Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer. Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen..."

Transkript

1 Polymerer för avancerade teknologier: Jon- och protonledande polymerer Ett globalt problem... Begränsad och avtagande tillgång på fossila bränslen... Kraftig ökning av antalet bilar.. Global reduktion av koldioxidutsläpp önskvärd Antalet bilar (miljoner stycken) världens bilpopulation Årtal

2 Det våras för bränslecellen! -elektrokemisk förbränning av vätgas Fördelar: Energimässigt effektiv (~2 ggr mer än förbränningsmotorn) Inga emissioner Stor flexibilitet i valet av energikälla Inga rörliga delar En jämförelse mellan bränslecellen och förbränningsmotorn: Drivkälla Effektivitet Utsläpp (g/km) (%) S2 C kolväten NX Förbränningsmotor 10 Bränslecell _ _ C lika energikällor för framställning av vätgas kolväten vatten e- e- e- e- e- e- e- e- biomassa H 2 H 2 2 bränsleceller e-ee- e-

3 Exempel på applikationer PLYMER MEMBRANE Polymerbränslecellens funktion cellspänning: ~0.7 V temperatur: ~70 o C effektivitet: 40-50%

4 Av bränsleceller byggs stackar Cell Stack kw Elmotor Vätgaslagring Systemkomponenter Stack med bränsleceller Bränslecellsystemet...

5 Generella krav på ett membran för bränsleceller Hög Hög kemisk kemisk och och termisk termisk stabilitet stabilitet God God gasbarriär gasbarriär (H ( and 2 and 2 ) 2 ) Elektronisk Elektronisk isolator isolator Membran Elektrodkompatibilitet Billig Billig att att producera producera Hög Hög mekanisk mekanisk styrka styrka Kontrollerad Kontrollerad vattenupptagning vattenupptagning Hög Hög protonledning protonledning Bränslecellsmembran multifunktionella material!

6 Protonledande polymerer Vad är det? Protonledande polymerer är uppbyggda av jonomerer, dvs polymerer som innehåller sura (Brønsted) grupper i strukturen. Molekylär struktur hos perfluorinerad Nafion TM jonomer CF CF 2 2 x CF 2 CF y CF 2 CF CF 3 CF S H m 2 n 3 sidokedja huvudkedja sulfonsyra (stark) Exempel på alternativ jonomer: sulfonerad polysulfon S 2 n S 3 H Protonledande polymerer Hur fungerar de? Nafion TM CARTN Strukturen hos Nafion TM -membranet vid ökande vattenhalter Protolys och protontransport S 3 H H H

7 Syntes av en protonledande polymer genom stegvis polymerisation H H n F S F (x n) (y n) H H S Na 3 1. potassium carbonate NMP/toluene, 140 oc 2. NMP, 190 o C S x S y n S Na 3 Sulfoneringsgraden på polymeren regleras med förhållandet mellan x och y (x y = 1). Egenskaper hos protonledande membran S x S y n S Na 3 Protonledning (S cm -1 ) Vattenupptag (vikts-%) Mol-% sulfonerad monomer Mol-% sulfonerad monomer

8 Litium-polymerbatteriets funktion anod, litiumfolie Polymerelektrolytmembran * # katod, metalloxid Litium-polymerbatteriets uppbyggnad 100 µm isolator anod, litiumfolie polymerelektrolyt katod, metalloxid strömtilledare, aluminiumfolie Batterirulle

9 Generella krav på det jonledande elektrolytmembranet Mekanisk Mekanisk stabilitet stabilitet - deformabilitet deformabilitet Adhesion Adhesion till till elektroderna elektroderna Membran Hög Hög (litium) (litium) jonledning jonledning Elektronisk Elektronisk isolator isolator Termisk Termisk stabilitet stabilitet Elektrokemisk Elektrokemisk stabilitet stabilitet lika typer av elektrolyter Fasta polymerelektrolyter (salt polymer) - polymeren måste lösa saltet Gelelektrolyter (salt polymer lösningsmedel) - lösningsmedlet löser saltet Singeljon -elektrolyter - saltet finns inbyggt i polymeren

10 lika litium salter Bildning av polymer-salt komplex en process i vilken några av de elektrostatiska interaktioner i saltet ersätts av interaktioner mellan joner (katjoner) och polymeren. salt: polymer: Upplösningsprocess polymer-salt komplex: litiumklorid litiumhexafluorofosfat litiumbistrifluorometansulfonimidat Lösligheten av salt underlättas av att anjonens laddning är de-lokaliserad. Jonledning i fasta polymerelektrolyter σ i i =Σ =Σn i q i i m i i i n i i effektivt effektivt antal antal joner joner q i i elektrisk elektrisk laddning laddning m i -jonmobilitet i -jonmobilitet Jonledning genom koordinering och segmentrörlighet i amorfa faser t t Hög Hög segmentrörlighet segmentrörlighet Hög fraktion fraktion fri fri volym volym Låg glasövergångstemperatur

11 Elektrolyter baserade på polyetenoxid (PE) H H C C H H Fenton et al., Polymer, 1973 n low low rotationsbarriär rotationsbarriär () () hög högdielectrisk dielectriskkonstant konstant () () dålig dåligmekanisk mekaniskstyrka styrka (-) (-) semi-kristallin semi-kristallin (-) (-) Typiskt: Typiskt: glasövergångstemeratur ~ ºC ºC smältpunkt smältpunkt ~ ºC ºC kristallinitet kristallinitet ~ % Ökande saltkoncentrationer: ökande antal laddningsbärare minskande tendens till kristallisation ökande glasövergångstemperatur Gelelektrolyter Elektrolytlösningar Elektrolytlösningar bundna bundna av av polymerer polymerer (t (t ex ex PMMA PMMA PE) PE) polymerkedjor lösning av ett salt i ett lösningsmedel Typiska lösningsmedel: Höga Höga jonledningar jonledningar uppnås uppnås Problem Problem med med flyktighet, flyktighet, läckage, läckage, stabilitet stabilitet DMC EC PC

Strukturella kompositbatterier För bränsleeffektiva fordon

Strukturella kompositbatterier För bränsleeffektiva fordon Strukturella kompositbatterier För bränsleeffektiva fordon Johanna Xu 1, Johan Hagberg 2, Niklas Ihrner 2, Wilhelm Johannisson 2, Simon Leijonmarck 2, Steffen Jeschke 3 Mats Johansson 2, Patrik Johansson

Läs mer

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs)

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Period: 2014-01-01 till 2017-06-30 Huvudmotagare: Chalmers

Läs mer

Högkoncentrerade elektrolyter

Högkoncentrerade elektrolyter Högkoncentrerade elektrolyter Viktor Nilsson Doktorandprojekt 2015-2020, Batterifondsprogrammet Patrik Johansson, Chalmers Tekniska Högskola Kristina Edström, Uppsala Universitet Energirelaterad Fordonsforskning

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Bränsleceller Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Innehållsförteckning: Historian bakom bränslecellen...sid 2-3 Hur utvinner man energi från bränsleceller?...sid 4-6 Vilka energiomvandlingar

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

Arbete TD9 Bränslecell

Arbete TD9 Bränslecell Arbete TD9 Bränslecell 1 INLEDNING Energi- och klimatoron har under 2000-talet ställt välfärdssamhället inför en betydande utmaning: elproduktionen måste bli effektivare och renare. En av de mest lovande

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00

Läs mer

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Göran Lindbergh, Rakel Wreland Lindström, Lars Hildebrandt KTH Skolan för kemivetenskap Tillämpad elektrokemi Bränslecellsseminarium 2010 Stockholm,

Läs mer

Mistras bränslecellsprogram

Mistras bränslecellsprogram Mistras bränslecellsprogram 2003-2006 SYNTESRAPPORT Slutrapport för etapp 2 Mistras bränslecellsprogram 2003-2006 SYNTESRAPPORT Slutrapport för etapp 2 Programvärd: KTH SUMMARY: Mistras fuel cell programme

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 30 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 30 poäng på examen. Biopolymerteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41KO7C Bt3 Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 20 december 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Salt-pappersbatterietframtidens. Carl Johan Rydh 2011-04-13

Salt-pappersbatterietframtidens. Carl Johan Rydh 2011-04-13 Salt-pappersbatterietframtidens koncept? Carl Johan Rydh 2011-04-13 Vem är Carl Johan Rydh? 2004: Doktorsavhandling vid Chalmers: Miljöbedömning av batterisystem 2004-2010: Utvecklingsingenjör vid batterifabriken

Läs mer

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola FFI projekt Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller- APU för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Jan-Erik Svensson Energi och material Institutionen

Läs mer

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier

Läs mer

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10

Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10 Vätgassystem visioner och realism Rapport inom energitransporter MVKN10 David Wadst M04 Gustav Lindberg M04 Handledare: Svend Frederiksen Inledning Dagens miljödebatt domineras av rapporter om skenande

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecellen Anod: Porös Ni (5-10% Cr el. Al) H 2 +CO 3 2-

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL! TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig

Läs mer

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Johan Ylikiiskilä johan.ylikiiskila@gmail.com Linnea Rading linnea.rading@telia.com 28 september 2010 Innehåll 1 Inledning 2 2 Frågeställning

Läs mer

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier Första urladdningen Första uppladdningen TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier Daniel Brandell, Kristina Edström (ledare), Torbjörn Gustafsson, Leif Nyholm, Ruijun Pan, Maria Strömme,

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Framsida (Rubrik) Namn: Anders Esping. Klass: TE14B. Datum: 2/3-15

Framsida (Rubrik) Namn: Anders Esping. Klass: TE14B. Datum: 2/3-15 Namn: Anders Esping Framsida (Rubrik) Klass: TE14B Datum: 2/3-15 Abstract I chose to write about fuel cells because I m interested in the environment and fuel cells seemed like a great option for the future

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Bränslecellen det uthålliga batteriet. Årsrapport för 2008 från Mistras bränslecellsprogram

Bränslecellen det uthålliga batteriet. Årsrapport för 2008 från Mistras bränslecellsprogram Bränslecellen det uthålliga batteriet Årsrapport för 2008 från Mistras bränslecellsprogram MISTRAs Bränslecellsprogram Årsrapport för 2008 andra året i fas 3 Förord 2008 har varit ett spännande år. Äntligen

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6

Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6 Tillståndsmaskin (Tillståndsdiagram) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case Hållbar utveckling Framdrivning av elbilar och

Läs mer

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se 1 Innehåll Kort teori Potentialkartering Linjär polarisationsresistansteknik 2 Teori Jonledare:

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Kontrollfråga: Redogör i detalj för de antaganden som de ideala reaktormodellerna sats-, tank- och tubreaktor är baserade på.

Kontrollfråga: Redogör i detalj för de antaganden som de ideala reaktormodellerna sats-, tank- och tubreaktor är baserade på. Förslag på några kemitekniklaborationer med energianknytning som kan vara lämpliga för utveckling till distansutbildningslaborationer, av Christopher Sylwan, Kemiteknik, KTH, den 24/10 2003. (Med anledning

Läs mer

Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan

Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan Bakgrund och syfte Uppdrag från Energimyndigheten och Trafikverket: Totala CO 2 -utsläpp från dagens

Läs mer

Rengöring. Vid inventeringar ca 75% i behov av rengöring

Rengöring. Vid inventeringar ca 75% i behov av rengöring Rengöring Vid inventeringar ca 75% i behov av rengöring Smuts fett och partiklar från luften, fingeravtryck, många plaster alstrar statisk elektricitet nedbrytningsprodukter: ex. ftalatmjukgörare som migrerar

Läs mer

Kap. 7. Laddade Gränsytor

Kap. 7. Laddade Gränsytor Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Litiumbatterier, är de så farliga som vi tror? Petra Andersson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Litiumbatterier, är de så farliga som vi tror? Petra Andersson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Litiumbatterier, är de så farliga som vi tror? Petra Andersson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Fire Research Sverige (ca 100 personer): Borås Lund, Västerås, Umeå, Göteborg, Jönköping, Karlstad

Läs mer

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann Förbränning En kort introduktion 2016-01-21 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel. Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Högtemperaturlitiumbatterier för fordonstillämpningar

Högtemperaturlitiumbatterier för fordonstillämpningar Högtemperaturlitiumbatterier för fordonstillämpningar Projekt: Högtemperaturlitiumbatterier (HT-LiB): Från grundforskning till fordonsimplementering Tid: 2013-12-01 2017-06-30 (slut) Partners: Chalmers,

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv

Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv Projektarbete i kursen Energisystem 10p ES033 Miljövetenskap, Göteborgs universitet 2002-04-03 Handledere: Johan Swahn, Fysisk resursteori, Chalmers/GU Kartläggning av fordonsbränslen ur hållbarhetsperspektiv

Läs mer

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?

Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de? Bioelektriska signaler E. Göran Salerud ilka är de? ad menas med att mäta biopotentialer EG EMG EEG EOG Hur stor potential? 1 m

Läs mer

Integrering av vätgas och syntesgas med befintliga biogasanläggningar

Integrering av vätgas och syntesgas med befintliga biogasanläggningar Integrering av vätgas och syntesgas med befintliga biogasanläggningar möjligheter till ökad biogasproduktion och minskade uppgraderingskostnader RAPPORT U2013:13 ISSN 1103-4092 förord Vätgas och koldioxid

Läs mer

Batterier och bränsleceller för en bättre miljö Årsrapport 2000

Batterier och bränsleceller för en bättre miljö Årsrapport 2000 Batterier och bränsleceller för en bättre miljö Årsrapport 2000 Vision över lokal övervakning av distribuerad energigenerering Koncept från Ericsson för framtida mobilsystem Atomiserat nickel metallhydridpulver

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök

Läs mer

Nya mjuka material för bränsleceller

Nya mjuka material för bränsleceller Slutrapport för projekt 07-181 Nya mjuka material för bränsleceller Aleksandar Matic och Per Jacobsson Chalmers tekniska högskola 2009-11-25 Aleksandar Matic APPLIED PHYSICS Chalmers University of Technology

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Skolan för kemivetenskap Smältkarbonatbränslecellen, MCFC Anod:

Läs mer

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Mohsen Assadi Januari 2008 Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007 - Stationära fastoxidbränsleceller

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner. Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas Emma Björk Nanostrukturerade material 2 Vad är nanoteknologi? Nano betyder miljarddel, 1 nm= 0.000 000 001 m (ett hårstrå är ca 50 000 nm tjockt) Nanoteknologi:

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB! Biomassa, in Metanol, ut 111 MW 43 ton/tim 74 MW 315 ton/dag!!kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör Foto: Lars Nlsson Fotomontage: Structor!!1 600 delägare

Läs mer

En introduktion till Bränsleceller

En introduktion till Bränsleceller En introduktion till Bränsleceller Erik Johansson Energivetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Februari 2015 Om mig Examen Energiteknik Umeå Universitet 2010 Exjobb i Vancouver, simulering av bränsleceller

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

EXAMENSARBETE. Användning av bränslecellsbil i undervisning

EXAMENSARBETE. Användning av bränslecellsbil i undervisning EXAMENSARBETE 2006:115 Användning av bränslecellsbil i undervisning En studie om modell användning i undervisningssyfte Bert-Erik Andersson Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Miljö och framtid för flygmotorer

Miljö och framtid för flygmotorer Miljö och framtid för flygmotorer Möte med Arlandarådet Anders Lundbladh, 26 januari 2018 GKN i Sverige GKN Aerospace Engine Systems GKN plc 58 000 anställda Verksamhet i mer än 30 länder Verksam inom

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING

AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING EHSAN B. HAGHIGHI Fil. dr., värmespecialist Dantherm Cooling AB CHRISTIAN SAKSTRUP SENIOR PROJEKTLEDARE,

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer