R 2007:07. Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden

Transkript

1 R 2007:07 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden T4 F J Ä R D E K V A R T A L E 2006

2

3 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden Fjärde kvartalet R 2007:07

4 Nutek Upplaga: 500 ex Produktion: Nutek Stockholm 2007 Färgtryck: Elanders Tofters ISSN Nutek R 2007:07

5 Förord Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek inledde i början av 2001 ett samarbete för att varje kvartal undersöka aktiviteterna på den formella riskkapitalmarknaden. Från hösten 2006 är även Innovationsbron med som ny samarbetspartner. Arbetet utökas och breddas till att nu även att kartlägga och analysera finansieringen av tillväxtbolag i tidiga skeden. Det är ett projekt under utveckling med målet att ge en bättre bild av utbudet av och efterfrågan för finansiering, nationellt och regionalt. Projektet har tre ben; formellt och informellt riskkapital samt olika offentliga insatser. Den primära målgruppen för dessa kvartalsundersökningar är riskkapitalbolagen, beslutsfattare, politiker och personer som arbetar med innovationsfrämjande och riskkapitalfrågor på departement, myndigheter, verk, organisationer, stiftelser och företag. Syftet med arbetet är: - dels att öka kunskapen om marknaden och ge intresserade aktörer uppdaterad marknadsinformation, - dels ge entreprenörer och andra som behöver finansiell förstärkning en bättre förståelse för marknaden, - dels medverka till att media får kontinuerlig information, - dels att ge politiker och andra beslutsfattare ökade kunskaper om marknaden och bättre beslutsunderlag. Den statistik som blir resultat av detta arbete kommer att användas i olika offentliga sammanhang för att medverka till utvecklingen av marknaden för finansiering av onoterade företag. Ett stort tack till alla som svarat. Vår ambition är att spegla aktuella frågor och vi tar tacksamt emot synpunkter och förslag till kommande undersökningar. Sune Halvarsson Peter Holmstedt Johan Hernmarck Tf generaldirektör VD/Koncernchef Ordförande Nutek Innovationsbron SVCA Har du frågor om denna publikation, kontakta: Nutek, Karin Östberg Tel: , karin.ostberg@nutek.se SVCA, Jonas Gretzer Tel: , jonas.gretzer@svca.se Innovationsbron, Jan Nylander, Tel: jan.nylander@innovationsbron.se

6 Abstract This report consists of three parts; a mapping of the financial support to companies in the early growth stages, the quarterly survey of the activities of the private equity companies in Sweden for the fourth quarter and the aggregated results of the activities for the private equity companies in Sweden for The first part includes a summary of the activities of the largest national public suppliers of monetary and non-monetary support to companies in the early growth stages. Also included in the first part is a more detailed analysis of Innovationsbron and an overview of the activities in the Swedish business angel networks. Below follows key findings for 2006 for the activities of the private equity companies (Results from 2005 are cited in the parenthesis): 763 (637) investments were made during 2006, and the total invested amount was MSEK ( MSEK). This gives a 14 % increase in total invested amount in private equity 2006 compared to (540) investments and a total of MSEK (4 399 MSEK) went to the growth stages (seed, start-up and expansion). The invested amounts in the growth stages has increased with 45 % compared to last year In buyout and replacement capital 95 (94) investments were made totalling MSEK ( MSEK). This represents an increase of 10 % in total invested amount compared to last year 591 (468) of the investments for 2006 were in Swedish companies. The total amount invested in Swedish companies during 2006 was MSEK ( MSEK), this means 40 % more capital was invested in Swedish companies 2006 compared to The largest number of investments were made in medical technology, and biotechnology, with 117 (83) and 114 (90) investments. Life science was the most popular industry segment followed by ICT, with 35 % and 31 % of the total number of investments respectively. 28 investments and 268 MSEK were invested in clean tech companies.

7 186 (233) exits were made during 2006 and the total exit amount was MSEK ( MSEK). This is a decrease of 35 % compared to last year. Industrial sale was the dominant exit category for 2006 in terms of numbers of exits. In terms of exits amounts financial buyers was the largest category. Fundraising: A total of MSEK ( MSEK) of which MSEK (5 091 MSEK) came from investors, MSEK (1 909 MSEK) from parent companies and MSEK (4 442 MSEK) from capital gains/dividends. Below follows a more detailed summary of the results from the quarterly survey for the fourth quarter to the private equity companies. (Results from the preceding quarter, Q3 2006, are cited in the parenthesis) Business cycle barometer Q for the private equity companies 26 % (22%) of the private equity companies believe the business cycle will improve during the coming twelve months. 80 % (77%) of the private equity companies experience a sufficient supply of good companies to invest in on the market today. 33 % (18 %) of the respondents believe future conditions for the exit market will improve. 57 % of the private equity companies believe future conditions for the exit market will remain unchanged. Industrial sale is in accordance with preceding quarters considered to be the most interesting form of divestment, according to 78 % (69%) of the respondents. 48 % of the private equity companies believe they will invest more capital during 2007 compared to % (44 %, in Q4 2005) of the buyout companies indicated they will invest more capital 2007 compared to Investments Q for the private equity companies 227 (139) investments were made during the fourth quarter of 2006 totalling MSEK (3 967 MSEK).

8 Venture capital companies' investments Buyout companies' investments Total No. Mkr No. Mkr No. Mkr The growth stages Buyout Total Within the growth stages (seed, start-up and expansion) 194 (122) investments to the value of MSEK (1 242 MSEK) was recorded. 60 (29) of these were initial investments, totalling 702 MSEK (633 MSEK). 33 (17) buyout and replacement capital investments were registered to a value of MSEK (2 726 MSEK). The largest industry segments in number of investments were, ICT and Life Science with 33 % and 30 % of the total number of investments. In terms of invested capital from the venture capital companies financial services was the largest sector with an invested amount of 735 MSEK. The largest amounts from the buyout companies went to the healthcare sector with a total invested amount of MSEK in total invested amount. 9 investments were made in clean tech companies to an amount of 63 MSEK. 168 (119) of the investments this quarter went to Swedish companies. This represents 74 % (86%) of the total number of investments. The investments in Swedish companies this quarter totalled MSEK (2 465 MSEK), constituting 76 % (62%) of the total invested amount. 33 % (38%) of the Swedish investments went to companies based in the Stockholm region, 21 % (10%) to the county of Västra Götaland, 13 % (16%) to the county of Skåne, and the remaining 33%, to other parts of Sweden Divestments Q for the private equity companies 63 (28) divestments from 38 (22) private equity companies were made during the fourth quarter of The total exit amounts for these divestments were MSEK (3 922 MSEK).

9 Like preceding quarters industrial sale were the most popular exit alternative with 23 (12) divestments or 37 % (43%) of the total number of divestments. In terms of exit amounts IPO were the largest exit category, with MSEK in total exits amounts through IPO s. The venture capital companies made 40 (17) divestments adding up to MSEK (1 526 MSEK) of which 39 % (53%) were industrial exits. The buyout companies made 23 (11) divestments to an amount of MSEK (2 396 MSEK). The average holding period for the private equity backed companies divested during the fourth quarter of 2006, was 5,0 years (5,2 years). Funds Q for the private equity companies During the fourth quarter the private equity companies raised MSEK (1 672 MSEK) from investors and MSEK (211 MSEK) from their parent companies. The private equity companies also gained (1 146 MSEK) from capital gains/dividends available for future investments. The companies responding to the survey this quarter have a total of 287,5 billion SEK in funds under management. This corresponds to 90 % of the industry s total estimated funds under management of 320 billion SEK.

10 Sammanfattning Rapporten består av tre delar; finansiering av tillväxtbolag i tidiga skeden och riskkapitalbolagens aktiviteter för fjärde kvartalet 2006 samt en sammanställning av riskkapitalbolagens aktiviteter under helåret I den första delen presenteras en överblick av de största nationella aktörerna inom finansiering i tidiga skeden och förklaringar av begrepp och definitioner. Sedan presenteras varje aktör mer ingående med information kring deras aktiviteter under Därefter finns en mer ingående presentation av en aktör, Innovationsbron. Dessutom finns en redogörelse för aktiviteterna i de svenska affärsängelnätverken. De offentliga aktörerna i rapporten enbart verkandes i tidiga skeden, har under 2006 tillsammans finansierat företag i tidiga skeden med drygt 250 Mkr. 126 miljoner av dessa gick ut via villkorslån. Resten var bidrag, ägarkapital, konsultcheckar eller andra typer av finansiellt stöd. Dessutom har 270 Mkr från Nutek och VINNOVA gått ut i form av bidrag. Detta kan jämföras med riskkapitalbolagens drygt 1,3 miljarder kr som investerats i svenska bolag i tidiga skeden, d v s sådd och start-up, varav drygt 320 Mkr har gått ut från helt eller delvis statligt finansierade riskkapitalbolag. Sammanfattning helåret riskkapitalbolagen De viktigaste resultaten för helåret 2006 avseende riskkapitalbolagens aktiviteter (data för 2005 inom parentes): 763 investeringar (637) gjordes under 2006, till ett totalt belopp av Mkr ( Mkr). Det innebär en ökning med 14 %, jämfört med förra året. I tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) gjordes 668 (540) investeringar till ett totalt belopp av Mkr (4 399 Mkr). Således har investeringarna i tillväxtfaserna ökat med 45 %, jämfört med förra året. Inom buyout (buyout och replacement capital) gjordes 95 (94) investeringar till ett totalt belopp av Mkr ( Mkr). Investeringarna inom buyout har ökat med 10 %, jämfört med förra året.

11 591 (468) av investeringarna under året gjordes i svenska bolag. Totalt investerades Mkr ( Mkr) i svenska bolag, det är en ökning med 40 % jämfört med Den bransch som attraherade flest investeringar var medicinsk teknik, följt av bioteknik, med 117 (83) respektive 114 (90) investeringar. Life science var det branschsegment som attraherade flest investeringar, 35 % följt av IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) där 31 % av totala antalet investeringar hamnade. Totalt gjordes 28 investeringar inom clean tech under året, till ett totalt belopp av 268 Mkr. Totalt har respondenterna gjort 186 (233) avyttringar under året, för sammanlagt Mkr ( Mkr). Det är en minskning med 35 %, jämfört med förra året. Flest avyttringar under året gjordes till industriella köpare, 44 % för venture capital-aktörerna och 39 % för buyoutaktörerna. Avseende avyttrat belopp gick störst andel till finansiella köpare, Mkr eller 35 % ( Mkr, 61 %). Därefter var börsnotering störst med Mkr eller 28 % (3 131, 5 %). 63 (31) riskkapitalbolag har anskaffat sammanlagt Mkr ( Mkr) under Mkr (5 091 Mkr) kom från investerare, Mkr (1 909 Mkr) från moderbolag samt Mkr (4 442 Mkr) från reavinst/ränta/utdelning tillgängligt för investeringar framåt. Nedan är en mer detaljerad sammanfattning av riskkapitalbolagens aktiviteter under fjärde kvartalet (Resultat från föregående kvartal, Q3 2006, inom parentes) Konjunkturbarometer Q för riskkapitalbolagen En något högre andel av riskkapitalbolagen tror på en förbättrad konjunktur framåt. 26 % (22 %) tror på en förbättrad konjunktur och 12 % (12 %) tror på en försämring. 80 % (77 %) av riskkapitalbolagen tycker att det finns tillräckligt många intressanta företag att investera i. En del respondenter menar dock att värderingarna börjar bli för höga.

12 33 % (18 %) av bolagen tror på förbättrade möjligheter att göra bra avyttringar under de kommande 12 månaderna. 57 % av riskkapitalbolagen tror på oförändrade möjligheter att göra bra avyttringar framåt. Liksom tidigare kvartal ansågs avyttring till industriell köpare vara det mest intressanta avyttringsalternativet. 78 % (69 %) av respondenterna tyckte så. 48 % av riskkapitalbolagen indikerade att de kommer att investera mer kapital 2007 jämfört med % (44 %) av buyoutaktörerna angav att de kommer att investera mer kapital 2007 jämfört med Investeringar Q för riskkapitalbolagen Under fjärde kvartalet gjorde riskkapitalbolagen 227 (139) investeringar för sammanlagt Mkr (3 967 Mkr). Investeringarna har detta kvartal gjorts av 73 (46) riskkapitalbolag. Venture capital-aktörer Buyout-aktörer Totalt Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Tillväxtfaserna Buyout Summa Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades Mkr (1 242 Mkr) fördelat på 194 (122) investeringar. Av dessa var 60 (29) initiala investeringar för motsvarande 702 Mkr (633 Mkr). Inom buyout och replacement capital noterades 33 (17) investeringar till ett värde av Mkr (2 726 Mkr). Flest investeringar gjordes inom IKT följt av life science, med 33 % respektive 30 % av totala antalet investeringar. Venture-aktörerna investerade mest inom Finansiella tjänster, 735 Mkr. Därefter kom Konsumentvaror, detaljhandel med 328 Mkr och Bioteknik med 208 Mkr. Den största branschen inom buyout sett till investerat belopp var Sjukvård med Mkr följt av Konsumentvaror, övrigt med 845 Mkr i investerat belopp.

13 Under fjärde kvartalet gjorde riskkapitalbolagen 9 investeringar i bolag inom clean tech till ett totalt belopp av 63 Mkr. 168 (119) av kvartalets investeringar gjordes i Sverige, vilket motsvarar 74 % (86 %) av samtliga investeringar. Investeringarna i Sverige uppgick till Mkr (2 465 Mkr) vilket motsvarar 76 % (62 %) av det totala investerade beloppet. Av antalet investeringarna i svenska bolag gick 33 % (38 %) till Stockholms län, 21 % (10 %) till Västra Götalands län och 13 % (16 %) till Skåne län. Avyttringar Q för riskkapitalbolagen Under kvartalet har riskkapitalbolagen rapporterat in 63 (28) avyttringar. 38 (22) riskkapitalbolag stod för dessa och de inbringade totalt Mkr (3 922 Mkr). I likhet med tidigare kvartal var avyttring till industriell aktör den vanligaste avyttringsformen med 23 (12) avyttringar, vilket var 37 % (43 %) av det totala antalet avyttringar detta kvartal. Sett till avyttrat belopp var börsnotering störst, med Mkr. Totalt gjordes 40 (17) avyttringar av venture-aktörer till ett totalt belopp av Mkr (1 526 Mkr). 39 % (53 %) av venture capitalaktörernas avyttringar var till industriella köpare. Buyout-aktörerna gjorde 23 (11) avyttringar till ett totalt belopp av Mkr (2 396 Mkr), där 37 % (27 %) gick till industriella köpare. För fjärde kvartalet 2006 är den genomsnittliga tiden som riskkapitalbolagen har haft portföljbolagen från första investering till avyttring 5,0 år (5,2 år) och medianen är 5 år (5 år). Kapital Q för riskkapitalbolagen Under fjärde kvartalet anskaffade de medverkande riskkapitalbolagen Mkr (1 672 Mkr) från investerare samt Mkr (211 Mkr) från moderbolag. Dessutom erhöll bolagen Mkr (1 146 Mkr) för återinvestering från utdelningar samt reavinster.

14 Riskkapitalbolagen som medverkade i denna kvartalsundersökning hade ett förvaltat kapital på 287,5 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 90 % av branschens uppskattade förvaltade kapital på 320 miljarder kr.

15 Innehåll 1 Studiens genomförande 1 2 Finansiering i tidiga skeden Överblick Finansiering i tidiga skeden Om Innovationsbron Om affärsängelnätverk Konjunkturbarometer Q för riskkapitalbolagen Konjunkturläget Tillgång på företag att investera i Marknaden för avyttringar Investeringsprognos för Riskkapitalbolagens investeringar Q Överblick per investeringsfas Överblick venture capital- och buyout-aktörer Investeringar per investeringsfas Antal och storlek på investeringar Branscher Geografisk spridning av riskkapitalbolagens investeringar Syndikering Antal unika namngivna portföljbolag 60 5 Riskkapitalbolagens avyttringar Q Överblick avyttringar Q Fördelning på olika kategorier i antal och Mkr 62 6 Riskkapitalbolagens kapitalanskaffning Q Fakta om de responderande riskkapitalbolagen 71 8 Riskkapitalbolagens aktiviteter under helåret Investeringar Avyttringar Anskaffat kapital Tabeller Q samt helår Bilagor Enkät Q Förkortningar, begrepp och definitioner

16

17 1 Studiens genomförande Detta är den tjugofjärde undersökningen av den svenska riskkapitalmarknaden i den serie mätningar som Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Nutek inledde under Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Rapporten består av tre delar; en kartläggning av finansieringen i tidiga skeden från offentliga aktörer, undersökningen av riskkapitalbolagens aktiviteter för fjärde kvartalet 2006 samt en sammanställning av riskkapitalbolagens aktiviteter under helåret När det gäller avsnittet om finansiering i tidiga skeden har kartläggningen gjorts genom kontakt med representanter från de olika aktörerna, via mail eller telefon. Information har även inhämtats från hemsidor samt publicerade skrifter och rapporter. I en del fall har uppskattningar gällande budget och andra uppgifter fått göras då denna typ av information inte har funnits tillgänglig. I den del som behandlar riskkapitalbolagens aktiviteter görs i många fall jämförelser med resultat från tidigare kvartalsmätningar (resultat från föregående kvartal, Q3 2006, står inom parentes). Som tidigare särredovisas i många fall venture capital- respektive buyout-aktörer. Venture capital-aktörerna är de riskkapitalbolag som huvudsakligen investerar i tillväxtfaserna; sådd, start-up och expansion. Buyoutaktörerna är främst inriktade på investeringar i mer mogna tillväxtbolag (buy out-fasen). Som utgångspunkt för uppdelningen har företagens egna uppgifter till SVCA använts. Datainsamlingen genomfördes under januari och februari En webbenkät distribuerades via personliga mejl till kontaktpersoner på riskkapitalbolagen. Målgruppen för denna undersökning är svenska riskkapitalbolag samt utländska riskkapitalbolags svenska kontor/filial. Vi fick in 92 besvarade enkäter av de 115 som skickades ut. Det ger en svarsfrekvens på 80 %. Efter avslutad datainsamling har resultaten kompletterats med uppgifter direkt från riskkapitalbolagen och i några fall med offentliggjorda uppgifter. Rapporten ger således en god bild av de totala aktiviteterna hos de svenska riskkapitalbolagen. De responderande riskkapitalbolagen detta kvartal representerar 90 % av branschens estimerade förvaltade kapital på 320 miljarder kr. 1

18 2

19 2 Finansiering i tidiga skeden I kvartalsrapporten för tredje kvartalet 2006 fanns en överblick av de största svenska aktörerna avseende finansiering i tidiga skeden. I denna rapport kommer siffror avseende dessa aktörers finansiering till företag i tidiga skeden under 2006 att presenteras. Innovationsbron och deras finansiering i tidiga skeden presenteras närmare. Dessutom finns en sammanställning av aktiviteterna i de svenska affärsängelnätverken under Överblick Diagram 1. Bild av de största nationella aktörerna inom finansiering av tillväxtbolag i tidiga skeden Bilden ovan visar de viktigaste nationella aktörerna inom finansiering och annat stöd till tillväxtföretag i tidiga skeden. Med i bilden är bara de aktörer som erbjuder någon form av finansieringskomponent. Vi är 3

20 medvetna om att bilden inte är fullständig och målet är att kontinuerligt uppdatera denna illustration. Storleken på staplarna i bilden återspeglar inte hur mycket kapital som tillförs utan snarare vilka typer av finansiering som erbjuds och i vilket skede som stöd/finansiering ges. I detta initiala skede av projektet har målet varit att kartlägga de största aktörerna, placera in dem på dem på kartan och få en uppfattning om hur stor budget de har inom ramen för finansiering av företag i tidiga skeden. Målet framåt är att även få med regionala aktörer, både offentliga och privata samt affärsänglar. Riskkapitalmarknaden kartläggs som tidigare via enkäter till de svenska riskkapitalbolagen. Resultaten från denna undersökning presenteras senare i denna rapport. Mer om de olika aktörerna i bilden finns i nästa avsnitt Definition av faser Nedan följer definitioner av de olika faserna som presenteras i bilden. Inspiration/Information Här finns en idé, innovation eller kanske bara en vilja att starta något eget. Vad som behövs i detta skede är inspiration, information, stöd och rådgivning om hur man ska gå vidare. Här verkar naturligtvis många fler aktörer än de som finns med på bilden. Verifiering Här finns en idé och en vilja att förverkliga denna idé. Det kan handla om forskningsresultat eller en innovation. Medel kan då behövas för att på olika sätt verifiera denna idé. Det handlar om förstudier för att undersöka om idén är kommersiellt och tekniskt gångbar. Det kan exempelvis vara en initial affärsmässig och immaterialrättslig bedömning eller identifikation av en tänkbar kommersialiseringsstrategi. 4

21 Försådd Kallas även ibland för paketering. Även denna fas är normalt sett innan ett bolag har bildats. Resultaten från verifieringen sammanställs här och en affärsplan utarbetas. Kan också exempelvis innefatta en grundligare marknadsundersökning, undersökning av patentmöjligheter etc. Sådd Finansiering till företag för experimentell utveckling, och för att möjliggöra utvärdering och utveckling av ett initialt koncept innan verksamheten har nått start-up-fasen. I denna fas har ett företag startats och den första egentliga interaktionen med den potentiella marknaden påbörjas. Det är i denna fas de tidigaste riskkapitalbolagen verkar. Start-up - Finansiering till företag för produktutveckling och initial marknadsföring. Företaget har varit i gång en kortare tid, men har ännu inte sålt sina produkter kommersiellt. - Finansiering till företag som är färdiga med produktutveckling och som behöver ytterligare kapital för att initiera kommersiell tillverkning och försäljning. Företaget har ännu inte genererat någon vinst. Expansion ligger utanför ramen för finansiering i tidiga skeden. Denna fas förklaras närmare senare i rapporten då riskkapitalbolagens aktiviteter redovisas. 5

22 2.2 Finansiering i tidiga skeden 2006 Diagram 2. Överblick av de största offentliga aktörerna avseende direkt finansiellt stöd till tillväxtbolag i tidiga skeden Bilden ovan är en förfinad version av den som presenterades tidigare i denna rapport. Här visas vilken typ av finansiering som respektive aktör erbjuder och ungefär var denna finansiering erbjuds. Nedan följer en redogörelse för hur finansieringen från respektive aktör under 2006 har sett ut. I vissa fall har inte fullständig information kunnat inhämtas, varför beskrivningen av olika aktörer är olika väl detaljerad. 6

23 2.2.1 Om aktörerna Nutek Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Nuteks uppgift är att främja hållbar tillväxt i hela landet. Genom finansiering, information och rådgivning samt stöd till program och processer arbetar Nutek för att stärka förutsättningarna för tillväxt i näringsliv och regioner. I form av stödjande verksamhet har Nutek webbtjänsten Företagarguiden och telefontjänsten Startlinjen. Nutek driver också ett attitydfrämjande program, Nationellt Entreprenörskapsprogram, med syftet att öka intresset för entreprenörskap i hela utbildningssystemet. Nutek har även drivit programmet Produktutveckling i små företag under 2005 och Syftet med programmet är att öka möjligheterna för små företag att utveckla sina varor och tjänster så att de skapar affärsnytta och därigenom blir mer konkurrenskraftiga. Hittills har cirka 125 miljoner beviljats i stöd till företag. Programmet fortsätter under 2007 med en budget på drygt 60 Mkr. Under 2006 har 285 företag fått totalt 58,6 Mkr via programmet Produktutveckling i små företag. Det är endast en del av dessa medel som går till företag som i denna rapport betecknas som befinna sig i tidiga skeden. 7

24 Diagram 3. Fördelning av stöd från Nutek (produktutveckling i små företag) under 2006 per län Finansiering från NUTEK (produktutveckling i små företag) under 2006, per län Stockholms län 16% Gotlands län 1% Blekinge län 2% Värmlands län 2% Örebro län 2% Västra Götalands län 14% Gävleborgs län 2% Jämtlands län 2% Västmanlands län 3% Västerbottens län 3% Uppsala län 3% Skåne län 11% Norrbottens län 3% Västernorrlands län 4% Hallands län 4% Jönköpings län 7% Dalarna län 5% Östergötlands län 5% Södermanlands län 4% Kalmar län 4% Kronobergs län 4% Diagrammet visar hur de 58,6 Mkr via programmet Produktutveckling i små företag har fördelats per län i Sverige under VINNOVA VINNOVA är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Ansvarsområdet är innovationer kopplade till forskning och utveckling. VINNOVA har framförallt tre program som delvis hamnar inom ramen för denna rapport; Forska&Väx, VINN NU och VINNverifiering. Forska&Väx startades 2005 och syftar till att stimulera små och medelstora företag att bedriva egen forskning och utveckling. Inom 8

25 Forska&Väx sökte under företag en sammanlagd summa på miljoner kronor. Utav dessa beviljades 213 företag 206 miljoner kronor. Den största andelen av dessa pengar har gått till finansiering av FoU-projekt. En del har även gått till behovsidentifiering och förstudier inför FoU-projekt. VINN NU är en tävling, riktad mot nystartade, företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Varje år har 20 vinnare utsetts och belönats med kr var. Budgeten för 2006 var 6 MKr. VINN-Verifiering utlystes första gången 4:e december 2006 och är en del av Verifiering för Tillväxt, som är en gemensam satsning av VINNOVA och Innovationsbron. VINN-Verifiering erbjuder en möjlighet att genomföra en mer omfattande affärsmässig och teknisk verifiering och validering av ett forskningsresultat med kommersiell potential. Under 2007 finns 18 miljoner kronor budgeterat för utlysningen. Diagram 4. Fördelning av stöd från VINNOVA (Forska&Väx) under 2006 per län Stöd inom Forska&Väx under 2006, per län Västra Götalands län 15% Skåne län 11% Uppsala län 9% Östergötlands län 6% Västerbottens län 6% Hallands län 3% Gävleborgs län 3% Örebro län 2% Västernorrlands län 2% Västmanlands län 2% Norrbottens län 1% Jönköpings län 1% Stockholms län 38% Övriga Sverige 1% 9

26 Diagrammet ovan visar hur de 200 Mkr som gick ut under 2006 inom Forska&Väx (finansiering och förstudier av FoU-projekt) fördelades mellan län i Sverige. Universitetens Holdingbolag Det finns 14 holdingbolag kopplade till universitet och högskolor i Sverige. De lärosäten som har holdingbolag är; Uppsala Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Halmstad, Umeå Universitet, Karolinska Institutet, Karlstad Universitet, Högskolan i Kristiansstad och Högskolan i Borås. Målet med Universitetens holdingbolag är att fånga upp idéer hos forskare och studenter samt att stötta och vägleda under den process som leder mot kommersialisering. Vilka typer av stöd som holdingbolagen erbjuder skiljer sig från ort till ort. Vissa holdingbolag har en inkubatormiljö knutet till sig, en del ger bidrag, lån och ägarkapital, vissa ger finansiering till riskkapitalbolag som är kopplade till verksamheten medan andra primärt jobbar med rådgivning och coaching. Här redovisar vi enbart det stöd som har gått ut direkt från holdingbolagen eller de bolag som är direkt knutna till holdingbolagen. Information saknas från ett holdingbolag. Tabell 1. Fördelning av stöd från Universitetens holdingbolag under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Konsultcheckar Saknas* Villkorslån Ägarkapital Totalt Saknas* *Uppgifter gällande antal konsultcheckar saknas och således även totalt antal stöd 10

27 Innovationsbron Tillsammans med de sju Teknikbrostiftelserna och Industrifonden bildade Staten våren 2005 ett gemensamt moderbolag, Innovationsbron AB, och sju helägda dotterbolag. Verksamheten är inriktad på att identifiera och utveckla forskningsrelaterade affärsidéer och företag med hög kommersiell potential. Tillsammans med samarbetspartners både på nationell och regional nivå, utvecklar Innovationsbron inkubatorer samt bidrar med tidig och marknadskompletterande såddfinansiering primärt till forskningsrelaterade företag. Innovationsbron äger också ett antal regionala riskkapitalbolag, och de driver även satsningen Verifiering för Tillväxt tillsammans med VINNOVA. Formerna är stöd, bidrag, villkorslån och ägarkapital. Innovationsbron har även investerat i ett antal riskkapitalfonder som investerar i tidiga skeden. Detta indirekta ägarkapital finns inte med i summeringen. Tabell 2. Fördelning av finansiering från Innovationsbron under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Saknas** Villkorslån Ägarkapital Annat* Totalt Saknas** *Här ingår bidrag och lån med royalty samt konvertibler **Uppgifter gällande antal bidrag saknas och således även totalt antal stöd En närmare redogörelse för finansieringen från Innovationsbron under 2006 kommer i nästa avsnitt. ALMI ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 21 dotterbolag som ägs till 51 procent av moderbolaget. Övriga ägare är landsting, regionala styrelseorgan och kommunala samverkansorgan. ALMI Företagspartner har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI huvudsakliga verksamhet är marknads- 11

28 kompletterande finansiering främst i form av lån. ALMI erbjuder även affärsutveckling av innovationer, företagsstarter och företagsutveckling. Innovationslån är primärt den del av ALMIs medel som går till finansiering av företag i tidiga skeden. ALMI erbjuder också affärsutveckling i form av bland annat rådgivning, kontaktförmedling och olika utvecklingsprogram. ALMI har också en viktig roll regionalt då de i många län är ansvarig eller samarbetspartner i länens regionala såddfinansiering Tabell 3. Fördelning av finansiering från ALMI under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Villkorslån Totalt ALMI har även andra typer av lån till företag i senare skeden som inte finns med i denna redogörelse. Dessutom äger ALMI Start Invest AB som är ett riskkapitalbolag med ett förvaltat kapital på cirka 60 Mkr och runt 20 portföljbolag. Deras verksamhet täcks in under de offentliga riskkapitalbolagen. 12

29 Diagram 5. Förstudiemedel och innovationslån från ALMI under 2006 per län (fördelningen är för belopp per län) Finansiering från ALMI under 2006, per län Jönköpings län 4% Hallands län 4% Dalarna län 3% Östergötlands län 3% Värmlands län 3% Skåne län 14% Västernorrlands län 3% Uppsala län 2% Kalmar län 2% Västra Götaland 15% Södermanlands län 2% Örebro län 2% Västmanlands län 2% Norrbottens län 2% Blekinge län 1% Västerbottens län 1% Gävleborgs län 1% Stockholms län 32% Jämtland 1% Gotland 1% Kronoberg 1% Diagrammet ovan visar hur de 69 Mkr som gick ut via förstudiemedel och innovationslån från ALMI under 2006 fördelade sig per län. Länsstyrelser/regionförbund Länsstyrelser och regionförbund har i många län så kallad regional såddfinansiering via det regionalpolitiska anslaget. Med regional såddfinansiering avses offentlig finansiering av teknisk produktutveckling med tillväxt- och kommersialiseringspotential. I vissa län sköts denna verksamhet i egen regi, annars sker det i många fall i samarbete med framförallt ALMI, men även med andra aktörer. Finansieringen i form av konsultcheckar, bidrag och villkorslån ges främst i såddfasen, men kan också ges i verifierings-, försådd- och 13

30 start-up-faserna. Under 2006 har knappt 46 Mkr gått ut i direkt finansiering till företag i tidiga skeden. Tabell 4. Fördelning av finansiering från länsstyrelser och regionförbund under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Saknas* Konsultcheckar Villkorslån Saknas* Totalt Saknas* *Uppgifter gällande antal bidrag och villkorslån saknas och således även totalt antal stöd Energimyndigheten Ett exempel på en branschspecifik myndighet som erbjuder finansiering till företag i tidiga skeden är Energimyndigheten. Energimyndigheten arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Stöd till forskning och teknikutveckling är en del av Energimyndighetens verksamhet för att driva på arbetet med utvecklingen av det svenska energisystemet. Stödet till forskning hamnar utanför ramen av denna rapport, Energimyndigheten erbjuder dock villkorslån till företag inom energiområdet varav en del går till företag i tidiga skeden. Under 2006 har de finansierat 10 företag med drygt 27 Mkr. Tabell 5. Fördelning av finansiering från Energimyndigheten under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Villkorslån Totalt

31 Industrifonden och offentliga riskkapitalbolag Industrifonden är en stiftelse bildad av staten Industrifonden får inga statliga driftsanslag, utan drivs helt med egna medel. Industrifonden förvaltar totalt ca 3,2 miljarder kr, varav 1,6 miljarder är investerade. Industrifondens styrelse, som utses av regeringen, är ansvarig för fondens verksamhet. Industrifonden fungerar som ett privat riskkapitalbolag och deras verksamhet täcks in i de ordinarie undersökningarna av riskkapitalmarknaden. Förutom direkt ägande är Industrifonden även delägare i Innovationsbron och 11 riskkapitalbolag. De kan enligt Industrifondens definition delas in i tre kategorier; regionala riskkapitalbolag som är branschoberoende, såddriskkapitalbolag med koppling till högskolor och universitet arbetar med relativt små kapitalinsatser i helt nystartade bolag och specialiserade riskkapitalbolag har expertkompetens inom respektive område. De elva riskkapitalbolagen är Investa Företagskapital, Emano, Malmöhus Invest, CIMON Medical, SRK, Småföretagsinvest, Iteksa Venture, KTH-Chalmers Capital, Lumitec, Lunova och Uminova. Som tidigare nämnts är Innovationsbron hel- eller delägare i Teknoseed, Dalasådd och Rendera Såddkapital. Övriga offentliga riskkapitalbolag som täcks in är Start Invest, som ägs av ALMI samt Vestra Partnerinvest, Saminvest, Sting Capital och Chalmers Invest. Industrifondens och dessa riskkapitalbolags finansiering täcks in av undersökningen av riskkapitalbolagens verksamhet. Under 2006 har dessa bolag investerat drygt 320 Mkr i företag i tidiga skeden (sådd och start-up). 55 Mkr av detta har gått till såddfasen och resten till start-up. De flesta av dessa bolag är dock affärsdrivande och har även privata investerare och de kan därför inte betecknas som helt statliga/offentliga aktörer. De privata riskkapitalbolagen har under 2006 investerat drygt 990 Mkr i svenska bolag i tidiga skeden (sådd och start-up). Där 20 Mkr gick till sådd och resten till start-up. Affärsänglar En affärsängel kan definieras som en privatperson som investerar kapital i och tillför affärsmässig kunskap till onoterade tillväxtföretag med vilka de inte har en familjeanknytning. Affärsängeln är oftast en person med erfarenhet och kunskap av företagande som genom att tillföra kapital, kompetens, engagemang och sitt nätverk hjälper företag att utvecklas. 15

32 Affärsänglar utgör en mycket viktig del av finansiering och stödet till företag i tidiga skeden. Det är av naturliga skäl svårt att få fram tillförlitlig statistik över hur många och stora affärsängelinvesteringar som görs varje år, enligt forskningsstudier uppskattas det röra sig om cirka 1,5-2 miljarder kronor om året. Antalet affärsänglar i Sverige uppskattas ligga någonstans mellan 3000 och

33 2.2.2 Fördelning på typ av finansiering Diagram 6. Fördelning av finansiering i tidiga skeden från offentliga aktörer under 2006 Finansiering i tidiga skeden 2006 Bidrag 26% Direkt ägarkapital 18% Konsultcheckar 5% Annat* 2% Villkorslån 49% Tabell 6. Fördelning av finansiering i tidiga skeden från offentliga aktörerna i studien under 2006 Typ av stöd Belopp (Mkr) Villkorslån 126 Bidrag 64 Direkt ägarkapital 45 Konsultcheckar 12 Annat* 5 Totalt 252 *Här ingår bidrag och lån med royalty samt konvertibler **Exkluderat i tabellen är bidrag från Nutek och VINNOVA då deras stöd inte bara går till företag i tidiga skeden Förutom det inkluderade i tabellen har drygt 270 Mkr från Nutek och VINNOVA utgått i form av bidrag, samt drygt 320 Mkr från riskkapitalbolag med statlig/offentlig koppling. Vad gäller Nutek och 17

34 VINNOVA är dock detta inte bara till tidiga skeden och det är dessutom ett tidsbegränsat stöd och de är således exkluderade ur tabell och diagram. När det gäller riskkapitalbolagen är de, som tidigare nämnts, i de flesta fall affärsdrivande och många är delvis finansierade av privata investerare och räknas således här inte som rent statliga/offentliga aktörer. Man kan konstatera att beloppen är relativt små vad gäller finansieringen av företag tidiga skeden. Dock erbjuder i princip alla aktörer som är med i denna undersökning även icke finansiellt stöd i form av kunskap och tid till företagen. Det kan handla om affärsutveckling, finansiell rådgivning, coaching, nätverk eller andra typer av stöd som ofta är mycket viktiga för nystartade bolag. Denna typ av stöd är svår att värdera i pengar men klart är att denna del av aktörernas stöd är i många fall ännu viktigare än det rent finansiella stödet. 2.3 Om Innovationsbron 2006 Innovationsbrons verksamhet bedrivs i ett nationellt moderbolag och sju regionala dotterbolag. Moderbolaget står för en nationell strategi medan den operativa verksamheten bedrivs av dotterbolagen i nära samarbete med nationella och regionala samarbetspartners. Dotterbolagen är Innovationsbron Umeå, Luleå, Uppsala, Stockholm, Öst, Väst och Syd. Som tidigare visats utgick cirka 65 Mkr i finansiering i tidiga skeden från Innovationsbron under Dessutom har cirka 25 Mkr gått ut från, av Innovationsbron hel- eller delägda riskkapitalbolag. Tabell 7. Fördelning av finansiering från Innovationsbron under 2006 Typ av stöd Antal Belopp (tkr) Bidrag Saknas** Villkorslån Ägarkapital Annat* Totalt Saknas** *Här ingår bidrag och lån med royalty samt konvertibler **Uppgifter gällande antal bidrag saknas och således även totalt antal stöd 18

35 Bolagen/projekten som har fått stöd av Innovationsbron under 2006 har i median varit igång i två år (med andra ord sedan 2004) och medianbolaget fick finansiellt stöd första gången under Diagram % av projekten/företagen som har fått finansiering kommer från akademi Fördelning av stöd från Innovationsbron 2006, Från akademi? Ja 69% Nej 31% Diagrammet ovan visar om företaget eller projektet som har fått stöd kommer från akademi eller inte. I diagrammet visas fördelningen baserat på antal projekt/företag. 31 % av projekten/företagen som har fått finansiering under 2006 kommer inte från akademin. 19

36 Diagram 8. Life science är det vanligaste branschsegmentet Fördelning av finansiering från Innovationsbron under 2006, per branschsegment IKT 23% Tillverkning 21% Tjänster 8% Konsumentvaror 6% Life science 37% Energi och miljöteknik 5% Diagrammet ovan baseras på antal projekt/företag som har fått direkt stöd av Innovationsbron under Life science är den vanligaste branschen följt av IKT (Informations- och kommunikationsteknologi). För en förklaring av vilka branscher som ingår i respektive branschsegment, se appendix. 20

37 Diagram 9. Störst andel av finansiering från Innovationsbron till sådd Fördelning av finansiering från Innovationsbron under 2006, per fas Försådd 27% Verifiering 3% Inspiration 2% Sådd 58% Start-up 10% Diagrammet ovan baseras på de fall där uppgift kring fas av projekt/företag som har fått stöd finns. Den största andelen har gått till sådd, därefter är försådd den vanligaste fasen. 21

38 2.4 Om affärsängelnätverk 2006 En del av affärsänglarna är aktiva i något av de affärsängelnätverk som finns i Sverige. Affärsängelnätverken fyller en viktig roll som matchningskanal mellan entreprenörer som söker kapital och privatpersoner med intresse för att göra investeringar i tillväxtföretag. Merparten av affärsängelnätverken i Sverige återfinns i storstadsregionerna och många har en nära koppling till universitet och högskolor. Svenska Riskkapitalföreningen genomför en årlig uppföljningsenkät av affärsängelnätverkens aktiviteter. Nedan följer en preliminär sammanställning av 2006 års enkät. Det bör noteras att merparten av affärsänglarnas investeringar sker utanför affärsängelnätverken och att nedanstående siffror därför på inget sett avspeglar de totala affärsängelinvesteringarna i Sverige. 22

39 Tabell 8. Om enkäten till affärsängelnätverken 2006 Antal responderande nätverk 19 Antal nätverk som rapporterat investeringsaktiviteter 2006* 14 Antal aktiva affärsänglar i nätverken ~ 520 Antal kvinnliga affärsänglar 65 Antal investeringspropåer under 2006 ~ 900 Antal företag som fått finansiering via nätverk under Totalt belopp som investerats via nätverken ~ 105 Mkr *Av de nätverk som svarade på enkäten angav två nätverk att de nyss startat sin verksamhet och tre nätverk att deras aktiviteter legat nere under 2006 Diagram % av investeringarna via affärsängelnätverken till företag i tidiga skeden Fördelning av investeringar via affärsängelnätverken under 2006, per fas Sådd 22% Försådd 11% Buyout 1% Expansion 6% Start-up 60% Som framgår av sammanställningen har affärsängelnätverken ett tydligt fokus på de tidiga tillväxtskedena. Cirka 33 % av det totala beloppet investerades i försådd- och såddprojekt, och 60 % i start-up. Kartläggningen visar också att merparten av affärsängelnätverken inte är specialiserade vad avser branschinriktning. Det finns dock två undantag, ett nätverk har ett tydligt fokus på högteknologiska tillväxt- 23

40 företag i mycket tidiga skeden och ett annat nätverk inriktar sig primärt på läkemedelsutvecklingsprojekt. Årets sammanställning visar på en positiv trend, det sammanlagda investeringsbeloppet ökade under 2006 med drygt 40 % jämfört med föregående år. Antalet företag som fått finansiering via nätverken ligger dock på samma nivå som 2005 vilket indikerar att investeringsbeloppen per företag ökat under

41 3 Konjunkturbarometer Q för riskkapitalbolagen Resterande del av rapporten behandlar riskkapitalbolagen och deras aktiviteter under det fjärde kvartalet Senare ges även en sammanställning av helåret Konjunkturläget En återkommande fråga i dessa kvartalsrapporter är riskkapitalbolagens bedömning av konjunkturläget under de kommande 12 månaderna. Diagram 11. De flesta tror fortsatt på en oförändrad konjunktur Hur bedömer ni att konjunkturläget kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Buyout Venture 68% 62% 26% 23% 9% 12% 0% 0% 0% 0% Förbättras mycket Förbättras Inte förändras alls Försämras Försämras mycket Som vid förra kvartalet tror merparten av respondenterna på en oförändrad konjunktur under de kommande 12 månaderna. En förändring från förra kvartalet är dock att en större andel av buyout- 25

42 aktörerna tror på en försämring av konjunkturen framåt, 23 % jämfört med 10 % förra kvartalet. Diagram 12. Ingen större förändring avseende respondenternas syn på konjunkturen de kommande 12 månaderna Så ser riskkapitalbolagen på konjunkturen de kommande 12 månaderna. Andel (%) respondenter varje kvartal Förbättras Försämras Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q En lika stor andel av riskkapitalbolagen som förra kvartalet tror på en förbättring av konjunkturen framåt, en något högre andel 15 % (12 %) tror på en försämring av konjunkturläget under de kommande 12 månaderna. 26

43 3.2 Tillgång på företag att investera i En annan återkommande fråga är om riskkapitalbolagen anser att det finns tillräckligt många intressanta företag att investera i på marknaden. Diagram % av riskkapitalbolagen menar att det finna tillräckligt med intressanta företag på marknaden Anser ni att det finns tillräckligt många bra företag att investera i på dagens marknad? 86% 77% Buyout Venture 14% 23% Ja Nej 80 % (76 %) av samtliga respondenter anser att det finns tillräckligt många intressanta företag att investera i på dagens marknad. Liksom förra kvartalet kan man dock ur respondenternas kommentarer utläsa att en del menar att värderingarna börjar bli för höga. Exempel på kommentarer från respondenterna: Det finns intressanta bolag, men prisnivån är generellt sett hög I tidiga faser finns stor efterfrågan och nästan inget utbud av riskkapital. Kvantitativt färre men kvalitativt bättre deal flow. Flera mindre/medelstora etablerade företag är under ägarförändring och möjliga investeringsobjekt. 27

44 Mkt intressanta bolag samt bra deal-flow i small- till midcap segmentet. Priserna på väg uppåt. Ökad konkurrens från Europa/London. Värderingarna går upp. Goda exempel på framgångsrika start-ups och exits ökar benägenheten. 3.3 Marknaden för avyttringar Liksom tidigare kvartal har riskkapitalbolagen även fått svara på hur de ser på möjligheterna att göra bra avyttringar under de kommande 12 månaderna. Diagram 14. Venture-aktörerna mer positiva till framtida avyttringsmöjligheter jämfört med förra kvartalet Hur bedömer ni möjligheterna att göra bra avyttringar kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Buyout Venture 76% 52% 39% 0% 2% 10% 14% 8% 0% 0% Förbättras mycket Förbättras Inte förändras alls Försämras Försämras mycket 57 % (70 %) av bolagen tror på oförändrade möjligheter att göra bra avyttringar under de kommande 12 månaderna. En förändring är att en betydligt större andel av venture-aktörerna, 41 % jämfört med 20 % förra kvartalet, tror på förbättrade möjligheter att göra bra avyttringar under de kommande 12 månaderna. 28

45 Diagram % av respondenterna tror på förbättrade möjligheter till att göra bra avyttringar framåt Möjligheter att göra bra avyttringar under de kommande 12 månaderna Andel (%) respondenter varje kvartal Förbättras Försämras Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Den mer positiva synen hos venture-aktörerna avseende framtida avyttringsmöjligheter återspeglas även i diagrammet ovan. Diagram % av respondenterna ser industriell avyttring som mest intressant 85% Vilken form av avyttring är i dagsläget mest intressant för era portföljbolag? Venture Buyout 57% 3% 19% 9% 14% 3% 10% Industriell köpare Finansiell aktör Börsnotering Annat* 29

46 Liksom de senaste kvartalen ser respondenterna avyttring till industriell köpare som den mest intressanta avyttringsformen, 78 % (69 %) av respondenterna tycker så. 10 % (8 %) ser börsnotering som den mest intressanta avyttringsformen. De bolag som har valt Annat, har angett att alla former är lika intressanta, eller att det är bolagsspecifikt. 3.4 Investeringsprognos för 2007 Vi har detta kvartal frågat riskkapitalbolagen om de avser att investera mer eller mindre kapital 2007 jämfört med Frågeställningen var: Tror ni att ni kommer att investera mer eller mindre kapital 2007 jämfört med 2006?. De möjliga svarsalternativen var: investera mer, ungefär i samma omfattning och investera mindre. Diagram % av buyout-bolagen tror att de kommer att investera mer kapital under 2007 Kommer ni att investera mer eller mindre kapital under 2007 jämfört med 2006? 59% 45% 48% Buyout Venture 36% 5% 7% Investera mer Ungefär i samma omfattning Investera mindre Man kan konstatera att buyout-bolagen i något högre utsträckning än venture-bolagen tror att de kommer att investera mer 2007 jämfört med % av samtliga respondenter indikerade att de kommer att investera mer kapital 2007 jämfört med

47 Diagram 18. Samma fråga som ovan från Q Kommer ni att investera mer eller mindre kapital under 2006 jämfört med 2005? 68% Buyout Venture 44% 44% 27% 11% 5% Investera mer Ungefär i samma omfattning Investera mindre Diagrammet ovan visar hur respondenterna svarade på denna fråga kvartal 4 förra året. En tydlig skillnad i årets svar jämfört med förra årets svar är att en större andel av buyout-bolagen tror att de kommer att investera mer medan det motsatta gäller för venture-bolagen. Senare kommer vi att se att både venture och buyout har ökat 2006 jämfört med 2005 så riskkapitalbolagens projektion för förra året har visat sig stämma. 31