Masskuldebrevsprogram EURO

Transkript

1 Masskuldebrevsprogram EURO

2 Börsprospekt Det sammanlagda kapitalbeloppet för de utelöpande innehavarskuldebreven inom ramen för masskuldebrevsprogrammet uppgår till högst euro eller dess motvärde i någon annan valuta. Börsprospektet för det lån som emitteras inom ramen för masskuldebrevsprogrammet består som basdel av detta prospekt, kompletterat med en tilläggsdel med information om det aktuella lånet. Börsprospektet för masskuldebrevsprogrammet har utarbetats av och godkänts av Finansinspektionen. Finansinspektionen svarar dock inte för riktigheten av uppgifterna i prospektet. Finansinspektionen har 29 april 2003 (diarie nr 39/271/2003) med stöd av Finansministeriets stadga (539/2002) 6 1 mom. 4 punkten om börsprospekt beviljat Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland undantagstillstånd, enligt vilket Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland inom ramen för detta masskuldebrevsprogram kan emittera masskuldebrevslån med det börsprospekt som godkänts i samband med emitteringen av det första masskuldebrevslånet. Tillståndet gäller till dess att Svenska Handelsbanken AB:s (publ) bokslut för år 2003 har fastställts av ordinarie bolagsstämma april 2003

3 Innehållsförteckning Ansvariga för prospektet... 4 Allmänna villkor för programmet... 6 Övriga omständigheter som påverkar värdepapprets värde...10 Modell för lånespecifika villkor Uppgifter om emittering av masskuldebrevslån Svenska Handelsbanken AB (publ), Filialverksamheten i Finland Svenska Handelsbanken AB (publ) Allmänna uppgifter Handelsbankskoncernen Förvaltning Kapitalstruktur Fastigheter Räntebärande värdepapper, aktier och andelar Skulder och åtaganden utanför balansräkningen Upplysningar om bankens framtidsutsikter Tvister Skillnader mellan svenska och finska bankers redovisningsprinciper Nyckeltal för handelsbankskoncernen Utdrag ur Svenska Handelsbanken AB:s (publ) årsredovisning för verksamhetsåret 2002 Risker och Riskkontroll...18 Förvaltningsberättelse...23 Redovisningsprinciper...24 Resultat- och Balansräkningar...26 Kassaflödesanalys...28 Noter till Resultat- och Balansräkningarna årsöversikt...56 Förslag till vinstdisposition...58 Revisionsberättelse Svenska Handelsbanken AB delårsrapport 1 januari - 31 mars

4 Ansvariga för prospektet Svenska Handelsbanken AB:s (publ) centralstyrelse ("Centralstyrelsen") är ansvarig för innehållet i detta prospekt. I Centralstyrelsen ingår följande ledamöter, vilkas adress i deras kapacitet som styrelseledamöter är SE Stockholm: Arne Mårtensson, ordförande Hans Larsson, vice ordförande Anders Nyrén, vice ordförande Lars O Grönstedt, VD och koncernchef Pirkko Alitalo Jon Fredrik Baksaas Lotty Bergström Tommy Bylund Göran Ennerfelt Sigrun Hjelmquist Fredrik Lundberg Sverker Martin-Löf Viktigaste övriga uppdrag Bankdirektör. Vice ordf. i Telefonaktiebolaget LM Ericsson; styrelseledamot i Holmen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB, Skanska AB, V&S Vin & Sprit AB, Svenska ICC, Näringslivets Börskommitté, International Business Council of World Economic Forum; ordf. i Stockholms Handelshögskolas Advisory Board Direktör. Ordf. i Nobia AB, Sydsvenska Kemi AB, Biolight International AB, Carema AB; styrelseledamot i Bilia AB, Holmen AB, Pergo AB VD och koncernchef i AB Industrivärden. Styrelseledamot i Ernströmgruppen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB, Skanska AB, Svenska Cellulosa AB SCA, SSAB Svenskt Stål AB Bankdirektör. Styrelseledamot i Svenska Bankföreningen Civilekonom. Styrelseledamot i Lagercrantz Group AB VD och koncernchef i Telenor Bankkamrer Bankdirektör. Ordf. i Stiftelsen Oktogonen Direktör. VD och koncernchef i Axel Johnson-koncernen. Styrelseledamot i Saba Trading AB, Spirent plc Investment Manager BrainHeart Capital AB. Vice ordförande i Svensk Näringsliv, ordf. i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins Näringslivsråd, styrelseledamot i ISA Invest in Sweden Agency Ekon dr h c. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Ordf. i Holmen AB, Cardo AB, Hufvudstaden AB; styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, NCC AB, Stadium AB Direktör. Ordf. Svenska Cellulosa AB SCA, Skanska AB, SSAB Svenskt Stål AB; styrelseledamot Boliden AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden 4 Handelsbanken

5 Försäkran från Svenska Handelsbanken AB:s (publ) Centralstyrelse Centralstyrelsen försäkrar att upplysningarna i prospektet, så vitt Centralstyrelsen känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som sannolikt skulle kunna påverka betydelsen av prospektet. Stockholm den 29 april 2003 Svenska Handelsbanken AB:s (publ) centralstyrelse Befogenheter Centralstyrelsen har den 29 april 2003 beslutat att fortsätta upprätthållandet av ett masskuldebrevsprogram för Svenska Handelsbanken AB (publ) filialverksamheten i Finland om 250 miljoner euro riktat till den finska marknaden. I beslut av Centralstyrelsen daterat den 29 april 2003 befullmäktigas bankdirektör Pehr Wissén och bankdirektör Petri Hatakka och bankdirektör Lennart Francke att, var för sig eller i förening å Centralstyrelsens vägnar, vid emission av värdepapper under masskuldebrevsprogrammet bekräfta att inga väsentliga händelser inträffat efter senaste bokslut som kan påverka värdepapperens värde. Revisorer Svenska Handelsbanken ABs (publ) årsredovisning, koncernredovisning och bokföring samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning, har för de tre senast avslutade räkenskapsåren har granskats av: För räkenskapsåret 2000 Ordinarie revisorer: Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Stefan Holmström, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 3143, SE Stockholm Utsedd av Finansinspektionen: Ulf Davéus, auktoriserad revisor, Deloitte & Touche AB, Box 10152, SE Stockholm-Globen För räkenskapsåret 2001 Ordinarie revisorer: Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Stefan Holmström, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 3143, SE Stockholm Utsedd av Finansinspektionen: Ulf Davéus, auktoriserad revisor, Deloitte & Touche AB, Box 10152, SE Stockholm-Globen För räkenskapsåret 2002 Ordinarie revisorer: Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Stefan Holmström, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 7850, SE Stockholm Utsedd av Finansinspektionen: Ulf Davéus, auktoriserad revisor, BDO Feinstein Revision AB, Box 24193, SE Stockholm Revisorernas utlåtande Årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) har för 2001 och 2002 granskats av KPMG Bohlins AB, Ernst & Young AB och Ulf Davéus (av Finansinspektionen förordnad revisor). Revisionsberättelser har avgivits för respektive år och är daterade den 6 mars 2002 och den 6 mars Delårsrapporten för perioden 1 januari 31 mars 2003 har inte varit föremål för granskning. KPMG Bohlins AB Ernst & Young AB Thomas Thiel Åke Hedén Stefan Holmström Ulf Davéus (av Finansinspektionen förordnad revisor) Handlingar Masskuldebrevsprogrammet arrangeras av Handelsbanken Capital Markets, SE Stockholm, Sverige. Kopior av handlingar som gäller masskuldebrevsprogrammet finns till påseende under kontorstid hos Handelsbanken Capital Markets, Blasieholmstorg 12, S Stockholm, Sverige samt hos Handelsbanken, Alexandersgatan 11, FIN Helsingfors. Handelsbanken 5

6 Allmänna villkor för programmet Inom ramen för detta masskuldebrevsprogram ( Programmet ) kan Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland ( Emittenten ) emittera, i enlighet med gällande lagstiftning i Finland, enskilda masskuldebrevslån ( Lån ) i euro eller annan valuta med en löptid om lägst en månad. Emittenten fungerar som betalningsombud för de Lån vilka emitteras inom ramen för Programmet. Betalningsombudet a) sköter den betalningsrörelse som hänför sig till teckning och inlösen av Lån; samt b) utför de uppgifter som enligt Finlands Värdepapperscentral Ab:s ( Värdepapperscentralen ) bestämmelser och beslut ankommer på den som administrerar emissionen. Villkoren för enskilda Lån består av dessa allmänna villkor och de lånespecifika villkoren. De allmänna villkoren gäller såvida inte annat föreskrivs i de lånespecifika villkoren. Modellen för de lånespecifika villkoren är en del av börsprospektets basdel. Lån emitteras som masskuldebrevslån med samma förmånsrätt som Emittentens övriga förbindelser utan säkerhet. Lån kan emitteras som masskuldebrev fogade till Värdepapperscentralens värdeandelssystem ( Värdeandel ) eller på annat sätt som följer av de lånespecifika villkoren. Emittenten förbehåller sig rätten att ändra villkoren för Programmet. Aktuella villkor framgår av det vid var tid gällande börsprospektet. 1. Maximibelopp inom ramen för Programmet Det totala nominella beloppet av de utelöpande Lånen inom ramen för Programmet uppgår till högst tvåhundrafemtiomiljoner ( ) euro eller motvärdet därav i annan valuta. Emittenten förbehåller sig rätten att besluta om höjning eller sänkning av beloppet. Lånebeloppet under ett enskilt masskuldebrevslån fastställs separat för varje Lån. Under teckningstiden kan Emittenten besluta om höjning eller sänkning av det enskilda lånebeloppet samt besluta om åtgärder vid en eventuell över- eller underteckning. 2. Löptid Löptiden definieras i de lånespecifika villkoren. Emissionsdagen och återbetalningsdagen/-dagarna för det enskilda Lånet anges i de lånespecifika villkoren. 3. Emissionskurs Lånets emissionskurs definieras separat i villkoren för det enskilda Lånet. Emittenten förbehåller sig rätten att definiera emissionskursen separat för varje teckning. 4. Teckningstid och teckningsställe De Lån som emitteras inom ramen för Programmet erbjuds till teckning under den i de lånespecifika villkoren angivna emissionstiden på teckningsställen som anges i de lånespecifika villkoren. Emittenten har rätt att förkorta eller förlänga teckningstiden. 5. Betalning av teckning De tecknade masskuldebreven skall betalas senast på den betalningsdag som anges i villkoren för det enskilda Lånet eller på annat sätt som bestäms i de lånespecifika villkoren. Teckningspris är det nominella beloppet för teckningen multiplicerat med emissionskursen vid teckningstidpunkten. Vid teckning av Lån efter teckningsdagen skall tecknaren betala den ränta som enligt de lånespecifika villkoren upplupit räknat från emissionsdagen till teckningens betalningsdag. Vid teckning av Lån efter den första räntebetalningsdagen på annan dag än en räntebetalningsdag skall tecknaren betala den ränta som upplupit räknat från ifrågavarande ränteperiods begynnelsedag till teckningens betalningsdag. 6. Registrering av Värdeandelar Värdeandelar registreras enligt de lånespecifika villkoren på det värdeandelskonto tecknaren uppgett vid teckningen. 7. Masskuldebrevens nominella värde och återbetalningspris Det nominella värdet för masskuldebreven och en eventuell enhetsstorlek anges i de lånespecifika villkoren. Återbetalningspriset för masskuldebreven, om det avviker från det nominella värdet, anges i de lånespecifika villkoren. 6 Handelsbanken

7 8. Betalning av ränta och kapital Låneräntan (i förekommande fall) och kapitalet för Lån betalas enligt lag om värdeandelssystemet och värdeandelskonton och Värdepapperscentralens bestämmelser och beslut till den som enligt uppgifterna på värdeandelskontot har rätt att motta likviden. 9. Emittentens rätt till förtida återbetalning De lånespecifika villkoren kan inbegripa rätt för Emittenten att återbetala Lånet i förtid. Fordringsägarna skall informeras om att rätten till förtida återbetalning utnyttjas vid en tidpunkt som framgår av de lånespecifika villkoren på sätt som anges i punkt Ränta På lånekapitalet betalar emittenten en ränta som i de lånespecifika villkoren kan avtalas så att den antingen är a) en fast ränta, b) en euriborränta eller rörlig ränta bunden till annan referensränta, c) en nollränta eller d) en ränta eller gottgörelse som fastställs på annat sätt. Räntan eller en annan gottgörelse betalas på den/de i de lånespecifika villkoren angivna räntebetalningsdagen/-dagarna. Med ränteperiod avses varje tidsperiod för vilken ränta beräknas. Den första ränteperioden börjar på emissionsdagen och upphör den följande räntebetalningsdagen. Nästkommande ränteperioder börjar på föregående periods räntebetalningsdag och upphör på den följande räntebetalningsdagen, såvida inte annat avtalas i de lånespecifika villkoren. 10.a Fast ränta Fast ränta betalas halvårsvis eller årsvis i efterhand på räntedagen. Räntan upplöper för varje ränteperiod så att den första dagen i ränteperioden inberäknas i ränteperioden medan den sista dagen i ränteperioden utesluts. 10.b Euriborränta eller rörlig ränta bunden till annan referensränta Den årliga ränta som betalas på Lånet består av en i de lånespecifika villkoren definierad euriborränta eller annan rörlig referensränta specificerad i de lånespecifika villkoren och en marginal. Euriborräntan är den referensränta som används på penningmarknaden i euroområdet och som styrs av the European Banking Federation (FBE - Fédération Bancaire de l Union Européenne). Fixeringen av värdet för euriborräntan grundar sig på vid respektive tidpunkt rådande internationell praxis. De lånespecifika villkoren anger vilken informationsförmedlares (Reuters eller Telerate) euriborsidor som används vid fixeringen av räntan. Räntefixeringsdagen är två bankdagar före ränteperiodens begynnelsedag på det sätt som avtalas i de lånespecifika villkoren. 10.c Nollränta Lån kan emitteras som ett nollräntelån, dvs ingen ränta löper på skuldebrevets kapital under löptiden. Avkastningen på skuldebrevet bestäms av skillnaden mellan skuldebrevets återbetalningspris och teckningspris. 10.d Annan grund för fixering av ränta eller gottgörelse Den ränta eller gottgörelse som betalas på lånekapitalet grundar sig på en räntebas som närmare specificeras i de lånespecifika villkoren. En sådan grund kan vara 1) ett index som beskriver utvecklingen för till exempel aktier som handlas på fondbörs/fondbörser; eller 2) en annan grund. 11. Minimi- och/eller maximiränta De lånespecifika villkoren kan innehålla ett minimi- och/eller maximibelopp för den i villkor 10.b) och 10.d) nämnda räntan eller gottgörelsen. 12. Ränteberäkningsgrund I de lånespecifika villkoren definieras den ränteberäkningsgrund som tillämpas vid beräkning av räntan. Ränteberäkningsgrunden kan vara: a) Faktiskt antal dagar/faktiskt antal dagar, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med faktiskt antal dagar. b) Faktiskt antal dagar/365, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med 365. c) Faktiskt antal dagar/360, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med 360. d) Annan ränteberäkningsgrund som definieras i de lånespecifika villkoren. 13. Bankdagsantaganden 13.1 Fast ränta Om räntebetalningsdagen för ett Lån med fast ränta inte är en bankdag, uppskjuts räntebetalningen till närmast påföljande bankdag eller till en annan bankdag som särskilt specificeras i de lånespecifika villkoren. Senareläggning av räntebetalning ger inte innehavaren av masskuldebrev rätt till räntekompensation Euriborränta eller annan rörlig referens-ränta I villkoren för varje enskilt Lån fastställs det bankdagsantagande som skall tillämpas på Lånet ifråga och på basis av vilket räntebetalningsdagen förskjuts på följande sätt, om den inte infaller på en bankdag: a) följande då räntebetalningsdagen senareläggs till närmast påföljande bankdag; b) tillämpad följande då räntebetalningsdagen senareläggs till närmast påföljande bankdag, utom då följande bankdag infaller först följande månad, i vilket fall räntebetalningsdagen tidigareläggs till närmast föregående bankdag; c) föregående då räntebetalningsdagen tidigareläggs till närmast föregående bankdag. Handelsbanken 7

8 14. Bankdag Med bankdag avses en dag då banker i Helsingfors är allmänt öppna, såvida inte annat följer av de lånespecifika villkoren. Följande frågor kräver dock samtycke av samtliga innehavare av masskuldebrev: (a) en sänkning av lånekapitalet och/eller räntan 15. Preskription av kapital, ränta eller annan gottgörelse Om betalningen av kapital, ränta eller annan gottgörelse på Lånet inte har betalats, t.ex. på grund av avsaknad av motkonto, inom fem (5) år från respektive förfallodag, har rätten till sådan betalning förverkats. (b) (c) (d) en förlängning av löptiden en ändring av förutsättningarna för borgenärssammanträdets beslutförhet, eller en ändring av kravet på majoritet för borgenärssammanträdets beslut. 16. Borgenärssammanträde Emittentens styrelse har rätt att sammankalla innehavarna av skuldebreven till ett möte (nedan borgenärssammanträde ) för att besluta om ändring av villkoren för ett enskilt Lån i Programmet eller andra ärenden enligt nedan. Kallelse till borgenärssammanträdet skall publiceras minst 10 dagar före mötesdagen i enlighet med punkt 19. I kallelsen skall tidpunkten och platsen för sammanträdet anges, agendan samt hur skuldebrevsinnehavaren skall gå tillväga för att kunna delta i sammanträdet. Borgenärssammanträdet skall hållas i Helsingfors och dess ordförande utnämns av Emittenten. Borgenärssammanträdet är beslutfört om de närvarande personerna representerar minst 75% av det ifrågavarande Lånets utelöpande kapitalbelopp. Om borgenärssammanträdet inte är beslutfört inom 30 minuter från den tidpunkt då mötet började enligt möteskallelsen, kan behandlingen av agendan på Emittentens begäran uppskjutas till ett nytt borgenärssammanträde, vilket skall hållas tidigast efter 14 dagar och senast efter 28 dagar. Det nya borgenärssammanträdet är beslutfört om de närvarande personerna representerar minst 25% av Lånets utelöpande kapitalbelopp. Möteskallelsen till det nya borgenärssammanträde som hålls på grund av uppskovet skall publiceras på samma sätt som kallelsen till det ursprungliga sammanträdet. I kallelsen skall dessutom förutsättningarna för mötets beslutförhet omnämnas. Masskuldebrevsinnehavarnas rösträtt bestäms på basis av Lånets kapitalbelopp. Emittenten har inte rösträtt vid borgenärssammanträdet. Beslut vid borgenärssammanträdet kräver minst två tredjedelar (2/3) av de avgivna rösterna. Representanter för Emittenten och av Emittenten befullmäktigade personer har rätt att närvara vid borgenärssammanträdet och att där hålla anföranden. Borgenärssammanträdet har rätt att fatta beslut om följande frågor som är bindande för innehavarna av masskuldebreven: (a) ändring av lånevillkoren och (b) samtycke till att temporärt avvika från lånevillkoren. Samtycke kan ges vid borgenärssammanträdet eller skriftligen. Borgenärssammanträdet kan genom sitt beslut ge en namngiven person rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att borgenärssammanträdets beslut skall träda i kraft. Borgenärssammanträdets beslut är bindande för alla skuldebrevsinnehavare oberoende av om de varit närvarande vid borgenärssammanträdet. Beslut anses ha kommit fordringsägarna tillhanda för kännedom då informationen har införts på det emissionskonto som förs hos Värdepapperscentralen. 17. Byte av Emittent Emittenten har utan att höra fordringsägarna rätt att överlåta sina skyldigheter för de inom ramen för Programmet emitterade Lånen till ett bolag som kontrolleras direkt eller indirekt av Emittenten, eller till ett bolag som direkt eller indirekt kontrollerar Emittenten under förutsättning att Emittenten ställer proprieborgen som säkerhet för betalningen av de Lån som överlåtits. 18. Force majeure I fråga om de på Emittenten ankommande åtgärderna gäller att ansvarighet inte kan göras gällande för skada som beror av finskt eller utländskt lagbud, finsk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Emittenten själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommer i andra fall skall inte ersättas av Emittenten om banken varit normalt aktsam. Inte i något fall utgår ersättning för indirekt skada. Föreligger hinder för Emittenten på grund av sådan omständighet som angivits i första stycket att vidta åtgärd enligt dessa villkor, får åtgärden uppskjutas tills hindret har upphört. 19. Meddelanden Information om Lånen delges fordringsägarna skriftligen eller genom en annons i Helsingin Sanomat eller en annan därmed jämförbar riksomfattande dagstidning. Informationen kan delges även via värdeandelssystemet. Informationen anses ha nått fordringsägarna när den har publicerats på ovannämnda sätt. 8 Handelsbanken

9 20. Säkerhet Ingen säkerhet kommer att ställas för Lån under detta Program. 21. Teckningsförbindelse Ingen teckningsförbindelse ställs för Lån under detta Program såvida inte annat framgår av de lånespecifika villkoren. 22. Tilläsmplig lag och forum För detta masskuldebrevsprogram tillämpas finsk lag. Tvister till följd av detta masskuldebrevsprogram handläggs vid Helsingfors tingsrätt. I tvistemål där käranden är en konsument kan konsumenten, enligt konsumentskyddslagen, väcka talan även vid den allmänna underrätt inom vars domkrets han är bosatt. 23. Övriga villkor Emittenten har rätt att göra ändringar i lånevillkoren som inte försvagar fordringsägarnas ställning. För dylika ändringar behövs inte borgenärssammanträdets beslut enligt punkt 16. Handelsbanken 9

10 Övriga omständigheter som påverkar värdepapprets värde Andrahandsmarknad Masskuldebrevsprogrammet kommer att noteras på Helsingin Arvopaperi- ja johdannaispörssi, selvitysyhtiö Oy fondbörs i Helsingfors i sammanhang med notering av det första Lånet under Programmet. Om det i villkoren för Lån under detta Program bestäms att Lånet ifråga skall noteras, kommer ansökan om notering på börslistan i Helsingfors att inlämnas efter teckningstidens utgång eller efter det att teckningstiden avbrutits, förutsatt att sådant Lån har tecknats för minst EUR Beskattning Emittenten eller en av emittenten befullmäktigad uppbär den skatt på räntan som enligt vid varje tidpunkt gällande lagar och skattemyndigheternas föreskrifter och anvisningar skall betalas. Av lånespecifika villkor framgår varje enskilt masskuldebrevlåns skattestatus. 10 Handelsbanken

11 Modell för lånespecifika villkor Lånespecifika villkor för Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finlands masskuldebrevsprogram. Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finlands masskuldebrevsprogram av den [ ] fullständiga villkor för detta Lån. Betalningsombud: Lånekapital: Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland Högst [] euro (annan valuta) Skuldebrevs nominella belopp, enhetsstorlek: [ ] Lånets nummer: [ ] Emissionsdag: [ ] Återbetalningsdag/-dagar: [ ] Belopp som återbetalas: [Om det belopp som återbetalas inte är lånekapitalets nominella belopp meddelas storleken av återbetalningsraterna.] Teckningsställe: [ ] Betalning av teckning: [ ] Ränta: [Definition av vilket av villkoren 10.a) (Fast ränta), 10.b) (Euriborränta eller annan referensränta), 10.c) (Nollränta) eller 10.d) (Ränta eller gottskrivning som bestäms på annat sätt) som tillämpas och fastslås följande erfordrade detaljer: Villkor 10.a) Fast ränta Ränteprocent [Den första ränteperiodens startdag, om den inte är emissionsdag] Räntebetalningsdag/-dagar Villkor 10.b) Euriborränta eller annan rörlig referensränta [Den första ränteperiodens startdag, om den inte är emissionsdag] Marginal Ränteperiodens längd Räntebetalningsdag/-dagar Villkor 10.c) Nollränta [Ett inlösenpris och den årliga, effektiva ränteprocenten fastställs för skuldebrevet] Villkor 10.d) Ränta eller gottgörelse på annan grund [Beräkningsgrunden och övriga nödvändiga villkor fastställs] Beräkningsagent: [ ] Ränteberäkningsgrund: [ ] Räntans minimi-/maximibelopp: [Punkt 11, maximi- och/eller minimibelopp nämns] Handelsbanken 11

12 Bankdagsantagande: Villkor 13 Emittentens rätt till förtida återbetalning: Ja/Nej [Om ja, så anges den minimitid som reserverats för att avisera fordringshavare samt övriga nödvändiga villkor] Betalningssätt för ränta och kapital: Villkor 8 Övriga villkor: [ ] Helsingfors den [ ] [ ] 2003 SVENSKA HANDELSBANKEN AB (publ), FILIALVERKSAMHETEN I FINLAND 12 Handelsbanken

13 Uppgifter om emittering av masskuldebrevslån Dessa uppgifter om emittering av masskuldebrevslån presenteras vid emitteringen av samtliga Lån. Beslut och befogenheter som emitteringen av Lånet grundar sig på: Emissionens karaktär: Teckningsrätter: Enligt Svenska Handelsbanken ABs (publ) styrelses befullmäktigande S.k. enskilt lån/serielån/övrigt Teckningsrätten har inte begränsats Teckningstid: [ ] Registrering av Värdeandelar: [ ] Emissionskurs: [ ] Börsnotering: Ja/Nej Uppskattad tidpunkt för notering: [ ] Låneavkastning: [ ] Lånets duration: [ ] Lånets ISIN-kod: [ ] Källskatt: [ ] Uppskattning av kapital som inflyter till emittenten och planerat användningsändamål: Högst [ ] Lånet ingår i emittentens kapitalanskaffning. Viktiga uppgifter om utvecklingen av Emittentens affärsverksamhet sedan slutet av senaste räkenskapsperiod: Svenska Handelsbankens styrelse bekräftar att det efter det att bankens bokslut senast fastställts av ordinarie bolagsstämma år 2003, inte inträffat något som kan negativt påverka bankens ekonomiska ställning i väsentligt hänseende, och som inte redovisas i prospektet för masskuldebrevsprogram av den 29 april Helsingfors den [ ] [ ] 2003 SVENSKA HANDELSBANKEN AB (publ) Lennart Francke / Petri Hatakka / Pehr Wissén Handelsbanken 13

14 Allmänna uppgifter om emittenten Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland, är emittent i lånen utgivna under masskuldebrevsprogrammet och utgör en del av Svenska Handelsbanken AB (publ) som svarar för filialverksamhetens förpliktelser och åtaganden. Med anledning därav följer nedan en utförlig beskrivning av Svenska Handelsbanken AB (publ). Handelsbanken är medlem av den finska bankföreningen och lyder under samma regler och lagar som övriga banker verksamma i Finland. Banken övervakas därför, förutom av den svenska finansinspektionen, även av den finska finansinspektionen. Handelsbanken har varit verksam i Finland sedan 1990 och verksamheten är en del av bankens strategi att vara en universalbank med Norden som hemmamarknad. Filialverksamheten är registrerad i handelsregister i Finland med FO-nummer Kontorsadresser Handelsbanken i Finland Helsingfors Södra Esplanaden Södra Esplanaden 12 PB Helsingfors Helsingfors Bulevarden Skillnadsgatan 4 PB Helsingfors Helsingfors Böle Bölegatan 8 PB Helsingfors Helsingfors Kampen Fredriksgatan 48 PB Helsingfors Helsingfors Munkshöjden Raumovägen 1 PB Helsingfors Helsingfors - Östra centrum Revalsplanen Helsingfors Björneborg Yrjönkatu 15 / Teljäntori Björneborg Esbo Västanvindsvägen 1 PB Esbo Hyvinge Hämeenkatu Hyvinge Jakobstad Köpmansgatan 8 PB Jakobstad Joensuu Torikatu Joensuu Jyväskylä Kauppakatu Jyväskylä Karleby Mannerheimplatsen Karleby Kouvola Kauppalankatu 9 PB Kouvola Kuopio Haapaniemenkatu 13 PB Kuopio Lahtis Rautatienkatu 20 PB Lahtis Raisio Varppeenaukio Raisio Rovaniemi Koskikatu (Kalotinlinna 2.krs) Rovaniemi Salo Turuntie Salo Seinäjoki Kalevankatu Seinäjoki Tammerfors Rautatienkatu 10 PB Tammerfors Tavastehus Kasarmikatu 3, 2. vån. PB Tavastehus Torneå Hallituskatu 10 PB Torneå Uleåborg Kyrkogatan Uleåborg Vanda Konvaljvägen 28 PB Vanda Vanda Eldstadstorget Vanda Vasa Hovrättsesplanaden 18 PB Vasa Villmanstrand Valtakatu 42 PB Villmanstrand Åbo Slottsgatan 18 PB Åbo 14 Handelsbanken

15 Svenska Handelsbanken AB (publ) Allmänna uppgifter Svenska Handelsbanken AB (publ) organisationsnummer bildades 1871 och är ett publikt bankaktiebolag med säte i Stockholm, som bedriver verksamhet under svensk banklagsstiftning. Efter förvärvet av Stadshypotek AB (Sveriges ledande bolåneinstitut) i början av 1997, blev Handelsbankskoncernen en av de största kommersiella bankerna i Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige), vilket banken betraktar som sin hemmarknad. Handelsbankskoncernen är en universalbank, dvs tillhandahåller finansiella tjänster inom områdena: traditionella företagsaffärer, investment banking och trading samt privata affärer inklusive livförsäkringar. Handelsbankens övergripande mål är att ha en högre räntabilitet på eget kapital än vägt genomsnitt för övriga börsnoterade nordiska banker. Kvaliteten på koncernens tjänster skall leva upp till krävande kunders förväntningar. Handelsbanken skall ta rimligt betalt för utförda tjänster. Kostnadsnivån skall vara lägre än i andra banker. Lönsamhet är alltid viktigare än volym. Under 1999 utökade banken sin nordiska närvaro genom att förvärva Bergensbanken, en lokal affärsbank i Norge, och är efter förvärvet den femte största kommersiella banken i Norge. I december 2000 lade Handelsbanken ett bud på den konkurrensutsatta delen av försäkringsbolaget SPP. Genom förvärvet av SPP Liv AB fick Handelsbankskoncernen en femtedel av den svenska livförsäkringsmarknaden, vilket är i nivå med den störste aktören. SPP-förvärvet fullbordades i mars I april 2001 lade Handelsbanken ett publikt bud på Midtbank A/S, en bank med huvudkontor på Jylland i Danmark. Genom köpet fick Handelsbanken ett produktutbud som kompletterar det banken hittills har kunnat erbjuda sina kunder, t ex fonder genom ett danskt fondbolag. Banken är representerad i alla delar av Danmark med tonvikten på Jylland. Efter förvärvet är Handelsbanken den femte största banken i Danmark. Sedan tre år tillbaka bedriver Handelsbanken även universalbanksrörelse i Storbritannien där banken har 8 kontor. Verksamheten ombildades 2002 till en egen regionbank. Bankens verksamhet utanför Norden och Storbritannien koncentreras främst på att erbjuda tjänster för nordiska företag med verksamhet utomlands samt icke-nordiska företag med verksamhet i Norden liksom för privatpersoner med nordisk anknytning. Banken hade per den 31 december kontor i Sverige, 27 i Norge, 28 i Finland, 33 i Danmark och åtta i Storbritannien. Handelsbanken är den fjärde största banken i Finland och den femte i Norge och Danmark med avseende på total balansomslutning. Banken är organiserad och redovisas resultatmässigt i följande enheter: KONTORSRÖRELSEN utgörs av elva regionbanker sju i Sverige och en i vardera Norge, Finland, Danmark och Storbritannien. HANDELSBANKEN MARKETS ansvarar för verksamheten inom områdena penning- och valutamarknaderna, aktiehandel, Corporate Finance, lånekapitalfinansiering, correspondent banking och handelsfinansiering. Vidare ingår bankens ekonomiska sekretariat och bankrörelsen utanför Norden och Storbritannien. Sedan januari 2003 är verksamheterna inom Handelsbanken Trading och Handelsbanken Securities sammanförda till ett gemensamt affärsområde Handelsbanken Capital Markets. HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING omfattar fondförvaltning, diskretionär förvaltning och institutionella depåtjänster. HANDELSBANKEN FINANS har ett heltäckande sortiment av finansbolagstjänster i Norden. HANDELSBANKEN PENSION OCH FÖRSÄKRING marknadsför ett komplett sortiment av livförsäkrings- och pensionsprodukter. I rörelsegrenen ingår Handelsbanken Liv samt SPP. STADSHYPOTEK BANK är en av Sveriges ledande Internet- och telefonbanker. Banken verkar under eget varumärke och med eget sortiment. Banken är specialiserad på profilerade erbjudanden av enkla bank och försäkringstjänster. HANDELSBANKEN FINANSFÖRVALTNING ansvarar för koncernens finansiering och hanterar koncernens likviditet i svenska kronor, upplåningen i kapitalmarknaden och clearingen i Riksbanken samt utgör internbank för lång upplåning. Finansförvaltningen har också det övergripande ansvaret för finansiella risker i koncernen. Svenska Handelsbanken AB (publ) står under den svenska Finansinspektionens tillsyn. Handelsbankskoncernen Handelsbankskoncernen består av moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) och dess dotterbolag, av vilka de största är: Stadshypotek STADSHYPOTEK och dotterbolaget HANDELSBANKEN HYPOTEK lämnar bottenlån mot säkerhet i småhus, fritidshus, bostadsrätter, flerbostadshus samt kontors- och affärsfastigheter. Handelbanken Finans Erbjuder leasing, avbetalning, finansieringssamarbeten med leverantörer av investeringsobjekt, finansiering och administration av tjänstebilar, fakturaservice, inkasso samt konsumentkrediter och selektiva kontokort genom återförsäljarsamarbeten. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Handelsbanken 15

16 Handelsbanken Liv Den 1 januari 2002 ombildades Handelsbanken Liv till ett vinstutdelande bolag och Livbolagets resultat konsolideras fr.o.m 2002 i Handelsbankens resultat. Erbjuder ett fullständigt sortiment av livförsäkringsprodukter såsom privata pensionsförsäkringar, tjänstepensionsprogram, grupplivförsäkringar, fondförsäkringar, sjuk- och olycksfallsförsäkringar samt utländska kapitalförsäkringar. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark. SPP SPP drivs enligt ömsesidiga principer och konsolideras ej in i Handelsbankens resultat- och balansräkning. SPP:s huvudverksamhet är tjänstepensionsförsäkringar, tjänstegruppsförsäkringar, kompletterande privata försäkringar samt tillhörande administrativa tjänster. Inget förvärv eller avyttringar av egna aktier gjordes under Banken ägde vid årsskiftet 2002/ ,4 miljoner egna aktier. Fastigheter Handelsbankens centrala och regionala huvudkontor är i huvudsak inrymda i egna fastigheter. Det bokförda värdet uppgick till mkr per den 31 december Handelsbankskoncernens fastigheter presenterats i årsredovisningen not 25. Räntebärande värdepapper, aktier och andelar Uppgifter om räntebärande värdepapper respektive aktier och andelar, presenteras i noter 16 och 19, och uppgifter om dotteroch intressebolag presenteras i noter 20 och 21, till resultat- och balansräkningarna. Handelsbanken Fonder Förvaltar och administrerar bankens värdepappersfonder samt administrerar fonder åt kundföretag. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Luxemburg och Storbritannien. Stadshypotek Bank Telefon- och Internetbank som erbjuder ett begränsat urval av standardiserade och paketerade bank- och försäkringstjänster för privatkunder. Förvaltning Svenska Handelsbanken AB:s (publ) centralstyrelse beslutar i större kreditärenden, större investeringar och strategiska frågor. Styrelsen utfärdar arbetsordning för styrelsen, instruktioner för verkställande direktören samt kreditinstruktioner. Styrelsen utser vidare ledamöter i kreditkommitté och lönekommittén. Styrelsens ordförande utser nomineringskommitté vars uppgift är att lämna förslag på styrelseledamöter. Bankens ordinarie bolagsstämma väljer årligen styrelseledamöter. Skulder och åtaganden utanför balansräkningen Bokfört värde på emitterade skuldebrev, lån och övriga skulder presenteras i noter 28 till 33 och efterställda skulder i not 36 till resultat- och balansräkningarna. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter presenteras i not 34 till resultat- och balansräkningarna. Säkerheter som har ställts för egna skulder är presenterade i not 39 till resultat- och balansräkningarna. Uppgifter om ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser och övriga åtaganden presenteras i noter 41 till 43. Det optionsprogram, som erbjöds kontorschefer och andra ledande befattningshavare 1999, beskrivs i not 7. Upplysningar om bankens framtidsutsikter Handelsbankens övergripande mål är att ha en högre lönsamhet på eget kapital än ett vägt genomsnitt för övriga börsnoterade nordiska banker. Kapitalstruktur Antalet utestående aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) uppgick vid årsskiftet 2002/2003 till st med ett nominellt belopp på 4 kr. Aktierna är fördelade i två serier; A och B. Aktier av serie A har en röst vardera och aktier av serie B 1/10 röst vardera. Bankens aktiekapital uppgick till mkr per den 31 december Vid ordinarie bolagsstämma år 2002, bemyndigades Handelsbankens styrelse att återköpa maximalt 20 miljoner egna aktier fram till bolagsstämman Det är bankens avsikt att aktivt arbeta med kapitalbasen så att den vid varje tillfälle är optimal ur bankens och aktieägarnas synvinkel. Tvister Tvister kan uppstå som en konsekvens av bankens verksamhet. Banken är part i ett antal tvister, ingen av dem bedöms ha materiell finansiell inverkan på koncernen. Skillnader mellan svenska och finska bankers redovisningsprinciper Fram till och med 1997 fanns det vissa skillnader mellan svenska och finska bankers redovisningspraxis. Efter det att Finland förändrat sina redovisningsprinciper 1998 är inte skillnaderna längre väsentliga. 16 Handelsbanken

17 Nyckeltal för handelsbankskoncernen Omsättning, mkr Rörelseresultat, mkr % av omsättning 17,4 17,1 15,3 13,4 11,3 Årets resultat, mkr % av omsättning 12,5 12,6 11,9 10,4 8,9 Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Avkastning på totalt kapital, % 0,83 0,99 1,17 0,93 0,85 Räntabilitet på eget kapital, % 14,6 18,4 22,3 18,4 18,6 Soliditet, % 4,1 4,1 4,2 4,1 3,7 Kapitaltäckningsgrad, % 9,3 9,9 9,5 9,4 9,8 Uppgifterna för har omräknats med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation nr. 5 till nu gällande redovisningsprinciper för redovisas Intressebolagens resultat separat, för 2000 har därtill redovisningsprinciper för inkomstskatt förändrats. Definitioner Omsättning Rörelseresultat Avkastning på totalt kapital Räntabilitet på eget kapital Soliditet Kapitaltäckningsgrad Ränteintäkter, erhållna utdelningar, provisionsintäkter, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter. Resultat före minoritetsandelar, dispositioner och skatter. Rörelseresultat före skatt i relation till genomsnittlig balansomslutning. Periodens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt i relation till genomsnittligt eget kapital justerat för nyemission samt utdelning. Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Kapitaltäckningen eller kapitaltäckningsgraden utgör kapitalbasen i förhållande till riskvägd volym. Kapitaltäckningsgraden ska minst uppgå till 8%. Den riskvägda volymen bestäms genom att tillgångarna och posterna utanför balansräkningen, enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, placeras i olika riskklasser. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0%, 20%, 50% eller 100%. Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt kapital avses eget kapital minus goodwill samt i moderbolaget 72% av obeskattade reserver. Som supplementärt kapital räknas tidsbundna förlagslån med viss reduktion då den återstående löptiden understiger fem år. Dessa lån får ej överstiga 50% av det primära kapitalet. Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, får även andra instrument räknas in i det primära eller supplementära kapitalet. Det supplementära kapitalet får dock aldrig överstiga det primära. Från summan av primärt och supplementärt kapital avgår bokfört värde på innehav i försäkringsverksamhet samt viss finansiell verksamhet. För täckande av kapitalkrav på marknadsrisker får förlagslån med ursprunglig löptid på minst två år inkluderas i kapitalbasen. Följande sidor (t o m sidan 58) utgör en förvaltningsberättelse som baserar sig på en avskrift av Handelsbankens årsredovisning för verksamhetsåret Sidnumren som använts i hänvisningarna i förvaltningsberättelsen refererar till Handelsbankens årsredovisning Handelsbanken 17

18 Risker och riskkontroll Risker och riskkontroll I bankens verksamhet uppstår kreditrisker, betalningsrisker, finansiella risker och s k operativa risker. Kreditriskerna är beroende av om den enskilde kunden kan fullgöra sina åtaganden mot banken och betalningsrisker uppkommer i transaktioner då banken fullgjort sina åtaganden men saknar möjlighet att i samma ögonblick kontrollera att motparten gjort detsamma. De finansiella riskerna uppstår vid ränteförändringar och marknadsprisförändringar som påverkar värdet av bankens positioner. Operativa risker hänför sig främst till felgrepp inom banken som kan förorsaka förlust. Kreditrisker uppkommer huvudsakligen inom kontorsrörelsen, betalningsrisker inom kontorsrörelsen och Handelsbanken Markets, där också de finansiella riskerna främst uppstår. Operativa risker kan uppstå i hela koncernen. Banken vill förena ansvaret för affärer och risker hos en och samma medarbetare. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har också bäst möjlighet att värdera risken. På detta sätt tas det fulla ansvaret för affärsverksamheten och det görs så nära kunden som möjligt. Decentraliserat risktagande förutsätter emellertid en centraliserad styrning och uppföljning av risker. Kreditrisker och finansiella risker begränsas alltid genom kredit- eller limitbeslut. Medarbetaren har en personlig beslutandelimit, inom vilken han/hon tar det fulla ansvaret. Vid behov av en större limit krävs beslut i högre instans i banken. Bankens arbetssätt leder till att alla som gör affärer förknippade med risk tillägnar sig ett väl etablerat synsätt på vad som är en för banken acceptabel risk. Den totala exponeringen för kreditrisker och finansiella risker mäts och rapporteras till bl a Centralstyrelsen och Finansinspektionen. Exponeringen leder till krav på det egna kapitalets storlek och med schabloner anges hur stora risker banken har i relation till kapitalbasen. Kapitaltäckningskraven för kreditrisker är emellertid ett ofullständigt mått på den verkliga risken. En bättre bild av Handelsbankens kreditrisker får man genom att se på de faktiska utfallen. Bankens sätt att analysera och hantera kreditrisker har under lång tid och särskilt under finanskrisen i början av 1990-talet medfört signifikant lägre kreditförluster än för konkurrenterna i förhållande till utestående volymer. Kreditförluster i procent av utlåning % Handelsbanken Övriga svenska banker KREDITRISKER Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning och garantigivning men även de risker som uppstår i samband med att kunder gör affärer med banken på valuta- och värdepappersmarknaderna. Den senare typen av risker brukar sammanfattas under begreppet värdeförändringsrisker och uppträder när banken som motpart har kunder, med vilka banken har ingått derivatkontrakt av något slag. Det finns en risk att bankens motpart inte kommer att fullfölja sina åtaganden. Om en sådan situation inträffar måste banken anskaffa motsvarande kontrakt på nytt i marknaden som ersättning för det gamla. Detta kan innebära en kostnad för banken beroende på prisutvecklingen på den aktuella marknaden. Risken för en sådan kostnad beräknas för varje kontrakt och betraktas som en risk på motparten i kontraktet. Detta innebär att värdeförändringsrisken vid derivatkontrakt ingår i bankens kreditlimit och totala engagemang för en viss kund. Ansvaret för Handelsbankskoncernens kreditengagemang ligger på de kundansvariga kontoren 1). Genom det fortlöpande affärssamarbetet får kontoret en god och kontinuerlig bild av hur kundens verksamhet utvecklar sig och kan snabbt identifiera eventuella problem som förändrar graden av kreditrisk i bankens engagemang. 0,05 1) Vissa typer av kreditgivning är undantagna från denna princip, nämligen bankens exponering mot andra banker och renodlad exportfinansiering, för vilka kreditansvaret åvilar centrala enheter inom Handelsbanken Markets, samt viss smärre konsumentkreditgivning inom Handelsbanken Finans och Stadshypotek Bank. 2) Med hjälp av den interna ratingen kommer Probability of Default i Baselkommitténs förslag till nya kapitaltäckningsregler att kunna bestämmas. Den samlade riskbedömningen och uppskattningen av säkerheternas värde ger en god grund för beräkning av Loss Given Default i förslagets internratingmetod. 18 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

19 Risker och riskkontroll För samtliga engagemang över 1 mkr, vid bostadsfinansiering över 3 mkr, upprättar kontoret en limithandling. Antalet limitkunder uppgick till Limithandlingarna innehåller uppgifter om kundens aktuella respektive maximala engagemang i Handelsbankskoncernen samt vilka krav på säkerheter som gäller för limitbeloppet (det maximala engagemanget). Som underlag för limitbeslutet görs en s k affärsbedömning. Den består av en beskrivning av kundens verksamhet, analys av redovisningen och en bedömning av företagets framtidsutsikter. Vidare görs en bedömning av graden av kreditrisk i bankens engagemang. Därvid analyseras kundens återbetalningsförmåga och graderas med ett internt kreditriskindex (intern rating), vilket har använts i mer än 20 år. Intern rating av återbetalningsförmågan görs i två steg, dels uppskattas sannolikheten för finansiella påfrestningar för kunden, dels bedöms kundens finansiella motståndskraft, var och en på en skala från ett till fem. Därefter görs en samlad verbal riskbedömning av fakta och antaganden som ska vara väl dokumenterade i affärsbedömningen. Slutligen uppskattas säkerheternas värde i händelse av en obeståndssituation 2). Affärsbedömningen avslutas med bankens ekonomiska utbyte och strategi för det fortsatta samarbetet med kunden. Affärsbedömning görs minst en gång per år för samtliga limitkunder. Beroende på limitens storlek och säkerheternas beskaffenhet tas kreditbeslut på kontoret, vid det regionala huvudkontoret, bankens centralstyrelse eller dess kreditkommitté. Härutöver gör varje kontor kvartalsvis en genomgång av sina kreditengagemang för att identifiera och rapportera engagemang som bedöms representera en förhöjd kreditrisk. För varje sådant engagemang anges hur stor den tänkbara (mindre) respektive påtagliga (större) risken för kreditförlust bedöms vara samt om reservering för sannolik kreditförlust behöver göras. Normalt har engagemanget riskrapporterats och riskbegränsande åtgärder vidtagits innan krediten blir nödlidande. Riskrapporterna sammanställs för respektive regionbank och dotterbolag samt för Handelsbanken Markets av respektive enhets kreditavdelning samt för koncernen av Centrala Kreditavdelningen. De kvartalsvisa riskrapporterna föredras i regionbanksoch dotterbolagsstyrelserna samt i Centralstyrelsen. BETALNINGSRISKER Betalningsrisker uppträder vid transaktioner där banken fullgjort sina åtaganden i form av en valutaväxling, betalning eller en leverans av värdepapper och samtidigt inte kan kontrollera att motparten fullgjort sina åtaganden mot banken. Bankens risk uppgår då till 100% av transaktionens värde. Betalningsrisker ingår inte i bankens kreditlimit för en kund. Däremot ingår de i en separat limit som utöver betalningsriskerna också omfattar de mycket kortvariga värdeförändringsrisker som kan uppstå när kunder genom banken köper och säljer värdepapper (exempelvis aktier). Limitering, beslut och uppföljning av betalningsrisker följer samma mönster som gäller för kreditrisker. I normalfallet beviljas limiten för betalningsrisken för en kund samtidigt som kreditlimiten. FINANSIELLA RISKER I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker. Klassificeringen av dessa riskslag framgår nedan. Finansiella risker Marknadsrisker Likviditetsrisker Ränterisk Aktiekursrisk Valutakursrisk Systematisk risk Specifik risk Organisation av koncernens finansiella riskkontroll Centralstyrelsen fastställer totala marknads- och likviditetsrisklimiter för hela koncernen inom respektive riskslag samt metoder för att mäta den finansiella risken. Limiterna fördelas på olika verksamhetsområden av VD. Chefen för Finansförvaltningen har det övergripande ansvaret för finansiella risker och för den vidare fördelningen av limiter. Internbankens maximala riskexponering begränsas av regler som fastställs av VD. Inom ramen för tilldelade limiter ansvarar enheterna för löpande uppföljning och kontroll av de finansiella riskerna. Ändamålsenlighet och integritet i denna uppföljning säkerställs genom att en oberoende riskkontroll finns på varje enhet som har en limit. För tradingverksamhet, internbank och hypoteksrörelse kontrolleras de finansiella riskerna och limitutnyttjandet dagligen. I praktiken ändras risken i handelsportföljen oftare och kraftigare än i hypoteksbolagen och internbanken. Potentialen för betydande kast i ränterisker finns dock även i de två sistnämnda. Därför följs även dessa portföljer noggrant. Koncernens exponering för finansiella risker rapporteras månadsvis till Centralstyrelsen. Inom Finansförvaltningen finns en enhet som har till uppgift att utöva en oberoende riskkontroll. Enheten har ansvar för att samtliga enheter identifierar och kontrollerar sina finansiella risker oavsett om risken är tradingrelaterad eller uppstår i kundaffärer i regionbanksrörelsen eller dotterbolagen. Dessutom har enheten ansvar för att utveckla metoder för att mäta finansiella risker. Förutom fortlöpande analys av koncernens exponering för HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

20 Risker och riskkontroll marknadsrörelser görs regelbundna utvärderingar av den lokala riskkontrollen. Dessa genomgångar omfattar bl a positionstagande i de olika delarna av koncernen, mätmetoder, administrativa kontroller och riskrapportering. Marknadsrisker Med marknadsrisk avses effekten av att räntor, valutakurser eller aktiekurser förändras, vilket resulterar i vinster eller förluster för banken. Marknadsrisker uppstår huvudsakligen inom Handelsbanken Markets och vad avser valuta- och aktiekursrisker finns i praktiken all risk koncentrerad dit. Handelsbanken Markets är marknadsgarant (market maker) i ränteprodukter, valutor och aktieinstrument. Risker uppstår antingen genom kundrelaterade affärer eller egen positionstagning och ligger i en handelsportfölj, vilken marknadsvärderas dagligen. Resultatvariationer som uppkommer vid marknadsvärdering påverkar bankens resultat. Marknadsrisker som uppstår i handelsportföljer är ålagda kapitaltäckningskrav. Det innebär att banken måste hålla kapital i proportion till de marknadsrisker som uppstår i handelsportföljerna. Ränterisker Med ränterisk avses förändring av värdet på tillgångar och skulder när räntor eller volatiliteter förändras. För att limitera ränterisker använder sig banken av värdeförändringen i positioner när underliggande räntor ändras en procentenhet. Ränterisker uppstår främst inom Handelsbanken Markets men även i andra delar av banken. Inom regionbanksrörelsen och hypoteksbolagen uppkommer ränterisken som ett resultat av att utlåningen delvis löper med en längre räntebindningstid än refinansieringen. Inom Finansförvaltningen uppstår ränterisker främst inom internbanken som förvaltar koncernens likviditet. Bankens tillgångar har vanligtvis längre räntebindningstider än skulderna. Vid stigande räntor innebär det att räntenettot minskar. Detta motverkas av att banken har en större volym räntebärande tillgångar än skulder, vilket huvudsakligen förklaras av att det egna kapitalet placerats i räntebärande tillgångar. När räntan stiger kan det egna kapitalet successivt placeras om i ett högre ränteläge. Effekten av marknadsvärdesförändringarna i handelsportföljerna redovisas i tradingresultatet. I de delar av koncernen där posterna inte marknadsvärderas visar sig effekten av förändrade räntor på räntenettot och utgör därmed en räntenettorisk. Resultateffekterna vid en uppgång av samtliga räntor med en procentenhet redovisas således i två poster, räntenettot och tradingresultatet. Valutakursrisker Med valutakursrisker avses risken för förluster i valutarelaterade tillgångar och skulder när underliggande växelkurser eller volatiliteter ändras. För alla enheter inom banken begränsas valutakursriskexponeringen av limiter för respektive enhets positioner i enskilda valutor (nettoposition) och grupper av valutor (aggregerad nettoposition). Aktiekursrisker Aktiehandeln kontrolleras genom att mäta systematisk och specifik risk. Systematisk risk definieras som en värdeförändring i aktierelaterade positioner som kan förklaras av generella förändringar i aktiemarknaden. Systematisk risk mäts som den största negativa värdeförändringen vid en samtidig förändring av index och volatilitet. Specifik risk definieras som den del av en akties värdeförändring som inte påverkas av den generella marknaden utan enbart av det enskilda bolaget. Value at Risk (VaR) Value at Risk (VaR) används för att beräkna de potentiella förluster som kan uppstå i riskpositioner på grund av rörelser i underliggande marknader över en specificerad innehavsperiod och för en given sannolikhetsnivå. VaRmetoden innebär att de olika riskslagen, d v s aktierisk, ränterisk och valutakursrisk, kan behandlas på ett homogent sätt och att riskerna kan aggregeras till en total marknadsrisk. Med traditionella riskmått är detta inte möjligt. Som framgått ovan begränsas bankens exponering för marknadsrisker på olika sätt för bankens olika enheter. För Handelsbanken Markets kompletteras dessa olika riskmått med beräkningar av VaR. VaR beräknas i Handelsbanken med 99% konfidensintervall och 1 dags respektive 10 dagars innehavsperiod. Beräkningar bygger på historisk simulering och mäter effekten på den aktuella portföljen, omvärderad med det senaste årets dagliga förändringar i räntor och priser. VaR-modellen beräknar det mest ofördelaktiga utfallet som i statistisk mening kan inträffa en dag av hundra. Eftersom VaR bygger på historiska händelser och är beroende av kvaliteten i tillgängliga marknadsdata är det viktigt att fortlöpande verifiera modellens kvalitet. Att utvärdera en statistisk modell för att kontrollera om det som modellen är avsedd att statistiskt beräkna stämmer överens med det verkliga utfallet kallas back-testing. Detta görs regelbundet. VaR-modellen fångar inte in risker vid exceptionella störningar av marknaderna och därför kompletteras VaR-beräkningarna regelbundet med s k stresstester, d v s beräkning av potentiella förluster vid simuleringar av onormala men möjliga marknadsförändringar. 20 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

21 Risker och riskkontroll Banken stresstestar Handelsbanken Markets portföljer minst en gång i månaden. Dessa tester ger värdefull information om vilka marknadsrörelser som bankens handelsportföljer är mest känsliga för. Derivatinstrument och optionsrisker Derivat, t ex optioner och terminer, är finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång. Exempel på underliggande tillgångar är aktier, obligationer och valutor. Det faktum att värdet av ett derivat är beroende på en underliggande tillgångs utveckling gör att derivat kan användas för att minska risken i en portfölj. Banken kan gå in i ett derivatkontrakt med en, i förhållande till den exponering banken har, motsatt effekt. Ett exempel på detta är när banken gör en ränteswap, ett avtal med en motpart om att byta räntebetalningar från fast till rörlig ränta eller tvärtom, genom vilket banken reducerar resultateffekten vid ränteförändringar. Derivatkontrakt utnyttjas på detta sätt av Finansförvaltningen, regionbanker och dotterbolag, där de i allmänhet säkringsredovisas. Inom Handelsbanken Markets ingår derivatkontrakt som ett naturligt inslag både som kundaffär och egen positionstagning eller riskreducering. Optioner är ett derivatinstrument som skiljer sig något från andra instrument i riskhänseende. Optioners värde beror, förutom av nivån på kurser och priser på den underliggande tillgången, även på osäkerheten i framtida kurser och priser, d v s volatiliteten. Optioner kontrolleras och limiteras med ett belopp på maximalt tillåtna förluster vid extrema volatilitets-, pris- eller kursrörelser. Övriga derivatinstrument mäts med samma metoder som de underliggande instrumenten. Dessa två mätmetoder, d v s för optioner respektive andra derivat, aggregeras med bankens övriga finansiella risker och ingår i den finansiella rapporteringen. Marknadsrisk i försäkringsverksamhet Sedan 1 januari 2002 är Handelsbanken Liv vinstutdelande. Handelsbanken Liv har mot vissa av sina kunder garanterat en avkastningsnivå. Det finns en risk för att den nivån inte uppnås och då måste bolaget tillskjuta kapital. Risken för kapitaltillskott på grund av ogynnsamma rörelser i framförallt ränte- och aktiemarknaden beräknas och rapporteras månatligen med hjälp av historisk simulering. Därvid mäts effekten på aktuell portfölj, omvärderad med historiska förändringar i räntor och priser över en längre tid. Likviditetsrisker Likviditetsrisker uppstår när ut- och inlåning inte tidsmässigt sammanfaller. Bankens utlåning har vanligtvis längre löptid än inlåningen. Då måste utlåningen refinansieras en eller flera gånger under sin löptid. Detta är under normala omständigheter inget problem. Skulle emellertid de finansiella marknaderna inte fungera normalt, kan det medföra en fördyrad finansiering. Därför begränsar banken refinansieringsbehovet och sprider det över tiden. Likviditetsrisken mäts med gapanalys av kassaflöden för olika löptider och samtliga valutor. Likviditetsunderskottet utgörs av det belopp med vilket utbetalningar överstiger inbetalningar och begränsas med limiter i intervallet 1 till 14 dagar. För att begränsa koncernens exponering för likviditetsrisker har banken dessutom satt som mål att medel- och långfristig finansiering i utländsk valuta ska uppgå till en viss andel av medel- och långfristig utlåning i utländsk valuta. Banken har också en likviditetsreserv i utländsk valuta. Den kan användas för att överbrygga tillfälliga störningar på valutamarknaderna. Banken fördelar även upplåningen över flera marknader för att minska likviditetsrisken. OPERATIVA RISKER Med operativa risker avses risk för förlust till följd av interna processer som inte är ändamålsenliga eller på annat sätt misslyckade, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Banken ägnar särskild uppmärksamhet åt IT-risker och andra tekniska risker liksom administrativa risker och legala risker. Chefen för Dataproduktion ansvarar för operativa risker vad avser datadrift och på motsvarande sätt ansvarar chefen för Centrala Utvecklingsavdelningen för IT-risker förknippade med utvecklingen av nya system och produkter. Detsamma gäller för operativa risker i andra verksamheter, eftersom ansvaret för identifiering, styrning och kontroll av operativa risker i Handelsbanken är en integrerad del av lednings- och chefsansvaret på alla nivåer. I instruktioner inom samtliga områden beaktas alltid särskilt hur den interna kontrollen organiseras och det åligger de funktionsansvariga cheferna vid centrala huvudkontoret att inom sitt verksamhetsområde sörja för utarbetande av ändamålsenliga instruktioner och rutiner för operativa risker. Härutöver finns särskilt ansvariga för informationssäkerhet och fysisk säkerhet, med rapporteringsskyldighet direkt till verkställande direktören. Utöver den löpande kontrollen av operativa risker gör huvudavdelningscheferna vid huvudkontoret två gånger om året en samlad genomgång av koncernens operativa risker. Den syftar till att bedöma dels graden av påverkan från olika operativa risker, dels sannolikheten för att förlust uppstår vid en eventuell påverkan. Denna bedömning redovisas för Centralstyrelsen. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

22 Risker och riskkontroll BASELKOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL NYA KAPITALTÄCKNINGSREGLER Baselkommittén har lagt fram förslag till principer för nya kapitaltäckningsregler. Förslaget innebär att lägre risk ska fordra mindre eget kapital och vice versa. Det är bankens bedömning att sådana mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler kommer att vara till fördel för Handelsbanken, som under en lång följd av år redovisat lägre kreditförluster och kreditrisker än andra banker. Förslaget föreslås träda i kraft Kommitténs förslag innebär att bankers interna system för gradering av kreditrisker ska kunna användas i stället för dagens mer schabloniserade metoder. Stora krav ställs emellertid på dessa interna system. Förslaget medför stora förändringar vid kapitaltäckningsberäkningen av kreditrisker. Marknadsrisker förändras endast marginellt, medan operativa risker skiljs ut från dagens schabloniserade metod och blir föremål för separat beräkning. Förberedelser för de nya kapitaltäckningsreglerna pågår inom Centrala Kreditavdelningen. En förfinad ratingmodell är under utarbetande och kommer att börja användas under Detta är en förutsättning för att banken ska kunna tillämpa den s k internratingmetoden. Kontorens kvartalsvisa riskrapportering kommer då att utgå från Baselkommitténs definition av fallissemang (default) samt ekonomisk förlust. En metod för analys av operativa risker håller på att utarbetas. Insamlingen av operativa förlustdata kommer att underlättas och förbättras. Banken har gjort en grov beräkning av internratingmetodens effekt på storleken av de riskvägda tillgångarna. Av beräkningen framgår att bankens riskvägda tillgångar då blir väsentligt mindre än med nuvarande regler. HANDELSBANKEN 22 ÅRSREDOVISNING 2002

23 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse En sammanhållen universalbank Handelsbanken är en universalbank. Universalbanken täcker alla slag av banktjänster för såväl företag som privatpersoner. I Handelsbanken ligger kundansvaret på det lokala bankkontoret. Där samordnas tjänsterna för varje kund, i samarbete med regionala och centrala specialister när så behövs. Handelsbankens mål, politik och organisation beskrivs närmare på sid 12 och följande. Verksamhetens utveckling, inklusive IT-utveckling, framgår på sid 26 och följande. För en beskrivning av finansiella risker och andra risker hänvisas till sid och Balansomslutning och eget kapital Handelsbankskoncernens balansomslutning uppgick till mdkr (1 175) och det egna kapitalet till mkr (48 112). Balansräkningar för åren redovisas på sid Nyckeltal för motsvarande period redovisas på sid 9. Kapitaltäckning Koncernens kapitaltäckning uppgick vid utgången av år 2002 till 9,3% (9,9). Primärkapitalrelationen uppgick till 6,4% (6,1). Resultat Koncernens rörelseresultat uppgick till mkr (11 208). Intäkterna minskade med 1% till mkr (21 487). Kostnaderna ökade med 3%. Relationen kostnader/intäkter före kreditförluster uppgick till 48,9% (47,0). Resultaträkningar för redovisas på sid Utdelning Styrelsen föreslår en utdelning på aktierna serie A och B med 4,75 kr (4,50). Utdelningen tar i anspråk mkr. Styrelsens förslag till vinstdisposition återfinns på sid 86. Återköp av egna aktier Bolagsstämman 2002 bemyndigade styrelsen att besluta om dels återköp av högst 20 miljoner aktier av serie A eller B, dels försäljning av redan återköpta aktier i syfte att finansiera eventuella förvärv. Handelsbanken varken återköpte eller sålde några aktier under året. Banken ägde vid årsskiftet 21,4 miljoner egna aktier. Styrelsen hemställer att bolagsstämman bemyndigar styrelsen att återköpa maximalt 20 miljoner aktier fram till bolagsstämman Samtidigt uttalar styrelsen att man maximalt avser att köpa tillbaka aktier för ett belopp om 2 mdkr. Bolagsstämman föreslås också ge ett bemyndigande till styrelsen att kunna använda återköpta aktier för finansiering av eventuella företagsförvärv. Mer om aktien finns att läsa på sid Styrelsearbetet under året För styrelsens arbete under året hänvisas till redogörelse på sid 94. Kompetenta medarbetare Handelsbankens decentraliserade sätt att arbeta och den ökade komplexiteten i verksamheten ställer höga krav på medarbetarnas kompetens. Handelsbanken satsar konsekvent på utbildning och utveckling av chefer och medarbetare på alla nivåer. Mer om våra medarbetare finns att läsa på sid Lönsamhet Räntabiliteten beräknad efter full skatt uppgick till 14,6% (18,4). Handelsbankens lönsamhet, uttryckt som rörelseresultat efter schablonskatt och justerad för jämförelsestörande poster, uppgick till 14,6% (17,8). Handelsbankens räntabilitet har varit högre än genomsnittet för övriga börsnoterade banker sedan Skatt Koncernens skattekostnader för år 2002 uppgick till mkr (3 202). HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

24 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Redovisningen följer bestämmelserna i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Redovisningsrådets rekommendationer samt tillämpningsföreskrifter utfärdade av Finansinspektionen (FFFS 2001:19). Ändrade redovisningsprinciper Redovisningsrådets rekommendation RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar samt RR 21 Lånekostnader trädde i kraft 1 januari RR 16 preciserar när avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar ska redovisas. RR 21 beskriver hur olika lånekostnader ska redovisas. Tidigare år har inte behövt omräknas. Därutöver trädde RR 15 Immateriella tillgångar samt RR 17 Nedskrivningar i kraft. Rekommendationerna ska tillämpas framåt, varför inga jämförelsetal har omräknats. För att ge en mer rättvisande bild av koncernens osäkra fordringar har tekniken för eliminering av skillnader i bokförda värden i koncernen resp förvärvade dotterbolag ändrats. Förändringen har påverkat fördelningen mellan konstaterade och sannolika förluster. Den har dock inte någon resultat- eller kapitalpåverkan. Jämförelsesiffror har omräknats. I övrigt har vissa mindre omklassificeringar gjorts. Jämförelsesiffrorna har omarbetats i enlighet härmed. Koncernredovisning Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Koncernredovisningen omfattar samtliga bolag där Handelsbanken direkt eller indirekt innehar mer än 50% av röstvärdet. Intressebolag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Bolag övertagna för skyddande av fordran ingår inte i koncernredovisningen. SPP Livförsäkring AB, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag, konsolideras ej, då hela överskottet i livförsäkringsrörelsen tillfaller försäkringstagarna i form av återbäring. Innehav av koncerninterna obligationer klassificerade som finansiella anläggningstillgångar elimineras i koncernredovisningen. Den vid elimineringen uppkomna differensen mellan bokfört värde på de koncerninterna obligationerna och det bokförda värdet på motsvarande skulder resultatföres mot räntenettot. Samtliga utlandsverksamheter har klassificerats som självständiga. Klassificeringen grundas på att respektive verksamhet, i linje med koncernens decentraliserade organisation, bedrivs självständigt och att transaktioner mellan moderbolaget och respektive enhet endast utgör en del av verksamheten. Utlandsverksamheterna sköter också själva sin finansiering och moderbolaget påverkas endast indirekt av respektive verksamhets kassaflöden. Löneutbetalningar och inköp sker normalt i lokal valuta. Vid omräkning av utländska etableringars balans- och resultaträkningar har dagskursmetoden använts. Tillgångar, skulder och minoritetsandel i kapitalet omräknas till balansdagens kurs. Eget kapital omräknas till kursen vid investerings- respektive intjänandetidpunkten. Resultaträkningen omräknas efter genomsnittskursen under året. Skulder i utländsk valuta som avser finansiering av dotterbolagsaktier värderas till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser som därvid uppkommer förs direkt till eget kapital. Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till mittkursen av köp- och säljnoteringar vid balansdagens slut. Utländska sedlar har värderats till köpkurs gentemot allmänheten på balansdagen. I moderbolaget värderas skulder som avser finansiering av dotterbolagsaktier till anskaffningskurs. Även innehav av förlagslån i utländsk valuta som emitterats av dotterbolag värderas till anskaffningskurs (säkringsredovisning) i moderbolaget. Terminskontrakt i utländsk valuta värderas till nuvärde. Orealiserade vinster eller förluster, som uppstått på grund av ovanstående värderingsmetoder, gottskrivs eller belastar rörelseresultatet. Finansiella instrument I balansräkningen redovisas räntebärande värdepapper beroende på emittentkategori antingen som Belåningsbara statspapper eller som Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Såväl handelslagret som värdepapper som innehas långsiktigt men utan avsikt att innehas till förfall klassificeras som Finansiell omsättningstillgång. Värdepapper i handelslagret värderas till marknadsvärde, medan övriga finansiella omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Realiserade samt orealiserade resultateffekter redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall klassificeras som Finansiella anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde. För värdepapper vars värde försämrats och där värdenedgången bedöms vara varaktig sker en nedskrivning. Realiserade kursvinster redovisas i posten Övriga rörelseintäkter, medan realiserade kursförluster redovisas under Övriga rörelsekostnader. Med anskaffningsvärde på diskonterings- och kuponginstrument (innehavda och utgivna) avses det upplupna anskaffningsvärdet. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden på kuponginstrument periodiseras över obligationens återstående löptid eller, för lån med räntejustering, till nästa räntejusteringstillfälle. Köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden redovisas med tillämpning av affärsdagsredovisning. Terminsaffärer registreras på affärsdagen men betraktas som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen. På likviddagen sker redovisning i balansräkningen. Aktier som innehas stadigvarande klassificeras som Finansiell anläggningstillgång och redovisas till anskaffningsvärde. För aktier vars värde försämrats och där värdenedgången bedöms vara varaktig sker en nedskrivning. Övriga aktier klassificeras som Finansiell omsättningstillgång och värderas enligt lägsta värdets princip till den del aktierna inte ingår i handelslagret. Aktier i handelslagret värderas till marknadsvärde. Korta positioner, blankningar, i såväl räntebärande värdepapper som aktier redovisas som skuld till sitt marknadsvärde. Derivatinstrument värderas till marknadsvärde. Undantag är derivattransaktioner som utgör säkring till balansposter vilka ej marknadsvärderas. Om säkringen bedöms utgöra ett effektivt skydd mot ogynnsamma värdeförändringar, d v s att värdeförändringar på säkrat instrument möts av motsvarande värdeförändringar på säkringsinstrumentet, redovisas derivattransaktionen med tilllämpning av de redovisningsprinciper som gäller för den säkrade transaktionen. I de fall det vid säkringsredovisning till anskaffningsvärdering uppkommer orealiserade förluster, redovisas dessa i balans- och resultaträkningarna. Derivattransaktioner med positivt marknadsvärde vid balanstidpunkten redovisas i posten Övriga tillgångar och transaktioner med ett negativt marknadsvärde redovisas i posten Övriga skulder. Fordringar och skulder med en och samma motpart som är kvittningsbara, d v s där ett avtalsförhållande föreligger som innebär att en legal rätt finnes för en tillämpning av kvittning, nettoredovisas i balansräkningen i de fall det finns en avsikt att avveckla förpliktelserna netto eller samtidigt. Emitterade aktieindexobligationer samt emitterade kreditkorgsobligationer redovisas i balansräkningen uppdelade på skuld- och derivatinstrument. Eget innehav i handelslager uppdelas inte. Ut- och inlåning Utlåning till allmänheten och kreditinstitut klassificeras som finansiell anläggningstillgång och redovisas i balansräkningen på likviddagen till sitt anskaffningsvärde. Som utlåningsfordran redovisas även leasingavtal där leasetagaren bär de ekonomiska risker och förmåner som är hänförliga till ägandet av objektet. Lånefordringar som utgör osäkra 24 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

25 Redovisningsprinciper fordringar redovisas i balansräkningen med sitt nettobelopp, d v s efter avdrag för sannolika och konstaterade kreditförluster. För utlåning med framtida räntebindning betraktas den förtida räntebindningen som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen. Vid förtidslösen av lånefordran periodiseras erhållen ränteskillnadsersättning över lånets återstående löptid. In- och upplåning redovisas i balansräkningen till sitt anskaffningsvärde. Immateriella tillgångar Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande i de fall utgifterna avser underhåll av befintlig affärsverksamhet eller befintlig immateriell tillgång. Vid utveckling av ny immateriell tillgång, eller ny affärsverksamhet för befintlig immateriell tillgång, aktiveras de direkta utgifter som nedläggs från den tidpunkt det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att uppstå som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. För aktivering av utgifter avseende befintlig immateriell tillgång tillkommer kravet att de ekonomiska fördelarna klart måste överstiga de ekonomiska fördelar som var förknippade med befintlig tillgång i ursprungligt skick. Värdering av egendom övertagen för skyddande av fordran Egendom övertagen för skyddande av fordran utgör omsättningstillgång och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med verkligt värde avses marknadsvärdet efter avdrag för försäljningskostnader. Detta värde bestäms för fastigheter utifrån individuell värdering av värderingsman med erforderlig kompetens på området. För annan egendom där det finns en aktiv marknad används marknadspriserna. Vid övertagandet skrivs egendomen ned till marknadsvärde. I det fall detta värde understiger bokfört värde på fordran vid övertagandetidpunkten redovisas skillnaden som konstaterad kreditförlust. Värdeförändringar efter övertagandet redovisas i posten Värdeförändring på övertagen egendom. Lånekostnader Utgifter för lån kostnadsförs normalt löpande. I de fall utgifterna är att hänföra till egenutvecklad immateriell tillgång aktiveras utgifterna från den tidpunkt beslut har fattats om aktivering. Pensionskostnader Som rörelsekostnad redovisas en kalkylmässig pensionskostnad avseende pensionsutfästelser som tryggas av egna pensionsstiftelser. Även erlagda premier avseende pensionsförsäkringar redovisas som rörelsekostnader. Den kalkylmässiga pensionspremien återförs som bokslutsdisposition under Avräkning av pensioner, där avräkning sker mot utbetalade pensioner och eventuell gottgörelse från pensionsstiftelserna. Avskrivningar INVENTARIER Persondatorer avskrives på 3 år och investeringar i bankvalv och liknande lokalinvesteringar på 10 år. Övriga inventarier skrivs av på 5 år. BANKFASTIGHETER Fastigheter inrymmande egna lokaler skrivs av med skattemässigt högsta tillåtna procentsatser. FASTIGHETER ÖVERTAGNA FÖR SKYDDANDE AV FORDRAN Fastigheter övertagna för skyddande av fordran redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet vid bokslutstillfället. Någon avskrivning av dessa fastigheter sker därför inte. GOODWILL Goodwill uppkommen vid förvärv av långsiktig strategisk betydelse skrivs av på 20 år. Övrig goodwill skrivs av över bedömd ekonomisk livslängd, normalt 10 år. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar skrivs av över bedömd ekonomisk livslängd. Kreditförluster Som kreditförluster redovisas, efter individuell bedömning, under året konstaterade kreditförluster samt nedskrivning avseende sannolika kreditförluster för lånefordringar. Som kreditförlust redovisas också nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor. Avsättning för transfereringsrisk sker utifrån en individuell bedömning av respektive land med belopp som bedöms erforderliga. I redovisningen fördelas reserven på de tillgångsposter i balansräkningen som reserven avser. Som konstaterad förlust redovisas del av lånefordran när det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning. Det är exempelvis fallet när konkursförvaltare lämnat uppskattning av utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Belopp som efterges i samband med en omstrukturering redovisas alltid som konstaterad förlust. För krediter som sedan tidigare till fullo har bokförts som konstaterade förluster sker en omprövning av förlustens storlek i de fall kunden följer betalplaner. För osäkra fordringar görs nedskrivning för sannolika kreditförluster om säkerhetens värde tillsammans med övriga betalningar från motparten inte täcker bokfört värde på lånefordran. Nedskrivningen görs till det belopp som, med hänsyn tagen till säkerhetens värde och nuvärdet av förväntade betalningar från kunden, beräknas inflyta. Är säkerheten en marknadsnoterad tillgång, görs värderingen av säkerheten med utgångspunkt i det noterade värdet, i annat fall görs värderingen med utgångspunkt i avkastningsvärdet eller på annat sätt uppskattat marknadsvärde. Utgörs säkerhet för fordran av fastighetsinteckningar, görs den underliggande säkerhetsvärderingen på samma sätt som för övertagna fastigheter. Obetalda räntor på oreglerade fordringar för vilka säkerhetens värde inte med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och upplupna räntor intäktsförs ej. Under räkenskapsåret intäktsbokförda men ej betalda räntor på sådan fordran återförs. Fortsättningsvis erhållna räntebetalningar avseende sådan kredit redovisas enligt kontantprincipen. I de fall det belopp som förväntas återvinnas har beräknats genom diskontering av framtida förväntade kassaflöden, innebär beräkningsmetoden att återvinningsvärdet ökar när tidpunkten för betalning från kunden närmar sig. Därvid uppkommen skillnad i bokfört värde bokförs som en ränteintäkt. Utöver den riskbedömning av individuella lånefordringar som kvartalsvis genomförs av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen, sker en central bedömning av homogena grupper av lånefordringar med avseende på om det inom dessa grupper av lånefordringar har inträffat kreditförluster som ännu inte kan allokeras till enskild kredit. Om behov föreligger görs en gruppvis reservering för dessa lånefordringar. Så snart fordran kunnat identifieras individuellt, överförs reserveringen till sannolika kreditförluster. Skatter Periodens skattekostnad utgörs av aktuell skatt samt uppskjuten skatt. Som aktuell skatt redovisas skatter som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds värde i räkenskaperna och dess skattepliktiga värde. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

26 Resultat- och balansräkningar Resultaträkning mkr Ränteintäkter Not Räntekostnader Not Räntenetto Erhållna utdelningar Not Provisionsintäkter Not Provisionskostnader Not Nettoresultat av finansiella transaktioner Not Övriga rörelseintäkter Not Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Not Övriga kostnader Not Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Not Värdeförändring på övertagen egendom Not Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar Not Andelar i intresseföretags resultat Bankrörelsens resultat Försäkringsrörelsens resultat Not Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Not Resultat före skatter Skatter Not Minoritetsintresse Årets resultat Nettovinst per aktie, kr 10,50 11,99 26 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

27 Resultat- och balansräkningar Balansräkning 31 december mkr TILLGÅNGAR Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not Utlåning till kreditinstitut Not Utlåning till allmänheten Not Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not Aktier och andelar Not Aktier och andelar i intresseföretag Not Aktier och andelar i koncernföretag Not Tillgångar i försäkringsrörelsen Not Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Not Andra immateriella anläggningstillgångar 14 Materiella tillgångar Inventarier Not Byggnader och mark Not Övriga tillgångar Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Not In- och upplåning från allmänheten Inlåning Not Upplåning Not Emitterade värdepapper m m Emitterade skuldebrev Not Skulder i försäkringsrörelsen Not Övriga skulder Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Avsättningar Avsättningar för skatter Not Övriga avsättningar Efterställda skulder Not Summa skulder och avsättningar Minoritetens andel av eget kapital Obeskattade reserver Not Aktiekapital Not Andra fonder Reservfond Not Fond för orealiserade vinster Not Övriga bundna fonder Not Balanserad vinst Not Årets resultat Not Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital För egna skulder ställda säkerheter Not Övriga ställda säkerheter Not Ansvarsförbindelser Not Pensionsförpliktelser Not 42 Övriga åtaganden Not HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

28 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys mkr LÖPANDE VERKSAMHET Rörelseresultat Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet: Kreditförluster Orealiserade värdeförändringar Av- och nedskrivningar Betalda inkomstskatter Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder: Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella omsättningstillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övrigt Kassaflöde av löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av dotterföretag Förändring aktier Förändring räntebärande värdepapper Förändring materiella anläggningstillgångar Förändring immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde av investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Förlagslån Utbetald utdelning Koncernbidrag Återköp av egna aktier Kassaflöde av finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kassaflöde av löpande verksamhet Kassaflöde av investeringsverksamhet Kassaflöde av finansieringsverksamhet Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

29 Noter Noter till resultaträkningen Belopp i mkr där ej annat anges Not 1 Räntor RÄNTEINTÄKTER Ränteintäkter i svenska kronor Kreditinstitut Allmänheten Räntebärande värdepapper, anläggningstillgångar Räntebärande värdepapper, omsättningstillgångar Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter i svenska kronor Ränteintäkter i utländsk valuta Kreditinstitut Allmänheten Räntebärande värdepapper, anläggningstillgångar Räntebärande värdepapper, omsättningstillgångar Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter i utländsk valuta Summa ränteintäkter RÄNTEKOSTNADER Räntekostnader i svenska kronor Kreditinstitut Allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga räntekostnader Summa räntekostnader i svenska kronor Räntekostnader i utländsk valuta Kreditinstitut Allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga räntekostnader Summa räntekostnader i utländsk valuta Summa räntekostnader Räntenetto MEDELVOLYMER Tillgångar Utlåning kreditinstitut svenska kronor Utlåning allmänheten svenska kronor Räntebärande värdepapper, anläggningstillgångar svenska kronor Räntebärande värdepapper, omsättningstillgångar svenska kronor Medelvolymer svenska kronor Utlåning kreditinstitut utländsk valuta Utlåning allmänheten utländsk valuta Räntebärande värdepapper, anläggningstillgångar utländsk valuta Räntebärande värdepapper, omsättningstillgångar utländsk valuta Medelvolymer utländsk valuta Skulder Inlåning kreditinstitut svenska kronor Inlåning allmänheten svenska kronor Emitterade värdepapper svenska kronor Medelvolymer svenska kronor Inlåning kreditinstitut utländsk valuta Inlåning allmänheten utländsk valuta Emitterade värdepapper utländsk valuta Medelvolymer utländsk valuta Medelränta utlåning allmänheten 5,33% 5,85% 4,97% 5,66% Medelränta inlåning allmänheten 2,69% 3,23% 2,60% 3,87% Ränteintäkter erhållna från koncernföretag Räntekostnader betalda till koncernföretag Försäkringspremier betalda till koncernföretag HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

30 Noter Not 2 Erhållna utdelningar Utdelningar på aktier och andelar Utdelningar från intresseföretag Utdelningar från koncernföretag Not 3 Provisionsintäkter Betalningar Utlåning Inlåning Garantier Värdepapper Övrigt Provisionsintäkter erhållna från koncernföretag Not 4 Provisionskostnader Betalningar Värdepapper Övrigt Provisionskostnader betalda till koncernföretag 0 10 Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier och andelar Räntebärande värdepapper Realisationsresultat Aktier och andelar Räntebärande värdepapper Orealiserade värdeförändringar Valutaförändringar Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 6 Övriga rörelseintäkter Realisationsvinst aktier, ej handelslager Realisationsvinst vid försäljning av fastigheter Hyresintäkter Andra rörelseintäkter HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

31 Noter Not 7 Personalkostnader Löner och arvoden Sociala avgifter Pensionskostnader 1) Avsättning till vinstandelsstiftelse Andra personalkostnader ) Av pensionskostnader i koncernen utgörs 370 mkr (311) av kalkylmässig pensionskostnad och 150 mkr (159) av pensionspremier. Den kalkylmässiga pensionskostnaden som belastar rörelseresultatet beräknas utifrån i aktiv tjänst varande personer. Försäkringspremier betalda till koncernföretag Löner och andra ersättningar Styrelse, VD och vvd Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien 2 2 Polen 2 Luxemburg 2 2 USA Övriga Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Polen 12 8 Luxemburg Tyskland USA Singapore Hongkong Övriga länder Totalt Antal anställda Medelantal under året Kvinnor Män Sverige Norge Finland Danmark Storbritannien Luxemburg Tyskland USA Singapore Hongkong Polen Övriga länder Uppgifter för bolag som ej konsolideras SPP AB Antalet anställda i medeltal uppgick till 631 (553). Löner och andra ersättningar till VD och styrelse har utgått med 5,8 mkr (3,8). HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

32 Noter Lån till ledande befattningshavare VD och vvd Styrelseledamöter Principer för ersättning till ledande befattningshavare Ersättningsnivå för ledande befattningshavare revideras årligen enligt nedan beskrivna beslutsprocess. En huvudprincip i denna process är att ersättning endast ges i form av fast lön samt sedvanliga löneförmåner. Rörliga ersättningsformer som bonus eller tantiem förekommer ej. Beslutsprocess avseende ersättningar till den högsta ledningen Bankens styrelse utser en särskild lönekommitté bestående av två styrelseledamöter, varav en av styrelsen utses till ordförande. Lönekommittén sammanträder på kallelse av dess ordförande, och har till uppgift att: 1) fastställa principerna och ramarna för vice verkställande direktörernas och chefens för revisionsavdelningen löner, förmåner och pensioner 2) bereda förslag avseende lön, förmåner och pensionsvillkor för verkställande direktören för beslut i styrelsen 3) bereda förslag avseende ersättning och förmåner för styrelsens ordförande för beslut i styrelsen 4) årligen rapportera utfallet av sitt arbete till styrelsen. Ledande befattningshavares villkor och ersättningar VILLKOR Det finns inga avtal i banken om avgångsvederlag. Bankens verkställande direktör, Lars O Grönstedt, har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet år 75% av lönen och från 65 år 65%. Med bankens styrelseordförande och tidigare VD Arne Mårtensson finns ett avtal som tecknades vid hans tillträde som VD Detta avtal har samma innebörd som det som gällde för de två närmast föregående verkställande direktörerna Jan Wallander och Tom Hedelius. Avtalet innebär att om Arne Mårtensson inte väljs om, ska han till och med femte ordinarie bolagsstämman därefter erbjudas andra arbetsuppgifter och uppbära ersättning som om han vore VD. Någon ersättning utgår inte om Arne Mårtensson tar ett nytt arbete utanför banken. Arne Mårtensson har 55 års pensionsålder, vilket har ansetts önskvärt både för banken och honom själv med tanke på att han utsågs till verkställande direktör vid relativt ung ålder. Fram till dess uppbär han ersättning enligt det tidigare beskrivna avtalet mot att han inte tar andra styrelseuppdrag än banken önskar och att alla styrelsearvoden betalas in till banken. Ålderspensionen utgör 75% av lönen i åldersintervallet år och från 65 år 65%. Bankens vice verkställande direktörer har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet år 65% av lönen. Fr o m 65 års ålder utgår ålderspensionen med 10% av årslönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Härutöver tillkommer pension enligt allmän försäkring. På lönedel överstigande 7,5 prisbasbelopp utgår ålderspension med 65%. Pensionen för verkställande direktören, vice verkställande direktörer samt styrelsens ordförande intjänas successivt under åren fram till pensionsåldern, och är fullt intjänad vid 60 respektive 55 års ålder. Banken belastas årligen för kostnaden i samma takt som intjäning sker. Intjänade utfästelser tryggas av bankens pensionsstiftelse och är oantastbara. Vid avgång före fastställd pensionsålder utfärdas fribrev på intjänad pension. ERSÄTTNINGAR: Under år 2002 har ordförande Arne Mårtensson uppburit ersättningar och övriga förmåner från banken med 9,2 mkr, varav övriga förmåner utgör 0,3 mkr. Styrelsearvoden uppgående till 2 mkr har avståtts till förmån för banken. Rörliga ersättningar utgår ej. Styrelseledamöter som inte är anställda i banken har inte erhållit ersättning från bolaget utöver gängse styrelsearvode. Till verkställande direktören Lars O Grönstedt har ersättning och övriga förmåner utgått med 5,7 mkr, varav övriga förmåner utgör 0,2 mkr. Externa arvoden har levererats in till banken. Rörliga ersättningar utgår ej. Till vice verkställande direktörerna (19 st) har ersättningar och övriga förmåner utgått med 45 mkr, varav övriga förmåner utgör 3 mkr. Externa arvoden har levererats in till banken. Rörliga ersättningar utgår ej. Styrelsens ordförande, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har, i likhet med alla andra medarbetare i banken, erhållit avsättning med en andel i Handelsbankens resultatandelssystem Oktogonen. En svensk andel motsvarade kr. PENSIONSFÖRPLIKTELSER: Ökade pensionsförpliktelser med oförändrade pensionsvillkor (beräknade enligt IAS 19 Employee Benefits) uppgår för verkställande direktören till 5,3 mkr och för styrelsens ordförande till 8,7 mkr. Ökade pensionsförpliktelser (beräknade enligt Finansinspektionens föreskrifter) för vice verkställande direktörerna (19 st) uppgår till 39 mkr. Ökade förpliktelser samt erlagda pensionsförsäkringspremier (beräknade enligt Finansinspektionens föreskrifter), för nuvarande och tidigare styrelse, verkställande direktörer samt vice verkställande direktörer uppgår i koncernen till 101 mkr (170) och i moderbolaget till 90 mkr (159). Minskningen förklaras av under 2001 förändrat försäkringstekniskt ränteantagande samt förändrade villkor. Pensionsförpliktelserna uppgår för samma krets till 753 mkr (685) i koncernen och 710 mkr (652) i moderbolaget. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är 67 (64), varav 32 (28) är pensionärer. Förpliktelserna är täckta av bankens pensionsstiftelse. OPTIONSPROGRAM: Under 1999 erbjöds kontorschefer och andra ledande befattningshavare att till marknadspris förvärva syntetiska optioner med aktier av serie A i Handelsbanken som underliggande värdepapper. Optionsprogrammet är femårigt och löper mellan november 1999 och november Genomsnittlig kurs för Handelsbanksaktier av serie A var 111,83 kr under mättiden som inföll under anmälningsperioden. Genom säkringstransaktioner som täcker såväl upp- som nedgång av kursen har den maximala kostnaden för banken begränsats. Kostnaden för 2002 är 23 mkr. I balansräkningen var optionerna upptagna under övriga skulder till 18 mkr. Säkringspaketet värderas till det lägsta av marknadsvärde och upplupet anskaffningsvärde. Totalt har 4 miljoner optioner tecknats av 560 anställda. Priset per option var initialt 11 kr. Därefter har enstaka tillträdande befattningshavare erbjudits att till marknadsmässigt pris förvärva ytterligare optioner under samma program. Priset per option har därvid varierat mellan 13 och 30 kr. Lösenkursen för optionerna är 178,50 kr. Slutdag för optionerna är 25 november Optionerna har från början varit oantastbara. Not 8 Övriga administrationskostnader Fastigheter och lokaler Externa datakostnader Kommunikation Resor och marknadsföring Köpta tjänster Materialanskaffning Andra omkostnader Leasingkostnader betalda till koncernföretag HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

33 Noter Revisionskostnader Av bolagsstämman valda revisorer Revision Konsultation Revision Konsultation KPMG Bohlins AB 7,3 4,4 3,4 4,1 3,4 2,5 2,2 3,4 Ernst & Young AB 1,0 0,5 0,7 9,8 1,0 0,5 0,5 9,8 Av Finansinspektionen förordnad revisor BDO Feinstein Revision AB/ Deloitte & Touche AB 1,2 1,1 0,6 0,5 Internrevision 62,3 59,9 58,6 53,5 Not 9 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Inventarier Fastigheter Goodwill Immateriella anläggningstillgångar Övriga avskrivningar/nedskrivningar Not 10 Kreditförluster A. SPECIFIK RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets reservering avseende sannolika kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar B. GRUPPVIS RESERVERING FÖR INDIVIDUELLT VÄRDERADE LÅNEFORDRINGAR Avsättning/upplösning av gruppvis reservering C. GRUPPVIS VÄRDERADE HOMOGENA GRUPPER AV LÅNEFORDRINGAR MED BEGRÄNSAT VÄRDE OCH LIKARTAD KREDITRISK Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar D. TRANSFERERINGSRISK Avsättning/upplösning av reserv för transfereringsrisker Årets nettokostnad för kreditförluster (A+B+C+D) Såväl konstaterade som sannolika kreditförluster reducerar motsvarande fordringsbelopp på balansräkningens tillgångssida. Reserven för sannolika kreditförluster har ökats med 12 mkr i koncernen och med 29 mkr i moderbolaget i form av valutaomräkningsdifferens. Enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter ska fordringar, som individuellt har bedömts vara bokförda till rätt värde, även bedömas med avseende på om något behov av gruppvis reservering för sannolika kreditförluster ändå kan föreligga. Utöver den riskbedömning av individuella lånefordringar, som kvartalsvis genomförs av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen, har några sådana gruppvisa reserveringsbehov inte kunnat identifieras. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

34 Noter Nedskrivningar: Fordringar på kreditinstitut Fordringar på allmänheten Summa nedskrivningar Återföringar: Fordringar på kreditinstitut Fordringar på allmänheten Summa återföringar Not 11 Värdeförändring på övertagen egendom Övertagna fastigheter Övrig övertagen egendom 1 8 Realiserad värdeförändring 1 8 Övertagna fastigheter Övrig övertagen egendom 3 3 Orealiserad värdeförändring 3 3 Värdeförändring på övertagen egendom Not 12 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag 1) 560 Andra överlåtbara värdepapper 2) ) Nedskrivningen motsvaras av en ökad uppskjuten skattefordran i koncernen som uppstått i samband med koncernintern omstrukturering av den danska rörelsen. 2) Nedskrivningen avser aktier klassificerade som anläggningstillgångar. Nedskrivningen har skett till det varaktigt bedömda marknadsvärdet. Not 13 Försäkringsrörelsens resultat (Enligt ÅRFL) Teknisk redovisning av försäkringsrörelsen Premieinkomst Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 1 5 Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar 232 Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar Förändring i försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeförändring på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken Övriga tekniska kostnader Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen 37 Försäkringsrörelsens tekniska resultat HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

35 Noter (Enligt ÅRFL) Icke-teknisk redovisning Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar 12 9 Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen 37 Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 1 Avkastningsskatt Resultat före bolagsskatt Skatt Årets resultat Not 14 Bokslutsdispositioner Avräkning av pensioner Kalkylmässiga pensionspremier i banken Erlagda pensioner Gottgörelse från pensionsstiftelse Förändring av överavskrivning goodwill 530 Förändring av periodiseringsfond Förändring av övriga obeskattade reserver 7 27 Koncernbidrag Not 15 Skatter Aktuell skatt Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader Övrig skatt Nominell skattesats i Sverige 28,0% 28,0% 28,0% 28,0% Avvikelser Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 0,1% 0,0% 0,4% 0,0% Goodwillavskrivningar 1,3% 0,9% Skatt avseende tidigare år och övrigt 1,5% 1,1% 2,9% 0,2% Effektiv skattesats 27,9% 27,8% 25,5% 28,2% HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

36 Noter Noter till balansräkningen Belopp i mkr där ej annat anges Not 16 Räntebärande värdepapper BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER Belåningsbara statspapper Andra belåningsbara värdepapper Belåningsbara statsskuldförbindelser Belåningsbara statsskuldförbindelser Återstående löptid högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år men högst tio år Återstående löptid längre än tio år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 3,1 1,2 3,1 1,2 OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER Emitterade av offentliga organ Emitterade av andra låntagare Obligationer och andra räntebärande värdepapper Varav onoterade värdepapper Varav efterställt (förlagsbevis) Varav fordran på koncernföretag Obligationer och andra räntebärande värdepapper Återstående löptid högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år men högst tio år Återstående löptid längre än tio år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 2,4 2,2 2,3 2,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar anskaffningsvärde Svenska staten Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter: icke-finansiella företag övriga finansiella företag Utländska stater Övriga utländska emittenter Summa Varav efterställt (förlagsbevis) Omsättningstillgångar verkligt värde Svenska staten Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter: icke-finansiella företag övriga finansiella företag Utländska stater Övriga utländska emittenter Summa Varav efterställt (förlagsbevis) Skillnad anskaffningsvärde och verkligt värde HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

37 Noter Omsättningstillgångar bokfört värde Svenska staten Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter: icke-finansiella företag övriga finansiella företag Uländska stater Övriga utländska emittenter Summa Varav efterställt (förlagsbevis) ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anläggningstillgångar anskaffningsvärde Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter: icke-finansiella företag övriga finansiella företag Övriga utländska emittenter Summa Varav efterställt (förlagsbevis) Anläggningstillgångar verkligt värde Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter: icke-finansiella företag övriga finansiella företag Övriga utländska emittenter Summa Varav efterställt (förlagsbevis) Bokfört värde överstigande nominellt värde Bokfört värde understigande nominellt värde Not 17 Utlåning till kreditinstitut ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Banker i svenska kronor Banker i utländsk valuta Övriga kreditinstitut i svenska kronor Övriga kreditinstitut i utländsk valuta Sannolika kreditförluster Varav efterställt Varav fordran på koncernföretag Varav fordran på intresseföretag HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

38 Noter Löptidsinformation: Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst tre månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 0,5 0,7 0,6 0,8 Not 18 Utlåning till allmänheten ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Utlåning svenska kronor Hushåll Företag m m Summa Utlåning utländsk valuta Hushåll Företag m m Summa Sannolika kreditförluster Summa utlåning till allmänheten Varav efterställda Varav fordran på koncernföretag Varav fordran på intresseföretag Bruttoinvesteringen avseende finansiella leasingavtal tecknade fr o m 1997 har beräknats till mkr (18 587). Ej intjänade finansiella intäkter är enligt samma beräkning mkr (1 520). Löptidsinformation: Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst tre månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 2,7 2,8 3,5 3,6 Osäkra fordringar m m (Definitioner, se omslagets utvikssida.) Osäkra fordringar Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar Reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Osäkra fordringar, netto HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

39 Noter Reserveringsgrad för osäkra fordringar 60,9% 59,4% 63,3% 67,7% Andel osäkra fordringar 0,23% 0,25% 0,28% 0,21% Oreglerade fordringar för vilka ränta intäktsförs Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, före omstrukturering Bokfört värde på under året omstrukturerade lånefordringar, efter omstrukturering Osäkra fordringar som under året omklassificerats till normallån ÖVERTAGNA PANTER Bokfört värde Byggnader och mark Aktier och andra andelar Övrigt Summa övertagna panter Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad, koncernen Utlåning före Reserveringar Utlåning efter beaktande av för sannolika beaktande av reserveringar kreditförluster reserveringar Svenska motparter Privatpersoner Varav hypotekslån Fastighetsförvaltning Varav hypotekslån Byggnadsverksamhet Handel Tillverkningsindustri Transport, kommunikation Kommuner Övrigt Utländska motparter Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, sektor- och branschfördelade, koncernen Osäkra fordringar Oreglerade fordringar som ej ingår i osäkra Varav oreglerade fordringar Bokfört värde* Bokfört värde* Reserver Privatpersoner Fastighetsförvaltning Byggnadsverksamhet Handel Tillverkningsindustri Transport, kommunikation Övrigt Summa Osäkra och/eller oreglerade krediter, geografisk fördelning, koncernen Oreglerade fordringar Osäkra fordringar som ej är osäkra mkr Bokfört värde* Bokfört värde* Sverige Norge Finland 67 0 Danmark Övriga Europa Nordamerika 0 0 Asien 56 0 Summa ) Efter beaktande av reserveringar. * HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

40 Noter Not 19 Aktier och andelar Handelslager För skyddande av fordran Andra aktier Omsättningstillgångar Aktier i kreditinstitut 1 1 Andra aktier och andelar ) ) Anläggningstillgångar Aktier och andelar Varav onoterade I moderbolaget ingår Fv Fastighetsvärden AB som är ett helägt dotterbolag till banken. Aktierna i bolaget betraktas som placeringsaktier och därmed som omsättningstillgång. I koncernen har innehavet eliminerats med 133 mkr. 1) Nedskrivning har gjorts med 199 mkr mot posten Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Nedskrivningen har skett till det varaktigt bedömda marknadsvärdet. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Handelslager För skyddande av fordran Andra aktier Summa Verkligt värde Handelslager För skyddande av fordran Andra aktier Summa ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde Aktier i kreditinstitut 3 3 Andra aktier och andelar Summa Verkligt värde Aktier i kreditinstitut 1 1 Andra aktier och andelar Summa Not 20 Aktier och andelar i intresseföretag ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Kreditinstitut Övriga intresseföretag Samtliga aktier i intresseföretag är onoterade. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

41 Noter Aktier och andelar i intresseföretag 31 december 2002 KREDITINSTITUT Antal Bokfört värde Bokfört värde Moderbolagets aktier Koncernen Moderbolaget kapitalandel % Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB (Stockholm) ,0 Summa ÖVRIGA INTRESSEFÖRETAG VPC AB (Stockholm) ,7 Diverse bolag Summa Totalt Intresseföretags namn, organisationsnummer, säte, eget kapital, resultat, kapitalandel, antal andelar och dess värde enligt balansräkningen har ej medtagits när uppgiften har bedömts vara av ringa betydelse för att ge en rättvisande bild. Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i svenska kreditinstitut Aktier i utländska kreditinstitut Aktier övriga svenska bolag Aktier övriga utländska bolag 529 1) Samtliga koncernföretag är onoterade. Eventuellt nedskrivningsbehov har prövats. 1) Nedskrivning har gjorts med 560 mkr mot posten Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Aktier och andelar i koncernföretag 31 december 2002 Antal Bokfört värde Bokfört värde Moderbolagets aktier Koncernen Moderbolaget kapitalandel % SVENSKA KREDITINSTITUT Handelsbanken Finans AB (Stockholm) Stadshypotek AB (Stockholm) Stadshypotek Bank AB (Stockholm) Summa UTLÄNDSKA KREDITINSTITUT Bank Svenska Handelsbanken (Polska) S.A. (Warszawa) Handelsbanken Norge Holding AS (Oslo) Svenska Handelsbanken S.A. (Luxemburg) Diverse bolag 23 Summa ÖVRIGA SVENSKA BOLAG Handelsbanken Försäkring AB (Stockholm) 2) Handelsbanken Liv Försäkrings AB SPP Livförsäkring AB (Stockholm) 2) Diverse bolag 26 Summa ÖVRIGA UTLÄNDSKA BOLAG Ejendomsselskabet af 1. januar 2002 A/S (Herning) (f d Midtbank) Svenska Re S.A. (Luxemburg) ,99 Svenska Finans International BV (Rotterdam) Diverse bolag 20 Summa 529 Totalt ) Handelsbanken Försäkring AB och SPP Livförsäkring AB konsolideras ej. Inkråmet i Handelsbanken Försäkring AB har förvärvats av Handelsbanken Liv Försäkrings AB. Uppgifter om dotterföretags organisationsnummer återfinns på omslagets insida. Dotterföretags namn, organisationsnummer, säte, eget kapital, resultat, kapitalandel, antal andelar och dess värde enligt balansräkningen har ej medtagits när uppgiften har bedömts vara av ringa betydelse för att ge en rättvisande bild. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

42 Noter Not 22 Tillgångar i försäkringsrörelsen Placeringstillgångar Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken Övriga fordringar och tillgångar Not 23 Goodwill ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde vid ingången av året Anskaffningsvärde på avgående goodwill Anskaffningsvärde på tillkommande goodwill Summa anskaffningsvärde vid utgången av året Ackumulerade avskrivningar vid ingången av året Ackumulerade avskrivningar på avgående goodwill Ackumulerade avskrivningar på tillkommande goodwill 52 Årets avskrivningar enligt plan Ackumulerade avskrivningar vid utgången av året Valutaeffekt Planenligt restvärde Goodwill uppkommen vid förvärven av Stadshypotek AB år 1997, Bergensbanken ASA år 1999 samt Aktieselskabet Midtbank 2001, skrivs av på 20 år. Övrig goodwill skrivs av på 10 år. Anskaffningsvärdet på tillkommande goodwill i koncernen år 2002 är 335 mkr. Av detta belopp avser 185 mkr justering av förvärvsbalansen avseende Aktieselskabet Midtbank. Eventuellt nedskrivningsbehov har prövats. Not 24 Inventarier ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Planenligt restvärde 1 januari Nyanskaffningar netto under året Årets avskrivningar enligt plan Bokfört värde på återtagna leasingobjekt Planenligt restvärde Förutom ägda inventarier disponerar banken inventarier nyttjade med stöd av leasingkontrakt. Restvärdet på leasade inventarier uppgick i koncernen till 121 mkr (122). Motsvarande värde för moderbolaget var 177 mkr (183). Not 25 Byggnader och mark ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR För inrymmande av egna lokaler OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR För skyddande av fordringar m m HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

43 Noter För inrymmande av egna lokaler Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar under året Aktiverade ny- och ombyggnadskostnader Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar förvärv under året 9 Ackumulerade avskrivningar på sålda fastigheter 17 1 Avskrivningar under året Summa ackumulerade avskrivningar Anskaffningsvärde uppskrivningar Ackumulerade avskrivningar på uppskrivning Årets avskrivning Summa uppskrivningar Valutaeffekt 7 21 Planenligt restvärde Taxeringsvärde Not 26 Övriga tillgångar Skattefordran Fondlikvidfordringar Derivatkontrakt med positivt värde Sannolika kreditförluster 5 4 Övrigt Not 27 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Not 28 Skulder till kreditinstitut Banker i svenska kronor Banker i utländsk valuta Övriga kreditinstitut i svenska kronor Övriga kreditinstitut i utländsk valuta Varav skuld till koncernföretag Varav skuld till intresseföretag HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

44 Noter Löptidsinformation: Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst tre månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 0,2 0,2 0,1 0,2 Not 29 Inlåning från allmänheten Inlåning svenska kronor Hushåll Företag m fl Summa Inlåning utländsk valuta Hushåll Företag m fl Summa Summa inlåning Varav skuld till koncernföretag Varav skuld till intresseföretag Löptidsinformation: Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst tre månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 0,1 0,1 0,1 0,1 Not 30 Upplåning från allmänheten Upplåning från allmänheten svenska kronor utländsk valuta Varav skuld till koncernföretag Varav skuld till intresseföretag Löptidsinformation: Betalbara på anfordran Återstående löptid om högst tre månader Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 0,2 0,2 0,2 0,2 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

45 Noter Not 31 Emitterade värdepapper Certifikat i svenska kronor i utländsk valuta Summa certifikat Obligationslån i svenska kronor i utländsk valuta Summa obligationslån Löptidsinformation: Återstående löptid om högst ett år Återstående löptid längre än ett år men högst fem år Återstående löptid längre än fem år men högst tio år Återstående löptid längre än tio år Summa Genomsnittlig återstående löptid, år 0.8 0, ,5 Not 32 Skulder i försäkringsrörelsen Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken Övriga avsättningar och skulder Not 33 Övriga skulder Skatteskuld Fondlikvidskulder Derivatkontrakt med negativt värde Korta positioner Övrigt Not 34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

46 Noter Not 35 Avsättning för uppskjutna skatter UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar UPPSKJUTEN SKATTESKULD Maskiner och inventarier 1) Periodiseringsfond Övriga anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Netto uppskjuten skatteskuld ) Avser huvudsakligen tillgångar använda i leasingrörelsen som i koncernen klassificeras som utlåning till allmänheten. Förändringar av uppskjuten skatt Ingående Redovisat över Redovisat direkt Förvärv/ Utgående balans resultat- mot eget avyttringar balans räkningen kapital Maskiner och inventarier Periodiseringsfond Övriga anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar I koncernens resultaträkning ingår dessutom 85 mkr avseende förändring av uppskjuten skatt i Handelsbanken Liv som enligt Finansinspektionens förskrifter ej konsolideras i balansposten Uppskjuten skatt. Not 36 Efterställda skulder Förlagslån i svenska kronor Förlagslån i utländsk valuta Summa förlagslån Varav skuld till koncernföretag Varav skuld till intresseföretag 46 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

47 Noter Specifikation, förlagslån, moderbolaget 31 december 2002 Utgivn./konv./ Ursprungligt Ränte- Utestående slutbet.år nominellt belopp sats belopp i milj. av resp valuta % mkr I SVENSKA KRONOR Övriga svenska 5) 869 Summa 869 I UTLÄNDSK VALUTA 1997/evigt 1) USD 360 7, /2010 2) EUR 300 rörlig /2011 3) EUR 750 5, /2011 3) EUR 415 5, /evigt 4) GBP 200 6, Övriga utländska 5) Summa Totalt ) Evigt förlagslån till fast ränta som betalas 2 gånger per år. Förtida återbetalning kan ske dels vid ändrade skatteregler, dels vid ränteförfallotidpunkter fr o m under förutsättning att Finansinspektionen ger sitt medgivande. I samband med rätten att förtidslösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 2) Tidsbundet förlagslån med 3 månaders rörlig kupong knuten till Euribor. Förtida återbetalning kan ske vid ändrade skatteregler. Förtida lösen kräver Finansinspektionens medgivande om lösen ska ske vid annan tidpunkt än avtalad dag för eventuell förtidslösen. 3) Tidsbundna förlagslån till fast ränta. Förtida återbetalning kan ske dels vid ändrade skatteregler, dels vid ränteförfallotidpunkter fr o m Vid förtidslösen innan 2006 krävs Finansinspektionens medgivande. I samband med rätten till förtidslösen utan Finansinspektionens medgivande blir räntan rörlig, knuten till Euribor. 4) Evigt förlagslån till fast ränta som betalas 1 gång per år. Förtida återbetalning kan ske dels vid ändrade skatteregler, dels vid ränteförfallotidpunkter fr o m under förutsättning att Finansinspektionen ger sitt medgivande. I samband med rätten att förtidslösa blir räntan rörlig, knuten till Libor. 5) Övriga, här ej specificerade förlagslån, är emitterade i form av tidsbundna eller eviga förlagslån. Not 37 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar fastigheter Ackumulerade överavskrivningar goodwill 536 Periodiseringsfond Övriga obeskattade reserver Not 38 Eget kapital BUNDET EGET KAPITAL Aktiekapital Reservfond Fond för orealiserade vinster Övriga bundna fonder FRITT EGET KAPITAL Balanserad vinst Årets resultat Fond för orealiserade vinster fördelat på balansposter: Ränterelaterade instrument Aktier och andelar HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

48 Noter Aktie- Bundna Fria Årets Totalt kapital reserver reserver vinst Ingående eget kapital Utdelning kontant Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Förändring av omräkningsdifferens Förändring av kursdifferens på finansiering av dotterbolagsaktier Årets resultat Utgående eget kapital Koncernens orealiserade omräkningsdifferenser uppgår ackumulerat till 703 mkr (808). Kurseffekten på matchande säkringsinstrument uppgår ackumulerat till 506 mkr ( 529). Aktie- Bundna Fria Årets Totalt kapital reserver reserver vinst Ingående eget kapital Utdelning kontant Lämnade koncernbidrag Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Förändring av omräkningsdifferens Årets resultat Utgående eget kapital Aktiekapitalet består av: A-aktier st à 4:- B-aktier st à 4: st à 4:- Not 39 För egna skulder ställda säkerheter Statspapper och obligationer Repor Fastighetsinteckningar 0 1 Värdepapperslån Not 40 Övriga ställda säkerheter Kontanta medel Aktier Statspapper och obligationer För försäkringstagare registerförda tillgångar Värdepapperslån Övrigt Not 41 Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Oåterkalleliga remburser Egna accepter Övrigt Koncernen driver ett antal tvistemål i allmänna domstolar där det största enskilda beloppet uppgår till 85 mkr. De sammanlagda kraven uppgår till 315 mkr. Vår bedömning är att tvistemålen i allt väsentligt kommer att utfalla till vår fördel. Inget av tvistebeloppen och inte heller någon eventuell försäkringsersättning har resultatförts. Bedömt väntevärde ingår i posten Övrigt. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

49 Noter Not 42 Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser Marknadsvärde på kapital i bankens pensionsstiftelser Pensionsskuld Övervärde I Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår pensionsförpliktelserna till mkr (2 068) och marknadsvärdet av tillgångarna mkr (6 776). Överskottet i Pensionskassan SHB, försäkringsförening uppgår således till mkr (4 708). Not 43 Övriga åtaganden Certifikatsprogram Övriga åtaganden Åtaganden om framtida betalningar Ränteswappar FRA/Terminer Ränteoptioner Ränterelaterade kontrakt Valutaterminer Valutaswappar Valutaoptioner Valutarelaterade kontrakt Aktieterminer Aktieswappar Aktieoptioner Aktierelaterade kontrakt Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Andra åtaganden Summa åtaganden Avtalade framtida operationella leasingavgifter fördelade på de år de förfaller till betalning Total HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

50 Noter ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Intäkternas geografiska fördelning Övriga Övriga Norden Europa världen Ränteintäkter Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa Övriga Övriga Norden Europa världen Ränteintäkter Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa Tillgångar och skulder i utländsk valuta USD EUR DKK NOK GBP HKD SGD Övriga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Efterställda skulder Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat Nettoposition i valuta HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

51 Noter Upplysningar om verkligt värde, koncernen Bokfört Justering till värde verkligt värde TILLGÅNGAR Utlåning till kreditinstitut, anläggningstillgångar Utlåning till allmänheten, anläggningstillgångar Räntebärande värdepapper anläggningstillgångar omsättningstillgångar Övriga tillgångar anläggningstillgångar omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Summa undervärde Enligt Finansinspektionens föreskrifter (2001:19) ska för såväl tillgångar och skulder i balansräkningen som finansiella poster som ej redovisas i balansräkningen göras en jämförelse mellan verkligt värde och bokfört värde. Värden som har sitt ursprung i kundrelationer ska ej beaktas trots att de kan vara av betydelse för värdering av bland annat inlåningskonton samt bostads- och konsumentkrediter. Föreskrifterna ger utrymme för metodval samt olika antaganden. Såväl tillämpade metoder som gjorda antaganden kan således variera mellan kreditinstituten. Upplysningar om verkligt värde är ingen företagsvärdering och kan således inte ligga till grund för en jämförelse mellan kreditinstitut. För betalningsmedel, kortfristiga fordringar och skulder samt för fordringar och skulder till rörlig ränta har det verkliga värdet likställts med bokfört värde. Fordringar och skulder med slutförfallodag alternativt tidpunkt för nästkommande ränteomsättning inom 30 dagar har ansetts vara kortfristiga. Omsättningstillgångar och skulder vilka handlas på likvida marknader har värderats till balansdagens mittpris. Marknadsnoterade poster utanför balansräkningen värderas på samma sätt. Poster vilka inte handlas på likvida marknader, oavsett om dessa är omsättningstillgångar, anläggningstillgångar, emitterade skulder eller finansiella poster utanför balansräkningen värderas till den aktuella marknadsräntan för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Den kredit- och likviditetsriskpremie som marknadsräntan justerats med vid värdering har antagits vara lika med den genomsnittliga marginalen för nyutlåning vid mättidpunkten. Fastigheterna är värderade utifrån en extern värdering. Med den metod som tillämpats ger ränterisken i balansräkningen upphov till övervärden vid fallande kortfristiga räntor och undervärden vid stigande räntor. Vidare uppstår ett övervärde när marginalerna minskar och ett undervärde när marginalerna vidgas. I de fall verkligt värde på tillgångar understiger bokfört värde och för skulder bokfört värde understiger verkligt värde förklaras detta dels av att posterna är föremål för säkringsredovisning, dels av att de är att betrakta som anläggningstillgångar där värdenedgången har bedömts vara tillfällig. Derivatinstrument MARKNADSVÄRDERADE SÄKRINGSREDOVISADE Nominellt Bokfört värde Nominellt Marknadsvärde Bokfört värde värde Positivt Negativt värde Positivt Negativt Positivt Negativt Ränterelaterade instrument Optioner FRA/Terminer Swappar Summa Varav clearat HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

52 Noter MARKNADSVÄRDERADE SÄKRINGSREDOVISADE Valutarelaterade instrument Nominellt Bokfört värde Nominellt Marknadsvärde Bokfört värde värde Positivt Negativt värde Positivt Negativt Positivt Negativt Optioner Terminer Swappar Summa Varav clearat Aktierelaterade instrument Optioner Terminer Swappar Summa Varav clearat Kapitalbas 31 december 2002 Kapitalkrav 31 december 2002 PRIMÄRT KAPITAL Eget kapital 1) Periodiseringsfond 72% därav Minoritetsintressen 0 Avgår goodwill Avgår justering för uppskrivning Summa primärt kapital RISKVÄGT BELOPP Kreditrisker Marknadsrisker Totalt Kapitaltäckningsgrad 9,3% 13,9% Primärkapitalrelation 6,4% 9,2% SUPPLEMENTÄRT KAPITAL Förlagslån, efter reduktion, max Justering uppskrivning Summa supplementärt kapital Summa Avgår aktieinnehav i försäkringsbolag samt 5 50% i företag som bedriver bankverksamhet Summa primärt och supplementärt kapital Utvidgad kapitalbas Total kapitalbas ) I koncernens egna kapital ingår obeskattade reserver till 72%. Det primära kapitalet har påverkats av styrelsens förslag till boksluts- och resultatdispositioner. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

53 Noter Kapitalkrav 31 december 2002 AVSEENDE KREDITRISKER Vägningstal Placeringar Riskvägt Placeringar Riskvägt belopp belopp Poster i balansräkningen Grupp A B C D Summa A-D Poster utanför balansräkningen Vägningstal Nominellt Omräknat Riskvägt Nominellt Omräknat Riskvägt belopp belopp belopp belopp belopp belopp Grupp A B C D Summa A-D Totalt kreditrisker AVSEENDE MARKNADSRISKER Specifik Generell Riskvägt Specifik Generell Riskvägt risk risk belopp risk risk belopp Ränterisker Aktiekursrisker Avvecklingsrisker Motpartsrisker och andra risker Valutakursrisker Totalt marknadsrisker Upplysningar om närstående Bankgirot, Privatgirot och Upplysningscentralen är serviceföretag som utför tjänster åt Handelsbanken och dess svenska dotterbolag. Marknadsmässiga priser betalas för dessa tjänster. Svenska Handelsbanken AB utför diverse tjänster åt SPP Livförsäkring AB (SPP). De huvudsakliga ersättningar som erhålles avser IT-relaterade tjänster samt kapitalförvaltning. Därutöver har Handelsbanken Liv Försäkrings AB och SPP ett nära samarbete. Prissättningen mellan bolagen är marknadsmässig. Eventualtillgångar Koncernen driver för närvarande ett antal tvister i olika skattedomstolar. De sammanlagda kraven uppgår till cirka 329 mkr, exkl ränta, vilket vid ett positivt utfall skulle ge koncernen en motsvarande intäkt. Tillsammans med många andra har Handelsbanken stämt OM och Stockholmsbörsen med krav om återbetalning av mervärdesskatt. Handelsbankens krav uppgår till cirka 20 mkr exklusive ränta. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

54 Noter Handelsbanken Liv koncernen RESULTATRÄKNING Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar 232 Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar Förändring i försäkringstekniska avsättningar Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Övriga tekniska kostnader Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen 37 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar 13 9 Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen 37 Kapitalavkastning, kostnader Resultat före skatt Skatt Årets resultat Kommentar: Sedan 1 januari 2002 drivs även den traditionella försäkringsverksamheten i Handelsbanken Liv som ett vinstutdelande bolag. Samtidigt fördes fondförsäkringsverksamheten och den traditionella försäkringsverksamheten samman i ett bolag som i sin helhet konsolideras in i Handelsbankens resultat. Jämförelsesiffrorna för 2001 omfattar endast fondförsäkringsverksamheten. BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Andra immateriella tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga lån 0 Derivat Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagare bär placeringsrisken Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 57 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 25 Övriga fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar 10 0 Kassa och bank Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Förutbetalda anskaffningskostnader Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

55 Noter SPP koncernen BALANSRÄKNING EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital ( aktier à nom SEK) Reservfond Fond för orealiserade vinster Övriga bundna fonder Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring 170 Fondförsäkringsåtaganden Avsättningar för andra risker och kostnader Avsättningar för skatter RESULTATRÄKNING Premieinkomst Kapitalavkastning Försäkringsersättningar Förändring i livförsäkringsavsättning Driftskostnader Övrigt Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Övrig verksamhet Skatt Årets resultat BALANSRÄKNING Tillgångar Placeringstillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital och konsolideringsfond Förlagslån Försäkringstekniska avsättningar Övriga finansiella skulder Summa skulder och eget kapital Skulder Skulder avseende direkt försäkring 145 Skulder avseende återförsäkring 39 Derivat 7 Övriga skulder Kommentar: SPP Livförsäkring AB drivs enligt ömsesidiga principer. Enligt försäkringsrörelselagen får någon vinstutdelning till aktieägarna inte ske i ett traditionellt livförsäkringsbolag. Det resultat som uppstår ska i sin helhet tillfalla försäkringstagarna. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Likvidkonto ställt som säkerhet för optionsaffärer via OM 4 Övriga åtaganden HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

56 5-årsöversikt 5-årsöversikt Koncernen RESULTATRÄKNING (mkr) Ränteintäkter Räntekostnader Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övrigt Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster inkl värdeförändring på övertagen egendom Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 199 Andelar i intresseföretags resultat Bankrörelsens resultat Försäkringsrörelsens resultat Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatter Minoritetsintresse Årets resultat BALANSRÄKNING (mkr) Kassa Räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Tillgångar i försäkringsrörelsen Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Skulder i försäkringsrörelsen Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Minoritetens andel av eget kapital Eget kapital Summa skulder och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga åtaganden Justering har i allt väsentligt skett till aktuella redovisningsprinciper och definitioner. HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

57 5-årsöversikt Moderbolaget RESULTATRÄKNING (mkr) Ränteintäkter Räntekostnader Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övrigt Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster inkl värdeförändring på övertagen egendom Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 759 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatter Årets resultat Utdelning för året 3 294* *) Enligt styrelsens förslag BALANSRÄKNING (mkr) Kassa Räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Övriga åtaganden HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

58 Förslag till vinstdisposition Förslag till vinstdisposition Handelsbankskoncernens fria kapital uppgår till mkr. För avsättning till bundna fonder åtgår 14 mkr. Till bolagsstämmans förfogande står enligt balansräkningen för Handelsbanken vinstmedel på sammanlagt mkr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: mkr Till aktieägarna utdelas per aktie 4,75 kr (4,50 kr för 2001) 3 293,6 Till nästa år överförs ,1 Summa disponerat ,7 Stockholm den 18 februari 2003 ARNE MÅRTENSSON HANS LARSSON ANDERS NYRÉN PIRKKO ALITALO GÖRAN ENNERFELT SVERKER MARTIN-LÖF LOTTY BERGSTRÖM PER-OLOF ERIKSSON OLLE PERSSON TOMMY BYLUND FREDRIK LUNDBERG BENGT SAMUELSSON LARS O GRÖNSTEDT Verkställande direktör 58 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2002

59 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Bankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 6 mars 2003 KPMG Bohlins AB Ernst & Young AB THOMAS THIEL STEFAN HOLMSTRÖM ÅKE HEDÉN Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor ULF DAVÉUS Av Finansinspektionen förordnad revisor Auktoriserad revisor Handelsbanken 59

60 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Svenska Handelsbanken AB (publ) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. Bankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskat den interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits till oss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 6 mars 2002 KPMG Bohlins AB Ernst & Young AB THOMAS THIEL STEFAN HOLMSTRÖM ÅKE HEDÉN Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor ULF DAVÉUS Av Finansinspektionen förordnad revisor Auktoriserad revisor 60 Handelsbanken

61 Delårsrapport JANUARI - MARS 2003 < Resultatet ökade med 7% till 2,9 mdkr (2,7) < Räntabiliteten blev 15,1% (15,3) - helår 2002 var den 14,6% < Kostnaderna minskade med 6% och uppgick till 2,6 mdkr (2,8) < Kostnads/intäktsrelationen blev 47,7% (51,6) efter kreditförluster < Kreditförlusterna var fortsatt låga, 31 mkr (79)