Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå"

Transkript

1 Bränsleceller Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

2

3 Innehållsförteckning: Historian bakom bränslecellen...sid 2-3 Hur utvinner man energi från bränsleceller?...sid 4-6 Vilka energiomvandlingar sker?...sid 7 Hur miljövänlig är bränsleceller?...sid 8-9 Nackdelar och fördelar med bränsleceller...sid Användningsområden för bränsleceller...sid Bränslecellens framtid...sid 16 Källförteckning...Sid 17-18

4 Historian bakom bränslecellen. Fuelcelltoday skriver att den allra första teorin om bränslecellens funktion visades år 1801 av Humphry Davy. Men den allra första bränslecellen tillverkades år 1839 och uppfanns av Sir William Grove. Termen bränslecell användes första gången år 1889 av Charles Langer och Ludwig Mond. Dem utförde olika sorts experiment på bränsleceller. År 1959 visades en bränslecell som hade används i NASA:s rymdprogram till att tillhandahålla med elkraft och dricksvatten till rymdfärjan. Men intresset för bränslecellen försvann efter NASA:s rymdprogram ända till 1990-talet då utvecklingen och forskningen började leda till utsikter mot kommersialisering(handel) med bränsleceller. Men behovet efter av en förnybar energikälla har stimulerat enormt tekniska framsteg på detta område under det senaste decenniet.

5 Bild 1.

6 Hur utvinner man energi från bränsleceller? På Fuelcelltodays hemsida så beskriver dom funktionen och uppbyggnaden på sex stycken olika bränsleceller. En av bränslecellerna som Fuelcelltoday beskriver uppbyggnaden på är en Membran bränslecell protonutbyte (PEMFC bränslecell) och denna bränslecell är den vanligaste bränslecellen man använder runt om i världen. PEMFC bränslecellen är uppbyggd av olika komponenter som består av olika material. PEMFC bränslecellen är uppbyggd av en elektrolyt och en elektrolyt är placerad i mitten av bränslecellen och det är ett ämne som kan leda ström då det innehåller laddade joner. Elektrolyten har även en förmåga att dra till sig joner och elektrolyten är placerad mellan två elektroder. Den ena elektroden är positivt laddad och heter katod och den andra elektroden är negativt laddad och heter anod. Katalysatorerna är placerad mellan elektroderna och elektrolyten. Katalysatorn accelererar reaktionerna vid elektroderna och fördelar bränslets protoner från elektronerna. Fuelcelltoday skriver när man utvinner energi från PEMFC bränslecellen så tillför man Vätgas(H2) och Syre(O) som är bränslena till denna bränslecell. Vätgasen förs till Anoden där den kemiska reaktionen oxidation uppstår och oxidation är en kemisk reaktion

7 där vätemolekylerna avger sina elektroner. Katalysatorn som är placerad vid Anoden fördelar protonerna från elektronerna. Efter att katalysatorn har fördelat elektronerna från protonerna så färdas elektronerna genom en extern krets och då produceras elektricitet. Elektricitet är elektroner i rörelse och när elektronerna har fördelats från protonerna så blir Väte protonerna positiva Vätejoner. Vätejonerna passerar katalysatorn genom elektrolyten. Vid Katoden reduceras Vätejonerna med elektronerna och reducering menas att Vätejonerna upptar elektronerna. När reduceringen har skett så förbinds Vätgasen(H2) med Syret(O) och det bildas Vatten(H2O). Katalysatorn vid Katoden bildar ånga när Vätgasen och syret förenas. Avfallet från denna bränslecell är Vatten och överskott av Vätgas. Vätgasen cirkulerar och används igen. Simon Marklund. (2015).

8 Fuelcelltoday beskriver även funktionen och uppbyggnaden av fem andra bränsleceller. Dessa bränsleceller är uppbyggda på samma sätt som Membran bränslecell protonutbyte (PEMFC bränslecellen) men det används inte alltid samma material till dom olika bränslecellerna men funktionen är densamma. Det används andra bränslen till vissa av bränslecellerna och det blir även andra utsläpp. Den direkta metanolbränsleceller (DMFC bränslecell). Bränslena till denna bränslecell är Metanol och Syre. Avfallen från denna bränslecell är Koldioxid och Vatten. Fast oxid bränslecell (SOFC bränslecell). Bränslena som används till denna bränslecell är Syntesgas och Syre. Avfallen från denna bränslecell är Koldioxid, Vatten och överskott av Syre. Alkaliska bränsleceller (AFCS bränslecell). Bränslena till denna bränslecell är Vätgas och Syre. Avfallen från denna bränslecell är Vatten och överskott av Syre. Karbonatbränsleceller (MCFCs bränslecell). Bränslena till denna bränslecell är Syntesgas, Syre och koldioxid. Avfallen från denna bränslecell är Koldioxid, Vatten och överskott av Koldioxid, Syre. Fosforsyra bränsleceller (PAFCs bränslecell). Bränslena till denna bränslecell är Vätgas och Syre. Avfallet från denna bränslecell är Vatten och överskott av Vätgas.

9 Vilka energiomvandlingar sker? Denna fakta om bränslecellernas energiomvandlingar kommer från mina egna lärdomar men det är även skrivet i Energiteknik 1 faktaboken. En bränslecell omvandlar kemisk energi till elektrisk energi och värmeenergi. Exempel från PEMFC bränslecellen: Vätgasen den Kemiska energin förs till Anoden där den kemiska reaktionen oxidation uppstår och oxidation är en kemisk reaktion där vätemolekylerna avger sina elektroner. Katalysatorn som är placerad vid Anoden fördelar protonerna från elektronerna. Efter att katalysatorn har fördelat elektronerna från protonerna så färdas elektronerna genom en extern krets och då produceras elektrisk energi för elektricitet är elektroner i rörelse. När elektronerna har fördelats från protonerna så blir protonerna positiva Vätejoner. Vätejonerna passerar katalysatorn och genom elektrolyten. Vid Katoden reduceras Vätejonerna med elektronerna och Vätgasen förbinder sig med syret och reducering menas att Vätejonerna upptar elektronerna. Katalysatorn vid Katoden bildar Värme energi och ånga när Vätgasen förbinds med Syret.

10 Hur miljövänlig är bränsleceller? Fuelcelltoday skriver om dem sex stycken bränslecellernas utsläpp. PEMFC bränslecellens utsläpp är vatten och överskott av Vätgas och överskotts Vätgasen recirkulerar och används igen. Det enda miljöfarliga med denna bränslecell är produktionen av Vätgasen som är ett av bränslena till bränslecellen. DMFC bränslecellens utsläpp är Koldioxid och Vatten så denna bränslecell är miljöfarlig på grund av utsläppen av Koldioxid som är den stora påverkan på den globala uppvärmningen. Men bränslet Metanol är inte så miljövänligt som används i denna bränslecell, SOFC bränslecellens utsläpp är Koldioxid, Vatten och överskotts Syre. Denna bränslecell är miljöfarlig på grund av utsläppen av Koldioxid som är den stora påverkan på den globala uppvärmningen. Ett av bränslet till SOFC bränslecellen är Syntesgas och det skapas av en blandning av gaserna Kolmonoxid och Vätgas och produktionen av vätgas är miljöfarlig. AFC bränslecellens utsläpp vatten och överskott av Syre det som påverkar miljön är produktionen av Väte för Vätgas är ett av bränslena till denna bränslecell.

11 MCFC bränslecellens utsläpp Koldioxid, Vatten, Överskott av Koldioxid och överskott av Syre som recirkulerar och används igen. Koldioxid som är den stora påverkan på den globala uppvärmningen. Ett av bränslet till MCFC bränslecellen är Syntesgas och det skapas av en blandning av gaserna Kolmonoxid och Vätgas och produktionen av vätgas är miljöfarlig. PAFC bränslecellens utsläpp är Vatten och överskott av Vätgas. Det enda miljöfarliga med denna bränslecell är produktionen av Vätgasen som bränsle till bränslecellen. Mina tankar kring produktionen av olika material som används till olika komponenter i bränslecellerna är miljöfarliga. På grund av att vid utbrytning av materialen så används fordon som förbränner t.ex Fossila bränslen som släpper ut Koldioxid. Koldioxid som är den stora påverkan på den globala uppvärmningen. Men även vid produktionen av dem olika komponenterna som används till bränslecellen har en miljöpåverkan vid t.ex Koldioxid utsläpp. Även produktionen av vissa bränslen som används till bränslecellerna är miljöfarliga t.ex. Vätgasen. Av dom sex olika bränsleceller så har vissa bränsleceller olika mycket miljöpåverkan. Så man måste försöka göra produktionen och utbrytningen av olika material mer miljövänliga. Men även bränslena till bränslecellerna t.ex Vätgas.

12 Nackdelar och fördelar med bränsleceller. Energinätverk skriver att nackdelar med bränsleceller är produktionen av dem olika bränslena som används till dem olika bränslecellerna. De bränslen som har en miljöpåverkan vid produktionen är Vätgas som är en av bränslena som används i PEMFC, AFC och PAFC bränslecellerna. Även Syntesgas som är en av bränslena som används SOFC och MCFC bränslecellerna har en miljöpåverkan vid produktionen. Metanolen som är en av bränslena som används som bränsle i DMFC bränslecellen har en miljöpåverkan vid produktionen så man måste effektivisera produktionen av dem olika bränslena till bränslecellerna så att miljöpåverkan vid produktionen minimeras. Bränsleceller har väldigt kort livslängd så man måste öka livslängden på bränslecellerna och kostnaden för bränsleceller är ännu för högt och det är tack vare dem dyra materialen som används i dem olika komponenterna i bränslecellen. En av orsakerna att vissa bränslecellerna är så dyra är för att Platina används som katalysatorn. Platina anses vara den dyraste av alla kommersiellt tillgängliga metaller. Storleken på bränslecellerna är en nackdel för dem är större än motsvarande batterier och motorer.

13 Fuelcelltoday skriver även om vissa specifika nackdelar som vissa bränsleceller har. PEMFC bränslecellens arbetstemperatur ligger under 100 grader Celsius och elektronerna är ädelmetallbaserade så då måste Vätet som används som bränslet vara rent. SOFC bränslecellens höga arbetstemperaturen som ligger runt 800ºC till 1000 tack vare den höga arbetstemperaturen så tar det längre tid att starta upp cellerna och att uppnå arbetstemperaturen. Bränslecellen måste vara konstruerad av robusta och värmebeständiga material och de måste skyddas för att förhindra värmeförluster. AFCS bränslecellens arbetstemperatur ligger runt cirka 70ºC. Men de första AFCS bränslecellernas arbetstemperatur låg runt cirka 100ºC och 250ºC och elektronerna är ädelmetallbaserade så då måste bränslet vara rent Väte MCFC bränsleceller så uppkommer nackdelar vid användning av en elektrolyt som är ett flytande ämne istället för ett ämne i fast form.

14 Energinätverk skriver att fördelar med bränsleceller är den höga verkningsgraden och i Energiteknik 1 faktaboken så skriver dom att verkningsgraden är närmare 70% av energin man tillför blir till elektricitet och om man även tar vara på värmen som uppstår under processen kan verkningsgraden närma sig runt 90%. Energinätverk skriver att vid arbete så är bränsleceller väldigt tysta men även vid arbete så har bränsleceller väldigt få rörliga delar i systemet. Bränsleceller har ingen minneseffekt när dom blir tankade. Minneseffekt menas t.ex att om batterier inte laddas ut helt innan de laddas igen så tappar de kapacitet med tiden men bränsleceller har ingen minneseffekt så dem tappar inte någon kapacitet.

15 Användningsområden för bränsleceller. I en rapport som är skriven av Elforsk och Energimyndigheterna så beskriver dem vars bränsleceller används i världen. I USA används bränsleceller som extra försörjning vid osäkra energiförsörjningar och särskilt i nordöstra och sydvästra USA där elnätet har frekventa problem bland annat på grund av överbelastningar. I USA, Tyskland och Japan så vill många forskningsinstitut och universitet vara i forskningsfronten och det är tack vare bränslecellsteknikens komplexitet. I Japan och Korea så är energipriserna väldigt höga och i dessa länder så är alla effektiva produkter som producerar el och värme väldigt intressanta och däribland bränsleceller. I Vissa länder har bränsleceller placerats ut i större skalor så har det förenats med i någon form av målinriktat stödprogram. I t.ex. USA så finns det ett investeringsstöd för de flesta typer av bränsleceller. Det finns ett mångårigt målinriktat stödprogram i Japan för mindre stationära bränsleceller. Detta stödprogram i Japan har varit väldigt framgångsrikt. I Japan och USA används bränsleceller som kraftvärmeanläggningar på flera bryggerier. Bränsleceller används även som backup-system på flera sjukhus i USA och Tyskland. Olika företag runt om i världen försöker ersätta förbränningsmotorn i olika fordon med bränsleceller för att det är ett miljövänligare alternativ.

16 Mina tankar kring användningsområdena för bränslecellerna runt om kring i världen. Är att USA, Tyskland och Japan ligger i täten för användningen för bränsleceller inom många olika specifika användningsområden. Om andra länder ser vilka användningsområden USA, Tyskland och Japan använder bränslecellen och ser att bränslecellens blir bättre och effektivare så kanske mer länder satsar på att använda bränsleceller som USA, Tyskland och Japan har gjort. Desto mer man ökar bränslecellens användningsområden så utvecklas bränslecellen så att om man försöker forska fram billigare material att använda till bränslecellens komponenter. Så att även länderna med sämre BNP kan börja investera bränsleceller inom olika användningsområden. Det är även riktigt bra att olika fordons företag försöker ersätta förbränningsmotorn med bränsleceller för bränsleceller är mer miljövänlig än en förbränningsmotor.

17 I en rapport som är skriven av Elforsk och Energimyndigheterna så beskriver dem vars bränsleceller används i Sverige. I Sverige har bränsleceller inte haft någon större prioritet. För Sverige har inte samma problem som måste lösas som t.ex. USA måste lösa. För USA har problem med frekventa strömavbrott men i Sverige har vi inte samma problem som USA. I Japan och Korea så är energipriserna höga och i Sverige är inte energipriserna så höga så Sverige behöver inte lösa dessa problem som Japan och Korea måste lösa. Tack vare att Sverige inte har samma problem som andra länder så har inte bränsleceller haft något fokus hos myndigheter och offentliga verksamheter och i Sverige har intresset för bränsleceller varit svagt men situationen kan förändras av flera olika specifika situationer. Men i i Sverige finns det bränsleceller man kan köpa för att ladda telefonen eller att använda för privata bruk. Men det finns många användningsområden man kan använda bränsleceller inom i Sverige och några exempel är att man kan använda det i fordon till Back up vid strömavbrott.

18 Bränslecellens framtid. Mina tankar om framtidens bränsleceller är att bränslecellens tillverkningskostnad kommer att sänkas för materialet i komponenterna som finns i bränslecellerna i dagens nuläge är ännu för dyra. Man måste forska fram andra material som är billigare än dagens material och att det nya materialet som forskas fram måste vara bättre eller ha samma kapacitet som det äldre och dyrare materialet. Ett exempel på ett dyrt material i bränslecellen är komponenten katalysatorn som består av materialet Platina. Platina är den dyraste, kommersiellt tillgängliga metallen. Man har forskat fram ett billigare alternativ som kan användas som en katalysator. Det är katalysator har en kärna av en guld- och kopparlegering som täcks av ett tunt lager platina. Materialet som ska användas till en Katalysator måste kunna fördela vätgasens protoner och elektroner och även klarar den sura miljön i bränslecellen. Mina tankar kring vilka användningsområden bränslecellen kan ha i framtiden är stora. För bränslecellen i dagens läge har många positiva sidor ex hög verkningsgrad, Bränsleflexibilitet och medans forskarna förbättrar bränslecellerna så kommer bränslecellen att förbättras och mer positiva sidor att framträda. Man kommer kunna använda bränsleceller till att driva alla sorters fordon.användningsområdena för bränsleceller är alltså i det närmaste oändliga. Det stora genombrottet kommer dock först när man lyckats göra tekniken mer tillförlitlig

19 Källförteckning: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). History. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies PEMFC. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies DMFC. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies SOFC. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies AFC. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies MCFC. URL: Fuelcelltoday. (Publicerings datum uppges ej). Technologies PAFC. URL:

20 Fuelcelltoday.(Publicerings datum uppges ej). About-fuel-cells introduction. URL: Maria Saxe. 09/ Bränsleceller. Energinätverk Sverige. Bengt Ridell. Mars Användningsområden för bränsleceller. Elforsk. Frid Johnny. (2011). Energiteknik 1 Faktabok. Malmö. Gleerups Utbildning AB. Bildkällor: Bild 1.

21

22 Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Johan Ylikiiskilä johan.ylikiiskila@gmail.com Linnea Rading linnea.rading@telia.com 28 september 2010 Innehåll 1 Inledning 2 2 Frågeställning

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Vad är en bränslecell? En bränslecell kan liknas vid ett batteri. Till bränslecellens poler kan man ansluta en

Läs mer

Framsida (Rubrik) Namn: Anders Esping. Klass: TE14B. Datum: 2/3-15

Framsida (Rubrik) Namn: Anders Esping. Klass: TE14B. Datum: 2/3-15 Namn: Anders Esping Framsida (Rubrik) Klass: TE14B Datum: 2/3-15 Abstract I chose to write about fuel cells because I m interested in the environment and fuel cells seemed like a great option for the future

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Bränslecellen - och dess utveckling ENERGIFYSIK B

Bränslecellen - och dess utveckling ENERGIFYSIK B Bränslecellen - och dess utveckling ENERGIFYSIK B Fredrik Qvillberg Hannes Hellsborn 31 maj 2005 Göteborgs Universitet Abstract The first fuel cell was built early in the 19th century. In this time the

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10

Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10 Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10 David Wadst M04 Gustav Lindberg M04 Handledare: Svend Frederiksen Inledning Dagens miljödebatt domineras av rapporter om skenande

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Arbete TD9 Bränslecell

Arbete TD9 Bränslecell Arbete TD9 Bränslecell 1 INLEDNING Energi- och klimatoron har under 2000-talet ställt välfärdssamhället inför en betydande utmaning: elproduktionen måste bli effektivare och renare. En av de mest lovande

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Mohsen Assadi Januari 2008 Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007 - Stationära fastoxidbränsleceller

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecelle Anodmaterial: Porös Ni (5-10% Cr el Al) n

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs)

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Period: 2014-01-01 till 2017-06-30 Huvudmotagare: Chalmers

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

- pusselbitar i det förnybara energisystemet. Foto: Bjørn Simonsen. Vätgas och bränsleceller

- pusselbitar i det förnybara energisystemet. Foto: Bjørn Simonsen. Vätgas och bränsleceller - pusselbitar i det förnybara energisystemet Foto: Bjørn Simonsen Vätgas och bränsleceller Vätgas en viktig del i framtidens energisystem Vätgas är en av de viktiga pusselbitarna i övergången från fossila

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecellen Anod: Porös Ni (5-10% Cr el. Al) H 2 +CO 3 2-

Läs mer

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Göran Lindbergh, Rakel Wreland Lindström, Lars Hildebrandt KTH Skolan för kemivetenskap Tillämpad elektrokemi Bränslecellsseminarium 2010 Stockholm,

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

EXAMENSARBETE. Användning av bränslecellsbil i undervisning

EXAMENSARBETE. Användning av bränslecellsbil i undervisning EXAMENSARBETE 2006:115 Användning av bränslecellsbil i undervisning En studie om modell användning i undervisningssyfte Bert-Erik Andersson Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Projektrapport ENERGITEKNIK: VÄTGASSAMHÄLLET

Projektrapport ENERGITEKNIK: VÄTGASSAMHÄLLET Projektrapport ENERGITEKNIK: VÄTGASSAMHÄLLET Patrik Olsson Ann-Charlotte Boding 1 juni 2005 Sammanfattning Detta projekt handlar om hur ett framtida samhälle, baserat på vätgasgenererad energi skulle kunna

Läs mer

En introduktion till Bränsleceller

En introduktion till Bränsleceller En introduktion till Bränsleceller Erik Johansson Energivetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Februari 2015 Om mig Examen Energiteknik Umeå Universitet 2010 Exjobb i Vancouver, simulering av bränsleceller

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv

Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv Projektarbete i kursen Energisystem 10p ES033 Miljövetenskap, Göteborgs universitet 2002-04-03 Handledere: Johan Swahn, Fysisk resursteori, Chalmers/GU Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Vätgas och bränsleceller

Vätgas och bränsleceller FMTS Krigsvetenskap fortsättningskurs 2009-04-29 YOP 06-09 Mark självständigt arbete Kd Henrik Nilsson PYO360 Vätgas och bränsleceller Ny energi för Försvarsmakten? Metodhandledare: Lars Håkansson, FMTS

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bränsleceller i taktisk enhet.

Bränsleceller i taktisk enhet. Mj Jan Ohlson 10-12-17 Författare Förband Kurs mj Jan Ohlson Lv 6 Handledare övlt Michael Reberg, kmd Nils Bruzelius Uppdragsgivare Beteckning Kontaktman. Fuel cells in military units. Abstract In the

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Vätgas som energibärare

Vätgas som energibärare Vätgas som energibärare En översikt av vätgasanvändning i bränsleceller Toni Lupala Examensarbete för ingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för maskin- och produktionsteknik Raseborg 2011 EXAMENSARBETE

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå VÅG OCH TIDDVATTEN bild:1 Wincent.Grönlund klass: EE1c El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå Hej jag heter Wincent Grönlund Jag fick till uppgift att skriva om våg och tidvatten kraft.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen...

Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer Ett globalt problem... Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Kraftig ökning av antalet bilar.. Global reduktion

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bränsleceller användningsområden

Bränsleceller användningsområden Bränsleceller användningsområden Elforsk Seminarium 2010-02-11 Bengt Ridell Grontmij AB Positiva egenskaper för bränsleceller Hög verkningsgrad även vid lägre effekter Bränsleflexibilitet, möjligheter

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Skolan för kemivetenskap Smältkarbonatbränslecellen, MCFC Anod:

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Udvikling Status - Internationale aktiviteter

Udvikling Status - Internationale aktiviteter Udvikling Status - Internationale aktiviteter Vancouver Large bus station US-California Public stations: 20 stations (2013) 68 stations (2015) US-East Coast Multiple private stations Europe Proposed EU

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer