Riskkapitalstatistik 2013: Venture Capital

Transkript

1 Statistik 214:5 Riskkapitalstatistik 213: Venture Capital Investeringar i svenska portföljbolag Den nedåtgående trenden har brutits. Under åren minskade volymen av formella VC-investeringar i svenska bolag, men 213 bröts den nedåtgående trenden och investeringsvolymen uppgick till 2, miljarder kronor.

2 Dnr: 213/167 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon: Fax: E-post: info@tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Andreas Kroksgård Telefon: E-post: andreas.kroksgard@tillvaxtanalys.se

3 Förord Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) fick år 213 i uppdrag att framställa och tillgängliggöra statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. Som en del i detta uppdrag redovisar Tillväxtanalys statistik över formella venture capitalinvesteringar i svenska portföljbolag år 213 i syfte att belysa omfattningen och förändringarna inom riskkapitalinvesteringar i Sverige. Huvuddelen av rapporten bygger på datamaterial som tillhandahålls av svenska riskkapitalföreningen (SVCA) i samarbete med den europeiska riskkapitalföreningen (EVCA), i vissa fall har datamaterialet även kompletteras med företagsdata från SCB. Rapporten har författats av Andreas Kroksgård och Tove Jarl vid Tillväxtanalys. Tillväxtanalys vill rikta ett stort tack till de som har tagit sig tid att bidra med underlag, synpunkter och idéer till denna rapport och ett särskilt tack till SVCA för att vi har fått ta del av statistiken. Östersund, november 214 Dan Hjalmarsson Generaldirektör Tillväxtanalys 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Inledning Avgränsningar Begrepp och definitioner Riskkapitalinvestering, struktur och uppbyggnad Riskkapitalbolag och investeringsfaser Statistiken med kommentarer Statistik över totala VC-volymer Nedåtgående trend bruten, VC-investeringarna ökade De offentliga fonderna ökade investeringsvolymen år Ökade investeringar i expansionsfasen år De senaste tre åren har andelen investerat i expansionsfasen ökat Privata fonders investeringsvolym drastiskt reducerad sedan Offentliga fonder investerar mer och mer i expansionsfasen Investeringsvolymen högst inom Life Sciences och IT år Ökande investeringar i cleantechbolag Statistik över delmängden VC till identifierade portföljbolag procent av investeringsvolymen kan identifieras dvs. kopplas till distinkta portföljbolag Antal identifierade portföljbolag och investeringsvolym Antal identifierade privata portföljbolag efter fas Antal identifierade offentliga portföljbolag efter fas Sjuttio procent av portföljbolagen år 213 var gamla Flest identifierade nya portföljbolag inom IT år Mest identifierade återinvesteringar inom branschen Life Sciences Information om identifierade portföljbolag år Fakta om statistiken Källor Tabeller

5 Sammanfattning Den totala investeringsvolymen har ökat gentemot föregående år Under 28 nådde VC-investeringarna en toppnivå på 4,8 miljarder kronor i Sverige. Mellan åren minskade investeringarna kraftigt, men under år 213 bröts den nedåtgående trenden och investeringarna uppgick till 2, miljarder kronor. Gapet mellan privata och offentliga fonders totala VC-investeringar har minskat. Vid uppdelning av privata och offentliga fonders investeringar, visar statistiken på en kraftig minskning bland de privata investeringarna under perioden 28 till 213. Privata investeringar utgör fortfarande den största delen, men under samma period har offentliga investeringar nästan fyrdubblats och gapet mellan privata och offentliga fonders totala VCinvesteringar har minskat. Större andelar investeras i expansionsfasen Under den studerade perioden har andelen av totala investeringar som går till expansionsfasen ökat alla år förutom år 21, medan andelen investerat i uppstartsfasen har minskat alla år utom under år 212. Den största förändringen har skett bland offentliga fonder där hela 68 procent av investeringsvolymen år 213 gick till portföljbolag i expansionsfasen. Motsvarande andel för de privata fonderna var 49 procent. Life Science och IT Gemensamt för privata och offentliga fonder är att den största delen av det investerade kapitalet gick till portföljbolag inom Life science och IT branscherna år 213. Investeringarna i Life Sciences branschen var huvudsakligen återinvesteringar i gamla portföljbolag (återinvesteringar) medan investeringarna i IT branschen till stor del gick till nya portföljbolag (nyinvesteringar). De flesta portföljbolag är mikroföretag Data från SVCA och Tillväxtanalys IFDB databas visar att majoriteten (78 %) av portföljbolagen hade mellan noll och nio anställda (var mikroföretag) år 212. Av de identifierade VC-investeringarna (den andel av de totala investeringarna som vi kan knyta till enskilda portföljbolag) går hälften av allt kapital till dessa mikroföretag. Majoriteten av portföljbolagen är lokaliserade i storstadsregionerna; Stockholm, Västsverige och Sydsverige och till dessa regioner går även majoriteten av alla VC-investeringar. 5

6 Summary Total investment volume has increased compared to the previous year In 28, venture capitalists invested SEK 4.8 billion in Swedish companies. Since then, and until 213, venture capital (VC) investments were in sharp decline. In 213 an increase in the investments broke the negative trend with total investments amounting to SEK 2 billion. The gap between investments made by private or public funds have decreased When private and public fund investments are looked at separately the statistics shows a major decline among private investments during The volume of private VCinvestment is still larger than public VC-investment, but the latter (public funds) has almost quadrupled their investments over the period which has decreased the gap between private and public funds investment levels. Investments are increasingly directed to the expansion phase During the studied period the share invested in the expansion phase has increased every year except 21, while investment to the startup phase has decreased every year except 212. The most significant change has occurred among public funds where 68 percent of the invested capital in 213 went to companies in the expansion stage. In comparison, 49 percent of the investment volume from private funds went to the expansion phase. Life Science and IT In 213, both private and public funds invest the majority of their capital in the Life Science and IT industries. Investments in Life Science mainly consisted of reinvestments, while investments in the IT industry to a large degree went to companies not previously venture-backed. Majority of companies are micro enterprises The combined statistics from the SVCA and Growth Analysis databases show that the majority (78%) of the companies that can be linked to certain companies have between -9 employees (micro enterprises) and half of all the invested capital goes to these micro enterprises. The majority of the companies are located near or in the larger cities in Sweden, such as Stockholm and in the west and south of Sweden. These regions also receive the majority of all the VC investments. 6

7 1 Inledning Tillväxtanalys har 213 fått i uppdrag av regeringen att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. I följande rapport redovisas statistik över formella venture capital (VC) investeringar i svenska bolag år 213 med en tillbakablick över åren Beräkningarna och sammanställningarna baseras huvudsakligen på data som tillhandahållits av Svenska riskkapitalföreningen (SVCA), i vissa fall kompletterade med företagsdata från SCB. 1.1 Avgränsningar Det har funnits en viss begreppsförvirring kring skillnaden mellan riskkapital, private equity och venture capital. Riskkapital är en samlingsterm för alla investeringar i ett företags ägarkapital. 1 Mer specifikt innebär detta att riskkapital är alla former av kapitaltillskott i ett företag som inte är lån. 2 Riskkapitalinvesteringar görs antingen i onoterade företag (private equity, PE) eller i noterade bolag (public equity). Informella PE investeringar görs av affärsänglar och formella PE investeringar administreras av så kallade riskkapitalbolag via fonder. När formella PE investeringar görs i unga bolag med stor potential kallas det venture capital, medan investeringar som görs i mogna företag kallas buyout. 3 Riskkapitalbolagens fonder är mellanhänder som investerar kapital från t.ex. pensionsfonder, försäkringsbolag, universitetsfonder i onoterade bolag. Merparten av kapitalet inom fonder som investerar i svenska bolag kommer från internationella institutioner 4. Datamaterialet som tillhandahålls av SVCA inkluderar formella investerare, dvs. privata såväl som offentliga riskkapitalfonder och deras vc-investeringar. Föreliggande rapport omfattar därmed formella riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag i tidiga tillväxtfaser (venture capital, VC). Studien omfattar inte investeringar i onoterade bolag i mogna faser (buyout) eller investeringar gjorda av privatpersoner (den informella riskkapitalmarknaden, s.k. affärsänglar). Analyserna utgår ifrån datamaterial som har tillhandahållits av SVCA i samarbete med den europeiska riskkapitalföreningen (EVCA). Samarbetet innebär att europeiska riskkapitalfonder aktiviteter (investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning) samlas in via en gemensam paneuropeisk databas (PEREP Analytics). 5 Tack vare detta finns möjlighet att följa svenska och utländska VC-investeringar i portföljbolag lokaliserade i Sverige, där även flertalet av de offentliga riskkapitalaktörerna ingår. Eftersom det är riskkapitalfonderna själva som rapporterar in data och klassificerar investeringarna i de olika kategorierna, finns det vissa begränsningar i det insamlade datamaterialet från EVCA. Det är rimligt att anta att det finns ett mörkertal vad gäller inrapportering från mindre privata aktörer. Vidare täcker inte statistiken samtliga aktörer som investerar direkt från balansräkningen. Ett antal svenska större mediehus investerar för närvarande stora belopp inom ICT till följd av strukturomvandlingen inom 1 SOU 212:67, s SVCA, Riskkapital på tre minuter 3 Nyman, Lundgren och Rösiö, Riskkapital, 28 4 Riksbanken, Riskkapitalbolagen i Sverige, 214, s.56 5 För vidare information kring datamaterialet se Fakta om statistiken (s. 25.) 7

8 mediesektorn. Dessa aktörers investeringar täcks inte av EVCA-statistiken som fokuserar på riskkapitalfonder. Riskkapital Investeringar i ett företags ägarkapital Public Equity Börsnoterade bolag Private Equity Onoterade företag Formellt riskkapital Investeringar av riskkapitalbolag Informellt riskkapital Venture Capital Investeringar i tidiga skeden av bolag Buyout Investeringar i mogna företag Investeringar av privatpersoner, tex Affärsänglar Figur 1. Riskkapital, private equity, formell riskkapital och venture capital. 1.2 Begrepp och definitioner Nedan följer en sammanställning av de definitioner och begrepp som används i studien. Riskkapitalfond kommer i denna studie att avse fonder som är inriktade mot venture capital investeringar. Dessa riskkapitalfonder är oftast slutna till formen, vilket innebär att andelarna är begränsade till antalet och kan inte lösas in på begäran från investerarna i riskkapitalfonden. Riskkapitalfondens syfte är att kanalisera kapital från investerare till bolag i tidiga faser. Venture capital fonder gör i regel minoritetsinvesteringar. 6 Normalt har VC-fonderna, trots minoritetsinvestering, kontroll över de mest väsentliga besluten avseende portföljbolagen genom vetorättigheter. Kapitalet som investeras utgår ifrån en bestämd tidshorisont och fonden likvideras när perioden löpt ut 7. Riskkapitalfonder som är etablerade utanför Sverige är vanligtvis etablerade som limited partnerships, vilket motsvarar ett svenskt kommanditbolag. De riskkapitalfonder som är upprättade i Sverige etableras vanligtvis som aktiebolag. 8 Limited partners (LPs) är en investerare (motsvarande svenska kommanditdelägare) som investerar i riskkapitalfonder om fonden är etablerad som en limited partnership. Är fonderna etablerade som ett aktiebolag, benämns investerare som långivare eller aktieägare. Gemensamt för alla investerare är att de har ett begränsat ansvar för riskkapitalfondens förpliktelser. Investerarna är huvudsakligen stora institutionella investerare (t.ex. pensionsfonder, banker, försäkringsbolag eller universitetsstiftelser) men kan även vara mindre privata investerare. General partner (GP) upprättar, förvaltar och ansvarar för fondens verksamhet (motsvarande svensk komplementär). I en svensk aktiebolagsstruktur kan fondbolaget antingen förvaltas internt, eller genom ett separat förvaltningsbolag 9 som äger aktier i fondbolaget. 6 Ibid, s Nyman, Lundgren och Rösiö, Riskkapital, 212, s. 13-ff. 8 SOU 212:67, s Förvaltningsbolagen brukar även benämnas managementbolag eller riskkapitalbolag. 8

9 1.2.1 Riskkapitalinvestering, struktur och uppbyggnad Etableringen av en riskkapitalfond påbörjas genom att förvaltarna (GP) presenterar förslag på investeringsstrategi och villkor för presumtiva investerare (LP), som erbjuds möjlighet att investera i fonden. I regel riktar sig erbjudandet till en begränsad krets med tilltänkta investerare. 1 Först när tillräckligt många investerare och kapital förvärvats, etableras ett holdingbolag som investerar i portföljbolaget (PB). Riskkapitalfondens placerade medel i holdingbolaget har som enda uppgift att användas för att förvärva aktier i det portföljbolag i vilket den slutliga investeringen sker. För att skapa en riskdelning brukar vanligen GP bidra med ungefär 1-3 procent av fondens kapital. 11 Vanligtvis går riskkapitalinvesterarna in som aktiv ägare i portföljbolaget under en tidshorisont på 5-1 år. De har i regel god branschkunskap och engagerar sig via styrelseplatser, i syfte att åstadkomma bästa möjliga värdeutveckling i bolaget. I regel placeras kapitalet i aktier, men kapitalet kan även tillföras genom andra värdepapper. 12 När en investering i ett portföljbolag har realiserats fördelas eventuell avkastning mellan investerarna. När samtliga investeringar har avyttrats avvecklas fonden. Figur 2 Förenklad bild över riskkapitalfondstrukturen och kapitalflöden Riskkapitalbolag och investeringsfaser De främsta formerna av riskkapitalbolag i Sverige är; privatägda riskkapitalbolag, koncernägda företag och statliga institutioner och företag. Koncernägda riskkapitalföretag ingår oftast i en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är speciellt inriktat mot riskkapital, medan privatägda riskkapitalbolag är de dominerade aktörerna på den svenska riskkapitalmarknaden. Privatägda riskkapitalbolag utgör 82, 5 procent av bolagen i Sverige medan statliga institutioner utgör ca 11 procent och koncernägda företag 6,5 procent. 13 Riskkapitalbolagens investeringar brukar delas in efter portföljbolagens olika utvecklingsfaser. Sådd är finansiering till entreprenörer i den tidigaste investeringsfasen, vilket möjliggör utveckling av idéer eller produkter som kan leda till att ett företag startas. Uppstart omfattar finansiering för att utveckla produkter och bilda företag, dessa företag har ännu inte börjat sälja sina produkter på marknaden. Lansering är finansiering till företag som har utvecklat färdiga produkter och som behöver satsa på att påbörja den kommersiella försäljningen. Dessa företag generar ännu ingen vinst. Expansion innebär 1 Nyman, Lundgren och Rösiö, Riskkapital, 212, s Riksbanken, Riskkapitalbolagen i Sverige,214, s SOU 212:67, s Nyman, Lundgren och Rösiö, Riskkapital, 212, s.32 9

10 att redan operativa företag (som går med vinst eller förlust) får finansiering för expansion. Företag i denna fas tenderar att vara uppbackade av VC-fonder sedan tidigare. Venture Capital Sådd FOU Uppstart Produktutveckling och start utav företag Lansering Påbörja kommersiell försäljning Expansion Tillväxt och expansionsfas Investeringsfas Figur 3. VC-investeringars faser 1

11 2 Statistiken med kommentarer Vi har valt att presentera statistiken under två sektioner Under sektion: Statistik över totala VC-volymer presenteras den grundläggande informationen om totala VC-investeringar i Sverige åren ; investeringsvolymer fördelade över år, bransch, typ av fond och fas. Under sektion: Statistik över delmängden VC till identifierade portföljbolag presenteras en delmängd av alla investeringar. Närmare specifikt den delmängd av investeringsvolymen (79 procent) som har gått till portföljbolag som har kunnat identifieras (med org.-nummer) och där ytterligare information därför har kunnat ges. 14 Bland annat kan vi analysera antalet portföljbolag som får investeringar och huruvida de är nya eller inte (d.v.s. om de mottagit investeringar ifrån VC-fonder under tidigare år). För de identifierade portföljbolagen kan det även tillföras information ifrån Tillväxtanalys IFDB databas och där igenom fås ytterligare information om exempelvis portföljbolagens storleksklass (antal anställda) samt var i Sverige bolagen är belägna. Begreppet offentliga fonder. Vår avgränsning av offentliga fonder utgår ifrån att det finns primärt fem statligt finansierade aktörer som bedriver företagsfinansiering med ägarkapital. 15 Industrifonden Almi Invest AB Fouriertransform Innovationsbron AB (Numera hopslaget med Almi Invest AB) Inlandsinnovation AB. Dessa fem aktörers fonder har klassats som offentliga fonder, alla andra fonder i data har klassats som privata fonder Tillväxtanalys arbetar med löpnummersatta org.nr. av sekretesskäl. (se Fakta om statistiken sid 23) 15 Riksrevisionen, Statens insatser för riskkapitalförsörjning i senaste laget, RIR 214:1. 16 I datamaterialet som tillhandahållits av Svenska riskkapitalföreningen (SVCA) finns information om 153 fonders investeringar i svenska bolag perioden

12 2.1 Statistik över totala VC-volymer I denna sektion redovisas totala investeringsvolymer utifrån SVCA:s data Nedåtgående trend bruten, VC-investeringarna ökade 213 Från toppnivån på 4,8 miljarder kronor år 28 minskade VC-fondernas investeringar i svenska portföljbolag varje år fram till 212. År 213 bröts dock den nedåtgående trenden och investeringarna uppgick detta år, till totalt 2, miljarder kronor. En investeringsökning med 21 miljoner kronor gentemot föregående år. (Figur 4) SEK miljarder Figur 4. Totala VC-investeringar De offentliga fonderna ökade investeringsvolymen år 213 Studerar man de privata och de offentliga VC-fondernas investeringar separat, blir det tydligt att de privata fonderna kraftigt minskat sina investeringar sedan toppåret 28 medan de offentliga fonderna har ökat sina investeringar. (Figur 5). Under perioden har totalt 2,7 mdkr investerats, varav 16,8 mdkr kommer från privata fonder och 3,8 mdkr från offentliga. Privata fonder Offentliga fonder SEK miljarder Figur 5. Totala VC-investeringar för privata respektive offentliga fonder. 12

