LEDARHANDLEDNING TILL GRYTAN ETT SPEL OM MAT, KLIMAT & ETIOPIEN

Transkript

1 LEDARHANDLEDNING TILL GRYTAN ETT SPEL OM MAT, KLIMAT & ETIOPIEN

2 Hej! I det här häftet har vi samlat tips på aktiviteter som du som ledare kan göra med barn i åldrarna 6 12 år. De flesta av övningarna är möjliga att anpassa till olika åldrar, och vi tror att du som ledare bäst kan avgöra vilka övningar som passar till din grupp. Aktiviteterna baseras på fastekampanjtemat för 2015 Utrota hungern! Kampanjen berör tre teman: jämställdhet, mat och klimat. I samband med kampanjen har vi också tagit fram spelet Grytan, som du kan läsa mer om i nästa stycke. Lycka till! FATTIGDOM, MAT OCH KLIMAT 800 miljoner människor på jorden har inte tillräckligt med mat för att kunna äta sig mätta. Det beror inte på att det är brist på mat. Istället beror det på att maten är orättvist fördelad. Miljontals människor har inte råd att köpa den mat som finns, och har inte makt att göra något åt situationen. Klimatförändringarna gör det samtidigt allt svårare att odla mat på flera platser runtom i världen. För att utrota hungern behöver vi göra allt vi kan för att bromsa den globala uppvärmningen och samtidigt stötta människor i fattiga länder som drabbas av klimatförändringarna. Det är lätt att känna sig liten på jorden men alla kan vara med och göra stor skillnad! SPELA GRYTAN Grytan är ett spel där det gäller att hitta alla par bland de uppochnedvända korten. När alla par är i grytan är maten klar! Men se upp för händelsekorten som kan ställa till det Beställ spelet från eller på beställningssedeln för Fastekampanjen. 2. Ta gärna fram en riktig gryta att lägga paren i. 3. När ni spelat klart kan ni laga grytan som spelet handlar om, receptet finns i spelinstruktionerna. 4. Prata gärna om var maten vi äter kommer ifrån och på vilket sätt maten påverkar klimatet. Hur kan man göra för att vara schysst mot jorden och klimatet? Varför är det bra att välja Fairtrademärkt och ekologisk mat?

3 VARFÖR BLIR JORDEN VARMARE? Prata om: Klimat Klimat beskriver hur vädret är under långa perioder. Det är vanligt att vädret varierar lite. Vi kan ha snö vid jul i år och regnväder nästa. Men om det är plusgrader varje jul i tjugo års tid, då har klimatet förändrats. Jämfört med tiden innan vi människor började släppa ut massor med växthusgaser har temperaturen ökat med knappt en grad. Det kanske inte låter så mycket, men precis som när man har feber kan några få grader få stora konsekvenser. Prata om: Växthuseffekten Runtom jorden finns ett täcke av genomskinliga växthusgaser. De håller kvar värmen från solens strålar och gör att det blir tillräckligt varmt för att människor och djur ska trivas här på jorden. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Koldioxid bildas när kol och olja används. Vi människor använder kol och olja till allt möjligt, till exempel till att åka bil och flyg och till att tillverka prylar. Det har gjort att det nu finns för mycket växthusgaser runtomkring jorden, och att temperaturen stiger. Att hugga ner skog leder också till att det blir mer växthusgaser runtom jorden, eftersom träden tar upp koldioxid från luften. För att ta hand om jorden måste vi släppa ut mindre växthusgaser, till exempel genom att använda energikällor som sol- och vindkraft och sluta hugga ner skogen. Prata om: Klimatförändringar Att jorden blir varmare leder till olika saker. Isarna vid Nord- och Sydpolen smälter. Havsytan stiger, vilket gör att vissa platser översvämmas och många människor som bor nära havet tvingas flytta. På vissa platser blir det torka istället. Det gör det svårare att odla mat. Här i Sverige märker vi kanske inte klimatförändringarna så tydligt, men i många andra länder har klimatförändringarna stora effekter. TVÄRTOMÖVNING Fråga gruppen vad de kan göra för att skynda på växthuseffekten så mycket som möjligt. Tänk både stort och smått: Vad kan jag göra? Vad kan kyrkan göra? Vad kan politikerna göra? Skriv ner alla svar på en whiteboard eller blädderblock. Läs sedan alla förslag och försök gruppera ihop dem, vissa är säkert ungefär samma. Därefter får alla deltagare gå fram och sätta en plupp (t.ex. en prick med en tuschpenna) på de tre förslag de tycker är bäst. Vilka förslag fick flest pluppar? Prata om resultatet. Kan förslagen vändas till något positivt för att göra världen mer klimatsmart?

4 KLIMATRÄTTVISA Trots att det är de rikaste länderna som släppt ut mest växthusgaser är det de fattigaste som drabbas hårdast. I fattiga länder finns inte tillräckligt med resurser att ta hand om konsekvenserna av klimatförändringarna, till exempel att skydda människor från översvämningar och torka, eller att bygga upp samhällen som utsatts för naturkatastrofer. Därför måste vi som bor i rika länder hjälpa de som drabbats. BERÄTTELSE FRÅN ETIOPIEN Läs texten om Medina i Etiopien, om vilka konsekvenser klimatförändringarna får i hennes by. Mat är en mänsklig rättighet. Trots det kan 800 miljoner människor aldrig äta sig mätta. Men hunger kan utrotas. I byn Robbit, i norra Etiopien, har människor genom självhjälpsgrupper, utveckling av jordbruk och utbildning fått en möjlighet att själva ta sig bort från fattigdom. Medina är 10 år och går i tredje klass i byskolan. Medina bor här med mamma, pappa och syskon. Hon går förmiddags- eller eftermiddagspass. Foto: Magnus Aronson/Ikon Favoritämnet är matematik. Idag går alla barn i skolan i byn Robbit, men så har det inte alltid varit. Det har inte heller varit självklart att kunna äta, och i perioder har hungern varit så svår att barn har dött och familjer har varit tvungna att flytta för att överleva. Jag äter tre mål mat om dagen. Nästan alltid injera och churro. Injera är ett pannkaksliknande surdegsbröd som är en av Etiopiens nationalrätter. Till brödet äter man olika grytor. Churro är en böngryta med potatis och lök. Människorna här, precis som 80 procent av Etiopiens befolkning, är självförsörjande jordbrukare. För att minska hungern har kvinnor fått organisera sig i självhjälpsgrupper där de fick möjlighet att spara pengar, låna, lära sig om sina rättigheter och hitta vägar att få det bättre. Många kvinnor har fått börja föda upp getter, genom att få två killingar. När dessa i sin tur får killingar lämnas två djur vidare, och på så vis är lånet betalt. Förutom djuruppfödning har familjerna också fått lära sig att odla grönsaker och att bruka jorden ekologiskt. Arbetet stöds av Svenska kyrkans internationella arbete och har gått väldigt bra. Många familjer är tryggare. Men det finns fler människor som behöver stöd. Och även om Medina och hennes familj äter sig mätta, är det inget överflöd. Vi äter bara kött vid högtider, och frukt får jag bara ibland. Mango är min favorit. Prata om: Varför är det viktigt att hjälpa människor i fattiga länder som drabbas av klimatförändringarna? Klimatförändringarna märks på olika sätt i olika delar av världen. Här i Sverige märker vi inte att klimatet förändras lika tydligt som till exempel i Etiopien Men rika länder bidrar till problemen eftersom de släpper ut mycket växthusgaser. Rika länder har också resurser att hjälpa länder som inte har så mycket resurser. VILKEN VÄRLD VILL VI HA? I denna övning får ni möjlighet att prata om vad ni tycker är viktigt i ett samhälle. Arbeta i mindre grupper, max 5 personer i varje. Grupperna ska sitta vid var sitt bord. Denna övning passar bättre för de lite äldre barnen. Steg 1: Läs texten nedan högt för alla grupper. Gruppens första uppgift är sedan att komma överrens om vilken av de tre planeterna de ska åka till. Jorden har kollapsat totalt! En stor katastrof har inträffat, men ni hade tur och hann rädda er i sista sekund. Nu sitter ni i rymdraketer på väg bort från jorden. Frågan är vart ni ska åka. Bränslet räcker bara till en planet. Vilken planet väljer ni? Övningen fortsätter på nästa sida.

5 Gröna planeten Ingen får köpa och använda mer än vad planeten klarar av på kort och lång sikt. Det finns rent vatten och nyttig mat till alla. Invånarna måste äta mest vegetarisk mat. De enda tillåtna transportmedlen är cykel och tåg. Man äter mest mat som odlas där man bor, t.ex. potatis och äpplen i Sverige. Polisen ser till att alla regler följs. Planeten kommer att klara sig i många tusen generationer. Blå planeten Nästan inget är förbjudet, man kan leva som man vill. Man kan resa fort och lätt över hela planeten. Man kan köpa och äta all sorts mat om man har pengar. Två tredjedelar av människorna på planeten har för litet pengar för att bli mätta. Rent vatten och luft håller på att ta slut, planeten kommer bara att finnas 150 år till. Röda planeten: Alla städer bestämmer själva vilka regler som ska gälla. Alla över 15 år får rösta. Alla får äta ungefär samma saker, som man odlar tillsammans. De flesta får bra mat. Det är svårt att resa mellan de olika städerna, det finns inte transporter till alla. Alla kan inte få sjukvård eller gå i skolan. Planeten kommer att finnas kvar i 5000 år. När alla grupper enats om vilken planet de ska åka till pratar alla grupper tillsammans om följande: Hur kom ni fram till vilken planet ni ska åka till? Vilka likheter finns mellan dessa planeter och den planet vi bor på nu? Steg 2: Läs följande text högt för grupperna: Det finns både bra och dåliga saker med alla planeterna, men ni gjorde ert val och det är där ni lever nu. Så småningom får ni egna barn. De valde inte var de skulle födas utan ärvde planeten av sina föräldrar. De är ganska less på livet på er planet och bestämmer sig för att ge sig iväg till en ny planet. Tänk er nu att ni är era barn som ska ge sig iväg till denna drömplanet. Tillsammans i smågrupperna ska ni komma överrens om vilka regler för livet som ska gälla på er nya planet. Hur vill ni att det ska vara på drömplaneten? Vad är viktigt? Ta fram vattenfärger eller kritor och måla en stor teckning tillsammans som visar hur ni vill att det ska vara på er nya planet. Låt sedan grupperna redovisa sina planeter för varandra. Liknar drömplaneterna varandra? VAD ÄR RÄTTVIST? Prata om: I vissa delar av världen har inte killar och tjejer samma rättigheter. Till exempel får killarna äta först, och sen får tjejerna dela på den mat som finns kvar. Är det rättvist? Har ni varit med om någon situation där killar och tjejer har behandlats olika, kanske i skolan eller i lekparken? Vad kan du göra om du ser någon bli orättvist behandlad? foto: magnus aronson/ikon HETA STOLEN Sitt i ring, den som håller med om påståendet reser sig. Diskutera: är det så? Håller du med? Varför/varför inte? Lärarna lyssnar mer på killar än tjejer. Lärarna gillar tjejer bättre än killar. Tjejer är roligare än killar. Killar är snällare än tjejer. Tjejer är bättre på att bestämma och få saker gjorda än killar. Killar får bättre betyg än tjejer. Tjejer får hjälpa till mer hemma än killar. SK14340 Att alltid få äta sist bara för att du är tjej. den känslan. Hunger är varken rättvist eller jämlikt. Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Kvinnor och flickor drabbas hårdast. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder. SMS:a HUNGER till och ge 50 kr PG BG Swisha valfritt belopp till

6 MAT OCH KLIMAT Olika mat påverkar klimatet olika mycket. Mat som behöver transporteras långt kräver mer energi än sådan som odlats nära. Att tillverka en hamburgare kräver mycket resurser och energi: mat och vatten till kossan, transporter och el. Kossor bidrar också till växthusgasutsläpp, när de pruttar släpper de ut växthusgasen metan! Grönsaker och bönor kräver inte lika mycket energi som kött och är bättre för klimatet. Men matens klimatpåverkan beror inte bara på vilken mat man väljer. I Sverige slänger vi i genomsnitt 72 kilo mat per person och år. Då går det åt massor med energi till att producera och transportera maten helt i onödan! GÖR EN SMASKIG SMOOTHIE Bärssmoothie med mynta 2 portioner 5 dl youghurt eller filmjölk, gärna soja- eller havrebaserad 3 dl valfria bär (allra helst självplockade) 2 msk honung, eller mer om så önskas Några blad mynta Mixa ihop alla ingredienser. Perfekt som mellanmål! Prata om: Vilken mat tror ni blir billigare för att den går att odla nära och är enkel att ta fram? En del mat vill alla ha ändå, även om den blir dyrare: växthusodlade tomater, kött och ost kostar till exempel mer energi att ta fram än till exempel mjöl och bönor. I Sverige behöver vi kunna köpa in sådant som ris, bananer och kaffe från andra länder, för att det växer inte här. För att det ska vara tillräckligt billigt för att vi ska vilja köpa det får ibland de som odlar det i sina länder orättvist lite betalt, så lite att de knappt klarar sig. Men vi kan hjälpa till genom att välja att köpa rätt saker! TIPS! Så kan du handla klimatsmart Handla lagom mycket mat och ät upp den. I Sverige slängs i genomsnitt en femtedel av all mat vi köper. Ät säsongsanpassad och lokalproducerad mat. Ju kortare sträcka maten fraktas, desto mindre utsläpp från transporter. Cykla eller gå till affären. Handla ekologiskt. Vid ekologisk odling används inte konstgödsel, något som annars kräver mycket energi att framställa. Handla Fairtrade och ekologiskt från utvecklingsländer. Då bidrar du till människors försörjning, samtidigt som du stimulerar produktion som sker med omsorg om människor och miljö. VAR KOMMER MATEN IFRÅN KOLLA AFFÄREN ELLER HEMMA! Gå till affären och titta på landmärkningen på varor som ni ofta köper. Varifrån kommer maten, är det nära eller långt borta? Om vi köper mer av sådant som kommer närmare ifrån så sparar vi energi och minskar utsläpp. Mjölk, fil, frukt och grönsaker finns ibland från bönder nära där du bor. Varför ekologiskt? Ekologiskt mjöl och ekologiska grönsaker ger ungefär hälften så stora växthusgasutsläpp som icke-ekologiska. Det beror mycket på att man inte använder konstgödsel som kräver mycket energi att tillverka. Mat som är ekologisk är också fri från kemiska bekämpningsmedel som är skadliga både för människor och för naturen. När man odlar ekologiskt tänker man också mer långsiktigt, vilket ger mindre utsläpp och gör att man kan fortsätta odla på marken lång tid framöver. Varför Fairtrade? Genom att välja Fairtrade-märkta varor hjälper man fattiga människor att försörja sig. Den som odlat eller producerat varan har fått tillräckligt betalt för att till exempel kunna köpa mat till sin familj och låta sina barn gå i skolan.

7 TA HAND OM JORDEN Vi har alla samma jord att dela på, och den måste vi ta hand om. Det kan vi göra på många olika sätt. Här är några tips på vad vi kan göra för att visa att vi bryr oss om jorden och våra medmänniskor. BAKA BRÖD OCH SÄLJ TILL FÖRMÅN FÖR FASTEINSAMLINGEN Från Svenska kyrkans intranät kan ni beställa kort med brödrecept, brödpåsar och brödkort. Baka bröd tillsammans och sälj. Pengarna kan ni ge till fasteinsamlingen. GÖR EN FLASHMOB Att göra en flashmob på en offentlig plats är ett kul sätt att väcka uppmärksamhet för någonting som ni tycker är viktigt. Det kan till exempel vara att uppmärksamma folk på att inte slänga mat, äta mer klimatsmart eller handla Fairtrademärkta varor. En flashmob kan vara en dans, ett skrik eller bara att stå helt stilla, syftet är att skapa uppmärksamet. Ju fler människor som deltar desto mäktigare! Kolla gärna på YouTubeklipp för att få inspiration. För att sprida ert budskap kan ni använda plakat, flygblad eller megafon. Ni kan också genomföra er flashmob på till exempel kyrkkaffet efter gudstjänsten. GÖR OM GÖR NYTT I dagens samhälle är det vanligt att slänga och köpa nytt istället för att ta tillvara på sådant som gått sönder eller inte längre används. Att hitta på nya användningsområden för gamla saker är ett bra sätt att spara på jordens resurser. Här får ni några tips på vad ni kan göra! Vantar av ulltröja Tvätta en gammal ulltröja i 60 grader så den krymper och tovar ihop sig. Då kan du sy nya saker av den som vantar, mössor, väskor eller annat roligt. Skålar av LP-skivor Ta en skiva, LP eller EP, doppa den i kokande vatten och böj kanterna med hjälp av en tång eller genom att lägga den på en värmetålig skål. Sy ett mobilfodral eller pennfodral av en slips Klipp av en slips och sy ihop botten. Vik ner spetsen och sätt dit en tryckknapp på insida och en dekorationsknapp på utsidan. Virka i plast Använd kassettband eller klipp remsor av plastpåsar. Virka en väska, bordstablett eller en matta. Gör underlägg av plastburkar Använd rena och torra plastburkar, till exempel yoghurt- eller creme fraichebukrar. Sätt ugnen på 150 grader. Ställ burkarna på en plåt med bakplåtspapper och ställ in dem i ugnen. Ta ut dem så fort de smält ihop och blivit platta.

8 ANDAKTSFÖRSLAG Sång: Sjung till exempel Jorden är full av folk nr 204, eller Du omsluter mig nr 138 ur Kyrksång (Verbum). Berätta: Läs eller återberätta Den första nattvarden ur Bibel för barn (Verbum). Jesus lärjungar var hans närmaste kompisar som följde med honom överallt när han vandrade omkring i sitt land och samlade människor omkring sig, berättade om Gud, botade sjuka och hjälpte dem som var fattiga och ensamma. Ofta blev Jesus och lärjungarna inbjudna att stanna och äta hos någon på kvällen när de gick mellan byarna, för det var så man gjorde när man visade att man var vänner man lagade mat och delade måltid tillsammans. Också vi tycker att det är viktigt att äta tillsammans när vi träffas, vi fikar, delar godis eller bjuder släkten på middag när någon fyller år till exempel. Att dela är viktigt! I kyrkan kallar vi det nattvard när vi har gudstjänst och delar ut små bröd, oblater, som ser ut som tunna kex, och vin eller druvsaft. Vi gör det för att Jesus gjorde det och ville att vi också skulle göra det. Det är ett sätt att dela med varandra, att visa att vi vill vara Jesus vänner. Men det är också ett sätt att dela med Jesus själv Jesus lovade att han skulle vara med varje gång vi har nattvard, och finnas med i brödet och vinet vi delar. Hur det går till vet vi inte, men Jesus bryr sig så mycket om oss att han vill vara hos oss alla dagar, omkring oss och i oss och tillsammans med oss. Aktivitet: Skär en frukt i små skivor eller bryt ett pitabröd i små bitar, eller skicka runt en skål med godis eller nötter välj något som alla kan äta. Medan skålen går runt, prata om delande och rättvisa. Alla människor på jorden behöver mat. Jorden kan odla mat så att det räcker till alla. Men alla får inte lika mycket idag. I den rika delen av världen har vi för mycket, och slänger mat som blir över. I den fattiga delen av världen har en del inte tillräckligt för att äta sig mätta varje dag. Svenska kyrkan hjälper till att samla in pengar för att ge fattiga människor möjlighet att odla mer och bättre mat till sina familjer, och vi kan hjälpa till här hemma genom att köpa rätt sorts och lagom mycket mat, så att den räcker och inte behöver slängas och förstöras. När skålen har gått runt: konstatera att en av oss lätt kunde ha ätit upp allt som låg i skålen, men vi valde att dela så att alla kunde få smaka. Så vill Jesus att vi ska göra när vi delar: tänka lika mycket på andra som på oss själva. Bön: Gud, tack för att vi får mat och annat som är gott att dela med varandra. Tack för att vi för det mesta inte måste gå och lägga oss hungriga. Nu ber vi för alla på jorden som får för litet, att de ska få den hjälp de behöver. Hjälp oss att göra vad vi kan för att dela sådant som vi har med andra. Tack Jesus, för att du bryr dig om oss alla och vill vara med oss varje dag. Förlåt oss när vi glömmer bort att bry oss om andra och mest tänker på oss själva. Lär oss att som du vara schysst som en vän också mot dem vi inte känner så bra eller för dem som inte bryr sig om oss. Visa oss när vi har chans att dela sådant som tid, kramar och lyssnande med andra. Du vet att det är något som vi behöver, lika mycket som mat. Amen Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går. Du förbliver, Fader vår. Amen Sång: Sjung till exempel Vi ger dig, vår Herre, vår glädje, nr. 176, eller Öppna dina knutna händer, nr 157 ur Kyrksång (Verbum)

9 AKTIVITETER I SAMBAND MED FASTEKAMPANJEN Här är förslag på aktiviteter som du kan göra i samband med Svenska kyrkans internationella arbetes insamlingskampanj i samband med fastan Temat är Allt för att utrota hungern. Mer information och material om kampanjen finns på LIVSLOPPET TIPSPROMENAD På svenskakyrkansunga.se/globalt finns en tipspromenad om mat och klimat som kan användas i olika sammanhang. Till exempel kan de användas i samband med livsloppet, en populär församlingsaktivitet under fastekampanjen. Livsloppet är en tipspromenad där deltagarna får betala en startavgift som oavkortat går till kampanjen. På hemsidan finns frågor både för vuxna och för barn. Variationer på livsloppet kan vara löpning eller skidåkning beroende på väder, eller kanske en tipsorientering. En annan trevlig idé är att samarbeta med närliggande församlingar och låta loppet gå mellan kyrkor eller församlingshem. TIPS TILL DIG SOM ÄR VUXEN! Visst du att Svenska kyrkans internationella arbete har en egen Faceboksida? Den som har en egen Facebooksida kan gå in och gilla sidan. Då får man se bilder och filmer från hela världen och läsa om hur människor har det i andra länder. Under fastekampanjen som är Svenska kyrkans stora internationella kampanj för att utrota hungern, kommer många bilder och berättelser från Etiopien. Om du har en Facebooksida - hjälp till att gilla och dela det som Svenska kyrkan delar på sin Facebook. Då får även dina vänner se vilket viktigt arbete som Svenska kyrkan gör i världen. REDAKTION Innehåll: Celina Falk, Maria Hammarström. Layout: Therese Gustafsson. SVENSKA KYRKANS UNGA Vi är en rörelse av barn och unga i Svenska kyrkan. Som kristna tycker vi att det är självklart att alla människor ska få leva ett bra liv, oavsett var på jorden de bor. Läs mer och bli medlem på SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE Alla människor har rätt att leva ett bra liv utan hunger och fattigdom. Svenska kyrkans internationella arbete stöder människor som behöver hjälp i över 40 länder. Vi hör ihop med andra kyrkor i hela världen. Tillsammans gör vi skillnad! Läs mer på