Riskkapitalbolagens aktiviteter och fi nansiering i tidiga skeden 2007KVARTAL 1

Transkript

1 R 2007:14 Riskkapitalbolagens aktiviteter och fi nansiering i tidiga skeden 2007KVARTAL 1 KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 4

2

3 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden Första kvartalet R 2007: Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 32 Telefon: Telefax:

4 Nutek Upplaga: 300 ex Produktion: Nutek Stockholm 2007 ISSN: Nutek R 2007:14

5 Förord Svenska Riskkapitalföreningen och Nutek inledde i början av 2001 ett samarbete för att varje kvartal undersöka aktiviteterna på den formella riskkapitalmarknaden. Från hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Arbetet utökas och breddas till att nu även kartlägga och analysera finansieringen av tillväxtbolag i tidiga skeden. Det är ett projekt under utveckling med målet att ge en bättre bild av utbudet av och efterfrågan för finansiering, nationellt och regionalt. Projektet har tre ben; formellt och informellt riskkapital samt olika offentliga insatser. Den primära målgruppen för dessa kvartalsundersökningar är riskkapitalbolag, beslutsfattare, politiker och personer som arbetar med innovationsfrämjande- och riskkapitalfrågor på departement, myndigheter, verk, organisationer, högskolor, stiftelser och företag. Syftet med arbetet är: - dels att öka kunskapen om marknaden och ge intresserade aktörer uppdaterad marknadsinformation, - dels att ge entreprenörer och andra som behöver finansiell förstärkning en bättre förståelse för marknaden, - dels att medverka till att media får kontinuerlig information, - dels att ge politiker och andra beslutsfattare ökade kunskaper om marknaden och bättre beslutsunderlag. Den statistik som blir resultat av detta arbete kommer att användas i olika offentliga sammanhang för att medverka till utvecklingen av marknaden för finansiering av onoterade företag. Ett stort tack till alla som svarat. Vår ambition är att spegla aktuella frågor och vi tar tacksamt emot synpunkter och förslag till kommande undersökningar. Sune Halvarsson Peter Holmstedt Frederick Johansson Tf generaldirektör VD/Koncernchef Ordförande Nutek Innovationsbron SVCA Har du frågor om denna publikation, kontakta: Nutek, Karin Östberg Tel: , karin.ostberg@nutek.se SVCA, Jonas Gretzer Tel: , jonas.gretzer@svca.se Innovationsbron, Jan Nylander, Tel: jan.nylander@innovationsbron.se

6 Abstract This report consists of two parts; the first part contains information regarding the financing of companies in the early growth stages, and the second part is the quarterly survey of the activities of the private equity companies in Sweden for the first quarter of Presented in the first part this quarter is information about incubators and the National Incubator Programme for 2006, Venture Cup 2006/2007, the European Investment Funds analysis of financing to small and medium enterprises in Sweden. We also present an updated and extended version of the activities of the Swedish business angel networks. Key findings - the activities of the private equity companies Q Below follows key findings for Q for the activities of the private equity companies (Results from Q are cited in the parenthesis):

7 Quarterly questions Q for the private equity companies A lower share of the private equity companies believe the business cycle will improve, 19 % (22 %) and 17 % (15 %) believe the business cycle will worsen. The two most prioritized areas for the buyout-companies regarding the development of their portfolio companies is international expansion and increased sales and marketing, according to 59 % of the respondents. For the venture capital companies, increased sales and marketing is the area most in focus regarding the development of their portfolio companies, according to 68 % of the respondents. The second largest value creation area for the venture capital companies, according to 51 % of the respondents, is the strengthening of the organisation and the management team. 80 % of the venture companies said their portfolio companies mainly grow organically. 68 % of the buyout companies say their portfolio companies develop by a combination of organic growth and inorganic growth. 74 % of the venture capital companies see Cleantech as the most interesting sector for future investments. The second most popular sector was, according to 46 % of the venture capital companies, Medical technology. According to the buyout companies Retail and Cleantech was the two most interesting sectors for future investments with 63 % and 56 % of the respondents. Investments Q for the private equity companies 179 (227) investments were made during the first quarter of 2007 totalling 11.2 (11.6) billion SEK.

8 Number of investments Invested amount (MSEK) Stage Initial Follow-up Total Initial Follow-up Total Seed Start-up Expansion Replacement capital Buyout Sum Within the growth stages (seed, start-up and expansion) 156 (194) investments for a total of 865 MSEK (1 499 MSEK) was invested. Out of these 43 (60) was initial investments, totalling 242 MSEK (702 MSEK). Within buyout and replacement capital 23 (33) investments totalling MSEK ( MSEK) was invested. Medical technology was like last quarter the largest sector in terms of number of investments, with 28 (30) investments. In terms of invested amount the three largest sectors were Healthcare with MSEK, Industrial products and services with 824 MSEK and Consumer goods, retail with 819 MSEK invested. The venture capital companies invested the largest amounts within Biotechnology, 249 MSEK. The second largest sector for the venture companies was Pharmaceuticals 116 MSEK and Medical technology with 113 MSEK invested. Life Science was the industry segment that attracted the largest amounts and the largest share of number of investments. 12 (9) investments within Cleantech were made, totalling 25.7 MSEK (63 MSEK). 139 (168) of the investments this quarter went to Swedish companies. This corresponds to 86 % of the total number of investments this quarter. The investments in Swedish companies totalled MSEK (8 830 MSEK), constituting 77 % (76 %) of the total invested amount. The largest share of the Swedish investments went to companies based in the Stockholm region, with 51 (55) investments in the Stockholm

9 area. In terms of invested amount, the county of Västra Götaland had the largest share, with MSEK. Divestments Q for the private equity companies 54 (63) divestments from 29 (38) private equity companies were made during the first quarter of The total exit amounts for these divestments were MSEK ( MSEK). Like preceding quarters industrial sale was the most common exit alternative, in terms of number of exits, with 27 (23) divestments or 50 % (37 %) of the total number of divestments. Sale to another private equity company was the largest exit category in terms of exit amounts, with MSEK. The venture capital companies made 30 (40) divestments adding up to MSEK (2 729 MSEK) of which 68 % (39 %) were industrial sale. The buyout companies made 24 (23) divestments to an amount of MSEK ( MSEK). The average holding period for the private equity backed companies divested during the first quarter of 2007, was 5.0 years (5.0 years). Funds Q for the private equity companies During the first quarter the private equity companies raised MSEK ( MSEK) from investors and 805 MSEK (1 130 MSEK) from their parent companies. The private equity companies also gained 103 MSEK (5 867 MSEK) from capital gains/dividends available for future investments. This quarter only venture capital companies raised capital. 54 % of raised capital from investors came from pension funds. 80 % of the capital came from Swedish investors The companies responding to the survey this quarter have a total of 286 billion SEK in funds under management. This corresponds to 89 % of the industry s total estimated funds under management of 320 billion SEK.

10 Sammanfattning Rapporten består av två delar; information relaterad till finansiering av tillväxtbolag i tidiga skeden och riskkapitalbolagens aktiviteter för första kvartalet I den första delen presenteras detta kvartal information om inkubatorer och det nationella inkubatorprogrammet 2006, Venture Cup 2006/2007, Europeiska Investeringsfondens analys av Sveriges finansiering till små och medelstora företag samt en uppdaterad version av kartläggningen av de svenska affärsängelnätverken och hur nätverken arbetar idag. Sammanfattning Q Riskkapitalbolagens aktiviteter De viktigaste resultaten för Q avseende riskkapitalbolagens aktiviteter (data för Q inom parentes):

11 Temafrågor Q för riskkapitalbolagen En lägre andel av riskkapitalbolagen tror på en förbättrad konjunktur framåt, 19 % jämfört med 22 % förra kvartalet. 17 % (15 %) tror på en försämring av konjunkturen under de närmaste 12 månaderna. Den första temafrågan detta kvartal behandlar riskkapitalbolagens verktyg i utvecklingen av deras portföljbolag. För buyout-bolagen är de två mest prioriterade områdena avseende deras portföljbolag internationell expansion och ökade sälj- och marknadssatsningar, 59 % av respondenterna svarade detta. Även för venture-aktörerna är ökade sälj- och marknadssatsningar det mest prioriterade området avseende utvecklingen av portföljbolagen, 68 %. Därefter kommer förstärkning av organisation och ledningsgrupp, 51 %. Kvartalets andra temafråga gäller vilken typ av tillväxt som främst sker i riskkapitalbolagens portföljbolag. 80 % av venture-aktörerna angav att det främst är organisk tillväxt i deras portföljbolag. 68 % av buyout-aktörerna svarade att det är en kombination av organisk tillväxt och förvärvstillväxt. Den sista frågan gäller vilka branscher riskkapitalbolagen ser som mest intressanta för framtida investeringar. Den bransch som enligt ventureaktörerna är mest intressant är cleantech, vilket 74 % av respondenterna svarade. Efter det kom för venture-aktörerna medicinsk teknik, som 46 % av respondenterna ser som en intressant bransch framåt. De två branscher som buyout-aktörerna ser som mest intressanta framåt är detaljhandel och cleantech, med 63 % respektive 56 % av respondenterna. Investeringar Q för riskkapitalbolagen Under första kvartalet 2007 gjorde riskkapitalbolagen 179 (227) investeringar för sammanlagt 11,2 (11,6) miljarder kronor. Investeringarna har detta kvartal gjorts av 57 (73) riskkapitalbolag.

12 Antal Belopp (Mkr) Fas Initial Uppföljning Totalt Initial Uppföljning Totalt Sådd Start-up Expansion Replacement capital Buyout Summa Inom tillväxtfaserna (sådd, start-up och expansion) investerades 865 Mkr (1 499 Mkr) fördelat på 156 (194) investeringar. Av dessa var 43 (60) initiala investeringar för motsvarande 242 Mkr (702 Mkr). Inom buyout och replacement capital noterades 23 (33) investeringar till ett värde av Mkr ( Mkr). Medicinsk teknik var liksom förra kvartalet den bransch där flest antal investeringar gjordes, med 28 (30) stycken investeringar. Sett till investerat belopp detta kvartal var de tre största branscherna Sjukvård med Mkr, Industriella produkter och tjänster med 824 Mkr och Konsumentvaror, detaljhandel med 819 Mkr. Venture-aktörerna investerade mest inom Bioteknik, 249 Mkr. Därefter kom Läkemedel med 116 Mkr och Medicinsk teknik med 113 Mkr. Life Science var det segment som attraherade både flest antal investeringar och högst investerat belopp under kvartalet. Under första kvartalet gjorde riskkapitalbolagen 12 (9) investeringar i bolag klassificerade som cleantech till ett totalt belopp av 25,7 Mkr (63 Mkr). 139 (168) av kvartalets investeringar gjordes i Sverige, vilket motsvarar 86 % av samtliga investeringar (där geografiskt ursprung finns). Investeringarna i Sverige uppgick till Mkr (8 830 Mkr), vilket motsvarar 77 % av det totala investerade beloppet (där geografiskt ursprung finns). Störst andel av de svenska investeringarna gick till bolag med säte i Stockholms län. 51 (55) av kvartalets investeringar var i bolag med Stockholm som säte.

13 Vad avser investerat belopp var Västra Götalands län, med Mkr, det län med högst investerat belopp. Avyttringar Q för riskkapitalbolagen Under kvartalet har respondenterna rapporterat in 54 (63) avyttringar. 29 (38) riskkapitalbolag stod för avyttringarna, vilka inbringade totalt Mkr ( Mkr). I likhet med tidigare kvartal var avyttring till industriell aktör den vanligaste avyttringsformen med 27 (23) avyttringar, vilket var 50 % (37 %) av det totala antalet avyttringar detta kvartal. Sett till avyttrat belopp var försäljning till annat riskkapitalbolag störst, med Mkr. 30 (40) avyttringar gjordes av riskkapitalbolag med huvudsaklig inriktning mot venture capital och dessa inbringade sammanlagt Mkr (2 729 Mkr). 68 % (39 %) av venture capital-aktörernas avyttringar var till industriella köpare. 24 (23) avyttringar gjordes av riskkapitalbolag med huvudsaklig inriktning mot buyout och dessa inbringade totalt Mkr ( Mkr). För första kvartalet 2007 är den genomsnittliga tiden som riskkapitalbolagen har haft portföljbolagen från första investering till avyttring 5,0 år (5,0 år) och medianen är 5,5 år (5,0 år). Kapital Q för riskkapitalbolagen Under första kvartalet anskaffade de medverkande riskkapitalbolagen Mkr ( Mkr) från investerare samt 805 Mkr (1 130 Mkr) från moderbolag. Dessutom erhöll bolagen 103 Mkr (5 867 Mkr) för återinvestering från utdelningar samt reavinster. Detta kvartal var det enbart venture-aktörer som anskaffade kapital. Av anskaffat kapital från investerare kom 54 % av kapitalet kom från pensionsfonder. 80 % av kapitalet kom från svenska investerare. Riskkapitalbolagen som medverkade i denna kvartalsundersökning hade ett förvaltat kapital på 286 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 89 % av branschens uppskattade förvaltade kapital på 320 miljarder kr.

14 Innehåll 1 Studiens genomförande 1 2 Finansiering i tidiga skeden Inkubatorer och teknikparker Venture Cup EIFs analys av Sverige De svenska affärsängelnätverken 20 3 Riskkapitalbolagens temafrågor Q Konjunkturläget Utveckling och tillväxt hos portföljbolagen Intressanta branscher framåt 29 4 Riskkapitalbolagens investeringar Q Överblick per investeringsfas Investeringar per investeringsfas Antal och storlek på investeringar Branscher Geografisk spridning av riskkapitalbolagens investeringar Syndikering Antal unika namngivna portföljbolag 58 5 Riskkapitalbolagens avyttringar Q Överblick avyttringar Q Fördelning på olika kategorier i antal och Mkr 60 6 Riskkapitalbolagens kapitalanskaffning Q Fakta om de responderande riskkapitalbolagen 67 8 Tabeller Q Bilagor Enkät Q Förkortningar, begrepp och definitioner

15 1 Studiens genomförande Detta är den tjugofemte undersökningen av den svenska riskkapitalmarknaden i den serie mätningar som Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Nutek inledde under Sedan hösten 2006 är även Innovationsbron med som samarbetspartner. Rapporten består av två delar; en kartläggning av finansieringen i tidiga skeden från offentliga aktörer och undersökningen av riskkapitalbolagens aktiviteter för första kvartalet När det gäller avsnittet om finansiering i tidiga skeden har kartläggningen gjorts genom kontakt med representanter från de olika aktörerna, via mail eller telefon. Information har även inhämtats från hemsidor samt publicerade skrifter och rapporter. I den del som behandlar riskkapitalbolagens aktiviteter görs i många fall jämförelser med resultat från tidigare kvartalsmätningar (resultat från föregående kvartal, Q4 2006, står inom parentes). Som tidigare särredovisas i många fall venture capital- respektive buyout-aktörer. Venture capital-aktörerna är de riskkapitalbolag som huvudsakligen investerar i tillväxtfaserna; sådd, start-up och expansion. Buyoutaktörerna är främst inriktade på investeringar i mer mogna tillväxtbolag (buyout-fasen). Som utgångspunkt för uppdelningen har företagens egna uppgifter till SVCA använts. Datainsamlingen genomfördes under april och maj En webbenkät distribuerades via personliga mejl till kontaktpersoner på riskkapitalbolagen. Målgruppen för denna undersökning är svenska riskkapitalbolag samt utländska riskkapitalbolags svenska kontor/filial. Vi fick in 91 besvarade enkäter av de 120 som skickades ut. Det ger en svarsfrekvens på 76 %. Efter avslutad datainsamling har resultaten kompletterats med uppgifter direkt från riskkapitalbolagen och i några fall med offentliggjorda uppgifter. Rapporten ger således en god bild av de totala aktiviteterna hos de svenska riskkapitalbolagen. De responderande riskkapitalbolagen detta kvartal representerar 89 % av branschens estimerade förvaltade kapital på 320 miljarder kr. 1

16 2

17 2 Finansiering i tidiga skeden Förra kvartalet gjordes en genomgång av de största nationella aktörerna och deras finansiering till företag i tidiga skeden under Detta kvartal presenteras information om inkubatorer och det nationella inkubatorprogrammet för 2006, Venture Cup 2006/2007, Europeiska Investeringsfondens analys av Sveriges finansiering till små och medelstora företag samt en uppdaterad version av kartläggningen av svenska affärsängelnätverk. 2.1 Inkubatorer och teknikparker Nedan följer en förklaring av vad en inkubator är därefter finns en sammanställning av information från det nationella inkubatorprogrammet som drivs av Innovationsbron Vad är en inkubator? Texten nedan kommer ifrån Swedish Incubators and Science Parks (SISP, som är en intresseorganisation för svenska inkubatorer, forskningsparker och teknikparker. Konceptet inkubatorer kommer ursprungligen från USA där de första inkubatorerna etablerades under 1950-talet. Syftet var att stödja entreprenöriellt inriktade akademiker vid universiteten. The Stanford Research Park i Kalifornien etablerades 1951, och 1959 startades The US Business Inkubator i Bativia, New York, vilket betraktas som starten för fenomenet inkubator (företagskuvös). I Sverige började inkubatorerna etablera sig först på 70-talet med inspiration av den amerikanska modellen. En inkubator strävar efter att ge struktur och trovärdighet till framväxande projekt eller nystartade företag. Genom att förse entreprenörer med service och stöd som kompletterar och utvecklar deras naturliga talang maximerar inkubatorn potentialen av entreprenöriell begåvning. Att "föda fram" nya företag genom inkubatorer är en process som strävar efter att påskynda företagets tillväxt och förse dem med innovativa metoder till ekonomisk utveckling. En företagsinkubator är designad att stödja en entreprenör 3

18 i dennes utveckling av affärskunnande i en miljö som främjar företagsutveckling. Även om inkubatorer varierar i omfattning angående erbjuden assistans, finns det några allmänna beståndsdelar som bör ingå i en inkubators koncept. Sammantaget stödjer en inkubator unga företag att förbereda sig för att klara de hinder som ofta ligger till grund för misslyckanden, utveckla entreprenörens förmåga att driva ett företag samt att fungera som guide till extern finansiering. Medlemmar i SISP är även så kallade science parks (teknik- eller forskningsparker). Dessa erbjuder en stimulerande miljö för utvecklingsföretag i tillväxt. Det är en mötesplats mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet. Teknikparkerna har ofta en nära anknytning till ett universitet eller högskola. Företagen i parken får förutom en kreativ och utvecklande miljö också tillgång till en gemensam reception, konferenslokaler och övriga servicefaciliteter såsom exempelvis projektorer, posthantering, digital- och videokameror samt skrivare och fax. Många teknikparker erbjuder även rådgivning och kompetent personal inom områden där många nya tillväxtföretag inte har tillräcklig kompetens. Det kan vara inom områden som affärsutveckling, finansiering eller att hjälpa till att nå en internationell marknad. Således liknar teknik- eller forskningsparker på många sätt inkubatorer och i det nationella inkubatorprogrammet är även forskningsparker med. De flesta inkubatorer har en tidsbegränsning avseende hur länge företagen får vara i inkubatorn. Tiden kan variera från ett par månader upp till 2-3 år. Många inkubatorer är uppdelade i olika steg. Hur många dessa är och exakt vad som ingår i respektive steg varierar. Det första steget kallas dock ofta förinkubator. Här får man hjälp med exempelvis analys av kommersialiseringsmöjligheter, och att utveckla en färdig affärsplan. Det andra steget handlar om att exekvera idén och ta ut företaget och produkten/tjänsten på marknaden, det kan också handla om att få coaching gällande produktutveckling, finansiering och marknadsföring. Det sista steget handlar ofta om att få företaget att expandera och utveckla kontakten med marknaden och att växa nationellt och/eller internationellt och i vissa fall bredda produktutbudet. SISP har 42 medlemmar, vilka är inkubatorer, teknikparker, eller både och. Det finns några inkubatorer och teknikparker som inte är medlemmar i SISP, uppskattningsvis finns det således runt 50 inkubatorer och teknikparker i Sverige. Av dessa är 17 stycken med i det nationella inkubatorprogrammet. 4

19 2.1.2 Nationella inkubatorprogrammet 2006 I det nationella inkubatorprogrammet finansierar, utvecklar och driver Innovationsbron ett rikstäckande nätverk av inkubatorer. Programmet omfattar 17 inkubatorer som aktivt skapar morgondagens tillväxtföretag i Innovationsbrons sju regioner. Utöver det nationella inkubatorprogrammet stöttar och driver Innovationsbron även regionala inkubatorverksamheter. Nedan följer en sammanställning för 2006 gällande inkubatorerna i det nationella inkubatorprogrammet. Antal idéer som har inkommit till inkubatorerna i det nationella inkubatorprogrammet har ökat kraftigt. Under 2006 inkom 2775 idéer, jämfört med 1761 idéer under 2005, en ökning med knappt 58 %. Detta kan vara ett tecken att intresset för entreprenörskap vilket gror i Sverige. Skälen till detta kan vara flera, dels har fler högskolor och universitet kurser och utbildningar med entreprenöriell inriktning. Dels finns ett ökat fokus i media på entreprenörer som lyckas och skapar nya innovativa snabbväxande företag. Tävlingar som 5

20 exempelvis Venture Cup bidrar också till att öka intresset för företagande och entreprenörskap. Nedan visas hur mycket kapital som bolagen i inkubatorerna i det nationella inkubatorprogrammet har attraherat under Investerat kapital i bolagen i inkubatorerna har nästan fördubblats från 2005 till Ökningen är 96 %, från 449 Mkr 2005 till 881 Mkr Av det privata kapitalet som investerades i bolagen i inkubatorerna kom cirka 85 % från Sverige. Diagram % av idéerna till inkubatorerna kommer från universitet och högskolor Ur diagrammet ovan kan man utläsa att över 50 % av idéerna till inkubatorerna i det nationella inkubatorprogrammet under 2006 kom från universitet och högskolor. Detta är naturligt eftersom många av inkubatorerna verkar nära universitet och högskolor på respektive ort. 6

21 Andelen kvinnliga idébärare ligger runt 20 %. För 2005 var siffran 20 % och för 2006 var 21 % av dem som antogs till inkubatorerna kvinnor. 7

22 2.2 Venture Cup Venture Cup startades 1998 i Göteborg av McKinsey & Company, Chalmers och Göteborgs Universitet. Venture Cup är en affärsplantävling som syftar till att hjälpa människor med affärsidéer att förverkliga dem. Genom att delta med sin idé i Venture Cup får man feedback, handledning, utbildning, inspiration och tillgång till ett stort kontaktnät. Venture Cup finns idag i Danmark, Finland och Norge och den svenska tävlingen är uppdelad på fyra regioner; Syd, Väst, Öst och Nord. Huvudpartners till Venture Cup är Innovationsbron och Investor. Bland övriga samarbetspartners finns både privata och offentliga aktörer, bland andra Nutek. Vi kommer i denna rapport att presentera information från Venture Cup och exempel på företag som har varit med i Venture Cup. Tabell 1. Antal bidrag till Venture Cup Sverige per region Nord Syd Väst Öst Totalt Vara Tjänst Totalt antal bidrag I tävlingen är bidragen uppdelade på vara eller tjänst. För 2006/2007 var totalt 54 % av bidragen i tjänstekategorin. 8

23 Diagram % män i de deltagande lagen i Venture Cup Diagram % av deltagarna i Venture Cup var studenter Övervägande delen av deltagarna i Venture Cup har en akademisk anknytning. Det är naturligt eftersom tävlingen arrangeras och marknadsförs i anknytning till högskolor och universitet runt om i landet. Dock hade 32 % av deltagarna i steg 1 i Venture Cup 2006/2007 ingen akademisk anknytning. 9

24 Tabell 2. De vanligaste branscherna per region samt total i Venture Cup 2006/2007 Venture Cup - Nord Venture Cup Sverige IT, mjukvara 20% Bransch Antal Procent Kultur, nöje, fritid 10% IT, mjukvara ,0% Elektronik, hårdvara 9% Hälsa, sjukvård 86 7,3% Hälsa, sjukvård 9% Kultur, nöje, fritid 84 7,1% Konsultverksamhet 9% Livsmedel 74 6,3% Venture Cup - Väst Handel 72 6,1% IT, mjukvara 17% Elektronik, hårdvara 67 5,7% Handel 10% Konsultverksamhet 63 5,4% Kultur, nöje, fritid 9% Media 59 5,0% Livsmedel 9% Kläder, mode 48 4,1% Hälsa, sjukvård 8% Transport 47 4,0% Venture Cup - Syd Bio-, miljö- och kemiteknik 44 3,7% IT, mjukvara 15% Bygg, fastighet 44 3,7% Hälsa, sjukvård 13% Utbildning 38 3,2% Livsmedel 11% Telekommunikation 32 2,7% Kultur, nöje, fritid 7% Turism, hotel 32 2,7% Bygg, fastighet 7% Verkstad 17 1,4% Venture Cup - Öst Bank, finans 13 1,1% IT, mjukvara 22% Övrigt ,4% Elektronik, hårdvara 9% Totalt ,0% Kultur, nöje, fritid 7% * Vid uträkning av procent för regionerna har k ategori "Övrigt" exk luderats Transport 7% Media 7% Tabellen ovan visar de fem vanligaste branscherna för respektive region samt aggregerat för Venture Cup Sverige 2006/2007. Data baseras på unika bidrag, d.v.s. som har deltagit antingen i steg 1 eller 2 (eller båda). För samtliga regioner är IT, mjukvara den bransch som har attraherat flest antal bidrag. Den bransch som kom på andra plats totalt var Hälsa, sjukvård. För Venture Cup Syd var 13 % av bidragen inom denna bransch. Här kan man göra en jämförelse med ventureinvesteringar i Skåne län under 2006, där de tre vanligaste branscherna var Medicinsk teknik, Läkemedel och Bioteknik. Medicon Valley i region Skåne och den forskning och utveckling som sker där är säkerligen en starkt bidragande orsak till fokuseringen inom Life Science. 10

25 2.2.1 Exempel på företag som har varit med i Venture Cup 11

26 12

27 2.3 EIFs analys av Sverige EU har genom olika studier kunnat konstatera att tillgången till kapital för små och medelstora företag (SMF) med hög tillväxtpotential ligger på en relativt låg nivå i EU-området. En undersökning från 2005 ( SME Access to Finance Flash Eurobarometer Survey, oktober 2005) visar att 14 % av de 23 miljoner SMF som finns inom EU behöver bättre tillgång till finansiering. EU kommissionen har med bakgrund av detta inom ramen för strukturfondsprogrammet skapat ett instrument för att stödja entreprenörskap och innovation samt för att förbättra tillgången till finansiering för SMF, Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises (JEREMIE). JEREMIE är ett gemensamt initiativ från EU-kommissionen och EIF för att erbjuda marknadskompletterande finansiella instrument för SMF inom ramen för det kommande strukturfondsprogrammet. Syftet är att med strukturfondsmedel, nationella medel och eventuella lån från EIB/EIF utveckla och förbättra SMF:s tillgång till finansiering. Medlen är återbetalningsbara och revolverande, dvs. de ska kunna återanvändas under och även efter programperiodens slut. Inom ramen för JEREMIE har EIF gjort övergripande analyser av EU:s medlemsstater avseende tillgången till finansiering för SMF. I denna rapport presenteras en sammanfattning av denna analys för Sverige. Analysen av Sverige har gjorts både på nationell och regional nivå Bakgrund - Sveriges ekonomi och demografi EIF konstaterar att Sverige sedan den ekonomiska krisen i början av 90-talet har haft en stark tillväxt både i relativa och absoluta termer. De flesta indikatorer pekar på en fortsatt stark tillväxt under EIF tror dock att Sveriges BNP-tillväxt under 2008 kommer att konvergera mot OECD och EU-ländernas genomsnittsnivåer. Ett ytterligare tecken på Sveriges starka ställning är tredjeplatsen i World Economic Forums Global Competitiveness Index. EIF konstaterar dock att den relativt höga arbetslösheten ett fortsatt problem. EIF pekar på att arbetslösheten trots Sveriges starka tillväxt har legat på en konstant hög nivå. Ett annat problem som tas upp är den demografiska situationen i Sverige där EIF tror att Sveriges befolkningsökning kommer att avta för att sedan börja minska runt 13

28 2030. Detta antagande baseras framförallt på en ökande livslängd och minskande barnafödande. Samma mönster kan man se i andra EUländer. I likhet med de flesta EU-länder klassas över 99 % av företagen i Sverige som små eller medelstora företag (under 250 anställda). Dessa företag står för cirka 60 % av det totala antalet privatanställda i Sverige. Enligt EIF stod dessa företag för 61 % av nettoinvesteringarna inom den svenska ekonomin under 2005, vilket är en minskning med 5 % jämfört med de fyra åren innan. EIF gör några konstateranden som visar på Sveriges relativa svaghet inom detta område och som visar på stora regionala skillnader: EIF konstaterar att avseende andelen nystartade företag i förhållande till totalt antal företag i segmentet SMF ligger Sverige mindre bra till. En undersökning från 2005 visar att Sverige då hade en andel nystartade företag som låg på 7,02 %. EIF konstaterar att Sverige i detta avseende ligger efter relevanta jämförelsegrupper. Ett annat mått som EIF använder för att avgöra klimatet för SMF är något som kallas, entrepreneurial appetite. Detta mått fås genom att ta antalet egenföretagare i förhållande till totala antalet anställda. Siffror från 2002 visar att Sverige, med 6,5 % ligger under både EU 25 och EU 15 genomsnitt. EIF framför i sin rapport åsikten att Sverige i och med valet 2006 har en ny regering som verkar ha ett större fokus på entreprenörskap och arbetslöshetsfrågor än den tidigare regeringen. 14