13 2.1.3 Ökade investeringar i expansionsfasen år 213 Privata och offentliga fonders investeringar (totala VC-investeringar) ökade i faserna expansion och lansering, och minskade något i faserna uppstart och sådd jämfört med föregående år. 2,5 2, SEK miljarder 1,5 1,,5 Expansion Lansering Uppstart Sådd, Figur 6 Totala VC-investeringar per fas De senaste tre åren har andelen investerat i expansionsfasen ökat Om vi tittar på hur de totala VC-investeringarna årligen fördelat sig per fas så kan vi se att andelen investerat i expansionsfasen har ökat alla år utom år 21. Andelen investerat i uppstartsfasen har däremot minskat under alla år förutom under år % 5% 4% 3% 2% Expansion Lansering Uppstart Sådd 1% % Figur 7 Andel av totala årliga VC-investeringar per fas

14 2.1.5 Privata fonders investeringsvolym drastiskt reducerad sedan 28 De privata fonderna har drastiskt minskat sina VC-investeringar till samtliga faser under den studerade perioden. (Figur 8) Under de senaste fyra åren har huvuddelen av de privata investeringarna gått till bolag i expansionsfasen följt av lanseringsfasen och uppstartsfasen. SEK miljoner Expansion Lansering Uppstart Sådd Figur 8 De privata fondernas VC-investeringar per fas Offentliga fonder investerar mer och mer i expansionsfasen De offentliga fonderna investerade huvudsakligen i uppstartsfasen år 27. Sedan år 21 har investeringar i expansionsfasen varit störst och år 213 gick hela 68 procent av de offentliga fondernas investeringar till portföljbolag i denna fas. (Figur 9; notera skillnaden i skala mellan figur 8 och 9) SEK miljoner Expansion Lansering Uppstart Sådd Figur 9 De offentliga fondernas VC-investeringar per fas Investeringar till bolag i såddfasen har varit små för både privata och offentliga fonder. De privata fonderna har riktat 3 procent av sina totala investeringar över perioden till såddfasen, medan motsvarande siffra för de offentliga riskkapitalbolagen är 2 procent. 14

15 2.1.7 Investeringsvolymen högst inom Life Sciences och IT år 213 De privata fonderna, och i något mindre utsträckning de offentliga, har under år 213 främst fokuserat sina investeringar till portföljbolag inom Life Sciences och IT branschen. De privata fonderna förlade 89 procent av sina totala VC- investeringar till portföljbolag inom dessa branscher. Motsvarande siffra för de offentliga fonderna var 56 procent. (Figur 1) SEK miljoner Privata fonder Offentliga fonder Figur 1 VC-investeringar per bransch och fondgrupp år Ökande investeringar i cleantechbolag Cleantech är ingen bransch utan portföljbolag inom alla branscher kan klassificeras som cleantechbolag. År 213 ökade den totala investeringsvolymen till cleantechbolag för första gången sedan 28. Den ökade investeringsvolymen beror helt på att offentliga fonder investerat mer. De privata fonderna investerade mindre i cleantechbolag år 213 än något tidigare år. (Figur 11) SEK miljoner Privata fonder Offentliga fonder Figur 11 Privata och offentliga VC-fonders investeringar i cleantechbolag

16 2.2 Statistik över delmängden VC till identifierade portföljbolag I detta avsnitt redovisas statistik över den delmängd av totala VC-investeringar som har gått till portföljbolag som vi har kunnat identifiera. För denna delmängd av den totala investeringsvolymen kan vi ge information om antalet portföljbolag som det investerats i, samt huruvida dessa portföljbolag är nya eller gamla procent av investeringsvolymen kan identifieras dvs. kopplas till distinkta portföljbolag. Andelen av de totala (privata och offentliga) VC-investeringarna som kan identifieras (knytas till enskilda portföljbolag) under perioden , är 79 procent. 17 Självklart vet fonderna själva exakt vilka bolag de investerar i för dem finns inga oidentifierade bolag, men i dokumentationen, d.v.s. de data som Tillväxtanalys tagit del av, saknas ibland portföljbolagens organisationsnummer. Därför kan vi inte alltid identifiera portföljbolagen. Detta får konsekvenser för hur datamaterialet redovisas. I föregående avsnitt presenterades hur de totala VC investeringarna fördelade sig. Fortsättningsvis kommer vi i detta avsnitt att redovisa statistik över den delmängd av VCinvesteringarna som har gått till identifierade portföljbolag. För denna delmängd av investeringarna kan vi ge ytterligare information kring vart investeringarna har gått. Vi kan bland annat visa hur många portföljbolag det är som fått investeringar och huruvida de är nya eller inte (d.v.s. om de tidigare mottagit VCinvesteringar eller inte). Genom att kombinera föreliggande statistik med andra databaser kan även ytterligare information kring portföljbolagen ges, t.ex. gällande deras storleksklass (antal anställda) samt vart i Sverige bolagen är belägna. Den skeva delmängden En sak att hålla i åtanke när vi fortsättningsvis uttalar oss om delmängden identifierade investeringar är att denna delmängd inte kan antas vara representativ. Det är tillexempel i större utsträckning investeringar ifrån privata fonder som inte gått att knyta till specifika portföljbolag, d.v.s. är oidentifierbara. (Figur 12 nedan) På grund av detta kommer text och figurer i följande kapitel inte att ge en helt representativ bild över antalet portföljbolag jämfört med om alla investeringar hade kunnat inkluderas. Antalet portföljbolag för de privata fonderna kommer (allt annat lika) att underskattas med mellan 13 och 42 procent (beroende på år) medan motsvarande underskattning för de offentliga fonderna kommer att vara mellan 1 och 1 procent (år 27 och 213). Samma problem gäller för investeringsvolymerna, men eftersom vi känner till de totala investeringsvolymerna är det ett mindre problem. Anledningen till att vi presenterar statistik över denna delmängd identifierade investeringar är att det är enbart för denna delmängd av de totala investeringarna som vi kan uttala oss om antalet portföljbolag som investeringarna gått till. 17 Tillväxtanalys arbetar med löpnummersatta org.nr. av sekretesskäl. Portföljbolag som vi här kallar identifierade är alltså i praktiken bara identifierade via deras löpnummer, vi kan inte portföljbolagens namn eller organisationsnummer när vi arbetar med datamaterialet. (se Fakta om statistiken sid 23) 16

17 1% 9% 8% 7% 6% 5% Andel av de privata fondernas investeringsvolym som gått till identifierade portföljbolag Andel av de offentliga fondernas investeringsvolym som gått till identifierade portföljbolag Figur 12 Andelen av de privata och offentliga fondernas investeringar som gått till identifierade portföljbolag Antal identifierade portföljbolag och investeringsvolym I Figur 13 nedan visas antalet portföljbolag (PB) som vi har kunnat identifiera, samt investeringsvolymen som gick till dessa identifierade PB ifrån privata och offentliga fonder. Med andra ord är investeringsvolymerna som visas i figuren inte de totala investeringsvolymerna utan den delmängd av totala investeringsvolymer som har gått till PB som vi har kunnat identifiera. Eftersom det är intressant att veta hur många enskilda portföljbolag som fått investeringar, så kommer detta avsnitt att, så gott det går, belysa detta, men det finns såklart en stor begränsning i att enbart kunna redovisa en delmängd av de totala investeringarna som utförs varje år. SEK miljarder 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 VC privata fonder VC offentliga fonder Antal privata PB Antal offentliga PB Antal PB Antal ident. portföljbolag Figur 13 Privata och offentliga fonders investeringar till, och antal, identifierade portföljbolag (PB)*. *Portföljbolag som har både privata och offentliga fonder som investerare räknas dubbelt i figuren ovan. De räknas alltså en gång som ett privat portföljbolag (i serien som visar antal privata PB) och en gång som ett offentligt portföljbolag (i serien som visar antal offentliga PB). I serien antal PB räknas det totala antalet (identifierade) enskilda portföljbolag (ingen dubbelräkning i denna serie). 17

18 2.2.3 Antal identifierade privata portföljbolag efter fas Av de totala VC-investeringarna ifrån privata fonder om 1 24 miljoner kronor år 213 så gick 833 miljoner kronor eller 69 procent av investeringarna till 82 identifierbara portföljbolag Antal ident. portföljbolag Expansion Lansering Uppstart Sådd Figur 14. Antal identifierade portföljbolag per fas och år som de privata fonderna investerat i Antal identifierade offentliga portföljbolag efter fas Av de totala VC-investeringarna ifrån offentliga fonder om 823 miljoner kronor år 213 så gick 741 miljoner kronor eller 9 procent av investeringarna till 16 identifierbara portföljbolag Antal ident.portföljbolag Expansion Lansering Uppstart Sådd Figur 15. Antal identifierade portföljbolag per fas och år som de offentliga fonderna investerat i. I Figur 15 ovan kunde vi se att antalet identifierade portföljbolag (PB) i uppstartsfasen som offentliga fonder investerat i minskade drastiskt år 213, från 79 PB år 212 till enbart 6 PB år 213. Anledningen till detta är med högsta sannolikhet att specifikt en offentlig aktörs investeringar år 213 inte var identifierbara. 18 Vi kan alltså endast räkna antalet PB som investeringarna gick till för 69 procent av de privata investeringarna år 213. För tidigare år kan vi identifiera följande andelar; 27: 63 %, 28: 87 %, 29: 86 %, %, 211: 72 %, 212: 58 %. 19 Andelen av total VC-volym ifrån offentliga fonder som för varje år gått till identifierbara portföljbolag är följande: 27: 99 %, 28: 98 %, 29: 93 %, 21: 96 %, 211: 98 %, 212: 94 %, 213: 9 %. 18

