Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokens förskola 2013/2014 Inledning. På Krokens förskola arbetar vi aktivt med att förebygga, upptäcka och åtgärda all typ av kränkande behandling. Förskolans förskolechef ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas. Denna skall vara känd för alla, såväl pedagoger som barn och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp och revideras. Styrdokument. Likabehandlingsplanen för Krokens förskola vilar på de styrdokument som rör verksamheten. Den är en konkret handlingsplan för förskolans arbetssätt att motverka diskriminering och kränkande behandling. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp Skollag: Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, diskrimineringslagen 2008:567 och skollagen 2010:800. Lagarna har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling t e x mobbning. Läroplan för förskola: Grundläggande värden: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssättet som skall prägla verksamheten. Förståelse för medmänskligheten. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Socialtjänstlagen

2 Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till. Socialtjänsten enligt 14kap.1 socialtjänstlagen. Detta gäller skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn far illa. Grunduppgifter. Förskolans/skolans namn: Krokens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola. Vår vision: Alla barn på Krokens förskola skall ges de bästa möjligheterna att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ingen form av kränkande behandling, Diskriminering eller trakasserier skall förekomma i vår förskola. Ett aktivt arbete för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering skall ständigt pågå hos oss. Alla barn som går hos oss skall känna sig trygga och bli respekterade oavsett sitt eget eller någon av sina anhörigas kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, köns överskridande identitet eller ålder. Planen gäller från: Augusti Planen gäller till: Juli Ansvariga för planen: Förskolechefen och arbetslaget. Barnens delaktighet: Barnen har varit delaktiga i kartläggningen genom att bli intervjuade och genom observationer från pedagoger. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Vårdnadshavarna informeras om planen genom brukarrådet och på föräldramöte. Personalens delaktighet: Pedagogerna har gjort utvärderingen samt formulerat främjande och förebyggande insatser. Förankring av planen: Planen ska genomsyra det dagliga arbetet på Krokens förskola och pedagogerna reflekterar kring sin verksamhet utifrån den. Utvärdering. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Våren 2013 utvärderades planen på APT. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Samtliga pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Planen var skriven på ett omfattande sätt där otydlighet infann sig. Målen var för abstrakta och var svåra att arbeta utefter På Krokens förskola har personalen arbetat aktivt med att främja likabehandling exempelvis genom att diskutera förhållningssätt. Det som behöver bli tydligare i likabehandlingsarbetet är att bättre koppla förebyggande åtgärder till kartläggning av risker utifrån just vår förskolas behov.

3 Årets plan ska utvärderas senast: Maj Beskriv hur årets plan ska utvärderas: På APT och i arbetslagen. Ansvariga för att årets plan utvärderas: Förskolechef Liselott Pettersson. Inledning. Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspegla i en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Vision. Förskolan och grundskolan har arbetat fram en gemensam verksamhetshetsidé Rötter och vingar, trygghet - utmaningar. Rötter och vingar infattar sex områden som ska ge en gemensam helhetssyn för barn, ungdomar, förskolor och grundskolor. Rötter och vingar belyser demokrati: Goda möten med barn och ungdomar ska prägla våra verksamheter. Mångfaldsperspektivet ska alltid beaktas. Då lägger vi grunden för tolerans och solidaritet för människor. Kunskaper: Goda kunskaper, ett gott självförtroende, förmåga att lära nytt och tänka kreativt. Fantasi, lek och estetiskt skapande ger barnen och ungdomarna möjligheten att göra kloka val som leder till ett demokratiskt och hållbart samhälle. Mod och självkänsla: Vi ska hjälpa våra barn och ungdomar att erövra vingar som ger kraft och mod, som bär ut i en omvärld och genom livet. Social kompetens: Vi ska ge barnen och ungdomarna trygga rötter som får dem att stå stadigt på jorden och utveckla omtanke om sig själv och andra. Hållbar utveckling: Vi ska skapa grunden för en positiv framtidstro. En hållbar utveckling blir möjlig först när alla tar sitt ansvar. Goda lärmiljöer: Våra verksamheter ska vara stimulerande och utmanande så att alla barn och ungdomar kan lära och utvecklas så lång som möjligt utifrån sina förutsättningar. Krokens förskolas målsättning. Vår grundläggandemålsättning på Krokens förskola grundas i vårt förhållningssätt gentemot oss pedagoger samt vårt förhållningssätt gentemot barnen. Genom att bygga relationer med varandra genom lek och samspel kan vi tillsammans utveckla värderingar och kompetens för samvaro med andra människor. Det är genom våra relationer och i meningsfulla sammanhang som vi lär och utforskar samt utvecklar det sociala samspelet. Genom att vara en lyhörd, närvarande och trygg pedagoger kan vi skapa goda lärandemiljöer där barnen finner nyfikenhet och trygghet att utforska. Det är betydande att vi har en gemensam helhetssyn där tydliga normer och värden blir synliga för barnen, att vi behandlar varandra med respekt och hänsyn och värdesätter varje individ på förskolan. På Krokens förskola anser vi att för att kunna efterleva likabehandlingsplanen och dess innehåll måste var och en leva sin värdegrund och våga ifrågasätta sig själv. Det du tror om mig Sådan du är mot mig

4 Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! (från ett klotterplank i en svensk grundskola) Ansvar. Likabehandlingsplanen är tydlig med allas ansvar för att förebygga, upptäcka, påtala, utreda och åtgärda kränkande behandling. Förskolechefens uppgift är att hålla ihop arbete men pedagogerna har ansvar med att kartlägga verksamheten, då vi vet vad som behöver åtgärdas. Vi riktar denna plan mot all personal på förskolan, städ, kock och vikarier. Förskolechef i förskolan ansvarar för att en plan upprättas. Den skall årligen följas upp och revideras. Delaktighet. Barnen på Krokens förskola har gjorts delaktiga genom att vi pedagoger observerar barnen i olika situationer och vi samtalar och intervjuar barnen. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom diskussion på föräldramöte och brukarråd där vi informerar kring vårt arbete kring likabehandlingsplanen. Frågor och funderingar som föräldrar har haft har tagits emot på mail och i hallen som vi tar med oss i arbetet kring likabehandlingsplanen. Personal har varit delaktiga genom samtal och diskussioner i arbetslagen och på gemensamma APT:n. Vi har under året haft lärsamtal där vi på huset har diskuterar vårt förhållningssätt gentemot likabehandlingsplanen. Främjande arbete. På Krokens förskola har vi pedagoger diskuterat kring värdegrunden och hur vi människor ska förhålla oss till varandra. Vad vi värdesätter för att verksamheten ska bli en god lärmiljö. Det grundas i att vi pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt hur vi är med barnen, hur vi behandlar barnen och hur vi ser på människor. Genom att visa varandra respekt, hänsyn, tillit och vara närvarande både psykiskt och fysiskt ser barnen oss som förebilder till hur man ska förhålla sig till en annan människa och till sig själv. Ett barn kan inte alltid förstå konsekvenserna av sina handlingar, att det man gör eller säger kan såra och upplevas som kränkande av en kamrat och därför måste vi pedagoger vara närvarande och uppmärksamma på hur barn är och samspelar med varandra. När barn blir kränkta eller utsatta är det vårt ansvar som pedagoger att reda ut situationen och markera att det aldrig är okej för sådan handling. Därefter är det av betydelse att vi pedagoger analyserar situationen och vad det är som gör att kränkningen uppstår. När, var och hur valde barnen att göra som de gjorde? Hur kan vi pedagoger ändra förutsättningarna, så att mötet mellan barnen blir mer positiva? Att skapa goda relationer till varje människa är betydande i vår verksamhet, det ger förutsättningar till barnen för att kunna möta varandra och möta olika situationer på ett positivt och respektfullt sätt. Genom att barnen känner trygghet i de olika miljöerna, med varandra och med oss pedagoger skapas goda förutsättningar till att barnen känner lust, glädje och nyfikenhet att vilja utforska sitt lärande.

5 På krokens förskola arbetar 20 pedagoger och ca 100 barn, 1-5 år. Förskolan är indelad i fyra hemvister varav två utvidgade arbetslag. Vårt förhållningssätt gentemot denna organisation är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga med varandra på förskolan. Pedagoger har ett helhetstänk där alla barn är allas och målet är att barnen ska känna sig bekväma och trygga oberoende på var man befinner sig i huset. Genom detta förhållningssätt upplever vi en stor flexibilitet där vi pedagoger kan berika och möta barns intresse och behov på ett positivt sätt som vi upplever främjar barns lärande. Förhållningssätt. Arbetslagen strävar efter att ha ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam värdegrund. Att pedagogerna känner trygghet och glädje i sitt arbete och i sitt arbetslag, då det återspeglar sig i barngruppen. Pedagogerna visar vägen genom sitt förhållningssätt. Hos oss strävar vi efter att all personal ska känna sig trygga i sin roll, ha god kännedom om våra rutiner och känna att arbetet utgår från den demokratiska värdegrund som finns formulerad i läroplanen. Vi är väl medvetna om att vi är betydande förebilder, att det har stor betydelse vad vi signalerar till barnen. Därför strävar vi att ha ett gott samspel, är responsiva mot varandra och förhåller oss demokratiskt. Barn kan behöva visas tillrätta och vissa av barnens handlingar behöver markeras emot. Här är det betydande att vi vuxna bekräftar barnets känsla, men talar om att vi inte accepterar beteendet. T ex: Jag ser att du är jätte arg på Kalle för att han tog din bil, men du får inte slå honom. Med ett sådant bemötande lär vi barnen att känslan får de känna, men inte hur barnet handlade/beteendet. Öppenhet, ärlighet, tydlighet och accepterande av egna och andras känslor just så som de är, öppnar vägen för att barnen ska utveckla emotionell intelligens. Om någon blir kränkt berättar vi för barnet på en individanpassad nivå hur det känns, för att träna empatin. Barns rätt att inte bli kränkta gör att inga barn heller får kränka någon annan. Pedagogerna lyfter dagligen barnens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Genom olika uttrycksformer verkar vi för att barnen ska utveckla kompetens i hur man kan göra när man uttrycker känslor. Konflikhantering/ tillsägelser. Barnens relationer och lek är en förutsättning för att förstå andra perspektiv. Med anledning av detta är det betydande att vi pedagoger uppmärksammar på vilket sätt barnen tar varandras perspektiv, hur och vad de gör för att klara detta, då kan vi bättre förstå barnen interaktioner med varandra. Genom leken utvecklar barnen sina relationer och de erfarenheter barnen får lägger grunden för en social kompetens som handlar om att förstå sociala sammanhang, kulturella kontexter för att därefter kunna förhålla sig till detta. Då det dagligen uppstår konflikter mellan barnen, är det betydande att barnen känner förtroende till sig själv och för andra för att kunna lösa konflikter på ett respektfull sätt. När det sker en konflikt behandlar vi pedagoger situationen med respekt och tar barnen känslor på allvar. Att vi möter barnen på deras nivå och vägleder dem till att kunna lösa konflikten. Vi ska vara neutrala och stötta barnen i deras process till lösning men också vara en trygghet i argumentationer. Barn utvecklas när de bekräftas och när såväl andra barn som vuxna bemöter deras tankar och känslor med respekt och omtanke. Vilket betyder att vi ropar och skäller inte på barnen från långt håll eller antar att konflikten är någons fel, att vi tar med oss konflikten och analyserar den vad, hur och varför den uppstod för att kunna förhindra framtida konflikter. Att vi försöker se de bakomliggande i konflikten och inte nöjer oss med det ytliga. Att vi pedagoger känner trygghet i vår

6 pedagogiska roll så vi symboliserar trygghet när starka känslor uppkommer från barnen, så vi möter dem på ett stödjande och icke värderande sätt. Normkritiskt förhållningssätt. Genom att påbörja ett förändringsarbete, med syfte att uppnå likabehandling, måste de normer som finns och begränsar tänkandet ifrågasättas. Men att uppnå rådande normer och tänka kritiskt kräver att alla är med, även barnen. På krokens förskola arbetar vi för att utvidga möjligheterna för alla barn att vara sig själv. Genom att se och bemöta barnen från deras personliga jag och inte utifrån görandet/prestationer stärker vi barnens självkänsla. Barnen mår bra med sig själv och värdesätter sin egen förmåga. T ex vi bemöter barnet i hallen med Hej Anna, vad roligt att se/träffa dig och inte Hej Anna vilken fin klänning du har idag. Vi bemöter människan inte de materiella/ytliga tingen. Hudfärg, nationalitet eller de olika förutsättningar vi har med oss spelar ingen roll när vi bemöter och ser människan med omtanke, respekt och solidaritet. Kartläggning av verksamheten. Samtal med barnen och personalen har visat att gården inte känns trygg för alla barn. En ytterligare del i kartläggning är brukarenkäten. Vårdnadshavare till barn på förskolan har inte tyckt att gården har känts helt trygg. Det finns ett gult hus som ligger i ett hörn på gården. Bakom huset har vi pedagoger ingen insyn om vi inte befinner oss på plats. Barnen har vid flertal tillfällen vistas själva bakom huset utan vuxen närvaro. Barnen har berättat att vissa barn gör och säger dumma saker till varandra. Barnen har berättat för pedagoger att man inte får vara med att leka osv. Vi pedagoger har också förstått genom observationer att barnen inte har ett gott förhållningssätt gentemot varandra bakom det gula huset, då barnen springer och hämtar oss. Vi har diskuterat i huset hur vi ska placera oss på gården, dock har detta inte fungerat då det ändå har förekommit att barnen själva vistas bakom huset utan tillsyn. Förebyggande arbete Vilka åtgärder har vidtagits? Vi har diskuterat på huset hur vi ska placera oss på gården men framförallt att det alltid måste finnas en pedagog bakom det gula huset om barnen visar intresse att leka där. Om det av olika anledningar inte finns personal som kan vara vid det gula huset får barnen inte vistas där. Personalen måste ha bättre kommunikation mellan varandra så att hela gården hålls under uppsikt. Personalen måste bli bättre på att informera vikarier om detta förhållningssätt då det kan ha brustit. Mål: Att gården skall vara en inspirerande och trygg plats där alla barn känner sig trygga. Rutiner för det åtgärdande arbetet på Krokens förskola. Upptäcka genom att: - Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäckta kränkningar.

7 - Vara närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn. - Observera barnens samspel. - Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar. - Ha goda kunskaper om barnen. - Arbeta för god daglig kontakt med föräldrarna och genom utvecklingssamtalen. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: - Vara uppmärksamma på barnet i leksituationer i hemmet. - Vara lyhörd för barnets reaktion vid konflikter med andra barn - Uppmärksamma om det egna barnet visar tecken på nedstämdhet. - Meddela personalen så snart man misstänker om något är fel. Utreda, åtgärda. Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Arbetsgång barn barn. Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Kunde du gjort på något annat sätt? Vidare. - Förskolechef informeras. - Föräldrarna informeras. - Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter. - Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans. - Dokumentationen förvaras inlåst. Observera. Pågående utredning eller åtgärder skall inte diskuteras med barn eller föräldrar som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall följas. Arbetsgång vuxen barn. - När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. - Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt hänvisa till diskrimineringslagen. - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Vid behov kontaktar förskolechef stödteam. Anmälan görs till huvudman. Dokumentera, följa upp. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal,

8 barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns en dokumentationsmall att använda vid anmälningar av diskrimineringsärende. 1. Vad har hänt? 2. På viket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt. 6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt. 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen. 9. Dokumentation lämnas till: 10. Dokumenterat av. Datum.