statens konstmuseum 2007

Transkript

1 museibutiken då Statens konstmuseum öppnade sin nätbutik på adressen shop. fng.fi. På nätbutikens startsida kan kunden enkelt hitta till nätbutikerna som hör till konstmuseet Ateneum, museet för nutidskonst Kiasma, konstmuseet Sinebrychoff samt centralarkivet för bildkonst. Institutionens ekonomiska läge var ansträngt. Inkomststat överstegs med euro. Fastän anslagen för museerna minskades, måste institutionen ändå överskrida sin kostnadsbudget vilket delvis täcktes med anslag från förra året. Således blir anslagen för år 2007 hela euro mindre än de från år Det ekonomiska läget påverkar naturligtstatens konstmuseum 2007 Statens konstmuseum har som uppgift att befrämja bildkonstens kulturarv, förstärka vår tids visuella kultur samt utveckla konstmuseibranschen. Ibland bör man dock överväga hur man kan uppfylla dessa uppgifter på bästa sätt. År 2007 fokuserade man på att nå och bemöta publiken, att sköta och värna om de nationella samlingarna samt befrämja de internationella kontakterna. De tre museerna inom Statens konstmuseum hade totalt besökare under året och nådde således sin målsättning. Flest besökare hade Kiasma. Det internationella utställningssamarbetet möjliggjorde dock att över en miljon besökare fick bekanta sig med den finska konsten utanför landets gränser. Helene Schjerfbecks konst i Hamburg, Haag och Paris, Akseli Gallen-Kallelas konst i Groningen samt Kouri samlingen i Guggenheim museet i Bilbao hade centrala roller i skapandet av internationell synlighet. Publiken stod i fokus och man vidtog åtgärder för att kunna befrämja samlingarnas tillgänglighet. På våren öppnades sök och finn service på adressen kokoelmat.fng.fi där konstverk är tillgängliga för alla. Denna service är nationellt och internationellt sett en betydelsefull prestation. Förbättringen av tillgängligheten utsträckte sig även till

2 statens konstmuseum 2007 Julius Exner: besök hos farfar 1853, Statens Museum for Kunst, Köpenhamn. JYRKI LYYTIKKÄ Dramatiserad konsthareguidning i samband med Ateneums utställning I djurens tecken. Ateneums höstutställning Historier från Danmark representerar dansk konst från dess guldålder i början av 1800-talet ända till sekelskiftet. vis även anslag för konstanskaffningar. Dessa anslag har inte höjts på flera år och möjliggör inte anskaffning av nationellt betydelsefulla konstverk. År 2007 koncentrerade man sig antalsmässigt på anskaffning av nutidskonst. Vid årsskiftet börjar det dubbla jubileumsåret för Statens konstmuseum. Konstmuseet Ateneum fyller 120 år och nutidsmuseet Kiasma fyller 10 år. Jubileumsåret kommer att synas i det mångsidiga utställningsprogrammet som alla tre museer har förberett. KONSTMUSEET ATENEUMs stora vårutställning I djurens tecken ( ) visade hur konstnärerna har behandlat djurmotiv under olika tider. Utställningen omfattade över 350 konstverk av 180 konstnärer. Utställningen bestod av målningar, skulpturer, grafik, teckningar och fotografier, utvalda konstverk från talet fram till våra dagar. Ateneums sommarutställning Musik och tystnad. Finsk symbolism ( ) inbjöd besökarna att lyssna till konsten. Utställningen betonade den djupa växelverkan som fanns mellan bildkonsten och musiken vid sekelskiftet 1800 och Bland de 80 konstverken fanns målningar, teckningar, grafik, skulpturer och också konstindustriella föremål och musikhistoriskt material. Höstens utställning Historier från Danmark ( ) presenterade dansk konst från dess guldålder i början av 1800-talet ända till sekelskiftet. Italien, hemlandet, vardagen och familjen var jämbördiga motiv för målarna. Med i utställningen fanns konstverk av de viktigaste danska mästarna, bl.a. C.W. Eckersberg, Christen Købke, Constantin Hansen, P.C. Skovgaard, Vilhelm Hammershøi och L.A. Ring. På självständighetsdagen invigdes en ny utställning Större än livet. Konstverk ur samlingarna (fr.o.m ) med konst ur Ateneums samlingar på museets tredje våning. Förnyelsen gör att konstverk av våra mest älskade konstnärer alltid finns till påseende. Den nya upphängningens röda tråd är konstnärskapet, sett ur olika synvinklar. Samlingarna presenteras inte i den sedvanliga kronologiska ordningen utan varje sal har sitt eget tema. Museet var berättigat till euro i anslag för konstanskaffningar som användes för anskaffning av 31 konstverk bland annat Isaac Wacklins Landsdomare Jørgen Wichmand (1749), Hugo Simbergs Självporträtt (1907) samt Vilho Lampis Sittade flicka (1932). Man anskaffade även fyra målningar av Tor Arne, en målning av Paul Osipow, en skulptur av Wäinö Aaltonen samt internationell konst av bland annat Kurt Schwitters. MUSEET för NUTIDSkonst KIASMA koncentrerade sig på att presentera konst från Asien. I vårens huvudutställning Det blåser östlig vind ( ) medverkade åtta konstnärer från tre länder Indonesien, Kina och Thailand. Dessa tre länder har stora skillnader i den kulturella bakgrunden. Utställningens kuratorer hade för avsikt att visa den fruktsamma kulturkollisionen mellan det gamla och det unga, öst och väst, myter och verklighet samt förändring och stabilitet. Kiasma fortsatte sitt Asien tema med utställningen Berättarnas tid

3 Centralarkivet för bildkonst Elisabeth Vigée-Lebrun: Självporträtt 1800 (Eremitaget, St.Petersburg) i utställningen Damernas konstsalong Kvinnliga konstnärer i 1700-talets Europa. Albert Edelfelts brev till Bertha Edelfelt (Paris ). Konstnärsbrevsamling. Centralarkivet för bildkonst. ( ). Utställningen representerade nutidskonst från de före detta sovjetrepublikerna, från Europas östgräns ända till Asien. Utställningen innehöll främst installationer samt foto- och videoverk av 14 olika konstnärer och konstnärspar. Verken behandlade aktuella politiska och sociala teman. Utställningen lyfte fram många olika synvinklar på sovjettidens gemensamma förflutna och dess inverkan på nutiden och möjliga framtidsscenarier. Designduon Company, som bildades år 2000 av Aamu Song och Johan Olin förevisade projektet Finlands hemligheter/ Top Secrets of Finland ( ). Carnegie Art Award ( ) biennalen startade år 2007 från Kiasma. Dess mål är att befrämja nutidskonst och konstnärer i Norden. Till Carnegie Art Award 2008 nominerades 143 konstnärer. Av dessa hade juryn valt ut de 26 konstnärer som deltar i årets utställning. Efter Helsingfors fortsatte utställningen till Oslo, Köpenhamn, Reykjavik, Stockholm, London, Göteborg och Nice. Pristagare för Carnegie Art Award 2008 var Torsten Andersson, Jesper Just, John Kørner och Nathalie Djurberg. Landskap i Kiasmas samlingar pågick nästan hela året ( ). Utställningens mål var att upplösa de traditionella konventionerna som ofta förknippas med landskap. Totalt 53 konstverk från inhemska och utländska konstnärer var utställda. Museet var berättigat till euro i anslag för konstanskaffningar, vilket användes för anskaffning av 131 konstverk. Samlingar utökades bland annat med Gyllene handslag av Roi Vaara, Cykel I av Charles Sandison, nio teckningar av Elina Merenmies samt videoinstallation Baron s Hill av Pavel Braila. Konstmuseet Sinebrychoffs storsatsning på våren var Damernas konstsalong Kvinnliga konstnärer i 1700-talets Europa ( ). Utställningen fokuserade sig på 1700-talets kvinnliga konstnärer. I utställningen presenterades konstverk av bland annat de finska konstnärinnorna Margareta Capsia, Helena Arnell och Lovisa Charlotta Malm-Reuterholm. Elisabeth Viguée-Lebrun och Anjelica Kauffman representerade de utländska konstnärinnorna. I samband med utställningen arrangerades även en föreläsningsserie. Höstens huvudutställning visade spanjoren Francisco Goyas omtalade grafikblad. Goya ( ) var en av sin tids mest framstående konstnärer och dessutom en skarpsynt samhällssatiriker. Krigets fasor, eller Los desastres de la Guerra, är Francisco Goyas debattinlägg mot kriget och en ögonvittnesskildring av de grymheter som förekom när Napoleons trupper anföll Spanien. Goya tecknade 85 skisser för grafiksviten Krigets fasor, av vilka han raderade plåtar Det hade varit omöjligt för Goya att publicera sviten under sin livstid på grund av den politiska atmosfären och människors krigssargade minnen. Sviten utkom första gången år 1863, 35 år efter Goyas död. Konstmuseet Sinebrychoff förbättrade sin tillgänglighet på ett märkbart sätt då Paul Sinebrychoffs korrespondens från åren samlades i ett elektroniskt brevarkiv och öppnades för allmän-

4 statens konstmuseum 2007 Centralarkivet för bildkonst / Petri Virtanen Centralarkivet för bildkonst / Petri Virtanen Heri Dono: Political clowns (1999) i Kiasmas utställning Det blåser östlig vind. Babyns lek med färger verkstad i Kiasma heten i oktober Paul och Fanny Sinebrychoff skapade en konstsamling som var unik för finländska förhållanden. Korrespondensen behandlar främst anskaffningar till samlingen, innehåller korrespondens med flera olika sakkunniga och samlare. Mest korresponderade Paul Sinebrychoff med auktionshuset i Stockholm och konstkännaren Osvald Sirén. Centralarkivet för bildkonst genomförde två viktiga digitaliseringsprojekt under Projektet om femtusen konstnärsbrevs digitalisering avslutades på våren Digitaliseringen förbättrar avsevärt arkivmaterialets tillgänglighet. Det finns en förteckning över avsändare i alfabetisk ordning samt ett signum för varje avsändare. Med hjälp av signum kan man hitta det brev man vill se samt förstora det till skärmen. Konstnärsbrevindex omfattar handlingar om bildkonst under perioden Man kan även bekanta sig med indexet i Internet. Konsthistoriska dokumentarkivets äldsta del, konstnärssamlingen, digitaliserades. Den finns nu tillgänglig för alla i Centralarkivets forskarsal. Dessutom startades planeringsarbete för dokumentarkivets materialdatabas. Man ordnade och katalogiserade omfattande arkiv av konstnärerna Mauri Favén och Erkki Kurenniemi. Centralarkivet för bildkonst och dess bildarkiv förenades med bildservicesektorn i början av Till dess samling hör ca fotografier, digitalfoton samt tryckbilder, inbjudningskort till utställningar samt planscher. Materialet är det mest omfattande i Finland. Centralarkivet fick tre värdefulla donationer till fotosamlingen: en samling som omfattar 850 fotografier av konstnärspar Sulho Sipilä och Greta Hällfors-Sipilä, en samling med fotografier från den fria konstskolan samt närmare bilddokument av konstnären Olavi Lanu. I Centralarkivet för bildkonstens publikationsserie utkom Timo Huuskos forskning om den finska konstkritiken på 1910 och 1920 talen Det måleristiska och känslan. De modernistiska tolkningarna i konstkritiken Dessutom skrev man en artikel om den fria konstskolan till Maire Gullichsens jubileumspublikation samt hjälpte till med bokens bildförrättande. Konserveringsinrättningen sysselsattes år 2007 av stora, internationella samutställningar: Helene Schjerfbecks utställning i Paris och Bryssel samt Naturens spegel i de nordiska länderna samt i USA krävde mycket av konservatorerna. De övervakar konstverkens förflyttning samt granskar dem i varje utställningslokal före och efter själva utställningen. Ateneums samlingsutställning förnyades och förflyttades till museets tredje våning. I samband med förflyttningen konserverades, rengjordes samt inramades många konstverk som hade varit i lager en längre tid. Ateneums utställningar I djurens tecken samt Musik och Tystnad. Finsk symbolism var antalsmässigt Ateneums största utställningar under året. Man lånade många konstverk från privatsamlingar som ofta bör rengöras och även konserveras före utställningen.

5 Jenni-Juulia Wallinheimo Konserveringsinrättningen / Ilkka Heikkinen Claes Oldenburgs verk En släckt tändsticka (1987) på väg till Guggenheim museum i Bilbao. Grafik för konferensen om kulturens tillgänglighet: Making Cultural Heritage truly inclusive Prospects of accessibility in Nordic museums ( ). Museet för nutidskonst Kiasmas samlingsutställning förnyas varje år. Det är ett utmärkt sätt att sköta samlingarna. Varje konstverk utses med en egen konserveringsmapp dit man samlar information om dess material, upphängning, lagringsplan samt eventuell intervju av konstnären. Kiasma lånade inte ut lika många konstverk som Ateneum, men på grund av konstverkens storlek och svårhanterlighet behövs det många konservatorers insats. Konserveringsinrättningen utförde även utredningar och konservering på uppdrag av museer och andra samfund samt gav expertutlåtanden. Antalet materialanalyser sjönk jämfört med förra året. Antalet utlåtanden till myndigheter var noll. Konserveringsinrättningens resultat var utmärkt och nådde sin målsättning såväl beträffande antalet konstverk som ekonomiskt sätt. Konstmuseibranschens utvecklingsenhet Kehys koncentrerade sig på museipedagogik samt på sådana projekt som förbättrar tillgängligheten samt det mångkulturella inom kulturen. Kehys var också huvudarrangör för det Europeiska året för lika möjligheter för alla. De mest typiska projekten för Kehys var sådana som förenar flera olika funktioner t ex Våra nationella kulturinstitutioner - Kulturens domäner, Den nationella museihistorian samt Konst till oss - nu. Kehys deltog även i det treåriga projektet Access to Cultural Heritage: Policies of Presentation and Use som finansierades av EU:s Kultur 2000 program. Kehys ansvarade även för innehållet på projektets dvd. Kehys var med i det nordiska projektet Tillgänglighetsnätverk för museer vars målsättning är att förbättra tillgängligheten i olika kulturmål. Man förberedde sig även för det kommande Europeiska året för interkulturell dialog som aktualiseras år Man öppnade en egen webbplats för det kommande temaåret på adressen vuoropuhelu.fi. Konstsamlingar nätservice för allmänheten var en viktig milstolpe under verksamhetsåret. Statens konstmuseums alla enheter, inklusive Kehys, deltog i projektet. På adressen kokoelmat.fng.fi kan man söka och hitta information om konstverken, konstnärerna och samlingarna på Konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Denna service utvidgades redan under året med en rutt Vi går till skogen. Konstmuseibranschens Temadagar i februari tog upp forskningen i konstmuseernas arbete. Över 100 fackpersoner från musei- och kulturbranschen deltog i temadagar. Redaktör: Anna-Maria Wiljanen Layout: Muotohiomo Oy Översättning: Anna-Maria Wiljanen Språkgranskning: ACC Noodi Oy Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors 2008

6 STATENS KONSTMUSEUM: ORGANISATION OCH LEDARE Undervisningsministeriet ÖVERDIREKTÖR Risto Ruohonen Överdirektörens kansli Besökare på Statens konstmuseum FÖRVALTNINGS- OCH SERVICEENHETEN Förvaltningschef Jukka Wallin Konserveringsinrättningen Ledande konservator (vik.) Kirsti Harva Konstmuseibranschens utvecklingsenhet Kehys Utvecklingschef (vik.) Kaija Kaitavuori till Susanna Pettersson från KONSTMUSEET ATENEUM Museichef Maija Tanninen-Mattila Utvecklingschef Marjatta Levanto är på tjänstledighet till CENTRALARKIVET FÖR BILDKONST Centralarkivchef Ulla Vihanta MUSEET FÖR NUTIDSKONST KIASMA Museichef Berndt Arell KONSTMUSEET SINEBRYCHOFF Museichef Ulla Huhtamäki Antal besökare per museum Konstmuseet Ateneum Museet för nutidskonst Kiasma Konstmuseet Sinebrychoff Statens konstmuseums kostnader, sammanlagt 21,4 miljoner euro 42 % Personalkostnader 8,9 M 33 % Hyror 7,0 M 16 % Köpt service 3,4 M 5 % Materialkostnader 1,1 M 2 % Övriga utgifter 0,5 M 2 % Kapitalkostnader 0,5 M Statens konstmuseums intäkter, sammanlagt 1,9 miljoner euro 53 % Inträdesavgifter 1,0 M 21 % Försäljning av övriga produkter och tjänster 0,4 M 21 % Hyresintäkter 0,4 M 5 % Publikationsförsäljning 0,1 M