Tillstånd enligt miljöbalken till komposteringsanläggning

Transkript

1 Aktbilaga 19 Beslut 1(16) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljöskydd Per Ahlenius Tel : per.ahlenius@x.lst.se Vapo OY Biotech Wedavägen 1A, 4 tr Södertälje Tillstånd enligt miljöbalken till komposteringsanläggning Anläggning: Centralkompostering i Lomshed Fastighet: Lomshed 1:8 N/S-koordinat: , O/V-koordinat SNI-kod: och Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Vapo OY Biotech (FI ) tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet bedriva kompostering av hushållsavfall och slam. Verksamheten begränsas till en maximal hantering av ton organiskt avfall per år fraktionsvis fördelat enligt nedanstående tabell: Avfallsslag Ewc koder Matavfall Slam, rötrest Naturgödsel Trädgårds- och parkavfall Bark och träavfall Miljöprövningsdelegationen lämnar vidare bolaget tillstånd att anlägga och driva en biologisk behandlingsanläggning för rening av lak- och processvatten. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för utsläpp av vatten från den lokala behandlingsanläggningen för lak- och processvatten. U1. Bolaget ska senast 6 månader innan byggnationen av den biologiska reningsanläggningen påbörjas redovisa en teknisk beskrivning av den planerade

2 Diarienr/Dossnr anläggningen. Redovisningen ska även innehåll förslag på slutliga villkor för utsläpp till vatten. 2(16) För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3. Området skall hållas otillgängligt för allmänheten. 4. Behandlat kompostmaterial som avses att användas som jordförbättringsmedel vid livsmedelsproduktion får när det lämnar anläggningen inte innehålla salmonella. 5. Hantering av hygieniserad kompost ska ske på ett sådant sätt att risken för återkontaminering av smittämnen minimeras. 6. Hantering av avfall och kemiska produkter ska ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage ska hantering ske på tät yta så att spridning till mark eller vatten förhindras. Spill ska omgående samlas upp och tas omhand. 7. Fram till dess en lokal reningsanläggning tagits i drift och slutliga villkor för utsläpp till vatten meddelats ska processvatten samlas upp och omhändertas. 8. Lagring och efterbehandling av komposten skall ske på tät yta utformad så att lak- och ytvatten kan samlas upp och omhändertas. 9. Uppstår problem med damning eller dålig lukt från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. Tillsynsmyndigheten får meddela de ytterligare villkor som kan behövas för att avhjälpa problem med störande lukt eller damning. 10. Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 11. Fordon som använts för intransport av avfall som kan vara smittförande får inte utnyttjas för uttransport av färdiga produkter utan att det först har genomgått en noggrann rengöring. Rengöringsvattnet ska samlas upp och omhändertas på samma sätt som övrigt förorenat vatten från anläggningen.

3 Diarienr/Dossnr 12. Transporter av luktande avfall till anläggningen ska ske i täta behållare eller på sådant sätt att spill inte uppkommer. Utförs transporterna av annan an tillståndshavaren åligger det tillståndshavaren att informera transportörerna om detta. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att om problem uppstår föreskriva ytterligare villkor angående dålig lukt eller damning, villkor 9. Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet, villkor 10. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas. Igångsättningstid Den med tillståndet avsedda verksamheten skall ha satts igång senast den 1 januari 2008 annars förfaller tillståndet. Behandlingsanläggningen för lak- och processvatten skall vara tagen i drift senast 5 år efter det att tillståndet vunnit laga kraft, annars faller tillståndet i denna del. Bolaget skall meddela tillsynsmyndigheten när verksamheten satts igång. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Om animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel kommer att hanteras inom verksamheten ska EG-förordning nr 1774/2002 samt relevanta föreskrifter från Jordbruksverket beaktas i tillämpliga delar. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 3(16)

