Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan"

Transkript

1 Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

2 Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 1

3 Folkpartiet liberalerna, nytyck och omarbetning 2015 Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina Örnebjär, Richard Bengtsson och Fia Björklund Redaktör: Anna Lundberg Grafisk form och omslag: Fia Björklund Tryck: Fridholm & Partners, Hindås Stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan Folkpartiet liberalerna Box Stockholm Tel: E-post:

4 Innehåll Förord... 5 Studieplan... 6 Så fungerar Folkpartiet i praktiken... 9 Mötesteknik vid formella möten...23 Arbetet i fullmäktige grupp och nämnder...43 Liberala värderingar i kommun politiken...73 Stärk lokal föreningen...87 Politisk plattform Möta media Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige Appendix II: Krishantering när något inträffar Appendix III: Tips för bra möten Studieförbundet Vuxenskolan

5 4

6 Förord Grattis. Och tack. Du som läser det här har tagit ett viktigt beslut. Du har bestämt dig för att vara med och arbeta för att göra Sverige till ett friare, öppnare och liberalare samhälle. Därför har du engagerat dig i Folkpartiet Liberalerna. Det är till dig denna skrift riktar sig. Jag vill både gratulera dig till och tacka dig för det steg du tagit. Tillsammans med andra liberaler kan du vara med och åstadkomma mycket för ditt lokalsamhälle, din kommun, ditt landsting eller samhället i stort. Att arbeta politiskt, och kanske ha förtroendeuppdrag i partiet eller det offentliga, ger dig både möjligheter och ansvar. Du kommer att få sätta dig in i svåra frågor och du kommer att behöva väga intressen mot varandra. Använd dina liberala värderingar som kompassnål. Och kom ihåg att diskutera mycket med dina partivänner och andra politiskt intresserade det gör politiken både roligare och bättre. Politik är att prata! Politik är också ett hantverk. Ju mer du känner till om hur beslutsgångarna ser ut i föreningen, kommunen eller landstinget, desto större chans har du att påverka på riktigt. Därför handlar den här boken i hög grad om hur den politiska vardagen ser ut. Jag hoppas att denna skrift ska ge dig både fakta och inspiration. Du kan använda den som studiematerial och läsa den från början till slut, men den fungerar lika bra som uppslagsbok att gå tillbaka till då och då. Vi liberaler har en stolt historia, men vår framtid är ännu stoltare. Det finns så mycket kvar att göra för att göra samhället friare och för att ge varje människa de bästa möjligheterna att forma sitt liv efter sina egna drömmar och förhoppningar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Välkommen med i arbetet! Liberala hälsningar, Maria Arnholm Partisekreterare 5

7 Studieplan Detta studiematerial är framtaget i samarbete mellan Folkpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet är gjort för att kunna användas i studiecirekleform, för självstudier, som underlag för en utbildning eller på andra sätt där folkpartister vill lära sig mer enskilt eller tillsammans med andra. I slutet av nästan varje kapitel finns en mindmap som sammanfattar kapitlets viktigaste innehåll. Den kan användas för att ge en snabb repetition eller för att ge en överblick av kapitlet. Vid varje kapitel finns också förslag med diskussionsfrågor och tips på vidareläsning. Hur går en studiecirkel till? Är ni intresserade av att starta en studiecirkel kring Politik i praktiken ska ni alltid börja med att ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan som är Folkpartiets utbildningsorganisation. De hjälper er med material och att förklara hur en studiecirkel går till i praktiken och vad ni behöver göra för att registrera och få stöd i ert arbete. Studiecirkelformen innebär kort att ni är en grupp av personer som träffas regelbundet för att diskutera kring ett gemensamt ämne. Formellt ska ni ses minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studietimme = 45 minuter), men ni har stor frihet i utförandet och möten kan även ske digitalt om det är mer lämpligt för er. En traditionell studiecirkel innebär att varje deltagare förbereder sig inför träffarna genom att läsa det eller de kapitel som ska behandlas och funderar över de uppgifter som eventuellt delats ut på tidigare träffar. Själva träffen kan läggas upp på olika sätt. Ni kan t.ex. bjuda in en gäst att prata utifrån kapitlets innehåll, ha en gemensam genomgång eller diskutera innehållet/frågorna mellan deltagarna. Det viktiga är att alla kommer till tals, får ställa sina frågor och att ni gemensamt lär er mer. Behöver ni inspiration i utformningen av träffarna finns såväl Studieförbundet Vuxenskolan som Folkpartiet tillgängliga för tips och råd. 6 Studieplan

8 Exempel på Studieplan för sju träffar Första träffen Genomgång av upplägget för studiecirkeln Så fungerar Folkpartiet i praktiken Andra träffen Mötesteknik vid formella möten Tredje träffen Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder Fjärde träffen Liberala värderingar i kommunpolitiken Femte träffen Stärk lokalföreningen Sjätte träffen Politisk plattform Sjunde träffen Möta media Sammanfattning och avslut Till den femte träffen finns inspirationsmaterial kring medlemsrekrytering och medlemsvård att ladda ned på Folkpartiets intranät och till träff sex och sju finns även arbetsmaterial kring Politisk plattform och Medieplan på samma ställe. Exempel på studieplan för 45 minuter före varje möte Ett annat sätt att använda boken som studiecirkel är att lägga in 45 minuter före varje ordinarie möte. Det kan ibland vara enklare att ses lite längre när ni ändå skulle ses. Använd t.ex. kapitlets mindmap för att gemensamt planera nästa träff. Avsluta träffen med en runda där alla kort får säga vad i nästa veckas kapitel som de är mest intresserade av. Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än vad som normalt hinns med under tio korta träffar om ungefär Studieplan 7

9 45 minuter vardera. Materialet ska därför ses och användas som ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa, diskutera och göra. Bokens appendix Som ett komplement till bokens innehåll finns appendix. Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige en genomgång hur den svenska demokratin fungerar, de olika nivåerna och hur beslut fattas och verställs. Appendix II Krishantering när något inträffar är framför allt ett referensmaterial. Appendix III Tips för bra möten här kommer användbara tips och råd om hur man skapar bra, roliga, varierade och kreativa möten. Koda i Gustav Till Studieförbundet Vuxenskolans administration: När ni använder detta studiematerial, ska det kodas i Gustav centralt studie material Politik i praktiken samt samverkanspart Folkpartiet. 8 Studieplan

10 Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige All offentlig makt utgår från folket. Det svenska folkstyret genomförs genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom det kommunala självstyret. Idag har Sverige 290 kommuner, landsting samt regioner. I dessa kommuner, landsting och regioner finns det över förtroendevalda som tillsammans innehar nästan politiska uppdrag. Du kanske är eller funderar på att bli en av dessa. De olika nivåerna och det kommunala självstyret Kommun och landsting är likställda i lagen. Den kommunala verksamheten verkar inom de ramar som sätts av riksdag och regering i form av lagar och regler. Staten är representerad på länsnivå genom länsstyrelserna, som arbetar för att de nationella målen på olika områden ska få genomslag i länet. I den svenska förvaltningsmodellen är ambitionen att ansvar och beslutsfattande ska ske så nära de berörda medborgarna som möjligt. Denna decentralisering gör det möjligt att anpassa verksamheterna efter de lokala förhållandena, vilket inte minst leder till att befintliga resurser utnyttjas effektivt. Rösträtt till kommun och landsting har svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och som är folkbokförda i respektive kommun eller landsting. Också unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige 141

11 Sveriges kommuner och lands ting Sveriges kommuner, landsting och regioner är organiserade i en gemensam intresse- och arbetsgivarorganisation, Sveriges kommuner och lands ting (SKL). Förbundet styrs av en politiskt vald styrelse. Vid sidan av att bevaka medlemmarnas intressen och vara opinonsbildare erbjuder SKL även sina medlemmar stöd och service. Förbundets uppdrag innefattar att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. har rösträtt under samma förutsättnngar, om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Den som har rösträtt är även valbar. Kommunal självstyrelse innebär att det finns en självständig och inom vissa ramar fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Sedan 1974 är detta självstyre inskrivet i regeringsformen. Kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för skötsel av sina uppgifter. Även denna rätt är inskriven i grundlagen och är en del av det kommunala själv styret. Riksdag och regering sätter upp nationella mål för verksamheten i kommuner och landsting. På så sätt bestäms villkoren och uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner. I regeringsformen görs ingen precisering av denna upp giftsfördelning och samhällsutvecklingen gör att den varierar över tid. Folkpartiet vill att det inrättas en kompetenskatalog som skiljer på statens och kommuneras uppgifter. Vissa viktiga samhällsfunktioner är obligatoriska dessa måste kommunerna och landstingen genomföra. Till exempel ansvarar kommunerna för social omsorg, för för-, grund- och gymnasieskola samt för biblioteksverksamhet. Landstingen sköter hälso- och sjukvården samt tandvården för barn och ungdomar. En gemensam obligatorisk uppgift är regional och lokal kollektivtrafik. Andra upp gifter är frivilliga för en kommun

12 kan det handla om fritid och kultur, energi försörjning eller underhåll av gator, för ett landsting kultur eller turism. Många av kommunernas och landstingens uppgifter regleras i speciallagstiftning det gäller till exempel socialtjänsten, hälso- och sjukvården och miljö- och hälsoskyddet. Flera av speciallagarna är ramlagar som regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Kommunerna och landstingen har även viss rätt att meddela egna lokala föreskrifter, som lokala trafikföreskrifter eller ordningsstadga. Kommunallagen och den kommunal organisationen Den nu gällande kommunallagen, som trädde i kraft 1 januari 1992, är gemensam för kommuner och landsting. I lagen regleras till exempel indelning i kommuner och landsting och villkoren för arbetet i fullmäktige och nämnderna. Lagen säger att kommuner och landsting själva får ta hand om angelägenheter som har anknytning till området eller dess invånare. Detta innebär också att en kommun normalt inte kan åta sig uppgifter som staten, annan kommun eller landstinget ansvarar för. Kommun- och landstingsfullmäktige är folkvalda församlingar som utövar den grundläggande beslutanderätten. Här fattas alla viktiga beslut och här fastställs budget och skattesats. Fullmäktige är det enda kommunala organ som väljs direkt av medborgarna. Fullmäktige ska sammanträda offentligt. I vissa kommuner håller man även öppna nämndsammanträden, något som Folkpartiet lokalt kämpar hårt för. I kommunallagen finns riktlinjer för hur många fullmäktigeledamöter en kommun ska ha. Antalet röstberättigade i kommunen eller landstinget avgör. Små kommuner måste ha minst 31 ledamöter medan Stockholm måste ha minst 101. Exakt antal avgörs av fullmäktige. Kommunallagen ger även vissa riktlinjer för vilka nämnder och styrelser som måste finnas. Alla kommuner och landsting måste ha en styrelse och en krislednings nämnd (styrelsen är en nämnd i lagens mening). Utöver detta måste alla kommuner även ha en valnämnd och en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare. Fullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas utöver de obligatoriska och variationerna är stora. Exempel på vanligt förekommande nämnder är utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd och socialnämnd. Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige 143

13 144 Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige

14 På vissa håll i landet, bland annat i Kalmar, finns även så kallade kommundels nämnder. Stockholm och Göteborg har motsvarande, men under benämningen stadsdelsnämnder. Det finns även andra namnvarianter. Kommundelsnämnder infördes för att i stora kommuner förstärka den lokala anknytningen för politiken i närområdet. Folkpartiet är generellt för kommundelsnämnder. I partiprogrammet Frihet att växa menar partiet att de utvecklar den lokala demokratin och är en viktig del i en politik för lokal utveckling. Kommun- eller landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och håller uppsikt över de andra nämndernas verksamhet. Man kan jämföra styrelsen med en kommunal regering. Styrelsen ansvarar även för den ekonomiska förvaltningen och tar därmed fram förslag till budget. Genom åtagandet att bereda ärenden kan styrelsen avgöra den tidsmässiga prioriteringen av ett ärende. Den får även bestämma i vilken ordning fullmäktiges beslut ska genomföras. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av de beslut som fattats i fullmäktige. De ansvarar även för den löpande verksamheten. De förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret även om tjänste männen i praktiken sköter genomförandet. Nämnderna sköter beredningen av ärenden innan de kommer upp till beslut i kommunfullmäktige. Beredningen sker i den eller de nämnder som har ansvar för det aktuella området. Landstingen och regionerna Landstingens beslutsorganisation ser ut på samma sätt som kommunernas och regleras också, som tidigare nämnts, i kommunallagen. Sedan 1997 har allt fler landsting tagit över olika ansvarsområden, bland annat regionala utvecklingsfrågor, från länsstyrelserna. Skåne och Västra Götaland blev först ut, men i dag (2015) har nästan alla landsting regionalt utvecklingsansvar eller är på väg att få det. Denna förstärkning av den regionala nivå gör att de flesta landsting numera kallar sig för regioner (t.ex. Region Skåne). Den formella beteckningen på det folkvalda organet är dock fortfarande landstingsfullmäktige. Det är alltså detta som står på valsedlarna. Landstingens och regionernas verksamheter finansieras till största del genom skatt. Den gemensamma finansieringen garanterar att alla Sver- Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige 145

15 iges invånare får samma tillgång till vård av hög kvalitet. Varje landsting och region beslutar självt hur stor skatten ska vara och hur man fördelar sina resurser. Det är därför avgifter kan variera över landet. Så fattas besluten Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Som ledamot i en fullmäktigeförsamling finns det flera sätt att driva frågor. Det är viktigt att föra debatter i fullmäktige, i synnerhet på områden där Folkpartiet saknar nämndrepresentation. Fullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten. De formella mötena i kommuner och landsting styrs av kommunallagen. Gången när ett beslut fattas är en procedur med många detaljer. Mötet leds av en ordförande som markerar varje led med ett klubbslag. När fullmäktige beslutat om ramar och övergripande mål för ett ärende skickas det tillbaka till ansvarig nämnd för verkställighet. Nämnden fastställer uppdraget till tjänstemännen som sedan verkställer beslutet. Mer om hur man arbetar i fullmäktige och nämnder kan du läsa i kapitlet Arbetet i fullmäktige och nämnder. Besluten verkställs Den största delen av den kommunala verksamheten bedriver kommunerna själva i förvaltningsform. Folkpartiet är ett av de partier som förespråkar att kommunerna även köper upp verksamhet från andra utförare. Tanken är att kommuner inte ska konkurrera med sådant som andra utförare kan tillhandahålla. Kommuner och landsting kan överlåta skötseln av en kommunal verksamhet åt ett aktiebolag, en ideell förening eller en stiftelse. Det blir allt vanligare att kommuner och landsting arbetar med en beställar-/utförarmodell. Beställartjänstemän på kommunen utreder vilka behov kommunens invånare har vad gäller till exempel hälso- och sjukvård. Politikerna tar del av beslutsunderlaget och ger utförare, det vill säga producenter, i uppdrag att ge invånarna hälso- och sjukvård. Politikerna kan då renodla sin roll som befolk ningsföreträdare. De har inget produktionsansvar och heller inget arbetsgivaransvar för de anställda. Tidigare 146 Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige

16 Så fattas besluten Vägen från förslag till beslut kan delas in i två faser: Först beredning till beslut, det vill säga från att ett förslag utreds till dess beslut fattas; därefter verkställighet då det beslut som fattats ska genomföras. En motion läggs Kommunfullmäktige skickar motionen vidare till kommunstyrelsen för beredning Nämnderna fastställer förslag till fullmäktige Tjänstemännen gör ett första förslag Fullmäktige beslutar Beredning till beslut Tjänstemännen verkställer beslutet Verkställighet Fullmäktige beslutar om ramar och övergripande mål Nämnderna fastställer uppdragen till tjänstemännen Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige 147

17 Vem har ansvaret? Tjänstemännen innehar stor sakkunskap och är väl insatta i sakförhållandena. Vänd dig gärna direkt till dem om du har frågor kring ett ärende, men kom ihåg att de valda representanterna ansvarar för de beslut som fattas. Politikerna faställer visioner, lägger fast policy och riktlinjer, beslutar om övergripande mål och sist men inte minst följer upp och utvärderar genomförda beslut. Tjänstemännen verkställer enligt ramar och riktlinjer och löser detaljfrågor. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos politikerna. var politiker mer splittrade i sina olika roller som befolkningsföreträdare, ägare av verksamheter och arbetsgivare. Det blir också allt vanligare att kommuner eller landsting går samman kring gemensamma verksamheter. Kommunalförbund är en modell för samverkan kring kommunala angelägenheter. Beslutanderätten i de aktuella frågorna lämnas över till ett särskilt förbunds fullmäktige. Antalet kommunalförbund har de senaste åren ökat kraftigt. De finns inom de flesta verksamhetsområden, med tyngdpunkt på räddningstjänsten. Idag finns det drygt 90 förbund. En annan form för samverkan är en gemensam nämnd mellan flera kommuner eller landsting. Till exempel kan två närliggande kommuner ha en gemensam nämnd för gymnasiefrågor. Det effektiviserar hanteringen på områden där samarbete över kommun- eller landstingsgränserna lönar sig. Den gemensamma nämndens ledamöterna utses av respektive fullmäktige. Det finns runt 50 sådana nämnder i Sverige. Kontrollen Genom statliga myndigheter som Skolverket och länsstyrelserna utövar staten en både granskande och stödjande tillsyn av kommuner och landsting. Myndigheterna kan i vissa fall få till stånd en domstolsprövning eller vitesförelägga en kommun eller ett landsting. Varje kommun och landsting ska ha 148

18 minst tre förtroendevalda revisorer, utsedda av fullmäktige. Till sin hjälp har de sakkunniga som är utbildade revisorer. Revisorerna granskar den kommunala verksamheten och ger underlag till den årliga ansvarsprövningen. En enskild kommuninvånare har möjlighet att överklaga kommunala beslut i domstol. Domstolen kan helt eller delvis upphäva beslutet, men inte ersätta det med ett nytt. Beslut av myndighetskaraktär, som t.ex. bygglov, kan den som berörs överklaga. Det kallas förvaltningsbesvär och domstolen kan då ersätta det över klagade beslutet med ett nytt beslut. Medborgarinflytande Det kommunala självstyret hör samman med medborgarnas möjligheter att påverka beslut eller utkräva ansvar av sina lokala politiker. I det svenska demokratiska systemet finns även vissa inslag av direktdemokrati som rådgivande folkomröstningar och medborgarförslag. Sedan 2002 kan de kommuner som önskar öppna för så kallade medborgar förslag. Detta innebär att alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att väcka ärenden. Initiativrätten gäller alla även barn, ungdomar och utländska medborgare. Medborgarna i en kommun eller ett landsting kan begära en folkomröstning. Det krävs att minst fem procent av de röstberättigade invånarna skriver under. Fullmäktige måste då behandla ärendet, men liksom i andra fall behöver inte det innebära att fullmäktige säger ja till den begärda folkomröstningen. För Folkpartiet är öppenhet i den offentliga maktutövningen en grundprincip som måste utvecklas. Viktiga diskussioner måste föras öppet och inte förbe hållas slutna sällskap. Öppenheten är också nödvändig för effektiv granskning och kontroll av makthavare. Offentlighetsprincipen är en del i detta. Folkpartiet förespråkar också öppna nämndsammanträden, offentliga utfrågningar och stärkt kommunal revision för att öka medborgarnas insyn och inflytande. Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige 149

19 Vill du veta mer? Litteratur Kommunal handbok 2007, red: John Görnebrand (Bok-Marknaden/Grafika förlag) Kommunal vardagsjuridik för förtroendevalda i fullmäktige, styrelser och nämnder, Lars Munters och Håkan Torngren (Kommentus Förlag) Ny i politiken. Handbok för kommunpolitiker, Ulf G Eriksson (Bokförlaget Kommunlitteratur) Hemsidor Sveriges kommuner och landstings hemsida. Här hittar du fakta om kommuner, landsting och regioner, beskrivning av hur de arbetar med mera 150 Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige

20 Appendix II Krishantering när något inträffar Vad är en kris? Olika former av allvarliga händelser som leder till kris kan drabba Folkpartiet, våra förtroendevalda och vår personal. En kris kan ta sig många olika skepnader. Det kan röra sig om konkreta händelser som hot eller annat brott mot person, olyckor eller dödsfall, men även om annat som inträffar. Förtroendekriser och utslagning av lokaler, telefon- eller dataförbindelser är ett par exempel. Större olyckor, terrordåd eller naturkatastrofer inom eller utom landet är också att betrakta som kris om det finns risk för att företrädare eller personal kan ha drabbats, även om ovisshet råder. Krisen kan inträffa på arbetstid, men också under helger eller mitt under en stor konferens. Gemensamt för alla kriser är att de kommer oväntat och att de måste hanteras snabbt och professionellt. Gör en krisplan Det är viktigt att ha en krisplan. I varje valrörelse och när som helst under mandatperioden kan något inträffa som gör att den behövs. Då är det för sent att börja fundera över hur den uppkomna situationen bäst ska hanteras. Krisplanen bör revideras minst en gång per år. Har en kris inträffat ska krisplanen och agerandet under krisen utvärderas snarast. Alla kandidater och förtroendevalda, eventuell personal och andra som kan vara berörda, bör känna till krisplanen eller åtminstone att den finns. Appendix II: Krishantering 151

21 Tydlig, snabb och korrekt information En av de viktigaste punkterna i krisplanen är riktlinjer för hur information ska spridas. Kommer media att uppmärksamma det inträffade och vem kommer de då att vända sig till för kommentarer? Vilken information ska ges? Information bör alltid spridas internt först. Ingen folkpartist ska behöva svara media i underläge. Informera också riksorganisationen. Centralt finns kunskap och stöd ni kan ha nytta av. Ta alltid kontakt med Folkpartiets pressjour vid en kris. De hjälper dig att snabbt komma i kontakt med rätt person i Folkpartiet och de kan ge råd och stöd i en krissituation. FP:s parti och riksdagskansli FP:s pressjour Appendix II: Krishantering

22 Appendix III Tips för bra möten Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra första möte. Vi har bara en chans att göra ett bra första intryck. Tipsen nedan är användbara till alla mindre möten, men är extra viktiga när ni har bjudit in nya medlemmar. Innan mötet Tänk igenom mötets syfte och mål. Vad är det som ska beslutas eller uppnås? Var ska tyngdpunkten på mötet ligga? Ungefär hur mycket tid ska ägnas åt varje punkt? Tänk igenom vilka punkter som är informations-, diskussions- och beslutspunkter. Gör en tydlig kallelse med start- och sluttider. Skriv kallelsen så att även nya medlemmar förstår vad som gäller. Under mötet Tänk på att alltid hälsa på alla du inte har träffat förut. Här har ordförande och eventuella medlemsansvariga ett särskilt ansvar. Starta i tid, det är viktigt för att kunna följa schemat och av respekt för dem som är där. Välkomna alla. Håll en kort presentation av syftet med dagens möte. Genomför någon form av presentation och/eller lägesrunda. För nya medlemmar är det viktigt att få reda på vilka som sitter i styrelsen i den förening man funderar på att gå med i eller precis har gått med i. Stäm gärna kort av vilka förväntningar som deltagarna har på mötet. Se till att rapportera om vad förra mötets beslut eller aktivitet resulterade i. Det visar att era möten är meningsfulla. Håll en bra struktur på mötet. Tänk på att inte använda ett för internt språk med förkortningar, Appendix III: Tips för bra möten 153

23 hänvisningar till personer som inte alla känner vid deras förnamn/ smeknamn etc. Förklara förkortningar och interna begrepp. Utgå inte från att alla t.ex. vet vad ett landsmöte är. Skapa gärna en ordlista med förklaringar över begrepp/förkortningar som vi ofta använder och dela ut till dem som behöver den. Variera mötesmetoden efter mötets syfte och efter behov. Använd t.ex. bikupor, rundor m.m. vid behov för att få alla involverade. Bryt för kaffe eller ta en micropaus om mötesdeltagarna ser ut att behöva det. Fortsätt inte mötet som om ingenting har hänt om flera verkar vara på väg att somna! Kanske behöver ni bara öppna ett fönster och få in mer syre? Avsluta mötet på utsatt tid. Be om återkoppling från deltagarna/utvärdera era möten. Ordförandes roll Som ordförande ser du till att mötet genomförs på ett trevligt och strukturerat sätt. Som mötesordförande är det olämpligt att prata väldigt mycket själv men du kan givetvis vara föredragande på några punkter. Försök att få alla involverade i mötet. Oftast är det viktigaste för att få många involverade att se till att några få inte tar all plats. Som mötesordförande måste du våga bryta dem som pratar allt för länge eller avviker för mycket från ämnet. Prova t.ex. metoden med dubbla talarlistor som en hjälp. De olika mötesmetoder såsom bikupor, rundor, micropaus och dubbla talarlistor som nämns i detta dokument hittar du i dokumentet Tips på mötesmetoder under Föreningsportalen på Mitt Folkparti. 154 Appendix III: Tips för bra möten

24 Spelregler för bra möten Ett bra verktyg för bra möten är att diskutera igenom spelreglerna för era möten dvs. vilka förväntningar ni har på varandra. Vilka förväntningar finns på ordförande? På deltagarna? I första hand avser punkterna nedan gruppmöten och styrelsemöten. Deltagarna Vara närvarande, komma i tid. Vara förberedda särskilt på sin egen punkt om man är föredragande. Anmäler viktiga frågor på förhand. Att man säger vad man tycker på mötet (inte efteråt), och är lojal mot beslut som fattats (om man inte reserverat sig/uttalat sig mot). Ansvar att säga sin mening. De som förbereder mötet Ha en klar bild av vad som ska ske på mötet. Uttala mötets syfte/ändamål i inbjudan/dagordning. Göra ett upplägg och välja metoder utifrån mötets syfte. Bra, relevant underlag skickas ut i god tid. Underlätta för deltagarna att bidra och engagera sig. Tydlighet om vem som tillhandahåller dokument (finns de utskrivna eller gör man det själv). Ordförande/mötesledning Vara närvarande. Vara förberedda på sin uppgift. Verka för ett tillåtande och uppmuntrande klimat. Involvera alla, särskilt i frågor som är kontroversiella. Hålla disciplin, sätta stopp för långa dragningar och när mötet flyter från dagordningen. Summera diskussionen (successivt). Formulera (förslag till) beslut och slutsatser. Appendix III: Tips för bra möten 155

25 Tips på mötesmetoder För mer informella möten följer här tips på olika mötesmetoder/verktyg man kan använda för att slapa bra möten där alla får komma till tals och delta aktivi i mötet. Bikupa Bikupemetoden fungerar bra för att få fram nya idéer och för att låta de tystas åsikter lyftas fram. Dela in deltagarna två och två genom att låta dem samtala med dem som sitter bredvid, framför eller bakom. Det går även att vara fler i bikupan. Ställ en konkret fråga som deltagarna ska diskutera Många gillar inte att prata i storgrupp, men får här ändå möjlighet att delge sina åsikter. och ge dem en mycket begränsad tid att göra det. Många gillar inte att prata i storgrupp, men får här ändå möjlighet att delge sina åsikter. Bikupesurret blir också ett stöd för dem när de sedan ska prata i stor grupp eftersom de testat sina åsikter på minst en person redan. Som samtalsledare behöver du inte låta deltagarna redovisa vad de talat om alla gånger utan bikupor kan vara ett sätt låta dem prata av sig och utbyta erfarenheter. Din uppgift som samtalsledare är att avbryta efter några minuter. Eventuellt kan du försöka fånga upp vad som sagts i några av bikuporna. Tips: Tänk på: Bikupan kan även med fördel utföras stående och blir då också ett sätt att höja energin. Att surret i bakgrunden från alla andras bikupor är ett problem för dem som har nedsatt hörsel. Brainstorming Brainstorming sker i syfte att få fram så många idéer som möjligt. Brainstorming ska gå snabbt. Det räcker med cirka fem minuter. Här gäller kvantitet, inte kvalitet. Låt deltagarna skriva sina idéer på post-it-lappar (en ide på varje lapp) eller använd ett stort blädderblockspapper alternativt White boarden där du skriver ner alla idéer. Uppmana deltagarna att kasta ur sig alla tänkbara förslag, det finns inget som är fel eller dumt. 156 Appendix III: Tips för bra möten

26 Alla ska bidra och om du antecknar på blädderblocket kan du se till att hålla tempot högt. Diskutera inte de olika förslag som kommer fram och låt inte deltagarna kommentera eller diskutera varandras förslag. Syftet med övningen är att starta igång deltagarnas tankeprocess. Dubbla talarlistor Ett tips för att lyfta fram dem som inte pratar lika ofta på mötet är metoden med dubbla talarlistor. Istället för att sätta alla på samma lista i tur och ordning, så används två listor. De som vill säga något för första gången hamnar på listan som vanligt, men när det är dags för andre eller tredje inlägget sätts personen upp på den andra talarlistan. När så den första talarlistan är tom betas namnen på den andra listan av. Så fort någon sätter upp sig på första listan går den personen före dem på lista nummer två. Duttning Metoden med att dutta är effektiv när man gör omröstningar eller för att känna av hur läget är i rummet. I vanliga fall har vi oftast omröstningar när vi inte är överens om en fråga. Ett snabbare och effektivare sätt när alla förslag har kommit upp på bordet kan var att dutta. Skriv förslagen tydligt på blädderblock. Kolla om alla är överens om förslagen. Ge varje person fem streck eller små klisterlappar, duttar, att fördela på de olika förslagen som finns. Det är möjligt att dutta alla fem strecken på samma förslag eller att fördela dem till exempel två plus tre eller duttar spridda över alla alternativen. Ni kan också bestämma max två duttar på ett förslag, från samma person. Det eller de förslag som sammanlagt fått flest duttar prioriteras i rummet av Ett snabbare och effektivare sätt när alla förslag har kommit upp på bordet kan var att dutta. deltagarna just nu. Här blir det väldigt tydligt och möjligheten finns att spara bilderna till nästa möte om du gör dem på blädderblock. Om ni är många eller om ni inte har så många förslag räcker det med tre duttar per Appendix III: Tips för bra möten 157

27 158 Appendix III: Tips för bra möten

28 person. Metoden är mest till sin fördel om arbetet med duttning sker under tystnad och samtidigt, det vill säga att alla sätter upp sina duttar samtidigt. Fika och mingla Att bryta mötet för att fika eller att ta en paus kan vara ett sätt att skapa lättare stämning och ett kreativt mötesklimat. Att samtala över en kopp kaffe eller te är en möjlighet att på ett mer informellt sätt diskutera frågor som varit jobbiga. En stunds fikapaus ger också möjlighet för deltagarna att finna nya lösningar och kompromisser eller skapa allianser. En samtalsledare ska inte glömma bort värdet av metoden att bryta mötet då och då för kortare pauser. Fyra hörn Fyra hörn är ett roligt och dynamiskt sätt att diskutera politik. Samtalsledaren ställer ett antal frågor och ger deltagarna fyra valmöjligheter till svar på varje fråga. Varje hörn i rummet motsvarar en valmöjlighet, dvs. ett ställningstagande. Det är viktigt är att det alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre givna svarsalternativen stämmer överens med deras egen åsikt. När deltagarna valt hörn får de stående samtala några minuter med övriga personer i samma hörn om varför de valt att ställa sig just där. Om någon person är ensam i ett hörn bör samtalsledaren samtala med denna person. Efter några minuters diskussion i de olika hörnen låter samtalsledaren de olika hörnen berätta om sitt val. Anpassa hur Det är viktigt är att det alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre givna svarsalternativen stämmer överens med deras egen åsikt. många som får komma till tals beroende på tiden och på hur bra diskussionerna blir. Det är naturligt att olika frågor får olika mycket tid. Inled eventuellt med en testfråga för att deltagarna ska få prova på metoden. Under testfrågan behövs ingen längre diskussion. Appendix III: Tips för bra möten 159

29 Gruppsamtal Ett Gruppsamtal är lite längre än en Bikupa och fungerar bra i grupper med tre till tio deltagare. Gruppsamtalen hålls med fördel i en stor lokal med flera grupper parallellt. Den bästa möbleringen är öar, med så stort avstånd att grupperna inte stör varandra. Viktigast av allt är att uppgiften eller frågan är tydligt formulerad och det är bra om det finns en fördjupnings uppgift för grupper som arbetar snabbt. Om uppgiften är komplicerad kan det vara bra att göra en skriftlig instruktion till grupperna. Det går även bra att skriva ner frågorna på White Viktigast är att uppgiften är tydligt formulerad och det är bra om det finns en fördjupningsuppgift för grupper som arbetar snabbt. boarden eller visa via dataprojektor. Som samtalsledare är det bra om du går runt i rummet och hjälper de grupper som har svårt att komma igång. Tala om för grupperna när de har några få minuter kvar av gruppdiskussionen så att de hinner avrunda innan du bryter samtalen. Det finns flera olika sätt att låta grupperna redovisa på. Ett bra sätt att även se till att grupperna sammanfattar sina diskussioner är att låta dem besvara frågorna på t.ex. ett blädderblockspapper. Istället för att låta varje grupp redovisa för varandra muntligt, vilket tar ganska mycket tid så kan du låta grupperna skriva, rita eller göra bilder på blädderblock som sätts upp på väggarna runt om i rummet. Låt deltagarna mingla runt i rummet och titta på redovisningarna. Det är bra om grupperna har en person som står vid sin redovisning om det är något man vill fråga om. Imorgon, om ett år, om tre år, om fem år En metod att använda när ni vill formulera gemensamma visioner och sedan konkretisera dem. Låt oss leka med tanken att vi vill arbeta med frågan Hur värvar vi fler medlemmar?. Dela in gruppen i mindre grupper; ge dem blädderblockspapper och breda tuschpennor. Ge en grupp i uppgift att beskriva hur en organisation där fler medlemmar har engagerats skulle kunna se ut i morgon, en annan grupp om ett år, en tredje grupp om tre år och en fjärde grupp hur det kan se ut om fem år. 160 Appendix III: Tips för bra möten

