EN KLASSUTFÄRD TILL ATENEUM? Besök museet i grupp Tips till skolor och grupparrangörer

Transkript

1 EN KLASSUTFÄRD TILL ATENEUM? Besök museet i grupp Tips till skolor och grupparrangörer ISMO HÖLTTÖ: ULEÅBORG, LAESTADIANERNAS SOMMARMÖTE, 1966 INNEHÅLL: Välkommen till Ateneum sid 2 Ismo Hölttö, fotografier. Bakgrundsinformation och uppgifter. sid 3 10 Ateneums samlingsutställning. Bakgrundsinformation och uppgifter. sid Öppettider, priser och praktiska råd. sid 14 1

2 ISMO HÖLTTÖ, FOTOGRAFIER SAMT VERK UR ATENEUMS SAMLINGAR I ATENEUM VÄLKOMMEN TILL ATENEUM! Detta material är gjort för dig som kommer med en grupp till Ateneum under senvåren Vi har samlat praktiska tips och övningar speciellt för skolgrupper och klassutfärder. I Ateneum : Ismo Hölttös (född 1940) fotoutställning för betraktaren bakåt i tiden till ett Finland för några decennier sedan. Då var flera av föräldrarna till dagens skolbarn själva barn. Denna omfattande retrospektiva utställning visas i museets andra våning. På grund av en takrenovering visas för tillfället endast en liten del av museets samlingsutställning i tre utställningssalar i museets första våning. Ni kan kombinera båda dessa utställningar till exempel så att ni speciellt ser på de barnmotiv som ingår. Det är också dem vi valde till detta material och vi har gjort några förslag till uppgifter. Om ni ser på bilderna och uppgifterna före museibesöket får ni mera ut av besöket. En del av övningarna kan göras också i museet eller efter besöket i skolan. 2

3 ISMO HÖLTTÖ, FOTOGRAFIER. BAKGRUNDSINFORMATION OCH UPPGIFTER. Ismo Hölttös utställning visas i museets andra våning. I utställningen ingår tiotals svartvita fotografier som för betraktaren till ett Finland som inte längre existerar som sådant. Barnen på bilderna har blivit vuxna och landskapen har förändrats. Ändå kan bilderna beröra också dagens människor. I utställningen finns också ett aktivitetsrum där du kan fotografera dig själv och din kompis, prova på att använda en ritkamera och bli förtrogen med fotografins värld. BAKGRUNDSINFORMATION OM UTSTÄLLNINGEN Fotografen Ismo Hölttös (f. 1940) produktion blickar tillbaka på ett Finland och Helsingfors för ett halvt sekel sedan. De svartvita fotografierna berättar om en tid då hundratusentals finländare övergick från livet i en landsortsmiljö till de snabbt växande städernas pulserande livsstil. I början av 1960-talet var Hölttö en ung guldsmed i Helsingfors som började intressera sig för fotografi som hobby. Han deltog aktivt i Kameraseuras verksamhet och utvecklades snabbt till en säker ljus- och kompositionskonstnär. På Hölttös bilder ser människorna betraktaren rakt i ögonen utan tillgjordhet, uppriktigt sig själva. Fotografen möter dem likvärdigt och med högaktning. Som människoporträttör håller sig Hölttö till den humanistiska fototraditionen som dominerades av ett intresse för människan och hennes närmiljö. Efter mitten av 1960-talet får Hölttös produktion dessutom en tydligt samhällstillvänd betoning. Han gjorde ett flertal fotoresor till olika delar av Finland för att bevisa att den tidigare romantiserade Finlandsbilden hade varit ensidig. Han ville lyfta fram en annan verklighet som också förmedlas genom fotoböckerna Suomea tämäkin (Också detta är Finland) (1970), Raportti Suomen mustalaisista (Rapport om de finländska zigenarna) (1972) och Vanhuksia (Åldringar) (1982) som han gav ut tillsammans med Mikko Savolainen. Som amatörfotograf deltog Hölttö i internationella utställningar och hade framgång i tävlingar. I början av 1970-talet grundade han en egen studio och arbetade sedan som reklamfotograf i tre decennier. Hölttös fotografier väcker starka minnen ibland vemodiga, men för det mesta trevliga tusentals detaljer från ett nära förflutet som har fallit i glömska. Doften av asfalt och höängar, tågens rytmiska dunkande och dimmiga morgnar är nära och sanna, här och nu. 3

4 TEMAN OCH FRÅGOR SOM ISMO HÖLTTÖS UTSTÄLLNING VÄCKER OCH SOM KAN TILLÄMPAS OCKSÅ PÅ MÅLNINGAR MED BARNMOTIV I ATENEUMS SAMLINGSUTSTÄLLNING Välj (eller läraren väljer) en bild endera från detta material eller från utställningen och studera den. Fundera över någon av följande frågor utgående från bilden: FRÅGOR 1. Vad fäster du dig först vid i bilden? Varför det? 2. Vad är det som pågår i bilden? 3. Vad kan ha hänt strax innan bilden togs och vad skulle kunna hända efter att den situation man ser på bilden är över? 4. Om du skulle ge bilden ett namn, vad skulle det vara? 5. Om det finns en eller flera människor på bilden, vad skulle han, hon eller de tänka just nu? 6. Vilken roll har barnen och de unga och hur förmedlas den? 7. Finlands närhistoria: på vilket sätt visar bilden att livsmiljön, modet och levnadsvanorna har förändrats? 8. Vad betyder ordet posera? 9. Vad är vackert (och motsatt: vad är fult)? 10. Vad är normalt liv eller normal vardag, hur förmedlas det normala genom bilderna? 11. Kan man förbättra världen genom att fotografera? Hur? 12. Hur inverkar det svartvita på bilden? Är ett svartvitt foto nyansrikare än ett färgfoto (kontrasten mellan ljus och mörker, ljus och skugga) eller tycker du kanske att bilden är vardaglig och grå? Kan ett svartvitt foto vara glatt, roligt och färggrant? 13. Vad är typiskt för Hölttös bilder? 14. Finns det i ditt eget liv något som är lika som på bilden? 15. Kan du avgöra när och var bilden är tagen? 16. Bildvinklar: hur har föremålen eller människorna placerats i bilden? Ser man dem rakt framifrån, nerifrån eller uppifrån? 17. Hur inverkar bildens storlek på stämningen och innehållet? 18. Hur är bilden avgränsad? 19. Hur har fotografen använt sig av ljus och skugga hur inverkar det på stämningen? 20. Beskriv personen: vilka slutsatser kan du dra från ansiktet, minen, gesten, ställningen eller kläderna? 21. Berättar bilden också något om fotografen (eller konstnären, om du ser på en målning)? 4

5 UPPGIFT UPPGIFT 1. BILD AV EN NATURLIG MÄNNISKA Till vem: Från grundutbildningens 3 klass. I skolan. Parvis, uppföljning alla tillsammans. Målsättning: Att fundera över att fotografera ett porträtt, den egna roller och fotografens roll samt fotosituationens äkthet. Materialbehov: Smarttelefonkameror eller kameror. För att se på bilderna tillsammans behövs en dator och videoprojektor. Genomförande: Studera de bilder av Ismo Hölttö som ingår i materialet. Vad anser ni om bilderna av människor? Berättar de något mera än vad de är eller är de naturliga? Fäst speciellt uppmärksamhet vid ansiktena och minerna. Vad talar minerna om för er? Hur inverkar fotografen på de fotograferade? Ta bilder av varandra så att ni poserar så lite som möjligt. Fundera över hur en naturlig människa ser ut: sådan som inte försöker vara annorlunda på bilden än vad hon eller han är. Är det möjligt att ha en uttryckslös min? Och hur ska fotografen få den fotograferades förtroende? Ni kan öva er på att ta bilder så att ni först uttrycker en stark känsla (till exempel grundläggande känslor såsom ilska, förtjusning, lycka, överraskning eller rädsla) och sedan dess motsats. Uppföljning genom diskussion och genom att jämföra bilderna. 5

6 ISMO HÖLTTÖ: HELSINGFORS, GLOET, JÄRNVÄGSSTATIONEN, ISMO HÖLTTÖ: ULEÅBORG, LAESTADIANERNAS SOMMARMÖTE, UPPGIFT 2: KAMRATBILD UPPGIFT Till vem: Alla åldrar, i skolan. Parvis eller i små grupper. Uppföljning alla tillsammans Målsättning: Att fundera över hur man kan uttrycka gemenskap eller visa känslor på fotografi. Materialbehov: Kameror. Genomförande: Dela in er i grupper på tre elever. Studera Ismo Hölttös fotografier där det finns två eller flera personer. Vilken relation kan personerna ha till varandra och vad bygger upp den atmosfären? Hur är bilden avgränsad? Ta sedan bilder av varandra så att en är fotograf och de två andra poserar på samma bild med blicken mot fotografen. Beslut på förhand vilket förhållande de som ska fotograferas har till varandra och låt den stämningen synas på bilden. Ta några bilder med olika stämning och byt roller så att alla turvis får vara fotograf. Uppföljning genom diskussion med hela gruppen. 6

7 ISMO HÖLTTÖ: HELSINGFORS, KAMPEN, HUNDRAMARKSVILLORNA, UPPGIFT UPPGIFT 3. DAGENS GLADA LEKAR Till vem: Från grundutbildningens klass 3. I skolan. Ensam eller parvis. Målsättning: Att lära sig att studera en bild och dess detaljer, att motivera det man sett och fundera över hur lekandet har förändrats med en egen bild. Materialbehov: Material för att göra bilder: tecknings- eller ritmaterial eller kameror. Genomförande: Studera bilden. Vad händer i bilden? Var är barnen och vad gör de? När kunde bilden vara tagen? Gör en egen bild (teckna, måla eller ta ett foto) av vår tid så att du själv är med på bilden. Vad för roligt skulle två av dina jämnåriga kunna hitta på tillsammans idag och var skulle de vara? Lägg sedan din egen bild bredvid Hölttös foto. Hurudant bildpar blev det? Uppföljning genom diskussion så att ni studerar allas bilder. 7

8 UPPGIFT UPPGIFT 4. SER VI PÅ SAMMA BILD? Till vem: Alla åldrar. I Ateneum, Ismo Hölttös utställning. I mindre grupper eller parvis (uppgiften kan också anpassas till Ateneums samlingsutställning). Målsättning: Att studera Ismo Hölttös fotografier, lära sig att studera närmare, att utveckla kritiskt tänkande och samspelsförmåga. Att uppmuntra alla till egna åsikter och upptäckter; vi kan alla se på en och samma bild på vårt eget sätt. Genomförande: Välj tillsammans med gruppen en bild från varje utställningssal och diskutera den. Ni kan basera ert bildval på något av följande: En bild där något känns bekant såsom händelsen, platsen, personen, kanske känslotillståndet. En bild som på något sätt är gåtfull. En bild där ni hittar skönhet. Hur kommer den fram? Hurudan skönhet? En bild som irriterar. Den bild som tilltalar mest. En bild som visar ett Finland som inte längre finns. Varför kan du dra den slutsatsen? Fundera över vad det finns i den bild ni valt som väcker någon av ovan nämnda tankar eller känslor. Diskutera fritt: sök inte den rätta tolkningen utan uppmuntra varandra till olika tankar. Ni kan märka hur berikande det är att olika människor ser bilder på olika sätt. 8

9 ISMO HÖLTTÖ: HELSINGFORS, HAGNÄS, BROHOLMSGATAN 6 10, UPPGIFT UPPGIFT 5. BILDENS AVGRÄNSNING Till vem: Från och med grundutbildningens klass 5. Uppgiften kräver eftertanke, ensam eller parvis. I museet eller i skolan. Målsättning: Fäster uppmärksamhet vid avgränsningen och hur den inverkar på bilden, utvecklar förmågan till analytisk granskning av en bild. Genomförande: Välj endera bilden ovan eller om du är på utställningen, ett foto av Ismo Hölttö som intresserar dig och fundera över vilken inverkan avgränsningen har på denna bild. Varför har fotografen avgränsat bilden just så här? Vilken inverkan har kompositionen på stämningen i bilden? Vad tror du att fotografen har lämnat utanför? Presentera dina slutsatser för ditt par eller för klassen. 9

10 ISMO HÖLTTÖ: LIEKSA, NORRA KARELEN, 1966 ISMO HÖLTTÖ: KUUSAMO, 1966 UPPGIFT UPPGIFT 6. LIKA ELLER OLIKA. Till vem: Alla åldrar. I skolan. Målsättning: Att lära sig att granska bilder analytiskt. Genomförande: På båda bilderna ser vi vuxna och barn. Räkna upp sådant som är lika och olika på bilderna. Lägg märke till omgivningen, minerna, situationen, hur bilden är avgränsad, kläderna och andra detaljer. Vad berättar bilderna om dessa människors liv eller om situationen då bilden togs? 10

11 ATENEUMS SAMLINGSUTSTÄLLNING. BAKGRUNDSINFORMATION OCH UPPGIFTER. Verk ur Ateneums konstsamlingar visas våren 2015 i tre salar i museets bottenvåning eftersom tredje våningen är stängd på grund av en takrenovering. En ny samlingsutställning planeras för närvarande och öppnas för allmänheten senast i början av 2016 i museets andra våning. I den utställning som nu visas ingår verk av samlingarnas mest älskade konstnärer såsom Helene Schjerfbeck, Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela. Till detta material har vi valt fyra målningar med barnmotiv av vilka det är lätt att bygga broar också till Ismo Hölttös fotografier med barnmotiv. ALBERT EDELFELT ( ): LEKANDE POJKAR PÅ STRANDEN, BILD: FINLANDS NATIONALGALLERI / HANNU AALTONEN 11

12 AKSELI GALLEN-KALLELA ( ): POJKEN OCH KRÅKAN, 1884 BILD: FINLANDS NATIONALGALLERI / JUKKA ROMU / HANNU AALTONEN ISMO HÖLTTÖ: KVARNBÄCKEN, HELSINGFORS, 1967 UPPGIFT UPPGIFT 7. BARNENS LIV FÖRR OCH NU Till vem: Alla åldrar. Sagoberättande och bildproduktion. I grupp eller individuellt i skolan eller först på utställningen med fortsättning i skolan. Målsättning: Funderingar kring förändringar i barnets roll, förbättrad förmåga till interaktivt berättande, förmåga att höra på och godkänna andras åsikter. Materialbehov: Papper och penna eller dator för att skriva ner berättelsen, material för att göra bilder i fortsättningsuppgiften. Genomförande: Studera dessa bilder och om ni är på Ateneum, se också på Ismo Hölttös andra bilder med barnmotiv. Vad berättar dessa bilder om barnens arbete och fritid? Välj sedan en bild och samlas alla runt den i lugn och ro och se på den en stund under tystnad. Börja sedan göra en berättelse om barnen på bilden. En i gruppen fungerar som skrivare och en av de andra inleder med att hitta på en mening Det var en gång.... Sedan fortsätter gruppmedlemmarna så att en efter en lägger till en mening i berättelsen och skrivaren antecknar meningarna. Se på bilden hela tiden. När berättelsen är färdig läser skrivaren upp den högt och alla kan ännu korrigera sin egen mening om de så vill. Fortsättningsuppgift i skolan: Någon läser på nytt upp hela berättelsen och alla gör en egen ny bild baserad på berättelsen. Till slut tittar alla tillsammans på de nya bilderna. 12

13 ISMO HÖLTTÖ:CROQUIS UPPGIFT 8. TECKNING AV LEVANDE MODELL UPPGIFT Till vem: Från grundutbildningens klass 3. Teckningsuppgift. I skolan. Målsättning: Att utveckla iakttagelseförmågan och sambandet mellan öga och hand, att studera proportioner. Materialbehov: Papper, kol eller blyertspennor. Alla konstnärer som tecknar eller målar människor har övat sig på att teckna efter levande modell. Denna hobby tycker också fotografen Ismo Hölttö om. Teckna snabba skisser efter levande modell. Var och en kan vara modell i några minuter i tur och ordning. Fäst uppmärksamhet vid modellens ställning och gestalt. Variera gärna arbetsredskap och storlek på pappret under arbetets gång. Försök hålla blicken på modellen utan att just se på pappret. Låt handen teckna kroppsställningen med en enda linje utan att lyfta pennan från pappret. Du kan också prova på att teckna med fel hand, högerhänta med vänster och tvärt om. Målsättningen är att öva upp handen inte att göra ett fotografiskt likt porträtt. Låt bli att prata medan ni arbetar. Avsluta med diskussion om hur arbetet kändes, var ni lyckades. 13

14 ÖPPETTIDER, PRIS OCH PRAKTISKA RÅD När ni kommer till museet anmäler gruppledaren gruppen vid biljettkassan. För ytterkläderna och väskorna till de låsbara skåpen eller till den bevakade garderoben. Om ni har egen vägkost kan ni äta den på bänkarna på museets innergård. Ni kan röra er i grupp i museet på egen hand, men vi rekommenderar att grupper alltid bokar en av Ateneums sakkunniga guider. En guidad museitur tar ca 55 minuter och kostar vardagar 70 euro (gruppstorlek högst 20 elever, lågstadier och barnhem högst 15 elever). Bokning av guide må fre kl. 9 15, tfn eller bokningar@nationalgalleriet.fi. För barn under 18 år och deras lärare är inträdet gratis. Kom ihåg att berätta om ni vill se både Ismo Hölttös utställning och samlingarna eller endast den ena utställningen när ni bokar guide. Läs också direktiven för skolgrupper här: Har detta meterial varit till nytta för dig? Vi tar gärna emot dina synpunkter: Redaktion: Ateneum, publikarbete / Satu Itkonen. Bilder: Ismo Hölttö, Matti Niemi och Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen och Jukka Romu Översättning finska svenska: Barbara Cederqvist. Grafisk design: Suvi Wirman. Konstmuseet Ateneum / Finlands Nationalgalleri KONSTMUSEET ATENEUM / NATIONALGALLERIET Brunnsgatan 2, Helsingfors Telefon , ainfo@ateneum.fi Öppettider ti och fre 10 18, on och to 10 20, lö och sö