19 För tidigare år, har huvuddelen av aktörens investeringar varit identifierbara i datamaterialet och den utmärker sig genom att närmelsevis uteslutande investera i uppstartsfasen. Den minskning av offentliga PB i uppstartsfasen år 213 som redovisas i Figur 15 beror därför med allra högsta sannolikhet på att en offentlig aktörs faktiska portföljbolag år 213 inte har kunnat medräknas i figuren Sjuttio procent av portföljbolagen år 213 var gamla Den delmängd av investeringar som presenteras i detta avsnitt är identifierad, vilket innebär att vi vet vilka portföljbolagen är som har mottagit investeringar. Med denna information har vi klassat portföljbolag som nya respektive gamla beroende på om de mottagit VC-investeringar tidigare år i data (gamla) eller inte (nya). Antal ident. portföljbolag Gamla portföljbolag Nya portföljbolag Figur 16 Antal identifierade portföljbolag varje år samt om de är nya eller gamla, Flest identifierade nya portföljbolag inom IT år 213 Den i särklass hetaste branschen att investera i år 213, för både privata och offentliga VCfonder, var IT-branschen. Av totalt 66 stycken nya PB år 213 återfanns 34 stycken (52 %) inom IT-branschen. (Figur 17 nedan) Antal ident. portföljbolag Gamla portföljbolag Nya portföljbolag Figur 17 Antal identifierade nya och gamla portföljbolag år 213 per bransch. 19

20 2.2.7 Mest identifierade återinvesteringar inom branschen Life Sciences Hela 97 procent av venture kapitalet till Life Sciences år 213 investerades i gamla portföljbolag (återinvesteringar). Flest investeringar till nya portföljbolag (nyinvesteringar) gjordes inom IT-branschen, där totalt 574 mnkr investerades, varav 165 mkr (29 %) gick till nya portföljbolag. Observera att vi här endast uttalar oss om investeringar till identifierade portföljbolag. Vid en jämförelse med de totala investeringarna per bransch (Figur 1), ser vi att ca 25 miljoner kronor investerat i Life Sciences inte återfinns bland de identifierade bolagen. På motsvarande sätt kan vi inte spåra ca 14 miljoner kronor investerat i IT branschen. 7 VC till gamla portföljbolag VC till nya portföljbolag 6 SEK miljoner Figur 18 VC-investeringar (till identifierade portföljbolag) per bransch år 213, miljoner kronor. 2

21 2.2.8 Information om identifierade portföljbolag år 212 Nedan redovisas statistik som har tagits fram genom samkörning av SVCA:s investeringsdata och Tillväxtanalys IFDB databas. Den senare innehåller officiella registerdata över individer och företag. Tyvärr finns ännu inte registerdata för år 213 tillgängliga, varför det senaste året vi kan presentera statistik för är 212. År 212 var 78 % av alla identifierade portföljbolag mikroföretag (-9 anställda)* Antal ident. Portföljbolag PB som både offentliga och privata fonder investerat i Offentliga fonders PB Privata fonders PB Figur 19 Antal identifierade PB per storleksklass år 212. Fördelat per typ av investerare. * Obeaktat 8 portföljbolag för vilka vi inte kunde identifiera antalet anställda vid via IFDB. År 212 gick 5 % av de identifierade VC-investeringarna till mikroföretag (-9 anställda)* SEK miljoner Offentliga fonder (kr) Privata fonder (kr) Figur 2. VC-investeringsvolym per storleksklass år 212 (mkr). Fördelat på typ av RKB samt typ av PB. * Obeaktat 216 mkr som gick till 8 portföljbolag med okänt antal anställda. 21

22 7 % av de identifierade portföljbolagen fanns inom de 3 storstadsregionerna år 212* Antal ident. portföljbolag Privata fonders PB Offentliga fonders PB PB som båda typer av fonder investerat i Figur 21. Antal portföljbolag per region år 212. Fördelade över typ av investerare. * Obeaktat 8 portföljbolag för vilka vi inte kunde identifiera region. 81 % av identifierade investeringar gick till portföljbolag inom de 3 storstadsregionerna 212* Privata fonder Offentliga fonder SEK miljoner Figur 22 VC-investeringar per region år 212 * Obeaktat 216 mkr som gick till 8 portföljbolag med okänt antal anställda. 22

23 Fakta om statistiken Bakgrund och syfte Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har 213 fått i uppdrag av regeringen att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. I föreliggande rapport presenteras statistik över formella investeringar i onoterade bolag i tidiga faser (s.k. venture capital-investeringar). Statistikrapporter (även äldre rapporter) kan hämtas gratis från Tillväxtanalys webbplats: Sekretess I denna rapport redovisas datamaterial som huvudsakligen kommer från Svenska riskkapitalföreningen (SVCA) i samarbete med den europeiska riskkapitalföreningen (EVCA). I vissa fall är datamaterialet kompletterat med företagsdata från Tillväxtanalys IFDB databas. SVCA är ägare till datamaterialet, men Tillväxtanalys förvärvar genom avtal rätt att nyttja materialet för analyser och statistikproduktion. Tillväxtanalys har förbundit sig att behandla materialet som sekretesskyddat. Tillväxtanalys är en statistikansvarig myndighet och har enligt myndighetens instruktion rätt att bedriva forskning, vilket innebär att delar av verksamheten lyder under bestämmelserna om sekretess till skydd för enskild inom forskning och statistik enligt 24 kapitlet, 8 i offentlighets- och sekretesslagen (29:4), samt Tillväxtanalys föreskrift om särskild sekretess i 7 i offentlighets- och sekretessförordningen (29:641). Datamaterialet som presenteras i rapporten har löpnummersatts innan användning för att öka integriteten för de olika aktörerna som ingår i datamaterialet. Detta innebär att organisationsnummer eller annan typ av information som identifierar enskilda företag eller personer avlägsnas och istället ersätts med löpnummer av SCB. Begränsningar i datamaterialet Det är riskkapitalfonderna själva som rapporterat in sina uppgifter till EVCA. Klassificering av investeringar, investeringsfaser och typer av portföljbolag grundar sig därmed på riskkapitalfondernas subjektiva uppfattningar, vilket kan bidra med vissa begräsningar i förklaringsgraden av det insamlade datamaterialet. Vidare kan det även finnas ett mörkertal vad gäller inrapportering från mindre privata aktörer och statistiken inkluderar inte samtliga aktörer som investerar direkt från balansräkningen. EVCA Underlagsdata för denna statistikrapport kommer ifrån europeiska riskkapitalföreningen (EVCA). Referensmetadata över EVCA:s databas finns samlad och strukturerat hos Eurostat här: Upplysningstjänster För ytterligare information kontakta: Andreas Kroksgård; eller andreas.kroksgard@tillvaxtanalys.se 23

24 Källor Nyman, Michael, Lundgren, Jonatan och Rösiö Carl Christian. Riskkapital, Private equityoch venture capital-investeringar. 2 uppl. Stockholm: Nordstedts Juridik, 212. SOU 212:67. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Riksbanken, Riskkapitalbolagen i Sverige, _5_1_artikel1.pdf ( ) SVCA, Riskkapital på tre minuter, ( ) Riksrevisionen, Statens insatser för riskkapitalförsörjning i senaste laget, RIR 214:1. ( ) 24

25 Tabeller Tabell 1. De privata fondernas investeringar per fas och bransch, SEK miljoner. Fas och bransch Total Sådd Life Sciences IT Affärsprodukter Konsumenttjänster Energi och miljöteknik Jordbruk Affärstjänster 4 4 Konsumentvaror 3 3 Kemi och material Egendom 1 1 Uppstart IT Life Sciences Energi och miljöteknik Affärstjänster Affärsprodukter Jordbruk Kemi och material Konsumenttjänster Konsumentvaror Finansiella tjänster Transport 1 1 Lansering IT Life Sciences Energi och miljöteknik Kemi och material Jordbruk Affärsprodukter Konsumentvaror Finansiella tjänster Affärstjänster Konsumenttjänster Egendom 6 6 Expansion IT Life Sciences Energi och miljöteknik Affärsprodukter Konsumentvaror Konsumenttjänster Affärstjänster Finansiella tjänster Jordbruk Transport Totalt

26 Tabell 2. De offentliga fondernas investeringar per fas och bransch, SEK miljoner. Fas och bransch Total Expansion IT Life Sciences Affärsprodukter Energi och miljöteknik Konsumentvaror Konsumenttjänster Affärstjänster Transport Egendom 1 1 Finansiella tjänster 1 1 Kemi och material 3 3 Lansering IT Life Sciences Energi och miljöteknik Affärsprodukter Konsumentvaror Konsumenttjänster Transport Kemi och material Affärstjänster 2 2 Egendom 2 2 Jordbruk 2 2 Produktutveckling Life Sciences IT Affärsprodukter Energi och miljöteknik Affärstjänster Jordbruk Konsumenttjänster Kemi och material Konsumentvaror Transport 5 5 Finansiella tjänster 5 5 Sådd IT Life Sciences Energi och miljöteknik Affärsprodukter Affärstjänster Totalt

27

28 Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 6 anställda. Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till: stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska: arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken Statistikserien: Konkurser och offentliga ackord ingår i Statistikserien. Här redovisar vi den löpande statistikproduktionen Övriga serier: Rapportserien Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer. Svar direkt uppdrag som ska redovisas med kort varsel. PM metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien. Tillväxtanalys Studentplan 3, Östersund Telefon: info@tillvaxtanalys.se