30 Utifrån visionerna kan ni sedan diskutera konkreta saker som bör göras för att uppnå det ni vill. Micropaus En micropaus är precis som det låter en mycket kort paus. Mötesdeltagarna uppmanas att ställa sig upp (om de kan), sträcka på sig lite och gärna röra lite på armar och ben. Samtalsledaren kan gärna föregå med gott exempel och sträcka upp armarna, rulla med axlarna m.fl. övningar som får in energi i kroppen. En micropaus ska ske på stället, deltagarna ska inte springa iväg från sina platser vilket tar massor med tid och inte är en micropaus. Däremot kan ni gärna öppna ett fönster eller en dörr om det verkar som att syret håller på att ta slut. Runda För att alla ska komma till tals kan man använda sig av s.k. rundor. Du kan antingen gå varvet runt i den ordning som deltagarna sitter eller låta den som vill tala oavsett placering i rummet så att samtalet hoppar lite kors och tvärs i rummet. Ingen får avbryta den som talar. En runda är ett bra sätt att börja möten på för att bryta isen och för att alla ska komma till tals i ett tidigt skede. Också lämpligt att avsluta Deltagarna uppmanas att ställa sig upp, sträcka på sig och gärna röra lite på armar och ben. möten på för att samla upp frågor, intryck och tankar från gruppen. Kan vara särskilt användbart i kontroversiella frågor då det är viktigt för gruppen att veta vad var och en tycker. Uppmuntra alla att säga något men tvinga ingen. Det är viktigt att det känns helt okej att avstå. Se till att rundan respekteras och inte bryts av diskussioner eller frågor. Tips: I grupper som är väldigt pratiga kan det ibland vara svårt för deltagarna att respektera talarrundan. Då kan det vara bra att använda sig av en talarpinne. Endast den personen som har talarpinnen får tala. Samtalsledaren fördelar talarpinnen mellan deltagarna. Appendix III: Tips för bra möten 161

31 Att bedriva liberal politik Politik i praktiken är ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna och Studieförbundet Vuxenskolan som handlar om att bedriva liberal politik. Boken tar upp frågor som hur liberala värderingar uttrycks i den lokala politiken, hur en väljare kan känna igen Folkpartiet lokalt genom samordning av vilka frågor som drivs och hur de drivs, demokratins organisation och arbetssätt. Målgruppen för materialet är framför allt nyvalda förtroendevalda men det kan också användas för kandidatutbildningar och kurser för nya medlemmar.

Tips för bra möten. Appendix III

Tips för bra möten. Appendix III Appendix III Tips för bra möten Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra första möte. Vi har bara en chans

Läs mer

Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige

Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige All offentlig makt utgår från folket. Det svenska folkstyret genomförs genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom det kommunala

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 1 Liberalerna, nytryck och omarbetning 2017 Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING

KOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Landstingets ansvar för verksamhet inom Region Värmland

Landstingets ansvar för verksamhet inom Region Värmland LANDSTINGET I VÄRMLAND RAPPORT Revisorerna VHL/JM 2013-08-30 Rev/13027 Landstingets ansvar för verksamhet inom Region Värmland Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av

Läs mer

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret

Läs mer

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN KF 2007-01-29 INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN I handlingarna på sida 49-54 redovisar KS sitt förslag till beslut i KF att inrätta en tillfällig beredning med sju ledamöter. Inför handläggningen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för att granska och kontrollera

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd

kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd kvalitetssäkrad välfärd Ansvaret som ledamot i nämnd Ansvaret som ledamot i nämnd Upplysningar om innehållet: Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-173-0

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd Arbetsordning 2016 2018 Fastställd 2015-12-12 1 Arbetsordning för perioden 2016-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer tillsammans.

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Revisonsreglemente för Flens kommun

Revisonsreglemente för Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2001:2-007 Revisonsreglemente för Flens kommun Antagen av KF 2001-04-26 31 Reviderat av KF 2006-12-14 117 1 Revisionsreglemente för Flens kommun Revisionens roll 1 Revisorerna

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Författningssamling BKFS 2010:1 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-10-16, 87 Reviderat 2010-11-15, 120 Träder i kraft 2010-12-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011

Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Kommunallagen LAGTEXTHÄFTET TOLFTE UPPLAGAN 2011 Provläsning av kapitel 1 och 2 Kommunallagen Lagtexthäftet Tolfte upplagan 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess

TILLÄMPNING. Hudiksvall kommun. Offentlighet. och. sekretess TILLÄMPNING Hudiksvall kommun Offentlighet och sekretess Kommunen Kommunen är en demokratiskt styrd organisation som leds av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING Antagen av Hagfors kommuns fullmäktige 1999-01-26 4 Senast ändrad av Hagfors kommuns fullmäktige 2014-12-15 105 INLEDNING Hagfors kommun ska aktivt arbeta för att

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Ändringar i revisorernas reglemente

Ändringar i revisorernas reglemente TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2017-09-21 KS 2017/0824 50044 Rev 2017-10-25 Kommunfullmäktige Ändringar i revisorernas reglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunal författningssamling Arbetsordning

Kommunal författningssamling Arbetsordning Kommunal författningssamling Arbetsordning 2007 Nr 9 Arbetsordning för medborgarstämmor Antagen av kommunfullmäktige den 6 september 2007 Gäller fr.o.m. den 7 september 2007 Ersätter KFS 1998 nr 9 ADRESS

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Ändamål, medlemskap 1 Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för kommunerna i Norrbottens län. Juridiskt är förbundet en ideell förening. Förbundet

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Som stöd för att samtala i grupper om RPG:s policyprogram har Studieförbundet Bilda tagit fram en enkel studieguide med förslag på några samtalsfrågor

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

SFS Författningstexter

SFS Författningstexter Sida 1 av 7 Post 1 av 1 i SFST Länk till register o förarbeten Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer