21. Lägesrapport 3 för Management and OFB ÅÄ/JQ Coordination project mellan Dalarna och AU Hubei och Youth VIP Dalarna/Hubei RD 2012/142, 2012/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 22. Regiondirektörens rapport TO Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärende bifogas 23. Delegationsbeslut och anmälningar CL Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 24. Övriga ärenden

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Göran Carlsson Datum Direktionen Diarienummer 2015/59 Bildande av direktvald region för/med Dalarna? Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta Region Dalarna ska inbjuda de politiska partierna att utse företrädare till regionprövningsgruppen där regionfrågans olika lösningar för Dalarna får prövas. Gruppen beslutar självt om sin arbetsplan och sina arbetsformer och administrativt stöd ges till gruppen av Region Dalarna Beslutsunderlag En bildande av en eventuell direktvald region för Dalarna inom nuvarande länsgräns eller med Dalarna som en del av en storregion har åter aktualiserats. Storregioner då främst genom regeringens beslut om länsindelningskommittén som har i uppdrag att till 2017 lämna förslag om en ny länsindelning som innebär väsentligt färre län och landsting. En egen region för Dalarna då genom fortsatta diskussioner på vårens verksamhetsdagar, i direktionen och i AU som den av direktionen utsedda preliminära regionbildningsgruppen. Men också genom pågående utveckling som i olika regionala avsiktsbeslut skulle innebära att antalet direktvalda regioner inom oförändrade länsgränser ökar från totalt två förra året till 16 stycken år I diskussioner på AU prövades frågan om det nu finns anledning att ytterligare initiera den politiska processen för prövning av regionfrågan i Dalarna. Detta genom att få till stånd en bred parlamentarisk regionprövningsgrupp med företrädare för alla partier som har plats i landstingsfullmäktige. En grupp som skulle pröva vilket väg Dalarna ska gå i regionfrågan. I den diskussionen har främst utkristalliserats två alternativa vägar. En är att bilda en egen region inom nuvarande länsgräns 2018 eller 2019 och en annan är att gå direkt in i en eventuell kommande storregion vilket bedöms kunna ske först Vägen kan förstås också bestå av att först bilda egen region för att från den gå vidare och bli en del av eventuell kommande storregion. Egen region i Dalarna är en fråga som i mycket ägs i länet medan en storregion och dess geografi nog denna gång är en fråga väsentligt mer för regering och riksdag. För en egen region krävs ett regionalt och lokalt politiskt ställningstagande formulerat i en ansökan till regeringen medan någon ansökan nog inte ska göras vid storregion där kartan, och därmed förslaget, kommer att ritas av länsindelningskommittén.

9 2(2) I båda fallen är det dock av väsentlig betydelse att få till en bred politisk process där frågan om vad Dalarna vill läggs fast och när detta i så fall borde ske. Här blir partiernas roll mycket betydelsefull och den breda parlamentariska regionprövningsgruppen som föreslås bör därför bestå av ledamöter utsedda av partierna själva. Den grupp bestående av tre politiska företrädare som Dalarna av SKL ombetts att utse är enligt SKL företrädelsevis avsedd att medverka i diskussioner om storregioner både gentemot länsindelningskommittén och SKL. Den parlamentariska regionprövningsgruppen är tänkt för den politiska process som ska pröva vilken väg Dalarna ska gå framöver i regionfrågan; region eller inte, egen region i Dalarna och/eller Dalarna som en del av en kommande eventuell storregion. I regionprövningsgruppen kan alla partier medverka och pröva frågans olika lösningar samtidigt som såväl landsting som länets kommuner kan ges samma möjligheter via ledamöterna. Det senare förstärks därtill av diskussioner i Region Dalarnas direktion där ledande företrädare för landstinget och länets alla kommuner återfinns. Regionprövningsgruppen bör också för sitt arbete tilldelas särskilt administrativt stöd vilket Region Dalarna också är beredda att göra. Mer underlag i regionfrågan finns i bilaga till tjänsteskrivelsen. Göran Carlsson Beslutet ska skickas till Samtliga partier med ledamöter i landstingsfullmäktige Landstinget Dalarna och samtliga länets kommuner

10 Underlag Sida 1(4) Handläggare Göran Carlsson Datum Diarienummer 2015/59 Beskrivande underlag för Direktionen angående regionfrågan Regionfrågan i utredningar genom åren Frågan om den svenska regionala politiska nivån har under 25 år varit föremål för ett antal offentliga utredningar. De mest kända är PARK-kommittén (med huvuduppdraget att utvärdera pågående försöksverksamhet i Västra Götaland, Skåne, Gotland och Kalmar län) med betänkandet år 2000 och Ansvarskommittén med sitt omfattande huvudbetänkande Därtill kan nämnas den parlamentariska regionberedningen (lämnat 1995) och utredningsuppdraget till Mats Sjöstrand (lämnat 2012). Samtliga dessa utredningar föreslog att en direktvald politisk regional nivå skulle ges ett utvidgat ansvar inte minst för regionala utvecklings(tillväxt)frågor. Utöver ansvarsområdet har utredningarna även tagit upp och prövat geografin för den regionala nivån med oförändrade länsgränser och/eller utvidgning till s.k. storregioner. Regionfrågan och geografi En region kännetecknas av att den omfattar en direktvald politisk nivå med utvidgat utvecklingsuppdrag gentemot regionförbund (i lagstiftning kallad kommunala samverkansorgan) och förstås län där det regionala utvecklingsansvaret fortsatt ligger på länsstyrelser. Direktvalda regioner finns nu med två s.k. storregioner (Västra Götaland och Skåne) och åtta regioner med en sedan tidigare oförändrad länsgräns (Gotland, Halland, Jämtland, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg). Sedan storregionerna Västra Götaland och Skåne startades som försöksverksamhet under andra halvan av 90-talet har inga nya sådana tillkommit. Den process som ganska nyligen tagit fart med bildande av nya regioner med en oförändrad länsgeografi är den som dominerar. Regionfrågan i Dalarna När PARK-kommittén la sitt förslag som ville öppna för nya försöksverksamheter ledde det till att ett arbete startade i Dalarna med målet att få fram en ansökan om en sådan också här. Regeringen valde dock att inte följa kommitténs förslag utan föreslog i stället att inga fler direktvalda regioner skulle släppas fram (Västra Götaland och Skåne skulle få fortsätta) och i stället skulle man få bilda kommunala samverkansorgan om alla kommuner var överens och vid ett godkännande skulle man då få överta vissa regionala utvecklingsuppgifter från länsstyrelsen. I Dalarna omvandlades arbetet med en ansökan om försöksverksamhet till en om ett kommunalt samverkansorgan. En sådan ansökan lämnades in och ledde till att Region Dalarna bildades officiellt 1 januari 2003.

11 Länsindelningskommittén och storregioner Regeringen tillsatte och gav direktiv till länsindelningskommittén den 2 juli. Denna ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Man ska i arbetet utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor som transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och god miljö. De ska utgå från kommungränser och gränserna för s.k. arbetsmarknadsregioner eller funktionella regioner. Kommittén ska vidare föreslå hur landstingen som då bildas ska tilldelas det regionala utvecklingsansvaret och utreda vilka förvaltningsuppgifter det innebär. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 augusti 2017 och vara så utformat att det kan träda i kraft senast 1 januari Om man föreslår bildandet av nya storregioner redan till 2019 ska förslag om detta ingå i ett delbetänkande som lämnas senast 30 juni Processer med regionbildning, genomförda eller planerade Fram t.o.m fanns det sammanlagt 4 regioner (Västra Götaland, Skåne, Gotland och Halland) i Sverige tillkom ytterligare sex direktvalda regioner (Jämtland, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg) som samtliga gick till region från ett regionförbund. Utvecklingen från nu och fram t.o.m grundat på pågående processer i respektive län och dessa innebär följande om de alla fullföljs; Region, varav storregion Regionförbund Lst utv.ansvarig avser Norrbotten, Västernorrland, Västmanland och Uppsala län att bilda region (ansökan inlämnad av de tre första och Uppsala län lämnar senast 30 september) vilket minskar antalet länsstyrelser med utvecklingsansvar med tre och antalet regionförbund med en avser Stockholm bilda region vilket tar bort det sista länet med länsstyrelsen som regionalt utvecklingsansvarig 2019 planerar ytterligare tre län gå från regionförbund till region, nämligen Värmland, Kalmar län och Blekinge. I tre län finns i nuläget ingen nedtecknad avsiktsförklaring med ett årtal angivet som mål för en regionbildning; Västerbotten, Sörmland och Dalarna

12 Bildande av nya regioner inom nuvarande länsgränser Ansökan om bildande av en sådan region ska lämnas till regeringen av landstinget och med i denna ska finnas yttranden från kommunerna i länet. I samtliga fall är det en fråga som ska behandlas av respektive fullmäktige. Starten av en sådan region kan ske vid vilket årsskifte som helst (inte någon koppling till allmänt val). Dock ska enligt nuvarande praxis en ansökan lämnas in senast 30 september två årtal innan starten av regionen (vid start 1 januari 2019 ska en ansökan vara inlämnad till regeringen senast 30 september 2017 men kan förstås lämnas tidigare om mer tid önskas för själva bildandearbetet). I regeringsförklaringen 2014 sägs om regionbildning; De landsting som så önskar ges möjlighet att bli regioner vilket tyder på att regeringen har för avsikt att positivt behandla alla inkommande, och redan inkomna, ansökningar som uppfyller grundkraven om bland annat kommunal förankring. När man bildar en region inom Dalarnas länsgräns så lägger man samman Landstinget Dalarna och Region Dalarna även om den senare formellt avvecklas. Ansvarsområdena blir desamma som de sammantaget har i dagsläget plus att ytterligare regionala utvecklingsfrågor överförs från länsstyrelsen utöver de som tidigare redan förts till Region Dalarna. Landstingets direktvalda parlament landstingsfullmäktige blir en del av regionens politiska struktur och byter i regel efter eget beslut namn till regionfullmäktige. Inga ändringar i sig äger rum vad gäller i lag och författning specialreglerade uppgifter eller Kommunallagens tillämpning. Landstingets beskattningsrätt blir regionens och regionförbundets rätt att disponera statliga regionala tillväxtmedel blir också de regionens, dock att andelen man då disponerar av Dalarnas sammanlagda medel ökar (praxis vid regionbildning är hitintills 95 % att jämföra med Region Dalarnas nuvarande 60 % där länsstyrelserna disponerar resterande del i båda fallen). Kontaktpersoner för länsindelningskommitténs arbete med ny regional indelning En skrivelse har nyligen gått ut till länen från SKL där de inbjuder till att utse kontaktpersoner inför bland annat en första diskussion med länsindelningskommittén. Kommittén har vid överläggningar med SKL framfört önskemål om en nationell referensgrupp i vilken dessa kontaktpersoner ska ingå. Som kontaktpersoner bör enligt SKL utses tre ledande politiska företrädare som representerar såväl majoritet som opposition men även länets kommuner. En första överläggning i referensgruppen planeras till 21 oktober SKL föreslår samtidigt att man i respektive län bildar en arbetsgrupp för att möjliggöra en bredare representation såväl när det gäller partier som kommuner (vilket sammanfaller med Dalarnas aktuella planer på bildandet av en parlamentarisk grupp bestående av representanter utsedda av de politiska partierna på samma sätt som vid föregående regionbildningsprocess). Aktuell tidsaxel för bildande av region inom nuvarande länsgräns respektive storregion Avslutningsvis återfinns en tidsaxel där praxisdatum för ansökan om att bilda region inom nuvarande länsgräns lagts in liksom de datum som anges i länsindelningskommitténs direktiv angående betänkanden samt avrapporteringar till regeringen.

13 Att särskilt notera i det senare fallet är att om kommittén vill föreslå bildande av någon ny storregion med start 2019 ska detta framgå i ett delbetänkande som då ska läggas fram redan i juni I övrigt gäller vid start av storregion såvida man inte föreslår att bildandet på något sätt kan frikopplas från genomförande av allmänt val - att sådana då kan startas först 2023 vilket sammanfaller i tid med direktivets krav på att förslagen ska vara så utformat att det kan träda i kraft det året.

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin Datum Direktionen Diarienummer RD 2015/128 Förslag till åtgärder för att korta handläggningstiderna för tillståndsgivning av Färdtjänst. Förslag till beslut Direktionen föreslås i ett första steg besluta att anta följande förslag på åtgärder för att korta handläggningstiderna utifrån den åtgärdsplan som presenterats på AU Ärendet Föreslagna på åtgärder. Personer som är 90 år eller äldre och ansöker om färdtjänst erhåller ett färdtjänsttillstånd med en ledsagare genom ett förenklat beslutsförfarande och utan omfattande utredningsarbete. De över 90 år som ansöker om riksfärdtjänst och beviljas det enligt lagen om riksfärdtjänst ska åka bil alternativt specialfordon och behöver därmed inte använda sig av allmänna kommunikationer. Beslutsunderlag Åtgärdsplan långa handläggningstider för färdtjänsten i Dalarna

35 Sida 1(6) Handläggare Amelie Sahlin Datum Åtgärdsplan Långa handläggningstider Färdtjänstenheten Region Dalarna Bakgrund: Målet för handläggningstiden för att få ett besked om ett färdtjänsttillstånd är fyra till sex veckor. Idag den 11 juni uppgår handläggningstiden till 19 veckor och det finns omkring 700 inkomna ärenden av olika dignitet men som alla handläggs individuellt. Ärendehögen förväntas också att öka under sommarmånaderna vilket dels beror på att flera ansöker om riksfärdtjänst under sommaren samt att vi inte har ordinarie bemanning. Men det har nu efter sommaren visat sig att de värsta farhågorna inte besannats och vi har en mer positiv trend dock inte långsiktigt hållbar. Vi har 15 veckors handläggningstid och omkring 500 inkomna ärenden. Färdtjänsten Dalarna har under det senaste året bedrivits med en personal kort på grund av långtidssjukskrivning. Det har heller inte funnits någon person att sätta in vid kortare sjukskrivningar, vård av barn eller annan kortare ledighet. Detta har slitit hårt på personalen vilket nu visar sig i form av ytterligare en långtidssjukskrivning med stressrelaterade symtom. De flesta av färdtjänsthandläggarna börjar också nå taket på sitt flexsaldo på 60 timmar då det inte går att ta ut den inarbetade tiden vilket behövs för återhämtning. De har även i omgångar arbetat helger som de tar det ut i betalning så det ligger inte på flexen. Två personer har avslutat sina anställningar vilka har återinsatts samt att vi inför denna sommar 2015 tagit in två extra resurser för att möjliggöra semester och välbehövlig återhämtning. Dock tar det förhållandevis lång tid att lära upp de nya resurserna i själva handläggningsutövandet för att säkerställa myndighetsutövandet, vilket samtidigt är tid som måste tas från de ordinarie handläggarna vilket tillfälligt kan leda till ökade handläggningstider. Det är många moment och rutiner som de behöver bli förtrogna med för att säkerställa vårt myndighetsutövande. Då alla färdtjänstansökningar i Dalarna nu behandlas likvärdigt medför det också att flera enligt färdtjänstlagens bedöms mera stringent. Det har medfört Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

36 2(6) flera omprövningar och rättsliga processer i vårt arbete än tidigare. Även om det i stort sett nästan alltid varit till vår fördel så till vida att vi gjort en korrekt tolkning av lagen så tar det personella resurser från färdtjänsthandläggarna som inte kan ägan sin arbetstid åt handläggning av nya ärenden. Förslag på eventuella åtgärder: Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet En åtgärd för att vi ska få ner handläggningstiderna kan vara att bevilja alla över 90 år och att de erhåller färdtjänst med en ledsagare. Detta ska ske genom ett förenklat beslutsförfarande utan omfattande utredningsarbete. + Det skulle minska handläggningstiden på kort sikt väsentligt då vi uppskattar att det rör sig om cirka 200 personer, dock går det en resurs som bara kommer att behöva arbeta med bara det under en period innan det kan göras löpande. En risk med det kan vara att det är fördyrande för kommunerna i och med att fler får resa dock visar statistiken att det är en åldersgrupp som idag inte reser särskilt ofta. En annan risk kan vara att det med denna nya riktlinje dyker upp flera ansökningar speciellt där det inte finns kollektivtrafik. (Det är 3187 personer i Dalarna som är 90 år eller äldre enligt regionfakta.)

37 3(6) Födelseår Ärenden Totalt 603 Fig 1. Visar alla nyinkomna ärenden i april 2015 till det ska läggas ett 60-tal omprövningar, 40- tal riksfärdtjänstärenden och omsorgsresor. Källa: Region Dalarna Färdtjänsten Figur 2. Visar hur många enkelresor en person med färdtjänsttillstånd gjorde i genomsnitt Källa: Trafikanalys Förändringar/kompletteringar i Färd- och riksfärdtjänstreglementet Ett enklare ansökningsförfarande i samspel med kommunerna skulle kunna kapa handläggningstiden genom att de personer som bor på ett särskilt boende (med en avgränsning till äldreboende eller demensboende med dygnetruntservice) beviljas färdtjänst. De personerna har redan handlagts inom kommunen och genom att skapa en rutin mellan kommunen och Region Dalarna skickar kommunen en förenklad ansökan och en kopia på beslutet för särskilt boende till Färdtjänsten Dalarna som beviljar tillståndet. + Det kan vara tillräckligt med en kontakt för personen och anhöriga i en ny livssituation. Det kan ta lite tid innan den nya rutinen är inarbetad i alla kommuner då det blir ett moment till för en redan belastad socialtjänst.

38 4(6) Det är svårt att uppskatta antalet personer på hur många det kan komma att gälla och därmed svårt att förutse vilka kostnader det för med sig men de torde inte vara en grupp som reser så frekvent. Personalförstärkning Möjliga åtgärder för att minska handläggningstiden kan vara att anställa flera handläggare. Vi har under sommaren 2015 lärt upp sammantaget 6 personer, 2 ordinarie handläggare, 2 vikarierande handläggare under sommaren, 1 praktikant (som nu vikarierar) och 1 administratör. Det är inte att betrakta som en snabb lösning då det tar mycket tid i anspråk att lära upp nya handläggare. Men på längre sikt torde det vara ett alternativ att se över bemanningen då handläggningstiden inte varit nere på de nivåer som förväntat sedan starten Av de sommarvikarier vi nu har satt in förväntas de kunna sättas in som vikarier vid kortare ledigheter och kortare sjukskrivningar, vilket endast är möjligt om det finns upparbetad personal. Det i sig ger inte något snabbt resultat då det tar mycket tid från den ordinarie personalen. Ökade omkostnader. Effektivisera arbetsprocesser Effektivisera och förenkla handläggningsprocessen utan att äventyra myndighetsutövandet är svårt och kanske inte ens gångbart i ett utsatt läge. Kanske ska vi lägga allt mindre arbete i det skriftliga bemötandet som alla juridiska processer och renodla och utforma mer standardiserade svar vilket skulle kunna öka kostnaderna för kommunerna om inte vi inte bemöter allt så noggrant. Räkna på hur mycket tid det tar att säkerställa ett ärende genom att diskutera det med andra handläggare. Här finns det kanske lite tid att spara för de handläggare som arbetat ett tag men för de nya är det inte tänkbart. Ett schema och kan göras till efter semestern så att det blir mera styrt i tid. Troligen en ganska riskfri åtgärd. Utreda omfattningen av arbetet med omsorgsresorna Enligt ett särskilt avtal RD 2012/49 så ska region dalarna hantera omsorgsresor. Det är ett begrepp och innehåller olika resor för olika kommuner. Det här behöver vi se över så att det är rätt arbete som vi utför åt respektive kommun. Men vi räknar med att går åt cirka 0,2 procents tjänstgöringsgrad att handlägga detta. Det görs ingen prövning hos oss på färdtjänsten huruvida personen är berättigad att resa eller inte utan det är bara ett förfarande i SAM 3001 som är vårt tekniska sytem, sedan måste kommunen ändå utföra själva beställningen av resan till BC.

39 5(6) Riksfärdtjänst Utgångspunkten för bedömning av riksfärdtjänst är alltid allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare. Väldigt sällan eller i mycket speciella fall kan taxi eller specialfordon bli aktuellt. Detta medför ofta att den sökande och speciellt äldre sökande inte genomför sina resor. De känner sig inte bekväma med situationen att ta sig av och på de allmänna kommunikationerna. Detta även om de flesta kommunikationer numer är funktionsanpassade, extra jobbigt upplevs det om det medför ett eller flera byten från tåg till tåg eller buss till tåg då inte tror sig hinna. Detta leder till många fall av överklagande och rättsliga konsekvenser. Vi kan idag inte skilja på de överklaganden som kommer in till oss huruvida de gäller färdtjänst eller riksfärdtjänst men vi har påbörjat ett arbete att skilja dem åt men upplevelsen är den att riksfärdtjänsten oftare överklagas. Att den äldre får resa tillsammans med en ledsagare har inte heller varit till någon hjälp för den sökande mycket beroende på att de inte har någon som kan resa med dem och de anhöriga de har i livet är ofta de som de ska besöka och målet med själva resan. Därför föreslår vi att alla över en viss ålder får beviljas riksfärdtjänstresa med bil eller specialfordon. + Vårt arbete underlättas genom att de för oss mentalt påfrestande samtalen från förtvivlade sökande eller dess frustrerade anhöriga skulle minska. Minskade överklagningar och efterföljande rättsligt arbete skulle minska. Vi nyttjar inte den anpassade kollektivtrafiken som samhället redan betalar för. Ökade omkostnader för kommunerna. Analys av åtgärderna i förhållande till varandra Det snabbaste resultatet för att få ner handläggningstiderna till omkring 10 veckor är nog att ge en viss åldersgrupp som söker färdtjänst ett färdtjänsttillstånd. Enda risken är att vi får fler ansökningar i och med att det blir känt men det blir ju ändå en förenklad handläggning. Att ge de som bor på särskilt boende på grund av ålder eller demens färdtjänsttillstånd är bra men det är svårare att få ett snabbt resultat då det kan ta ett tag innan vi har ett upparbetade rutiner med kommunerna. Men på längre sikt kan det vara ett klokt alternativ för att hålla nere handläggningstiderna men ändå ha en rättssäker hantering och bedömning. Arbetsbesparingen och säkert även det upplevda missnöjet med att vi vid riksfärdtjänstresor måste hänvisa till allmänna kommunikationer. Vilket kan spara tid och kraft, i första hand för att minskade överklagningarna och i andra hand samtal från upprörda anhöriga. Att effektivisera arbetsprocesserna kommer vi att arbeta med löpande dock är belastningen utifrån allt för hög för ett gemensamt utvecklingsarbete på

40 6(6) enheten just nu. Men självklart kommer vi fortsättningsvis även att se över våra arbetsrutiner då det säkert finns tid att spara men inte i den omfattningen att vi kommer att sänka handläggningstiden snabbt. Utökade personalresurser är givetvis en dröm för medarbetarna som läget är just nu och kanske behöver man göra en översyn om bemanningen är rätt i förhållande till arbetsbelastningen. Men om vi lyckas korta handläggningstiden med något av de ovanstående förslagen så kan det ju hända att allt kommer i en annan dagar. Samt det faktum att vi efter denna sommar lärt upp flera personer och förhoppningsvis kan vi behålla dessa under hösten och sätta in som vikarie vid kortare sjukdom/vab eller annan frånvaro. Till översynen bör det också tas ställning till hanteringen av omsorgsresorna hur stor roll det spelar är oklart men bra att veta om bemanningen var anpassad till det. För att komma ner till tio veckors handläggningstid i snabb takt krävs det att flera av ovannämnda förslag genomförs i kombination alternativt att vi gör dem etappvis tills vi är nere på en för oss på Region Dalarna är en acceptabel handläggningstid för våra medborgare. Amelie Sahlin

41 REMISSVAR Sida 1(2) Handläggare Lennart Färje Datum Diarienummer RD 2015/119 Visa vägen - Dalarnas Kultur- och bildningsplan (remissversion) Region Dalarna har fått Landstinget Dalarnas förslag till Kultur- och bildningsplan på remiss. Region Dalarnas svar tar sin utgångspunkt i Dalastrategin och de kompetensområden som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Region Dalarna anser att det finns goda argument för den nu sammanhållna kultur- och bildningsplanen även om det leder till en del oklarheter i dispositionen av dokumentet. Kultur- och bildningsplanen redovisar på ett mycket förtjänstfullt sätt de nationella mål och angelägna prioriteringar som ska styra de regionala verksamheterna. I hänvisningen till Dalastrategin poängteras demokrati och livsmiljö. Kopplingen mellan kultur och bildning som skapare av en grogrund för kreativitet, entreprenörskap och innovationer finns också nämnd. I det Landsbygdspolitiska programmet för Dalarna 1 beskrivs att ett rikt kulturliv är av stor betydelse för Dalarnas utveckling och attraktivitet, både genom egen kraft och genom att bidra till nya kopplingar mellan närings- och kunskapsområden som Kulturella och Kreativa Näringar som kan ha en ökad betydelse för näringslivet i länet och på landsbygden. I den aktuella planen beskrivs Kulturen som en viktig faktor på landsbygden, men då mer utifrån vikten att kulturen finns även på landsbygden. Kulturens möjliga positiva effekter på entreprenörskap, företagande och möjligheter att erbjuda arbetstillfällen lyfts inte fram på ett lika tydligt sätt. Under avsnittet Arkitektur och design saknar vi andra delar av näringslivet vid sidan av arkitekter och designers. De som bygger och vidmakthåller våra hus är en viktiga aktörer att samverka med. De tar också viktiga roll i Dalarnas innovationsarbete och bör vara möjliga samverkansparter. Kultur- och bildningsplanen har mycket förtjänstfullt ett tydligt fokus på barnoch ungdomar. Trots detta så synliggörs inte gruppen unga vuxna så tydligt. Prioriteringen på unga i skolåldern inom kulturverksamheternas är betydligt starkare. Region Dalarna saknar en beskrivning av hur begreppet ungdomsperspektiv ska tolkas i kultur- och bildningsplanen. Beskrivningen av begreppet återfinns t.ex. i Region Dalarna Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion och i den nationella ungdomspolitiken. Där betonas bland annat att unga är och måste be- 1 Region Dalarna, antaget 2014.

42 2(2) traktas som en mångfald av individer. Det är också lite otydligt om man i planen vänder sig till hela målgruppen unga vuxna (13-25 år). Vi saknar beskrivning av och insatser särskilt riktade till den målgruppen. Region Dalarna skulle också vilja se mer av en tydlig beskrivning av unga som en kraft i den regionala utvecklingen, som nyskapande kulturutövare. Skrivningarna i förslaget pekar mer mot att utgångspunkten är rättighetsperspektivet och inte ett utvecklingsperspektiv det ena utesluter inte det andra. I inledningen av avsnittet - Barn och unga, skulle vi gärna se att bredare demokratisk aspekt av ungas delaktighet och inflytande lyfts fram. Exempelvis folkbildningens roll i ungas demokratiska skolning. Region Dalarna skulle också vilja se att Landstinget Dalarna, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare fortsättningsvis deltar som en aktiv part i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Det rimmar väl med den avsiktsförklaringen som avgivits. I avsnitt 8 - Bildning, bedömer Region Dalarna att kultur och bildningsplanen på ett övergripande plan fångat de intentioner som beskrivs i Dalastrategin. I avsnittet återfinns förslag på hur folkbildningen som resurs för regionens utvecklingsarbete kan stärkas. Vi ser mycket positivt på skrivningarna att landstinget i egen regi kommer att genomföra en genomlysning av Folkhögskolorna, med fokus på Folkhögskolornas framtida roll i den regionala utvecklingen. En sådan genomlysning skulle vara värdefull att genomföra/få genomförd för/i samtliga Folkhögskolor i länet. Om möjligt, vore det dessutom intressant att få studieförbundens möjligheter i detta avseende belysta. Region Dalarna vill också slutligen än en gång peka på kulturens möjligheter i rollen av tillväxtfaktor och grund för entreprenörskap och innovationer. Det gör vi i medvetande om kulturens egenvärde och dess självklara och viktiga roll i angelägna samhälleliga- och mänskliga sammanhang. Det handlar mer om att ta vara på alla möjligheter som det aktiva kulturlivet i Dalarna kan erbjuda.

43 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2015/108 Remiss Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa remissvar över Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring. Sammanfattning av ärendet Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden att förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm- Göteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt genomförande av höghastighetsjärnvägar. Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal. Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för exploateringsavtal. Utredningen föreslår; ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg Värdestegringsersättning - för värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

44 2(2) kollektivtrafikanläggningar och den kommunala transportinfrastruktur, ska således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal. Förslaget bör genomföras genom ändring i plan- och bygglagen. Beslutsunderlag Se bifogat förslag till remissvar. Kent Söderlund Bilagor Förslag till remissvar Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

45 Remissförslag Sida 1(3) Handläggare Kent Söderlund Datum Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Diarienummer RD 2015/108 Remiss Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Region Dalarna har för yttrande fått rubricerade betänkande. Uppdraget Sverigeförhandlingen har som huvuduppdrag för perioden att förhandla om en finansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm- Göteborg/Malmö samt om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Man ska även titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr. Syftet med förhandlingen är bland annat att möjliggöra ett snabbt genomförande av höghastighetsjärnvägar. Sverigeförhandlingen har även i uppdrag enligt rubricerade Delbetänkande att föreslå lagändringar om så kallad värdeåterföring. Uppdraget är att föreslå lagändringar som tydliggör hur fastighetsvärdeökning kan ligga till grund för kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal. Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till att fastigheter ökar i värde. Det finns därför argument för att låta de fastighetsägare som gynnas av en offentlig investering, återföra delar av detta till samhället, s k värdeåterföring. Utredningen anser därför att det behövs ett nytt verktyg för värdeåterföring för statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Statlig och regional transportinfrastruktur omfattas nämligen inte av dagens regler för exploateringsavtal. Förslag Det finns idag tre verktyg för att återföra värden som har uppstått på grund av investeringar i transportinfrastruktur; värdestegringsexpropriation, gatukostnadsersättning och exploateringsavtal. Det mest fungerande verktyget för kommunerna är exploateringsavtal där värdeåterföring fördelar kostnader mellan en kommun och en exploatör eller fastighetsägare i samband med att Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

46 2(3) kommunala detaljplaner antas. Värdeåterföring genom exploateringsavtal kan ge incitament till aktörerna att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering. Inom direktivens ramar ska medel från värdeåterföring användas för att finansiera den infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via kommunala infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal medfinansiering av statlig transportinfrastruktur och regionala kollektivtrafikanläggningar. Värdeåterföring i nuläget beträffande transportinfrastruktur förekommer främst genom avtal, men omges av oklara, oförutsägbara och otillräckliga omständigheter. Med vetskapen om att värdeåterföring kan bidra till att skapa värden för såväl samhället i stort samt för den enskilde fastighetsägaren föreslår utredningen; ett nytt frivilligt avtalsbaserat verktyg Värdestegringsersättning - för värdeåterföring som ska avse statlig transportinfrastruktur, regionala kollektivtrafikanläggningar och kommunal transportinfrastruktur. Detta ska således kunna genomföras inom ramen för exploateringsavtal. Förslaget bör genomföras genom ändring i plan- och bygglagen. Det innebär att en kommun och en fastighetsägare, med hjälp av ett frivilligt och förhandlingsbaserat verktyg, vilket bedöms ha bättre förutsättningar än ett tvångsverktyg, ska kunna ingå avtal om återföring av värdeökning för fastigheter som uppstår genom en kommuns finansiering av transportinfrastruktur. Det är dock viktigt att kommunen i sina riktlinjer om exploateringsavtalen informerar om man avser att använda sig av avtal om värdeåterföring. Medel från värdeåterföring ska användas för att finansiera den transportinfrastruktur som ger värdeökningen, antingen genom kommunens egna investeringar i transportinfrastruktur eller genom kommunal medfinansiering av statens, en annan kommuns eller ett landstings investeringar i transportinfrastruktur. Vilka kommer att använda verktyget? Det antas att verktyget kommer att användas för de platser som får en stor värdeförändring av en transportinfrastrukturinvestering, t.ex fastigheter vid eller i närheten av en ny järnvägsstation eller en ny vägsträckning. Dessa exempel kan finnas i samtliga kommuner. Ett annat antagande är att de kommuner där fastighetspriserna redan idag innebär en lönsamhet i fastighetsutvecklingen, får en större värdepåverkan. Detta omfattar kommuner med en större stad, men också kommuner med betydande turistströmmar. Man har uppskattat att ca 58 kommuner är sådana. Utredningen nämner att områden med höga fastighets- och tillgänglighetsvärden på marginalen har god nytta av förbättrad tillgänglighet, vilket i absoluta tal kan vara betydande summor. Man nämner också att det finns en potential i områden med relativt dålig tillgänglighet där en transportinfrastrukturinvestering skulle kunna skapa mycket stora relativa fastighetsvärdeökningar.

47 3(3) Synpunkter Region Dalarna är i grunden positiv till förslaget om värdestegringsersättning genom att kommunerna torde få ett tydligare verktyg för att inom ramen för exploateringsavtal kunna använda värdeåterföring för att finansiera den infrastruktur som ger fastighetsvärdeökningen, direkt via kommunala infrastrukturinvesteringar eller indirekt via kommunal medfinansiering av statlig transportinfrastruktur och regionala kollektivtrafikanläggningar. Det kan stimulera kommuner och övriga aktörer till att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering men Region Dalarna får dock flagga för att det är svårt att bedöma om verdestegringsersättning i form av ett frivilligt avtalsbaserat verktyg (genom ändring i plan och bygglagen), verkligen kan skapa långsiktiga reella förhandlingar mellan kommuner och fastighetsägare och övriga privata/kommersiella aktörer. Värdestegringsersättning kan således komma att bli ett tandlöst verktyg i lagstiftningen.

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Göran Ehn Datum AU/Direktion Diarienummer RD 2014/196 Ansökan till Socialfonden Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar/föreslår Direktionen besluta Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 1 under tiden Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 2 mål 1 om att äga och driva projektet Plugga klart 2 under tiden Sammanfattning av ärendet Beslut om att äga och driva projekten Plugga klart 1 och Plugga klart 2 Beslutsunderlag Hänvisar till tidigare beslut i direktionen Ärendet Utlysningen från ESF har gjort det möjligt att söka från två olika programområden, PO1 och PO2. De båda projekten kompletterar varandra och ska ses som ett huvudprojekt. Plugga klart 1 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolor och högstadieskolor (cirka 25) i Dalarna. Syftet är att förebygga skolavhopp för att på sikt minska arbetslöshet och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att genomföra kompetensutveckling för skolpersonal avseende förhållningssätt och bemötande som även ska inkludera genusperspektivet, tillgänglighet och icke-diskriminering. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), vilka har identifierat personalens förhållningssätt och bemötande som viktiga framgångsfaktorer för att förebygga avhopp. Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 6,5 miljoner kronor.

87 2(2) Plugga klart 2 är ett regionalt projekt tillsammans med gymnasieskolorna och några högstadieskolor i Dalarna. Syftet är att minska och förebygga skolavhoppen i Dalarna. För att på sikt minska arbetslösheten och utanförskap. Projektet ska stärka och komplettera den verksamhet som redan görs i skolorna genom att utveckla verksamheter som är förebyggande för de elever, som riskerar att hoppa av skolan i förtid. Insatserna bygger på erfarenheterna från Plug In och Unga till arbete (W18-24), som bedrivits de senaste åren. Insatserna kan vara; tidig upptäckt med elevcoach/samordnare, studieverkstad, språkstöd samt överlämning från grundskola. Jämställdhetskunskap kommer att erbjudas de elever och skolpersonal som deltar för att bryta könssegregeringen och öka möjligheterna för eleverna i sina kommande val. Från ESF-rådet söker vi ett stöd om ca 22,4 miljoner kronor. Båda projekten medfinansieras av kommunerna, med arbetstid och/eller kontanta medel, med drygt lika mycket. Göran Ehn Beslutet ska skickas till Göran Ehn, Conny Danielsson, Karin Rosenberg

88 Sid 1(21) Diarienummer 2015/00640 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Plugga klart 1 Startdatum Kontaktperson för projektet Göran Ehn Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress goran.ehn@regiondalarna.se Tiina Ohlsson Johanna Falk-Gustavsson johanna.falk-gustavsson@regiondalarna.se Myntgatan Falun Myntgatan Falun Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Region Dalarna Landstingskommunala verksamheter info@regiondalarna.se Myntgatan Falun Tiina Ohlsson ESF Ansökan om stöd ver d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Region Dalarna Myntgatan Falun Myntgatan Falun Kompetensutveckling för sysselsatta i Norra Mellansverige : 2015/00421 Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden