Region Östergötlands förhållningssätt inom området nyanländas etablering

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Region Östergötlands förhållningssätt inom området nyanländas etablering Inledning Tidigare Landstinget i Östergötland har arbetat med insatser för nyanlända kvinnor, män, pojkar och flickor, och tidigare regionförbundet Östsam arbetade med utvecklingsarbete inom området. Efter regionbildningen finns det behov av att tydliggöra och synliggöra det fortsatta arbetet inom området samt Region Östergötlands (i fortsättningen RÖ) ansvar. I detta dokument beskrivs vad RÖ arbetar med vad gäller nyanlända kvinnor och mäns etablering och en genomgång görs av de olika ansvarsområdena utifrån strategiska mål, framgångsfaktorer, Regionalt utvecklingsprogram, RUP samt Östgötakommissionens rekommendationer. I Östergötland har ett framgångsrikt samverkansarbete kring nyanländas etablering bedrivits sedan 2004 och detta är den fjärde reviderade överenskommelsen. Tidigare Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam omfattades av överenskommelsen Etablering i utveckling Efter årsskiftet 2015 har en ny organisering av strukturen för överenskommelsen bildats. Förslaget till ny överenskommelse, Etablering i utveckling , är en revidering av tidigare överenskommelse (bilaga 1). I syfte att tillvarata nyanländas kompetens har, ur ett arbetsgivarperspektiv, ett förslag till snabbspår för nyanlända med medicinsk kompetens tagits fram inom regionens organisation (bilaga 2). Även en strategi för vidare introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland har tagits fram (bilaga 3). Med nyanlända avses i detta dokument kvinnor, män, flickor och pojkar som av flyktingskäl fått uppehållstillstånd och omfattas omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, (Lag 2010:197). Etableringen omfattar aktiviteter under högst 24 månader (ramtid på 36 månader) och innehåller bland annat Svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter. Regional överenskommelse Etablering i utveckling Syftet med den regionala överenskommelsen är att bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Överenskommelsen innehåller mål och indikatorer där RÖ omfattas av målområdena samhällsliv, utbildning och praktik samt hälsa.

2 BESLUTSUNDERLAG 2/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Östergötlands integrationsråd Gällande nyanländas etablering finns en samverkansplattform genom Östergötlands Integrationsråd. Representerade i Integrationsrådet är länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland och Länsstyrelsen (sammankallande). Syftet med Integrationsrådet är att på strategisk nivå diskutera insatser utifrån överenskommelsen. Kopplat till Integrationsrådet finns en beredningsgrupp där Länsstyrelsen samordnar en operativ tjänstemannagrupp från samma huvudmän som i Integrationsråd. Beredningsgruppen bereder ärenden till Integrationsrådet. RÖ kommer att på strategisk nivå svara för att hälsooch sjukvårdsfrågorna samt de regionala utvecklingsfrågorna, där framförallt kompetensförsörjningsfrågorna och inkluderingen på arbetsmarknaden ingår, beaktas. Den regionala överenskommelsens målområden ligger i linje med RÖs strategiska mål och framgångsfaktorer. Nedan redovisas de för målgruppen relevanta strategiska målen och framgångsfaktorerna. Överenskommelsen biläggs till detta ärende (bilaga 1). Region Östergötlands strategiska mål Inom samhällsperspektivet RÖ:s strategiska mål är goda och jämlika livsvillkor för Östergötlands invånare. En god och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Jämlika förutsättningar i samhället för en god hälsa för nyanlända avser såväl övergripande samhällsplanering, som boende- och närmiljöer, hälso- och sjukvård, utbildning, arbete, fritid, kultur och sociala sammanhang. Inom medborgarperspektivet Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Inom medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar.

3 BESLUTSUNDERLAG 3/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer RÖs verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. RÖ har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling är en framgångsfaktor. Specifika insatser för målgruppen nyanlända Hälsoundersökningar RÖ:s verksamheter har i uppdrag att systematisk arbeta med att en så hög andel som möjligt av de som är i behov av en hälsoundersökning genomför en sådan. Asylsökande och vissa individer med permanent uppehållstillstånd ska enligt lag erbjudas hälsoundersökningar. Hälsoundersökningen är en viktig insats för individen och en del i etableringen i samhället. Det ger en tidig insats med hälsofrämjande perspektiv och en information och det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Utöver detta finns ett smittskyddsperspektiv. Region Östergötland erbjuder hälsoundersökningar även till grupper av nyanlända utifrån behov, detta innebär att fler nås av detta erbjudande utöver de grupper som är lagstadgade. Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörer är en länk mellan hälso- och sjukvården och gruppen utrikes födda genom kulturanpassade informations- och utbildningsinsatser. Deras användningsområde kan omfattar kontakten med utrikes födda men har också en konsultativ roll till övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter. Hälsokommunikatörerna verkar för att motverka ohälsa hos behovsgruppen och arbetar med preventiva insatser. Samverkan med andra huvudmän Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) är samverkansplattform mellan RÖ och länets kommuner i frågor som berör vård och omsorg. Inom ramen för detta ingår möjligheten att lyfta frågeställningarna ovan. Tjänstemannasamverkan mellan RÖ och länets kommuner för området vård och omsorg sker inom Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO). Hälsokommunikatörerna har ett delat huvudmannaskap mellan RÖ och länets kommuner.

4 BESLUTSUNDERLAG 4/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Regional utveckling Inriktningen för arbetet med regional utveckling och tillväxt i Östergötland ges av det regionala utvecklingsprogrammet, RUP. Programmet betonar bland annat regionens öppenhet för människor, idéer och kunskap som en viktig förutsättning för en hållbar tillväxt och förnyelseförmåga, där en förbättrad integration på arbetsmarknaden för utrikesfödda, framhålls som en nyckelfråga för Östergötlands fortsatta utveckling. Nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden är därmed en strategisk fråga för RÖ, och en del i regionens bredare ansvar kring integration och inkludering på arbetsmarknaden. RUP har ett antal rekommendationer där flera syftar till att effektivisera och samordna arbetet med integration kopplat till tillväxt i Östergötland. Rekommendationerna avser att bidra till konkreta steg i det regionala utvecklingsarbetet. Samtliga rekommendationer riktar sig till en eller flera samhällsaktörer utifrån roller och funktioner. Rekommendationerna förstärker ibland ett redan pågående arbete, ibland ställer det nya krav på en regional handlingsförmåga. Ökad inkludering Förbättrade insatser för nyanlända och andra invandrare Ökad kunskap om segregation och delaktighet Vidga arbetsmarknaden, bättre matchning Rådgivning till nyföretagande Utveckla miljöer för innovation och företagsutveckling Stimulera entreprenörskap Samordnat företagsfrämjarsystem; en Business Region Framgångsfaktor Ett samlat utbildningsutbud som matchar arbetslivets behov av kompetens. Kompetensförsörjning - matchning Kompetensförsörjning är en grundförutsättning för regional tillväxt. Matchningen mellan behovet av arbetskraft i regionen och utbildningsväsendets utbud av utbildning är viktigt, och ett arbete för kompetensplattform Östergötland. Inom ramen för arbetet med det statliga uppdraget om en regional kompetensplattform finns ett integrations- och mångfaldsperspektiv integrerat. Plattformen drivs genom branschråd för de viktigaste och största branscherna i regionen men även genom ett forum för arbetsgivarperspektivet på utbud och efterfrågan av arbetskraft i regionen. Nyanlända svarar för en stor del av befolkningsökningen i länet. Genom att förkorta nyanländas etableringstid och bättre ta vara på de kompetenser som nyanlända har, kan regionen få ett värdefullt tillskott av både kompetens och invånare.

5 BESLUTSUNDERLAG 5/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Framgångsfaktor RÖs verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Inkludering i samhället RÖ bedriver ett arbete för inkludering i samhället för kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden. Målgruppen är ungdomar, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, funktionsnedsatta, svenskfödda som utrikesfödda. Där ingår nyanlända kvinnor och män som en del i den större målgruppen. Ett stort fokus ligger på inkluderingen på arbetsmarknaden. Det finns en strategigrupp där de stödjande organisationer som ansvarar för målgruppen ingår, d v s samtliga kommuner i Östergötland, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbunden, Länsstyrelsen, sociala ekonomin samt Region Östergötland. Syftet med gruppen är att få en gemensam målbild över de behov och utmaningar som Östergötland har kring de målgrupper som står utanför arbetsmarknaden för att i det fortsatta arbetet kunna avgränsa, prioritera och fokusera, för att få till större sammanhållna projekt, som ska leda till att de insatser som görs ska få långsiktiga, hållbara effekter. Det är också viktigt att skapa tillit mellan aktörerna, inte bara mellan de offentliga aktörerna utan mellan alla aktörer som kommer att vara involverade i projekten såsom näringslivet, intresseorganisationer, sociala ekonomin och civila sektorn. Region Östergötlands uppgift är att samordna arbetet, mobilisera kring fondutlysningar, skapa former för lärande samt bidra med statistik och analyser. Det regionala uppdraget är att värna om att stödjande strukturer finns tillgängliga för målgruppen oavsett var i regionen man bor eller vilken bakgrund man har. Utmaningen ligger i att människor är olika och har olika förutsättningar. Framgångsfaktor Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Entreprenörskap East Sweden Business Region (ESBR), som är plattform för det regionala innovations- och främjarsystemet kan lyfta frågor för att fånga upp nyanlända entreprenörer och företagare. Nya idéer och innovationer skapas ofta genom att människor med olika bakgrund möts. ESBR kan vara drivande bland sina aktörer kring frågor som rör fördelar med t ex mångfald, inkluderande rekryteringsprocesser och främjandet av en öppen och tillåtande attityd i företag, för att stärka företagets egna innovationsförmågan och konkurrenskraft.

6 BESLUTSUNDERLAG 6/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Framgångsfaktor Främja demokrati och delaktighet. Samhällsorientering för nyanlända Regionbibliotek Östergötland ska samordna och stödja biblioteken i länet i arbetet att stärka det demokratiska samhällets utveckling. Vad gäller nyanlända samordnar och driver Regionbiblioteket verksamheten för samhällsorientering på modersmål för nyanlända på uppdrag av kommunerna, som också finansierar verksamheten. Den regionala verksamheten ger likvärdiga förutsättningar för nyanlända att ta del av den lagstadgade samhällsorienteringen. Digital delaktighet Regionbiblioteket verkar för att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos länets invånare. I arbetet med digital kompetens ska nyanländas behov särskilt beaktas. I Östergötland har samhällsorienteringen för nyanlända utökats med tid för internetguidning. Framgångsfaktor Tillgänglig kultur Kultur Kulturinsatser är en viktig kontaktskapare och bidrar till att stärka integrationen. I kulturplanen för finns en strategi om att arbeta för breddat deltagande och ökad spridning vad gäller kultur till nya publikgrupper, t ex inom ramen för regionala kulturverksamheter. Ett tydligt utvecklingsområde tillsammans med kommunerna är kulturaktiviteter kopplat till inkludering och integration där nyanlända ingår som en målgrupp. Framgångsfaktorer Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag. RÖs verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Samhällsplanering Inom ramen för samhällsplanering deltar RÖ i ett arbete som Länsstyrelsen driver kring att beskriva hur bostadsförsörjningen ska säkras i länet, enligt regleringsbrev 48. Länsstyrelsen ska tillsammans med RÖ ta fram analyser som beskriver bostadsförsörjningssituationen. I analyserna har man bl a lyft fram nyanlända som en målgrupp med specifika behov.

7 BESLUTSUNDERLAG 7/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Framgångsfaktor Strategisk omvärldsbevakning Internationell samverkan EU-kontoret i Bryssel bevakar vad som händer inom EU vad gäller integrationsfrågor genom att medarbetare i Bryssel deltar på konferenser samt i ett brysselbaserat nätverk, ERLAI, som står för European Local and Regional Authorities for Integration. Samverkan med andra huvudmän Sakområdessamråd Kompetensförsörjning, företagande och attraktivitet, Sakområdessamråd Kultur samt Sakområdessamråd Trafik- och samhällsplanering, är politiska samverkansplattformar mellan RÖ och kommunerna där frågor kring nyanländas etablering kan lyftas.tjänstemannasamverkan mellan RÖ och länets kommuner sker inom beredningsgruppen för Kompetensförsörjning, företagande och attraktivitet, nätverket för kultur och beredningsgruppen för Trafik- och Samhällsplanering där även dessa frågor kan lyftas. Arbetsgivarperspektivet Framgångsfaktor En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland som arbetsgivare ska vara öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller etnisk tillhörighet. Specifika insatser för målgruppen nyanlända Snabbspår Som ett led i integrationsarbetet ska Region Östergötland ta emot praktikanter från Yrkes-SFI inom sin verksamhet. Där nyanlända kan ta steget till den svenska arbetsmarknaden och egenförsörjning samtidigt som Region Östergötland därigenom kan rekrytera värdefull kompetens. För att främja integration, tillvarata medicinsk kompetens och stävja bemanningsunderskott inom sjukvården ska ett snabbspår i språkundervisning inrättas för asylsökande med medicinsk utbildning. Det för att korta med det onödigt långa tidsspann som idag föreligger för att nå anställning inom hälso- och sjukvården som nyanländ. I bilaga 2 beskrivs snabbspåret. Snabbspårets målgrupp i ett första steg är nyanlända med permanent uppehållstillstånd. Efter att verksamheten har upparbetat ett snabbspår för nyanlända bör snabbspåret utvidgas till att omfatta även asylsökande med hälso- och sjukvårdsutbildning.

8 BESLUTSUNDERLAG 8/8 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: RS Specifika insatser för målgruppen nyanlända och utrikesfödda läkare Introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland En utvidgad och förbättrad svenskutbildning för läkare som rekryterats utomlands ska införas. Region Östergötland har stora utmaningar när det gäller att klara sin kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen med personer med utländsk utbildning samt att tillhandahålla en fördjupad introduktion är en viktig del i strategin att klara framtida kompetensförsörjning. Vägen till svensk specialistläkare är olika beroende på utbildningsland och hur lång yrkeserfarenhet läkaren har. Bilaga 3 beskriver en strategi för introduktion för utlandsutbildade läkare med målet att korta och säkra vägen till svensk specialistläkare. I gruppen utlandutbildade läkare finns även nyanlända. Samverkan med andra huvudmän I snabbspåret för nyanlända med medicinsk kompetens kommer RÖ att samarbeta med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt kommunernas vuxenutbildning. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t ställa sig bakom den regionala överenskommelsen Etablering i utveckling , a t t godkänna förslaget till snabbspår för nyanlända med hälso- och sjukvårdsutbildning samt att uppdra till regiondirektören att utarbeta snabbspåret utifrån förslaget, a t t godkänna första steget i strategin för introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland samt att uppdra till regiondirektören att genomföra strategin, a t t avsätta tkr för att genomföra snabbspåret och strategin för introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland, a t t under år 2016 använda engångsmedel inom Regionsstyrelsen samt a t t inarbeta satsningen i treårsbudget Mats Uddin T.f. regiondirektör Josefin Bjäresten T.f. ekonomidirektör

9 ETABLERING I UTVECKLING 2020 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

10 Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanlända kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden och i samhället. En effektiv etablering bidrar till Östergötlands tillväxt genom att nyanlända kvinnor och mäns kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Vi som ingått denna överenskommelse, tar ett gemensamt ansvar utifrån våra respektive roller och uppdrag. Ett gemensamt ansvar innebär att vi lyfter och uppmärksammar de utvecklingsbehov, problem och utmaningar som finns. Vår samverkan ska präglas av öppenhet, dialog, flexibilitet och delaktighet och har en regional ansats. Den ska bidra till att vi utnyttjar länets befintliga resurser på ett effektivt sätt. Våra insatser ska utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Period Överenskommelsen sträcker sig över perioden Målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända invandrare som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare dock, utan begränsning till en viss ålder samt ensamkommande barn. Övergripande mål Målgruppen ska så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i Östergötland. Nyanländas anställningsbarhet ska öka och nyanlända kvinnor och män ska så snart som möjligt komma i kontakt med arbetsmarknaden. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Nyanlända pojkar och flickor ska få en skolgång som utgår från hans/hennes individuella behov och förutsättningar. Han/hon ska ha möjlighet till modersmålsundervisning och kunna ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid. Individ- och helhetsperspektiv Nyanlända män och kvinnor har ett eget ansvar för sin etablering på arbetsmarknaden och i samhället. De ska ha ett reellt inflytande över sin etablering och kunna göra sina egna val inför framtiden. Samverkande aktörer har ett stort ansvar att sätta individen i fokus och se till att de insatser som står till buds matchar individernas varierande behov. För att en nyanländ kvinna eller man ska kunna ta ansvar, och få goda förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället, krävs ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet innebär stödjande strukturer där individens behov och förutsättningar står i fokus samt att barn och familjeperspektivet beaktas när aktiviteterna i etableringen planeras. Överenskommelsen omfattar ett antal prioriterade områden inom vilka individen vanligtvis har behov av insatser och som kräver samverkan mellan ansvariga aktörer.

11 Organisation Östergötlands Integrationsråd Östergötlands Integrationsråd är ledningsgrupp för den regionala samverkan. I rådet sitter representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland samt kommunstyrelseordförande/nämndordförande från länets 13 kommuner. Rådets medlemmar ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Länsstyrelsen är sammankallande och landshövdingen är ordförande för gruppen. Syftet med ledningsgruppen är att på strategisk nivå diskutera och komma överens om insatser utifrån denna överenskommelse. I Östergötlands Integrationsråd lyfts utvecklingsbehov utifrån gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända kvinnor och män. Östergötlands Integrationsråds uppgift är bland annat att: Initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål Sprida kunskap och förankra initiativ och resultat till undertecknande parter Samråda med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor Årligen diskutera och fastslå fördelning av anvisningsbara platser i länet Årligen följa upp överenskommelsen och genomförda insatser

12 Beredningsgrupp med nätverk och tvärsektoriella arbetsgrupper Länsstyrelsen samordnar en operativ tjänstemannagrupp. I den operativa gruppen ingår representanter på strategisk nivå från samtliga kommuner, Arbetsförmedlingens etableringschefer, Migrationsverket, Region Östergötland samt Länsstyrelsen Östergötland. Representanter från Linköpings universitet, idéburen och privat sektor ska kunna erbjudas plats i beredningsgruppen. Beredningsgruppen bereder ärenden till Östergötlands Integrationsråd. Det är också beredningsgruppen som verkställer de beslut om utvecklingsinitiativ som Östergötlands Integrationsråd fattar. Beredningsgruppen ska årligen diskutera och komma överens om vilka gemensamma 37 projekt som kommunerna ska ansöka om hos Länsstyrelsen. Utifrån förutsättningar, tidigare erfarenheter och kunskaper beslutar beredningsgruppen om vilken kommun som ska äga projektet. Det åligger Linköpings och Norrköpings kommuner att ta ett särskilt ansvar då de större kommunerna har möjlighet att stötta utvecklingsprojekt med både administrativt och organisatoriskt stöd samt personella resurser i form av projektledare. Länstal och fördelningstal Varje år tar Arbetsförmedlingen fram ett länstal, ett tal som anger antalet nyanlända länet ska ta emot för att Sveriges mottagningssystem ska vara i balans. Östergötlands Integrationsråd tar årligen ett inriktningsbeslut på hur de anvisningsbara platserna i länet ska fördelas mellan kommunerna. Av de anvisade platserna ska anges hur många platser som förväntas vara avsedda för kvotflyktingar. Länsstyrelsen tar fram ett förslag på fördelning till Östergötlands Integrationsråd utifrån en fördelningsnyckel som tas fram av Arbetsförmedlingen. Med fördelningsnyckeln som utgångspunkt görs en slutgiltig bedömning av rådet. Inriktningsbeslutet ska ses som rådgivande och beredande inför kommunernas beslut att skriva på sina överenskommelser om mottagande av flyktingar och nyanlända. Utifrån Migrationsverkets prognos tar Länsstyrelserna fram ett fördelningstal för ensamkommande barn på läns- och kommunnivå. Fördelningstalet anger det antal asylplatser som en kommun ska tillhandahålla för anvisning från Migrationsverket. Fördelningstalen kan justeras mellan kommuner i ett län så länge länets tal är detsamma. Vid behov kan Östergötlands Integrationsråds inriktningsbeslut även innefatta en omfördelning av fördelningstalen för ett optimalt regionalt mottagande. Utifrån länstal och kommuntal ska den regionala överenskommelsens aktörer gemensamt arbeta för att möjliggöra att länstalet och kommuntalen uppnås. Uppföljning Överenskommelsen och dess mål följs årligen upp med hjälp av indikatorerna. Länsstyrelsen ansvarar för att, utifrån indikatorerna, samla in kvantitativa och kvalitativa redovisningar från ansvariga aktörer. Uppföljningen bör även ta hänsyn till projektredovisningar och andra undersökningar som genomförts under året samt målgruppens erfarenheter och upplevelser av etableringen i Östergötland. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa en årlig länsrapport som ska vara klar i mars månad och därefter presenteras för Östergötlands Integrationsråd. Respektive part ansvarar för att ta fram underlag till rapporten. Revidering Överenskommelsen revideras vid behov vilket kan initieras av överenskommelsens parter.

13 Mål 2020 Det övergripande målet är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Indikator: Andel nyanlända som efter avslutad etablering är självförsörjande genom förvärvsarbete, studier eller eget företagande För varje prioriterat område finns mål som beskriver ett önskvärt framtida tillstånd För att veta att insatserna leder rätt anges ett antal indikatorer för uppföljning. Utbildning & Praktik Det finns ett regionalt utbud av flexibel kommunal vuxenutbildning, SFI med olika inriktningar samt arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen, anpassade utifrån de nyanländas behov. Ansvariga aktörer samverkar på lokal och regional nivå, för att möjliggöra deltagande i parallella etableringsinsatser. Nyanlända kvinnor och män kommer tidigt i kontakt med arbetsmarknaden genom arbetsplatsförlagd praktik. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra praktik inom såväl privat, offentlig som idéburen sektor. Indikator: Antal nyanlända som läser SFI på nivå A, B, C samt D Antal olika typer av SFI-inriktningar (bransch/yrke/akademiker etc) i Östergötland Antal nyanlända som läser yrkesinriktad, bransch- eller akademiker SFI Antal nyanlända som har deltagit i kommunalvuxenutbildning utöver SFI Antal nyanlända som har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning via arbetsförmedlingen Antal nyanlända som har deltagit en arbetsplatsförlagd praktik Antal nyanlända som fått sin kompetens validerad Samhällsliv Nyanlända kvinnor och män deltar i samhällsorientering på modersmål. Kommunerna samverkar för att möjliggöra att alla nyanlända oavsett boendekommun eller hemspråk erbjuds detta. Samverkan sker också kring att säkerställa att samhällsorienteringen håller god kvalité och präglas av dialog och diskussion. Den ideella sektorn, så som idrottsföreningar, kulturföreningar och andra, är en viktig samverkanspart i nyanlända kvinnor och mäns samt barn och ungas etablering i samhället på regional samt lokal nivå. Kommunerna, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen arbetar med att engagera idéburen sektor i etableringen av vissa nyanlända invandrare

14 Indikator: Antal nyanlända kvinnor och män som har deltagit i samhällsorienteringen Antal språk som samhällsorienteringen erbjudits på Antal kommuner som erbjuder flyktingguide Boende Utifrån kompetens och bakgrund erbjuds nyanlända kvinnor och män bosättning där möjligheterna är goda för arbete eller utbildning inom pendlingsavstånd. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra för nyanlända att ha möjlighet att vara bosatt i en kommun, studera i en annan och arbete i en tredje. Vid behov genomförs särskilda insatser kring vidareflytt och marknadsföring av kommunerna i Östergötland. Plats för bosättning i en kommun i Östergötland inkluderar även nyanlända med särskilda behov, nyanlända med ringa eller ingen prestationsförmåga. Indikator: Antal nyanlända som bosatts i respektive kommun Antal nyanlända som har anvisats boende via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg eller bosatt sig på egenhand i respektive kommun Antal nyanlända som har etableringsinsatser i annan kommun än hemorten Hälsa Tillgängligheten och omhändertagandet i hälso- och sjukvården är likvärdig i länet oavsett vilken kommun den nyanlända kvinnan, mannen, flickan eller pojken bosätter sig i. Vid behov erbjuds kvalitativa hälsofrämjande och rehabiliterande insatser som en del i den nyanlända kvinnan och mannens etableringsplan. Information om rätten till hälsoundersökningar ges av samtliga aktörer involverade under hela etableringskedjan. Samverkan sker kring att erbjuda nyanlända hälsofrämjande informationsinsatser kring; att hitta rätt i vården, egenvård, friskvård samt migration och psykosocial hälsa. Indikator: Antal hälsoundersökningar, uppdelat kvinnor/män samt flickor/pojkar Antal hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i etableringsplaner, uppdelat kvinnor/män Antal nyanlända som på grund av hälsoskäl inte har en etableringsplan på heltid

15 Barn och unga Nyanlända flickor och pojkar får en barnomsorg och skolgång utifrån deras individuella behov och förutsättningar. Nyanlända flickor och pojkar i skolålder har tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. Barn i förskolan har modersmålsstöd. Nyanlända flickor och pojkar erbjuds en fördjupad studie- och yrkesvägledning anpassad efter deras behov. Ansvariga aktörer arbetar aktivt med att utveckla skolformerna för sent anlända ungdomar som riskerar att inte klara de nationella målen. Indikatorer: Antal språk som respektive kommun erbjuder modermålsundervisning Antal språk som respektive kommun erbjuder studiehandledning på modermål Ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar ska ta sin utgångspunkt i normalisering, integrering och ett likvärdigt mottagande där barnperspektivet är vägledande. Ensamkommande barn ska erbjudas ett boende, skolgång och fritid som passar honom eller henne. Kommunen ansvarar också för att tillhandahålla bostäder i samband med utslussning till ett eget boende. Kommuner och idéburna sektorn samverkar för att de ensamkommande barnen ska vara delaktiga i olika fritidsaktiviteter. Indikatorer: Antal platser i överenskommelsen varav antal asylplatser per kommun Antal ensamkommande barn som tagit emot i respektive kommun Antal av ensamkommande som placeras i familjehem, HVB eller annat boende

16

17 Ledningsstaben Bilaga 2 till BESLUTSUNDERLAG RS /4 Förslag till snabbspår för nyanlända hälso- och sjukvårdsutbildning inom Region Östergötland Bakgrund Region Östergötland har stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen med personer med utländsk utbildning samt att tillhandahålla en fördjupad introduktion är en viktig del i strategin att klara framtida kompetensförsörjning. Ett välfungerande snabbspår för nyanlända med medicinsk kompetens är ett led i kedjan att bredda rekryteringsbasen för regionens hälso- och sjukvård. Samtidigt är det ett sätt att underlätta och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända med hälso- och sjukvårdsutbildning. Därmed främjas integrationen i Östergötland. Målsättning Snabbspåret ska leda till att underlätta och förkorta tiden det tar att nå anställning inom hälsooch sjukvården som nyanländ. Snabbspåret ska resultera i att deltagarna når de språkkrav som ställs för att nå legitimation. Efter att verksamheten har upparbetat ett snabbspår för nyanlända bör snabbspåret utvidgas till att omfatta även asylsökande med hälso- och sjukvårdsutbildning. Målgrupp Med nyanlända avses i detta förslag kvinnor och män som av flyktingskäl fått uppehållstillstånd och omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsprogram inom Östergötland. Det handlar om personer inom yrkesgrupperna läkare, tandläkare, sjuksköterskor, undersköterskor och biomedicinska analytiker. Nuläge Inom Östergötlands län fanns vid september läkare, 10 tandläkare, 2 sjuksköterskor, 2 biomedicinska analytiker samt 5 undersköterskor inom nyanländas etablering. Siffrorna är en ögonblicksbild och siffran förväntas öka med ökande flyktingströmmar från fram för allt Syrien. Detta förslag till snabbspår bygger på en uppskattning om 30 deltagare. Antalet deltagare kan komma att ändras.

18 Ledningsstaben Bilaga 2 till BESLUTSUNDERLAG RS /4 Förklaring av asyl- och etableringsprocessen Omvärldsbevakning Inom Västra Götalandsregionen och landstinget i Kalmar län har man arbetat med språkutbildning och språkpraktik för personer med hälso- och sjukvårdskompetens i syfte att utnyttja och snabba på den ofta långa tiden inom asyl- och etableringsprocessen. Erfarenheter från VGR och Kalmar finns med i detta förslag. Snabbspår i Region Östergötland Region Östergötland som arbetsgivare måste ta ett ansvar för synliggöra och ta tillvara nyanländas kompetens och därför är det viktigt att högsta ledningen ställer sig bakom de nya åttaganden som snabbspåret innebär. Att ta emot språkpraktikanter är ett nytt uppdrag för verksamheten. 1. Personer med hälso- och sjukvårdsutbildning måste identifieras i ett tidigt skede. Arbetsförmedlingen identifierar nyanlända inom etableringsprogrammen. 2. Arbetsförmedling informerar inom Region Östergötland. Rutiner för samarbetet mellan projektledare och handläggare måste utarbetas. 3. Tidiga informationsträffarar anordnas i sjukhusets lokaler alt på lokal vårdcentral tillsammans med språkutbildaren. I dagsläget förs diskussioner med kommunernas vuxenutbildning som ansvarar för svenskundervisningen för invandrare/sfi. Informationsträffarna ska bl a innehålla vägen till svensk specialist, svenska hälso- och sjukvårdssystemet, Socialstyrelsens roll, validering av betyg via Socialstyrelsen samt språkutbildningens innehåll och upplägg kring hela snabbspåret.

19 Ledningsstaben Bilaga 2 till BESLUTSUNDERLAG RS /4 4. Språkutbildningen startar. Uppskattningsvist kan snabbspåret omfatta ca 30 platser. Kommunerna erbjuder språkutbildning inom snabbspåret vilket innehåller intensiv SFI samt yrkespår med medicinsk inriktning. 5. I initiala skedet av språkutbildningen kommer studiebesök på sjukhus och vårdcentraler att anordnas. Sekretesshandlingar ska upprättas. 6. Efter en tids språkstudier kommer deltagarna att erbjudas språkpraktik inom Region Östergötlands verksamheter. Att ta emot en språkpraktikant innebär att en nyanländ får möjlighet att vara på en arbetsplats. Syftet är att språkpraktikanten ska få en inblick i hur det är att arbeta inom svensk sjukvård samt utveckla sina kunskaper i svenska språket. Praktiktiden kan variera i tid. Praktiken planeras alltid i samverkan med arbetsplatsen. En handledare utses som tar emot på arbetsplatsen och står för den arbetsplatsnära kontakten. I övrigt kan praktikanten gå bredvid olika personer. 7. Deltagarna erbjuds möjligheten till att få en mentor som är medarbetare i Region Östergötland och som helst är inom samma yrkesfält. Organisation inom Region Östergötland Erfarenheter från Kalmar visar att samordning av snabbspåret inom regionen kräver en projektledare. Det handlar om att hantera många kontaktytor. Projektledarena ska samordna kontakter inåt organisationen för att ordna exempelvis informationsmöten, praktikplatserna, handledarutbildningar, mentorsnätverk, studiebesök samt samordna kontakter gentemot andra myndigheter och aktörer och inte minst kontakter gentemot individerna inom snabbspåret. Inom Region Östergötland finns idag International Office, som arbetar för att tillvarata kompetensen hos läkare utbildad i annat land och underlätta rekrytering och vägen in i Region Östergötland. Förslagsvis ges International Office ett utvidgat uppdrag att anställa en projektledare samt att fungera som navet i snabbspåret för Region Östergötland. Språkpraktikplatserna identifieras av projektledaren. Erfarenheter visar att handledarbidrag till verksamheten underlättar att erbjuda praktikplatser. Handledarna på arbetsplatserna erbjuds via International Office en handledarinformation som beskriver vad det innebär att ta emot en språkpraktikant. Deltagarna i snabbspåret ska även erbjudas en mentor som är anställd inom Region Östergötland och som helst är inom samma yrkesfält. Mentorbanken samordnas av projektledaren.

20 Ledningsstaben Kostnadskalkyl på årsbasis Yrkesinriktning på språkutbildning* Projektledare samordning 100% Handledarinformation (1dag, 2 orter) Handledarbidrag (291 kr/dag) Lokaler (400 kr/timme) Övrigt, tex tolkkostnader (378 kr/tim) Bilaga 2 till BESLUTSUNDERLAG RS tkr 700 tkr 45 tkr 700 tkr 15 tkr 10 tkr 4/4 * kostnaden gäller den utvidgning av SFI som rör den medicinska inriktningen. Grundläggande SFI finansieras av kommunerna. Snabbspåret i sin helhet omfattar tkr. Socialfondens utlysningar i november 2015 har inriktning mot vård- och omsorgssektorn. Detta gäller både programområde 1 som handlar om kompetensutveckling för sysselsatt personal och programområde 2 som handlar om att få kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden att komma i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden. Möjlighet finns att söka medel för snabbspåret.

21 Ledningsstaben Bilaga 3 till BESLUTSUNDERLAG RS /3 Strategi för introduktion av utlandsutbildade läkare i Region Östergötland Bakgrund Region Östergötland har stora utmaningar när det gäller att klara sin kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen med personer med utländsk utbildning samt att tillhandahålla en fördjupad introduktion är en viktig del i strategin att klara framtida kompetensförsörjning. Vägen till svensk specialistläkare är olika beroende på utbildningsland och hur lång yrkeserfarenhet läkaren har. En utredning som genomfördes av Studierektorskansliet våren 2015 visar att flera stödstrukturer idag saknas eller är otillräckliga i Region Östergötland. Brist på dessa strukturer fördröjer vägen till svenskt specialistbevis. Den framtagna strategin innehåller en fungerande struktur för introduktion för att korta och säkra vägen till svensk specialistläkare för utlandsutbildade läkare Nuläge I Region Östergötland anställs ca 30 ST-läkare med utländsk utbildning årligen. I tillägg till dessa, anställs också redan färdiga specialistläkare med utländsk utbildning, men det är oklart hur stor den gruppen är. Gruppen utlandsutbildade läkare är heterogen på många sätt. Vissa läkare har nyligen fått sitt examensbevis, medan det i gruppen läkare från tredje land finns vissa läkare med många års erfarenhet som specialistläkare. Kunskaperna i svenska språket varierar också påtagligt mellan individer från nästan obefintliga till utmärkta. Sammantaget ser därför kompletteringsbehovet väldigt olika ut. Denna heterogenitet medför en utmaning för arbetsgivaren att utforma en ändamålsenlig introduktion för att åstadkomma god patientsäkerhet och trygga medarbetare. Strategi bestående av 5 delar För att Region Östergötland ska ha de resurser som krävs för att stötta behoven hos individer och verksamheter och möjliggöra att kompetensen hos läkare med utländsk utbildning både säkras och tillvarats på ett bra sätt har 5 delar identifierats. A. Svenska språket B. Introduktionsprogram C. Basår ST D. Provtjänstgöring E. Utbildningsmottagningar A. Svenska språket De allra flesta läkartjänster krävs kunskaper i svenska språket motsvarande nivå C1 på Europarådets nivåskala för språk för att kunna fungera i yrket på ett tillfredsställande sätt.

22 Ledningsstaben Bilaga 3 till BESLUTSUNDERLAG RS Eftersom svensk läkarlegitimation kan erhållas utan några som helst kunskaper i svenska språket (läkare från EU/EES), vilar ansvaret på verksamhetschefen att försäkra sig om att läkaren som ska anställas har tillräckliga språkliga kunskaper. Det kan vara en svår uppgift och det är viktigt att det finns ett stöd för detta inom Region Östergötland. Diagnostiska test, grupp- och individuell undervisning ska tillhandahållas. Det är viktigt att komplettera språkutbildningen med kommunikationsutbildning för att konsultationen och samarbete med arbetskamrater och andra kollegor ska fungera bra. B. Introduktionsprogram Region Östergötland bör tillhandahålla regelbundet återkommande teoretisk undervisning, praktisk färdighetsträning och grupphandledning under 6-12 månader. Målgrupper är provtjänstgörande läkare, Basår-ST-läkare, läkare på utbildningsmottagningarna och läkare med utländsk utbildning som anställs i någon av Region Östergötlands verksamheter. Introduktionsprogrammets bör inkludera områden som: Svensk samhälls- och författningskunskap Kommunikation med patienter och medarbetare Administrativa system och rutiner Organisationskunskap Region Östergötland Försäkringsmedicin Akut bedömning och omhändertagande av svårt sjuk patient Svensk sjukvårdskultur C. Basår ST BaST För läkare utbildade i Sverige krävs det idag AT för legitimation. I de flesta europeiska länder finns inte längre AT, vilket medför att många som nylegitimerade har förhållandevis lite erfarenhet av självständigt kliniskt arbete. Många av dessa nylegitimerade läkare efterfrågar möjligheten att göra AT i Sverige, men det går inte av regelskäl. Region Östergötland bör därför inför möjligheten att genomföra en mini-at i form av basår ST BaST för nylegitimerade läkare med utbildning från EU/ EES och begränsad klinisk erfarenhet samt mycket goda kunskaper i svenska språket. BaST skulle ge läkaren klinisk erfarenhet och hjälp att komma in i det svenska sjukvårdssystemet. I tillägg får man värdefulla referenser inför ansökning om STtjänst, vilket också är tacksamt för de verksamheter som ska anställa. D. Provtjänstgöring Specialister från land utanför EU/ EES behöver genomföra 6 månaders godkänd provtjänstgöring för att uppnå svensk legitimation. I tillägg krävs också kunskaper i svenska språket motsvarande nivå C1 och godkänd kurs i svensk författningskunskap. Provtjänstgöringen är i första hand tänkt att värdera läkarens kompetensnivå, men periodens potential som introduktion till arbete i svensk sjukvård borde också uppmärksammas betydligt mer. De provtjänstgörande läkarna borde delta i introduktionsprogrammet och också få språkundervisning i de fall detta behövs. I de fall läkarens kompetens motsvarar behoven i verksamheten, kan provtjänstgöringsperioden också innebära att verksamheten får tillbaka mycket i form av sjukvårdsproduktion. Då det är svårt att på förhand veta hur mycket den provtjänstgörande läkaren kan bidra till verksamhetens uppdrag, är det svårt att få verksamheterna att ta på sig uppgiften att både ställa upp med handledarresurser och stå för lönen under tiden. Erfarenheten är därför att det behöver finnas en finansiering för provtjänstgöring utanför den lokala kliniken. För att ytterligare uppmuntra verksamheterna att anställa provtjänstgörande läkare, rekommenderas också ett handledarbidrag. Antalet platser för provtjänstgöring kan förmodas öka de närmaste åren. Totalt beräknas behovet vara ca årligen, inkluderande de ca 8 platser för provtjänstgöring som tillhandahålls på utbildningsmottagningarna i Region Östergötland 2/3

23 Ledningsstaben Bilaga 3 till BESLUTSUNDERLAG RS /3 E. Utbildningsmottagningar Inom Region Östergötland finns idag tre utbildningsmottagningar, Skäggetorps VC i Linköping, Cityhälsan syd i Norrköping, samt Mariebergs VC i Motala med sammanlagt ca 12 platser årligen. Läkarna på utbildningsmottagningarna tjänstgör under extra intensiv handledning av erfarna handledare. I tjänstgöringen ska också ingå deltagande i introduktionsprogrammet och ev språkutbildning. Utbildningsmottagningarnas två främsta målgrupper är: Provtjänstgörande läkare i allmänmedicin Provtjänstgörande läkare in om annan specialitet, där kliniken önskar hjälp med bedömning av de breda medicinska kunskaperna Legitimerade läkare som bedöms ha särskilt behov av handledning innan de kan påbörja en ST. Mottagningen kan även ta emot läkare från andra kliniker om det visar sig att de behöver extra intensiv handledning Behov av inflyttarstöd vid rekrytering: Relocation service Rekryteringsprocessen för medarbetare med utländsk utbildning innehåller många delar som rör momentet kring flytt och bosättning. Region Östergötland, i likhet med många andra landsting/regioner, bör erbjuda inflyttarstöd, så kallad Relocation service till verksamheterna och medarbetarna. Bedömningen är att det krävs en heltidstjänst för detta. Tjänsten ska inte begränsas till enbart rekrytering av utlandsutbildade läkare, men eftersom den gruppen sannolikt ändå skulle utgöra den stora målgruppen, föreslås att tjänsten bör finnas inom International Office. I arbetsuppgifterna ingår: Rådgivning och information till verksamhet och individ Bokningar av resa i anslutning till besök hos verksamheten Visning av aktuell arbets- och bostadsort Praktisk hjälp vid ansökan om plats på förskola och skola Praktiskt stöd i att hitta ny bostad och organisera flytt Praktiskt stöd vid besök på myndigheter och andra samhällsfunktioner Praktiskt stöd till medflyttande att hitta arbete genom nätverk och kontakter Bokning av lägenheter för medarbetare som arbetar tillfälligt i Region Östergötland Kostnadskalkyl Språktest och språkutbildning Introduktionsprogram Basår ST Provtjänstgöring Relocation service tkr tkr tkr tkr 600 tkr Strategin i sin helhet omfattar tkr/år, men kan implementeras i olika steg. Delen som berör Basår ST kan avvaktas med utifrån den statliga utredningen om framtiden för svensk ATtjänstgöring. Stategin för introduktion av utländska läkare omfattar i första steget tkr.