4 Diarienr/Dossnr 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet 4(16) Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, kommunens miljökontor, närmaste grannar och fastighetsägare. Länsstyrelsen beslutade den 26 april 2005 (dnr ) att verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har genomförts med berörda myndigheter, grannar, miljöorganisationer samt en bredare allmänhet. Det utökade samrådet har genomförts genom annonsering i lokalpressen den 10 maj 2005, riktade utskick samt genom ett samrådsmöte som anordnades den 1 juni Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 21 september 2005 och kompletterades den 9 och 27 december Ärendet kungjordes den 13 januari 2006 i tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad. Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun, Gävle Vatten, Gästrike Räddningstjänstförbund samt Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har beretts tillfälle att yttra sig. Sökanden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Verksamhetsutövaren Vapo OY Biotech ägs av finska Vapo OY som ingår i en statlig finsk koncern och har stor erfarenhet av kompostering. Bolaget har i dag 14 st anläggningar av den typ som planeras i Lomshed i drift runt om i

5 Diarienr/Dossnr Finland. I dessa anläggningar behandlas årligen avfallet från ca invånare. Lokalisering Verksamheten kommer att lokaliseras till fastigheten Lomshed 1:8 i Gävle kommun. Anläggningen ligger ca 8 km söder om Rörberg längst väg 67. Marken ägs av Vapo OY:s dotterbolag Råsjö Torv AB som bedriver torvproduktion inom fastigheten. Området där verksamheten planeras gränsar till ett område där strängkompostering av naturgödsel och torv sker. Närmaste bostäder ligger drygt 1 km från den planerade verksamheten. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten kommer att utgöras av mottagning och förlagring av komposterbart avfall, inblandning av stödmaterial, homogenisering, kompostering, hygienisering, sållning och slutligen eftermognad av det komposterade materialet. Mottagning, förlagring, förbehandling och komposteringen sker inomhus i en lokal med undertryck. Frånluften leds med fläktar till en luftreningsanläggning där den behandlas innan den släpps ut. Avfallsmängder och sammansättning Fullt utbyggd beräknas anläggningen kunna behandla ca: ton organiskt avfall årligen. Avfallet kommer till största delen att bestå av matavfall från hushåll men kan även komma att utgöras av avfall från restauranger och storkök, avfall från torghandel, beredning av frukt och grönsaker samt slam eller naturgödsel. Vid homogeniseringen av avfallet blandas det även upp med stödmaterial i form av bark, flis, torv, eller trädgårds- och parkavfall. Behandlingen kommer att omfatta nedanstående avfallslag med tillhörande EWCkoder. De mängder som anges är det antal ton som maximalt kommer att behandlas av varje avfallsslag per år vid fullt utnyttjad anläggning. Avfallsslag Max mängd (ton/år) Ewc koder Matavfall Inkl köks- och restrangavfall avfall från torghandelsamt avfall från bearbetning och beredning av frukt och grönsaker Slam, rötrest Inkl slam från behandling av hushållsavloppsvatten, slam från septiktankarsamt rötrester från anaerob behandling av kommunalt avfallsamt rötrest från animaliskt och vegitabiliskt avfall Naturgödsel Trädgårds- och parkavfall (16)

6 Diarienr/Dossnr Bark och träavfall Totalt Förutom det ovan angivna avfallslagen kommer även ca 3000 ton torv årligen att användas som stödmaterial i komposteringen. Komposteringen sker satsvis i två faser. Fas 1 är huvudkomposteringen som sker i reaktortunnlar. För hushållsavfall krävs det i normalfallet ca 21 dagar för att huvudkomposteringen ska vara genomförd medan det vid kompostering av slam oftast räcker med ca 14 dagars kompostering för samma resultat. Fas 2 består av eftermognad i strängar, vilket normal tar mellan 3 till 6 månader för ett fullgott resultat. Förbehandling Efter mottagning och en kortare förlagring blandas det organiska materialet upp med krossat stödmaterial som kan bestå av flis, bark, torv, eller park- och trädgårdsavfall. Hur mycket stödmaterial som tillsätts beror på avfallets kvalitet och fuktighet samt stödmaterialets TS-halt och struktur. För att effektivisera komposteringsprocessen sker även en viss inblandning av färdig kompost. När omblandningen är klar lastas blandningen in i komposteringstunneln med en lastmaskin. I botten på komposteringstunnlarna läggs först en stödmaterialbädd med mm tjocklek. Ovanpå denna bädd läggs sedan den i förbehandlingen färdigställda blandningen. När tunnlarna är fyllda och tillslutna påbörjas själva komposteringsprocessen. Kompostering För att optimala förhållanden ska kunna hållas under komposteringsprocessen är anläggningen utrustad med ett automatiskt klimatprogram som kan reglera syrehalt, fuktighet och temperaturen i tunnlarna. Vid behov kan även ph justeras. Komposteringsprocessen kan indelas i 4 st faser, syreberikningsfasen, uppvärmningsfasen, uppehålls- eller komposteringsfas samt slutligen hygieniseringsfasen. 6(16) Syreberikningsfasen I denna initiala del av komposteringsprocessen påskyndas den biologiska nedbrytningen så att värmebildning ska uppnås snabbare i materialet. Det sker genom att stora mängder cirkulationsluft tillförs materialet genom det vätningsoch syreberikningssystem som finns inbyggt i tunnlarnas golv. Processen kan vid behov snabbas upp ytterligare genom en förvärmning där energin tas från de andra tunnlarnas frånluft. Uppvärmningsfas Under uppvärmningsfasen blåses frisk- och cirkulationsluft in i tunneln för att hålla en optimal syrehalt i komposteringsmaterialet. Mängden cirkulationsluft

7 Diarienr/Dossnr styrs automatiskt av processluftens syreinnehåll och komposteringsblandningens temperatur. I denna fas ska syrehalten ligga på minst 16 % och temperaturen ska uppgå till ca 55 C. Hur lång tid denna del av processen tar är stark beroende på kompostens egenskaper, stödmaterialets kvalitet samt materialets ingångstemperatur, men i normalfallet pågår uppvärmningsfasen ca 12 timmar. 7(16) Uppehållsfas/komposteringsfas Efter uppvärmningen övergår processen i det som brukar kallas uppehålls- eller komposteringsfas. Denna pågår 8-17 dygn beroende på vad som komposteras. Under denna period ligger temperaturen i materialet vid ca 50 C. För att inte massan ska torka ut sprinklas den återkommande med processvatten. Optimal syrehalt och temperatur regleras i detta skede genom att man varierar den ingående friskluftsmängden. Beroende på vilket avfall som behandlas kan vikten på detta reduceras med upp till 50 % under denna del av processen. Hygieniseringsfasen Komposteringens slutdel består av den så kallade hygieniseringsfasen. I denna del av processen avdödas kompostens eventuella innehåll av sjukdomsalstrande bakterier genom att kompostens temperatur höjs till ett förutbestämt värde under 72 timmar. Vid kompostering av hushållsavfall gäller att temperaturen ska vara minst 60 C under de 72 timmarna. Sållning Efter avklarad hygienisering beräknas mängden kvarvarande orenheter utgöra mellan 1 och 3 % av komposten. För att ytterligare minska detta innehåll kommer komposten att behandlas i en sållanläggning. Sållningen sker i flera steg ner till en maskstorlek på mm. Den del av det utsållade materialet som utgörs av flis återanvänds som stödmaterial i processen. I detta skede avskiljs även plast med hjälp av en plastblåsanläggning och metaller med en magnetavskiljare. Eftermognad Efter sållningen flyttas komposten med hjälp av en lastmaskin till ett eftermognadsfält där den får slutmogna, vilket beräknas ta maximalt 6 månader. Ytan är ca 1,2 ha stor och består av hårdgjord asfalt. Den färdigmognade komposten finsållas innan den lagras i stackar i väntan på avyttrande. Färdig kompost Avsättningen av den färdiga komposten har bolaget i stort sett redan säkerställt. Den närliggande jordförbättringsanläggningen som drivs av Rölunda AB har aviserat intresse att ta emot all den kompost som kan produceras inom anläggningen. Förutom detta har även Gästrike Återvinnare sagt sig vara intresserade att ta emot en del av den färdiga komposten. Om dessa mottagare inte klarar av att ta all kompost som produceras har koncernen Hasselfors Garden ett årligt behov av ca m 3 färdig kompost till sina jordanläggningar. Detta innebär att bolaget inte ser någon risk att man inte ska kunna avsätta den färdiga produkten.

8 Diarienr/Dossnr Utsläpp till luft Frånluften från anläggningens lagrings och processdelar kommer att behandlas i en behandlingsanläggning som består av en ammoniakscrubber samt ett biofilter. I scrubbern kommer svavelsyra att utnyttjas för utfällning av ammoniak. Eventuellt kan scrubbern komma att ersättas med ett större biofilter. Utsläpp till vatten Det kommer inte att ske några direktutsläpp till någon recipient. Det lakvatten som bildas i scrubbern kommer att ph justeras och i möjligaste mån återföras till processen eller användas som jordförbättringsmedel i den närliggande jordfabriken. Om detta inte är genomförbart kommer överskottet istället att uppsamlas i en damm/tank i väntan på borttransport för behandling i Gävles avloppsreningsverk, Duvbacken. Samma sak gäller för eventuellt överskott av övrigt processvatten. För att slippa vattentransporterna till Gävle kan bolaget på sikt komma att bygga en lokal behandlingsanläggning för satsvis biologisk rening av detta vatten i stället. Smittspridning Eftersom processen i reaktortunnlar medger närmast optimala förutsättningar för hygienisering av kompostmaterialet bedöms risken för återinfektion och återväxt av smittämnen som ytterst begränsad. Hanteringen av den färdiga komposten kommer att ske med ren skopa vilket ytterligare minskar smittspridningsrisken. För att säkerställa att ingen nedsmittning sker kommer den färdiga komposten att provtas minst 4 gånger det första året och därefter 2 ggr per år. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Vapo OY Biotech har lång erfarenhet från omhändertagande av avfall och verksamheten är även certifierad enl ISO Det faktum att bolaget redan har 14 st liknande anläggningar och fortlöpande forsknings- och utvecklingsverksamheten i Finland innebär att man besitter stort tekniskt kunnande vad gäller verksamhetens miljöpåverkan och eventuella risker. Driftspersonalen vid anläggningen kommer även att ges fortlöpande utbildning om verksamhetens risker och miljöeffekter. Försiktighetsprincipen Bolaget anser att verksamheten kommer att uppfylla såväl försiktighetsprincipen som principen om bästa möjliga teknik. Det faktum att anläggningen är sluten innebär stora fördelar ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Som exempel kan nämnas minskade utsläpp av föroreningar till både luft och vatten, lägre energiförbrukning, lägre bullernivåer, mindre damning och mindre risk för skadedjursproblem. Nödvändiga skyddsåtgärder kommer även att vidtas för att minimera eventuella skador eller olägenheter. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas att såväl dag- som överskott av processvatten kommer att omhändertas och transporteras till det kommunala reningsverket. Anläggningen 8(16)

9 Diarienr/Dossnr kommer även att förses med en luftreningsanläggning för att reducera ammoniakhalten och mängden odörer i utsläppsluften. Lokaliseringsprincipen Vid valet av lokalisering har ett flertal olika lokaliseringar beaktats med utgångspunkt från människors hälsa och miljön. Den gjorda lokaliseringsutredningen visar att den valda platsen väl uppfyller de krav på minsta intrång och olägenhet som kan ställas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen En lokalisering av en centralkomposteringsanläggning i Lomshed ligger i linje med det regionala målet om att 8000 ton hushållsavfall ska komposteras årligen senast år Att kompostera avfallet innebär även att hushållsavfallets näringsämnen återförs till kretsloppet vilket ligger i linje med både hushållningsoch kretsloppsprinciperna. Produktvalsprincipen I bolagets miljöledningssystem finns rutiner fastställda som innebär att produktvalsprincipen alltid ska följas. 9(16) Yrkande Vapo OY Biotech ansöker om tillstånd enligt 9 kap 6 MB för följande verksamhet: - Biologisk behandling av maximalt ton komposterbart avfall per år, SNI- kod Mellanlagring av brännbart avfall, där den totala avfallsmängden är större än 10 men högst ton vid något enskilt tillfälle, SNI-kod Bolaget yrkar på att verkställighetsförordnande ska meddelas för verksamheten. Bolaget yrkar vidare på att villkor ska meddelas i enlighet med de förslag som redovisas nedan. Förslag till villkor 1) Om inget annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med beskrivningen i föreliggande ansökan. 2) Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostadshus än : 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) nattetid (kl 22-07)

10 10(16) Diarienr/Dossnr 3) Överblivet lakvatten från processen och eftermognadsytorna skall omhändertas och transporteras till Gävle kommuns avloppsreningsverk för behandling. Behandlingen kompletteras eller ersättas med lokal behandling av lakvattnet efter anmälan till tillsynsmyndigheten, som också får föreskriva villkor för denna verksamhet. 4) Eftermognad och hantering av komposten skall ske på hårdgjord yta med uppsamlingsdiken för vatten. 5) Verksamheten skall innefatta hantering av naturgödsel bara då anläggningen har godkänts för detta ändamål enligt EG förordning 1774/ ) Verksamheten skall kontrolleras enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll. Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp till luft Komposteringen bidrar sammantaget med mycket små utsläpp till luft. Utsläppen av ammoniak minimeras av ammoniakscrubbern. Då processen är starkt luftad är risken för att anaeroba förhållanden ska uppstå mycket liten. Detta leder till en väldigt liten risk för metanutsläpp från verksamheten. Förutom eventuella processutsläpp kommer såväl interna- som externa transporter att generera utsläpp till luft. En lokalisering i direkt anslutning till Forsbacka avfallsanläggning skulle eventuellt ha inneburit färre transporter med därpå följande mindre utsläpp av växthusgaser. En sådan lokalisering skulle samtidigt ha inneburit att samordningsvinsterna med SÅBI och Råsjö Torv förlorats samtidigt som man i stället tvingats transportera processvattnet med lastbil från Forsbacka till jordfabriken i Lomshed. Utsläpp till vatten Inget processvatten kommer att släppas till recipient. Det vatten som inte återförs till processen eller omhändertas som jordförbättringsmedel i den närliggande jordfabriken skickas istället för behandlig i Duvbackens reningsverk. Dagvattnet från eftermognadsytorna kommer att behandlas i ett lokalt system. Det innebär att en del av vattnet kommer att infiltrera i marken medan största delen återförs till tunnelkomposteringsanläggningen. Eventuellt kommer det i framtiden även att byggas en lokal behandlingsanläggning för processvatten. Avfall Mellan 1-3 % av den färdiga komposten består av orenheter i form av tex metaller, plast, glas, kompositmaterial m.m. som sållas bort när eftermognaden skett. Avfallet förvaras i separata kärl i väntan på borttransport av godkänd transportör.

11 11(16) Diarienr/Dossnr Kemikalier De kemikalier som kommer att hanteras inom verksamheten utgörs till största delen av den svavelsyra som ska användas för fällning av ammoniak i frånluften. Vid maximalt utnyttjat tillstånd rör det sig om ca 250 ton per år. Eftersom tankens storlek kommer att ligga på maximalt 9 m 3 kommer det dock aldrig att lagras större mängder än så vid anläggningen. De mindre mängder av andra miljöfarliga produkter i form av, motor- och hydrualoljor, smörjfetter, rostlösare m.m. som behövs för det löpande underhållet kommer att förvaras på hårdgjord yta utan golvbrunn eller i miljöskåp. Buller Det buller som verksamheten kommer att orsaka härrör främst från lastmaskinerna samt transporter till och från anläggningen. Eftersom avståndet till närmaste boende är över en kilometer bedöms dock inte verksamheten komma att generera något störande buller. Transporter Eftersom Lomshed ligger mellan 10 och 15 km från Gästrike Återvinnares centrumpunkt för avfallstransporter kommer det totala transportarbetet för avfallsinsamlingen att öka. Om man däremot jämför med dagens situation när vissa delar av hushållsavfallet transporteras till Sala för kompostering och vissa till Uppsala för förbränning kommer dock det totala transportarbetet att minska när anläggningen i Lomshed tas i drift. Energi Kompostering är en process där den naturliga förmågan hos organismer tas tillvara för att skapa en kretsloppsprodukt. Den värme som uppkommer i processen recirkuleras i anläggningen vilket innebär att den totala energiförbrukningen i själva processen blir mycket liten. Yttrande Byggnads och miljönämnden i Gävle kommun har avstått från att yttra sig i ärendet. Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har i sitt yttrande över bolagets ansökan framfört att man anser att företaget behandlat frågorna på ett utförligt och seriöst sätt varför man inte har några ytterligare synpunkter i ärendet. Gävle Vatten anser bland annat att processvattnet i första hand ska recirkuleras till kompostmaterialet för att berika detta med urlakad växtnäring. Att transportera processvatten till Duvbackens reningsverk är inte önskvärt ur miljösynpunkt utan ska ses som ett tillfälligt beredskaps- eller övergångsalternativ till dess bolaget har en egen fungerande lösning för behandling av processvattnet. Gävle Vatten anser därför att alternativt omhändertagande av processvattnet bör planeras.

12 12(16) Diarienr/Dossnr I sitt yttrande påminner Gävle Vatten även om att en förutsättning för att processvattnet ska få behandlas i reningsverket är tungmetallhalterna underskrider Gävle Kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Sökanden säger i sitt svar man utifrån de inkomna remissyttranden konstaterat att det finns ett samförstånd mellan bolaget och remissinstanserna i de flesta frågorna. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser nyetablering av verksamhet inom fastigheten Lomshed 1.8. Det planerade verksamhetsområdet är inte detaljplanelagt och berörs heller inte av några områdesbestämmelser. Enligt den aktuella översiktsplanen är området utpekat för torvtäktsverksamhet. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs. Energifrågor En stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. I detta sammanhang är energieffektivisering en mycket viktig åtgärd. Utredningar inom området visar att det vid många företag finns goda möjligheter att till relativt små kostnader minska energiförbrukningen betydligt. Möjligheten att påverka energiförbrukningen torde dessutom vara ännu större i samband med nyetablering. Miljöprövningsdelegationen förutsätter därför att bolaget tar hänsyn till energifrågan vid val av bl.a. pumpar, fläktar och annat energikrävande utrustning. Miljökvalitetsnormer och miljömål Anläggningens syfte är att nyttiggöra avfall för återförande till kretsloppet. Detta stämmer väl överens med miljömålet God bebyggd miljö vilket bland annat innehåller delmålet att avfall i möjligaste mån ska återföras till kretsloppet.

13 13(16) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen vill dock påpeka att det är viktigt att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att det inte innebär att tex att tungmetaller, organiska miljögifter eller smittämnen sprids och att man därigenom kommer i konflikt med miljömålet Giftfri miljö. Vad gäller miljökvalitetsnormerna är det miljöprövningsdelegationens bedömning är att verksamheten inte kommer att bidra till att någon av de idag fastställda miljökvalitetsnormerna överskrids. Övrigt Bolaget har i sitt yrkande föreslagit ett villkor med innebörden att naturgödsel endast får hanteras i verksamheten sedan anläggningen godkänts och certifierats enligt EU-förordning 1774/2002. Eftersom det i denna förordning specificeras hälsobestämmelser för hur animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ska hanteras anser inte miljöprövningsdelegationen att det finns något behov att föreskriva ett villkor om denna hantering. Då sökanden i ansökan åtagit sig att behandla processluften innan den släpps ut anser inte miljöprövningsdelegationen att denna fråga behöver regleras i villkor. Motivering av villkor Utredningsvillkor Bolaget har i sin ansökan angivit att man planerar att eventuellt bygga en lokal anläggning för biologisk behandling av lak- och processvatten. En sådan anläggning har miljöprövningsdelegationen även lämnat tillstånd för. Eftersom ansökan inte innehåller någon beskrivning över anläggningens utformning eller reningskapacitet kan dock miljöprövningsdelegationen inte göra någon bedömning av den planerade anläggningens funktion. Det är heller inte är möjligt att föreskriva villkor för vattenutsläpp från anläggningen. Mot bakgrund av detta anser miljöprövningsdelegationen att det kan vara lämpligt att skjuta upp avgörandet av vilka utsläpp som kan accepteras till vatten från reningsanläggningen. Buller (villkor 2) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten skall begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har inte angetts förekomma i ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste.

14 14(16) Diarienr/Dossnr Säkerhetshöjande åtgärder (villkor 3) Miljöprövningsdelegationen anser att en viktig åtgärd för att minska risken för olyckor och smittspridning är att förhindra utomstående att komma åt avfallet. Detta kan tex ske genom att tillfartsvägar till anläggningen är låsta på tider när anläggningen är obemannad. Hygienisering av kompost (villkor 4,5 och 11) För att minska riskerna för att smitta sprids till människor, djur och växter genom användning av komposterat material är det nödvändigt att vidta åtgärder för att avdöda smittämnen och motverka återkontamination och återväxt av sådana ämnen. En metod för att minska risken för återkontamination kan vara att säkerställa att det finns rutiner som uppmärksammar och hantera driftstörningar som kan innebära spridning av smittämnen inom anläggningen. För att minimera risken för återkontamination av färdigbehandlad kompost bör även ett villkor föreskrivas om att fordon som använts för intransport av avfall som kan vara smittbärande inte får användas för uttransport av färdiga produkter utan att först ha genomgått en noggrann rengöring. Eftersom det tvättvatten som använts riskera att innehålla patogena ämnen bör det omhändertas och behandlas på samma sätt som process- och lakvatten. Förvaring av avfall och kemikalier (villkor 6) Miljöprövningsdelegationen anser att det kan föreligga risk för förorening av mark, luft och vatten vid hantering av avfall och kemiska produkter. Ett villkor bör därför föreskrivas som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar att se till att risken för utsläpp är så liten som möjligt. Villkoren innebär att verksamhetsutövaren aktivt skall identifiera, förebygga och begränsa riskerna vid förvaring, lastning, lossning, interntransport och annan hantering. Som ett komplement till förebyggande åtgärder skall skyddsåtgärder vidtas som minskar konsekvenserna av ett utsläppstillbud. Det finns många olika tekniska eller administrativa sätt att konkret uppfylla villkoret. Exempel på åtgärder för att förebygga tillbud är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning samt att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande avlopp och dagvattenbrunnar skyddas. Val av skyddsåtgärder ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Omhändertagande av process- och lakvatten (villkor 7 och 8) Det omhändertagna vattnet ska i första hand återföras till processen eller användas som jordförbättringsmedel i den närbelägna jordfabriken. Om volymerna blir så stora att ett överskott som ej kan omhändertas lokalt eller om jordfabriken inte kan tillgodogöra sig processvattnet får detta transporteras till Gävle Reningsverk. Miljöprövningsdelegationen vill dock erinra om att en överföring av processvatten till jordfabriken förutsätter att denna verksamhet har tillstånd att ta emot det aktuella vattnet. Sedan bolaget uppfört och miljöprövningsdelegationen föreskrivit slutliga villkor för den planerade biologiska behandlingsanläggningen får överskottsvatten istället

15 15(16) Diarienr/Dossnr behandlas i denna. Uppförandet av denna anläggning är dock förknippad med vissa villkor, se utredningsvillkor U1. Damm och lukt (villkor 9 och överlåten fråga) Erfarenheter från liknande verksamheter ger vid hand att anläggningar som inte sköts optimalt ofta kan medföra störningar i form av såväl lukt som damning. Det är därför viktigt att såväl komposteringsprocessen som eftermognaden sker så att risken för störningar minimeras. Miljöprövningsdelegationen föreskriver därför ett villkor som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar i detta avseende. Mer exakt utformning av eventuella skyddsåtgärder överlåts till verksamhetsutövaren i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ges också möjlighet att om så är nödvändigt föreskriva villkor angående mer specifika åtgärder. Exempel på förebyggande åtgärder är hantering i slutna system, vindskyddad lagring samt förekomst av rutiner för dammbekämpande och luktreducerande åtgärder. Kontroll av anläggningen (villkor 10 och överlåten fråga) Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 3. Anläggningen omfattas av IPPCdirektivet (96/61/EG). Uppföljning av villkor 2, om buller respektive villkor 4, om kontroll av kompostens hygienisering kräver löpande kontroll. Detta bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till bolaget i samarbete med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt att, där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Transporter (villkor 12 och 13) För att i möjligaste mån förebygga luktstörningar även under transporterna anser miljöprövningsdelegationen att transporterna av luktande avfall ska ske i täta behållare och på ett sådant sätt att spill inte uppkommer. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkterna (9 och 10) angående damning, dålig lukt samt kontroll av verksamheten. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 3, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas.

16 Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen 16(16) Diarienr/Dossnr Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Bygg och Miljökontoret Gävle kommun. Naturvårdsverket Arbetsmiljöinspektionen Landstinget Gävleborg Gävle Vatten Aktförvararen