Unga föräldrars mammagrupp

Transkript

1 Jag tänkte att det bara var jag i hela Kungsbacka som ska ha barn så här tidigt Utvärdering av projekt Unga föräldrars mammagrupp - Stella Nova - 1

2 Utvärderingen är gjord av: Jessica Gustafsson Folkhälsoavdelningen Foto: Josefine Carlson Landstinget Halland April

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Syfte...5 Metod...5 Design...5 Projekt Unga föräldrar...5 Urval...6 Datainsamling...7 Bearbetning av data...7 Etik...7 Resultat...8 Samhörighet...8 Annan fas i livet...8 Skapar stöttande nätverk...9 Inte ensam...10 Behov av en ung mammagrupp Stöd...12 Från gruppledarna...12 Från deltagare...12 Förberedelse inför att bli mamma...13 Ökad kunskap genom resurspersonerna...13 Trygghet...14 Träffa andra i samma situation...14 Öppenhet...15 Träffarnas innehåll och struktur...16 Att bara få vara...16 Förslag på innehåll...16 Utvecklingsmöjligheter...18 Vill fortsätta efter barnet fyllt ett år...18 Analys...19 Källor...20 Bilaga 1 (Program för gruppen Unga föräldrar)

4 Bakgrund Unga kvinnor i Sverige föder få barn jämfört med andra länder. Barn födda av unga mammor motsvarar ca 2 procent av alla födslar i Sverige var 22 stycken gravida under 23 år (1) i Kungsbacka kommun. Det finns få svenska studier om att vara ung och gravid och ung förälder. De studier som finns är ofta avgränsade till tonårsgraviditeter och tonårsföräldrar. Tonårsfödslar, d v s att få barn under tonåren, har minskat i Sverige de senaste 30 åren från 7,1 procent till 1,9 procent (2). Andelen tonårsfödslar har ett samband med politiska system, kulturella normer, socioekonomiska faktorer och hälso- och sjukvårdssystemet i landet. Länder där det finns en accepterande attityd till tonåringars sexualitet, där preventivmedel tillhandahålls och abort tillåts utan föräldrars godkännande förekommer generellt ett betydligt lägre antal ungdomsgraviditeter (3). Nationella och internationella studier visar att barnafödande i tonåren är associerat med långdragna sociala problem och hälsoproblem för mamman och barnet (2,4). Unga mammor har jämfört med äldre mammor generellt en lägre utbildningsnivå, har svårare att få fast anställning, utsätts för stress, är oftare ensamstående, får många barn, är oftare beroende av den sociala välfärden, utsättas för stress och har en ökad risk att dö en förtidig död p g a blivit utsatta för våld. Flertalet studier visar att unga mammor och deras barn oftare har av psykiska, sociala och ekonomiska svårigheter (3). Unga mammor kan konfronteras med en s k motstridig utvecklings kris. De utvecklar sin egen identitet samtidigt som de ska utveckla en identitet som förälder. Denna utvecklingskris har visat sig kunna begränsa den unga mammans möjligheter att vara emotionellt tillgänglig till spädbarnet (5,6). Studier visar att unga mammor oftare rapporterar depressiva symptom. Anledningen till högre andel depressioner tros b la bero på att unga mammor oftare har ett mindre socialt nätverk och socialt stöd samt lägre självkänsla än tonåringar utan barn. Lägre självkänsla kan påverka det sociala nätverket (2,7). Stöd från familj, vänner, partner och hälsoprofession är skyddsfaktorer mot de riskfaktorer de unga mammorna och deras barn utsätts för. Flertalet studier visar att det sociala stödet är av stor vikt för att det unga föräldraskapet ska få ett positivt utfall och vara hanterbart (6,8) till hösten 2005 genomfördes ett projekt med en ung mammagrupp, i Kungsbacka, i samverkan mellan kommunen och primärvården i Kungsbacka. Projektet började samarbeta med öppna förskolan hösten Gruppledare var förskollärare och BVCsjuksköterskor. Från 2004 tills projektet avslutades 2005 finansierades projektet helt av Kungsbacka kommun. Träffarna genomfördes en gång i veckan, två timmar per tillfälle. Mammorna fick delta i gruppen från graviditeten tills barnet var 1 år. Projektet utvärderades av två studenter från Högskolan i Halmstad vårterminen Utvärderingen visade att stödgrupper till unga mammor inte enbart underlättar graviditeten och att vara förälder utan gav även de unga mammorna empowerment (9). 4

5 Syfte Syftet med utvärderingen är att belysa de unga mammornas upplevelse och erfarenheter av att delta i projektet Unga föräldrars mammagrupp. Metod Design En upptäckande och beskrivande design utifrån en kvalitativ innehållsanalys valdes för att fokus på utvärderingen sätts på de unga mammornas och gruppledarnas egna upplevelser och erfarenheter av att medverka i projekt Unga föräldrars mammagrupp (10,11). Projekt Unga föräldrar Under 2008 såg Kungsbackanämnden ett behov av att starta ett projekt riktat mot unga föräldrar. I bakgrunden fanns att det tidigare bedrivits ett lyckat projekt i Kungsbacka för unga mammor som lades ner ett par år tidigare, se bakgrund. Folkhälsoutvecklaren gavs i uppdrag att göra en projektplanering. En förankringsprocess ägde rum och det ledde till i en samverkan mellan Folkhälsa Kungsbacka på uppdrag från Kungsbackanämnden med MVC, BVC, Familjehuset och Öppna förskolan. Även Ungdomsmottagningen erbjuds att vara med och samverka inom projektet. Avsikten med projekt Unga föräldrar är att utveckla stödet till unga föräldrar och att projektet sedan kan implementeras i ordinarie verksamhet. Projekt Unga föräldrar är uppbyggt på två gruppverksamheter - en för unga mammor under 22 år och en för pappor som väntar eller har barn med en ung mamma. I december 2008 startade unga mammagruppen som en del i projekt Unga föräldrar. Den unga mammagruppen träffas en gång i veckan och varje tillfälle är två timmar. Gruppledare är två förskolelärare och två BVCsjuksköterskor. Det är samma gruppledare vid varje tillfälle. 5

6 Varannan vecka kommer en resursperson till mammagruppen och ger en fördjupad kunskap inom ett område. Resurspersonerna medverkar i en timma. Papporna till de unga mammornas barn är välkomna att delta när det är en resursperson är inbjuden. Den andra timman diskuteras aktuella händelser, ofta i samband med fikat. Exempel på områden som resurspersonerna talar om: Hjärt- och lungräddning för barn Ekonomi Matlagning Den andra veckan är oplanerad för att ge de unga mammorna möjlighet att umgås och diskutera. Här finns det även utrymme för BVC sjuksköterskorna att ta upp ämnen som tas upp i ordinarie föräldragruppsverksamhet. Mammorna får möjlighet att ge barnet babymassage. Träffarna avslutas med en sångsamling, se bilaga 1 för exempel på program för Rekryteringen till projekt Unga föräldrar görs genom att MVC meddelar när en gravid under 22 år skrivs in. Tjejen får börja i gruppen medan hon är gravid och är med i gruppen tills barnet fyller ett år. När barnet fyllt ett år avslutas den unga mammans deltagande i gruppen. Från det att projektet startade till att utvärderingen påbörjades, hade 28 tjejer erbjudits att delta i projekt Unga föräldrars mammagrupp. Projektet Unga föräldrar har en helhetssyn på den unga familjen. Då det tidigare funnits en ung mammagrupp i Kungsbacka blev det mest fokus på den gruppen till en början. Ett försök har gjort från hösten 2009 att stötta blivande/nyblivna pappor, i en egen pappagrupp, med manlig gruppledare. Projekt Unga föräldrars pappagrupp kommer att utvärderas separat. Urval Urvalet är unga mammor som deltagit eller deltar i gruppverksamheten samt gruppledarna. Totalt genomfördes fyra fokusgrupper. Fyra fokusgruppintervjuer valdes för att få ett brett perspektiv på mammagruppens betydelse beroende på hur länge man deltagit i gruppen. Fokusgrupperna delas in följande: Gravida unga kvinnor Mammor med barn upp till ett år Unga mammor som slutat i gruppen för att barnet fyllt ett år Gruppledarna Fokusgruppintervjuer hade tre till fem deltagare i varje grupp. 6

7 Datainsamling Syftet är att belysa de unga mammornas upplevelse och erfarenheter av att delta i projektet Unga föräldrar och därför har reflexiva fokusgruppsintervjuer valts. Intervjuerna utgår från ett antal öppna ingångsfrågor som tar upp olika aspekter av syftet. De spelas in på band för att kunna skapa en så reflexiv och dynamisk intervjusituation som möjligt (11,12). Bearbetning av data Bearbetningen av intervjuerna utgår från analysmetoden kvalitativ innehållsanalys (13,14). Analysen syftar till att beskriva innehållet som framkommer av fokusgruppintervjuerna. Intervjuerna skrivs ner ordagrant och genomläses noggrant. I texterna identifieras meningsbärande enheter som är textavsnitt som redogör för syftet med utvärderingen och är tillräckligt informationsrikt för att lyftas ur sitt sammanhang. Från de meningsbärande enheterna framkommer kategorier. Av kategorierna bildas sedan teman. Detta kategorisystem står sedan till grund för rapportskrivningen (13). Etik Hänsyn tas till de unga mammornas olika livssituationer genom att skriftligt och muntligt informera om att deltagandet baseras på att frivillighet och att de kan avsluta när som helst. Intervjuerna behandlas konfidentiellt och banden förstörs efter att de skrivits av och texterna avkodas så att ingen av de unga mammorna kan identifieras. 7

8 Resultat I resultatet redovisas vad som framkom av den kvalitativa innehållsanalysen. Ur analysen framkom fem teman med ett antal kategorier under varje tema som visade på fokusgruppsgruppernas upplevelse och erfarenhet av att deltagit i projekt Unga Föräldrars unga mammagrupp. De fem temana var samhörighet, stöd, trygghet, utvecklingsmöjligheter, träffarnas struktur och innehåll. Samhörighet Under fokusgrupperna framkom att det fanns en upplevd samhörighet som gjorde gruppen speciell och meningsfull att gå till. Den uppfyllde ett tomrum och ett behov av få en tillhörighet och ett meningsfullt sammanhang. Det är väl det som gör gruppen speciell - samhörigheten. Annan fas i livet Vissa av mammorna beskrev att de känt ett utanförskap i andra former av föräldragrupper. Det förklarades av att de inte kände att de hade något gemensamt med de äldre mammorna då de var i en annan fas i livet. De hade helt andra problem. De unga mammorna delade liknade upplevelser och erfarenheter av att vara ung gravid och mamma i Kungsbacka. De hade en mer liknade livssituation än vad de upplevde att de hade med äldre mammor. Nej, och sedan känner jag att det är ju så många som är äldre än vi är. De pratar ju inte om samma saker som vi här. Och de pratar knappt med en heller. 8

9 Skapar stöttande nätverk Ett återkommande tema i samtliga fokusgrupper var att de ansåg att de fått nya vänner eller att gruppen skapade möjlighet att få nya vänner. Mammorna som avslutat sitt deltagande sedan deras barn fyllt ett år menade att de fått nya vänner efter att de deltagit i projektet. Man träffar också andra som man kan umgås med annars när man är föräldraledig och så. Det samtalades om att det var viktigt att de fick vänner som var i samma ålder och som hade barn. Deras vänner hade generellt sett inte barn vilket gjorde att de inte var hemma på dagarna. På kvällarna hade de unga mammorna svårt att träffa vännerna. Nej, men man har alltså träffat många - som man kan umgås med utanför också. Alltså som är i samma ålder och har barn. Mammorna som slutat i gruppen har fortsatt att träffas. De menade dock att de till viss del hade glidit ifrån varandra. De upplevdes som ett hinder att de inte längre har en naturlig arena att träffas på. Att de bodde långt ifrån varandra och inte trivdes fullt ut på Öppna förskolan vilket gjorde att de inte träffades så ofta som de hade velat. Efter att barnen fyllt ett år har de träffats och promenerat, gått på öppna förskolan och badat vid ett enstaka tillfälle. Ja, jag har träffat några, några gånger, det har jag gjort, några stycken. Vi har varit ute och gått och så där med barnen. Det är vi som inte har fått vara med här då som har gjort det. Gruppledarna var en viktig del i det stöttande nätverket som mammagruppen utgjorde. 9

10 Gruppledarna betonade att det märktes att de gravida och mammorna ansåg att det var viktigt att komma till mammagruppen. Men det roliga är ju att de tycker ju ändå att det är viktigt att komma hit. Det gör de. Det märker man ju. Inte ensam Samtliga fokusgrupper med unga mammor uttryckte att de upplevde som ung gravid/ mamma i Kungsbacka att man var ensam. Detta skapade en känsla av att vara annorlunda och utanför gemenskapen med andra gravida. Jag tänkte att det var bara jag i hela Kungsbacka som ska ha barn så här tidigt. Det fanns en acceptans att man var ensam om att vara ung och gravid i Kungsbacka. När de fick information om att projekt Unga föräldrars mammagrupp fanns, med möjlighet att delta från graviditeten, upplevde de sig mindre ensamma. Det som upplevdes mest positivt var att få reda på att det fanns en hel grupp med unga gravida/mammor. På det sättet fick de reda på att de inte var ensamma om sin situation: Jag tänkte också det - vad många, finns det så många som en hel grupp. Då tänkte jag: Ja, jag är inte den enda. När tjejerna fick veta att gruppen fanns fick projektet direkt ett värde för dem. Bara att få kännedom att gruppen fanns och att de skulle få vara en del av den gav dem trygghet. 10

11 De skulle få träffa andra i samma situation och ta del av deras erfarenheter och få vara i ett sammanhang där man kände att man passade in. Jag tror faktiskt det har ett värde. Jag känner trygghet. När jag hörde att denna grupp fanns så tänkte jag så här: Det är andra som är i samma situation som mig. De kanske inte har planerat det. Det finns säkert de som har planerat det, men det kan vara - ja, som kan berätta hur de har kunnat ta sig igenom det, vad de har för hinder, får att det finns ju alltid hinder. Så jag känner bara - JA, det finns i all fall någon annan Från att upplevt att de var ensamma om att vara unga gravid till att det fanns en hel grupp gjorde deras situation mer hanterbar. När de väl började i gruppen minskade känslan av ensamhet ytterligare. De fick ett sammanhang och knöt kontakter där de kunde ställa frågor och få kunskap: Man känner sig inte så ensam. Man har någon att fråga - är det här verkligen rätt? Är det verkligen så? Många av de unga mammorna uttryckte att de hade många frågor och att det var viktigt att få ställa dessa frågor till personer som varit i samma situation eller hade god kunskap om hur det är att vara ung mamma. Projekt unga föräldrar ansåg väl fylla det tomrum och den ensamhet de känt innan de började i mammagruppen. Behov av en ung mammagrupp Det uttrycktes att det fanns ett behov av en mammagrupp riktade mot unga i Kungsbacka kommun. Detta poängterades av fokusgrupps intervjuerna oberoende av varandra. Gruppledarna upplevde från sitt perspektiv att de unga föräldrarna inte riktigt trivdes i deras ordinarie verksamhet. De kände att unga mammor hade behov av en egen grupp, då frågorna var helt annorlunda. Gruppledarnas upplevelse stämde väl överens med de blivande mammornas och de unga mammornas berättelser och upplevelser. Hallå, du ska vara i skolan. DU ska inte sitta här med ett barn i knäet. Så kändes det. Alla är mycket äldre i föräldragruppen. Man känner sig jätteliten. Ett par av mammorna menade att de inte hade fortsatt i mammagruppen på BVC av den anledningen att de kände att det inte passade in. De menade att projekt Unga föräldrars mammagrupp uppfyllde behovet av stöd i deras livssituation och var anpassad efter deras behov. Detta var positivt även för barnen betonade en av fokusgrupperna. Ingen av fokusgrupperna uttryckte att de ville förändra projektet. De ansåg att projektet fungerade väl och att det var givande att de hade denna mötesplats. De kände att de både fått nya vänner, träffat kompetent personal och fått ett stöd, vilket de menade kommer att ge positiva effekter på barnen. Mammor som slutat sitt deltagande resonerade att välmående mammor ger välmående barn. 11

12 Stöd I samtliga fyra fokusgrupper beskrevs de unga mammornas behov av stöd och att projektet bidrog till att ge dem stöd. Flertalet av mammorna och gravida ansåg att stödet från gruppledarna och övriga medlemmar var viktigast för dem. Flertalet av de unga mammorna beskrev att de som ung mamma upplevde att de var i en utsatt situation. Jag tycker nog stödet är det viktigaste det var det som kändes skönast. Att det fanns några som kunde ge stöd. Från gruppledarna De unga mammorna uttryckte att de upplevde gruppledarna som en av de viktigaste delarna i projektet. De ansåg att gruppledarna gav dem tillräckligt med det stöd som de hade behov av. Att veta att gruppledarna kunde hjälpa dem var en viktig bit i det upplevda stödet. Även i områden där gruppledarna inte personligen kunde hjälpa dem, kunde de lotsa deltagarna i gruppen vidare. Ja, vi pratar ju om allting, men det är ju inte alltid de (gruppledarna) kan svara på våra frågor, men de vet ju vart vi ska vända, så det är ganska skönt. Att BVC-personal medverkade och att det var samma gruppledare ansågs viktigt då det var lättare att ställa frågor. Några av deltagarna menade att de inte annars ställt frågorna då det kändes som en barriär att ringa och fråga. Ett par av de unga mammorna uttryckte att man som unga mamma ogärna kontaktade t e x BVC, försäkringskassa för att de kände sig ofta ifrågasatt och dumförklarade, för att de var en ung mamma. Därför ansågs det viktigt att samma personer från BVC och förskola kom till träffarna. Från deltagare Samtliga fokusgrupper diskuterade att de unga mammorna gav varandra stöd. Dels genom ett tillåtande klimat och dels att de kunde diskutera allt från små till stora problem med varandra och stödja varandra genom tips och råd, då man kommit olika långt i sin graviditet och i sin mammaroll. Det var skönt att veta hur det varit för andra också. Hur ska man tänka och hur det varit för dem inför födelsen, förlossningen. Mammorna som fått barn ansåg att det var roligt och givande att nu få vara experten och stötta tjejerna som nu var gravida. De berättade att deltagarna kunde stötta varandra gentemot de fördomar de mötts utav av allmänheten och av landsting/kommun. Det kunde handla om att de kände sig förminskade i mötet med barnmorskan, som antog att de skulle göra abort eller kommentarer om deras val att inte göra abort. Deltagarna kunde här stötta varandra och 12

13 berätta hur de hade lyckats hantera liknande fördomar. Förberedelse inför att bli mamma Fokusgrupperna ansåg att projekt Unga föräldrars mammagrupp utgjorde ett stöd inför att bli förälder. Deltagande i mammagruppen som gravid gjorde att de fick en bra förberedelse inför att bli mamma. Att man fick komma hit när man var gravid var bara kanon. Då fick man se hela tiden och lära sig. Man förberedde sig själv på något sätt att bli mamma. De som var gravida fick råd och ta del av erfarenheter hur de med barn i mammagruppen hade löst olika problem, och fick höra om deras upplevelse av att vara en ung mamma. De kunde även rent praktiskt se hur de som fått barn hanterade sina barn. De tyckte även att det var lärorikt att hjälpa till med att bära och leka med barnen medan de varit gravida. Vissa av fokusgruppernas deltagare uttryckte att de knappt hade någon erfarenhet av barn innan de själva blev gravida och det var därför av betydelse att medverka som gravid och testa på mammarollen och mentalt förbereda sig. Att medverka i mammagruppen ansågs bidra till ökad mental förberedelse. Det ansågs viktigt då det ofta inte var planerat att skaffa barn, vilket gjorde man ibland sent fått veta att de var gravida. Gruppen kunde då hjälpa till att göra den unga gravida kvinnan mer mentalt förberedd och ge ett utökat socialt nätverk som kunde stötta efter förlossningen. Ökad kunskap genom resurspersonerna Samtliga fokusgrupper ansåg att resurspersonerna gav kunskaper som kunde vara ett stöd för dem. De uttryckte att resurspersonerna bidrog med ny kunskap som varit bra att ha i vardagen. Framförallt omnämndes hjärt- och lugn räddning för barn och matlagning. Två av de tillfrågande nämnde att de talade med sina pojkvänner om kunskap som de fått av resurspersonerna, vilket gagnade barnet tyckte de. Och sedan resurspersonerna hjälper ju - alltså ju mer information man får ju bättre blir man, tror jag. Vissa av deltagarna i unga mammagruppen fick lyssna på samma resursperson flera gånger. Detta upplevdes olika. Mammorna förstod att det blev så när de medverkade 13

14 från tidigt i graviditeten tills barnet fyllt ett år. Vissa upplevde det var tråkigt att lyssna på samma resursperson mer än vid ett tillfälle samtidigt menade några att de hade olika perspektiv som gravid och efter att barnet fötts. Det betonades att resurspersonerna var ett bra stöd samtidigt som tiden med resurspersonerna inte fick uppta alltför mycket tid, eftersom det var viktigt att hinna umgås med varandra informellt. Trygghet Mammorna betonade att denna typ av strukturerad grupp gav trygghet, både medan de väntade barn och efter dem fått barn. Att veta att de inte var ensamma utan en av många i Kungsbacka som fick barn tidigt gav också en trygghet. Det är skönt att ha någonting, alltså det är en del utav rutinerna i livet. På tisdagarna går vi till ung mamma gruppen. Träffa andra i samma situation Mammorna menade att de var trygga med varandra och att de längtade till att gå till unga mammagruppen. Vetskapen om att de kunde ställa de frågor som dök upp i vardagen ingav ett lugn. Att ha en grupptillhörighet ingav trygghet. En social trygghet tycker jag. Då kan det ju bli - för många gånger kanske man går hemma ganska länge, och då kan det skönt att ha någon annan att prata med och liksom lufta idéer och tankar och sådant med. Kvinnorna uttryckte att det fanns en vinst att inte bara kunna ställa frågor utan att även kunna se hur andra gör med sina barn. De ansåg att man lärde sig av varandra. En trygghet, man kommer hit och sedan kan man fråga frågor och så kan man ju se hur de andra sköter sina barn och så. 14

15 Öppenhet Mammorna uppskattade gruppens öppenhet. Det gick bra att ställa frågor och alla lekte med varandras barn. Det betonades redan tidigt när de gravida började i gruppen - att det som sägs i gruppen stannar i gruppen. Den är avslappnad och alla tar varandras barn och alla leker liksom och har det trevligt. Den avslappnande miljön bidrog till att detta var ett projekt som tjejerna kände sig trygga i. Många av mammorna berättade att de tidigare gått i vanliga föräldragrupper men slutade då man inte känt att man passat in och att gruppen känts stel. En mamma i projektet uttryckte det så här om öppenheten i gruppen: Det man vill prata om, kan man prata om, tycker jag.... men det är väldigt värdefullt för mig i alla fall. Jag tycker att det är jätteskönt att kunna komma hit. Alla fokusgruppdeltagare talade om att det fanns en öppenhet och hög toleransnivå i mammagruppen. Gruppen ansågs även vara öppen mot nya deltagare och att det var lätt att smälta in i gruppen. Mammagruppen beskrevs som ett andningshål där man kunde ventilera allehanda typer av problem och funderingar. Projektets funktion som ventil ansågs vara av stor vikt. 15

16 Träffarnas innehåll och struktur Under intervjuerna talades det en del om träffarnas innehåll och struktur. Det som främst betonades var att träffarna var bra planerade och att projektet var anpassat efter deras behov. Att bara få vara Det betonades att de spontana och ostrukturerade stunderna var viktiga i gruppverksamheten. När de samlades kring bordet för att fika öppnade sig en naturlig möjlighet att prata med varandra och gruppledarna utan att det kändes krystat eller onaturligt. Därför betonade de att det var viktigt i denna typ av föräldraprogram att det fanns tid för att bara vara och att prata med varandra. Man träffas och man pratar om hur barnen är och var de sover och hur de äter typ och vad din gör och min gör. Det är ett privilegium jämfört med de andra som kanske bara träffar dem från BVC en gång i månaden eller varannan månad, det tycker jag. Förslag på innehåll Det framkom förslag på ämnen som de unga mammorna önskade att resurspersonerna skulle tala om: Jag tänker ju mer - alltså självkänsla tycker jag hade varit bra också. Eller vad de (barnen) går igenom för vissa perioder när de är små liksom. 16

17 Men jag tycker att någon som kan grejer om ekonomi och sådant där, hur ska du utnyttja mammaledigheten och vad du ska göra om du har något jobb. Vad det kommer att kosta att ha ett barn, alltså i de olika etapperna. För barnstol och sådant där, men vad det kostar med mat och blöjor, eller vad det ska kosta. Visst kan du gå in på Konsumentverket, om det är någon som pratar med en så är det lite bättre. Knep så du kan komma billigare undan och så. Det var en som hade förslag att det skulle vara om hur man kan träna med små barn. Det hade varit en bra grej liksom. Mammorna i de två fokusgrupperna med barn sa oberoende av varandra att de önskade mer sång tillsammans med barnen. Mammorna ville även att de skulle vara givande för barnen och de själva tyckte att det var positivt att samlas kring denna typ av aktiviteter. Det påpekades att det i början av projektet hade varit sångsamling men att den senaste tiden hade den typen av aktivitet uteblivit. Det önskades också att man skulle pyssla mer. Både av den anledningen att det var roligt att göra saker man inte tidigare prövat på men även att när man pysslade öppnade det upp ytterligare möjligheter att prata med varandra, vilket var särskilt givande om man var ny i gruppen. 17

18 Utvecklingsmöjligheter Vill fortsätta efter barnet fyllt ett år Samtliga mammor ville fortsätta att delta i gruppen efter att barnet fyllt ett år. Projektet var planerat så att man kunde delta från att man var gravid tills att barnet fyllt ett år. En ung mamma berättade att efter de slutat i projektet Unga föräldrars mammagrupp hamnat utanför gemenskap och det stöd som betytt mycket för dem. Men sedan tycker jag det är viktigt att man får vara här fast barnen - man är fortfarande en ung mamma fast barnen är ett år så tycker jag man fortfarande ska få vara här. De mammor som deltog i fokusgruppen med barn som fyllt ett år talade om att de gått till öppna förskolan för att fortsätta träffas men att de inte känt sig bekväma där. De saknade samhörigheten och stödet som fanns i projekt Unga föräldrar mammagrupp. Ja, och nu vet jag inte jag vem jag ska prata med. En mamma uttryckte att förlusten av stödet inte var bra då inte alla hade fungerande stöd hemma av olika orsaker. När barnet var ett år hade man fortfarande frågor och det fanns ett fortsatt behov av stöd. Det betonades att stödet från projektet och deltagandet stärkte mammans självkänsla, vilket även gynnade barnet och att de önskade att få delta så länge den unga mamman upplevde att hon behövde stödet. De trodde att man kanske inte behövde ha lika många resurspersoner som stöd till mammorna med barn över ett år. Ett alternativ skulle vara att mammorna med barn över ett år kunde komma senare eller göra något annat medan resurspersonen närvarar. De flesta trodde att det blir en naturlig avgränsning när man börjar jobba eller studera.... att man kan träffas på ett ställe där det finns möjlighet för mammor att komma i vår ålder med sina barn som är över ett år eller vad de kommer att vara. Faktiskt alla de som har gått ur nu, de har ju ett par stycken, och alla säger det att det är jätte tråkigt att man inte får vara där och träffa andra liksom, för det blir ju att man glider isär lite så. 18

19 Analys Unga mammor är en minoritet i förhållande till andra mammor i äldre åldersgrupper. I dagens samhälle värderas det högt att skaffa barn sent efter att man utbildat sig, har en karriär, förverkligat sig själv och har ett ordnat boende. Att få barn som ung bryter mot normen och det finns en risk att hamna i ett utanförskap. Studier visar att det finns en ökad risk för unga mammor att vara beroende av socialbidrag, att bli förtidspensionerad och dö en förtidig död. Även de unga mammornas barn har en ökad risk för nedsatt hälsa. Detta i kombination med att de lättare hamnar i utanförskap då de bryter mot rådande normer gör att de är en sårbar grupp. Det finns väl dokumenterat att skyddsfaktorer för att motverka riskerna är att ge stöd som är anpassade efter de unga mammornas livssituation. Projekt Unga föräldrar startade av just den anledningen att politiker i Kungsbackanämnden såg att unga föräldrar har andra behov än övriga föräldrar i andra åldersgrupper. De trivdes inte i ordinarie föräldraverksamheter då de hade andra frågor och problem. Fokusgruppsintervjuerna visar att det finns en upplevelse att vara utanför och att de har andra frågor och problem än vad som tas upp i ordinarie föräldraverksamheter. Genom att medverka i mammagruppen får de en förståelse för att de inte är ensamma om att vara ung mamma. Detta är viktigt då de har en upplevelse av att vara ensamma om sin livssituation. I mammagruppen möter de andra som de känner en samhörighet med och kan dela sina erfarenheter med. De ger stöd till varandra och de får även ett bra stöd från gruppledarna. Att medverka i mammagruppen inger en trygghet betonas är mycket betydelsefullt för dem. Deltagarna anser att uppbyggnaden av projektet är anpassat efter deras behov. De tycker att det är bra att externa personer utifrån s k resurspersoner kommer vartannat tillfälle. Där kunde de både få kunskap om barn och att vara förälder med även kunskap om var det finns för verksamheter i Kungsbacka. Det som framkom under intervjuerna var att man ansåg att man hade behov av att få vara kvar i mammagruppen även efter att barnen fyllt ett år. Vid avslut förlorade man stödet och till viss del det nätverk man får genom att medverka i mammagruppen. Utvärderingen visar att projekt Unga föräldrars mammagrupp har betydelse för de unga mammornas vardag i en positiv riktning. Även deras barn gynnas av att mammorna får ett ökat stöd, trygghet och nya nätverk. Det är viktigt att ge unga mammor det stöd de har behov av och främja mammornas och deras barns hälsa. Projekt Unga föräldrar ökar möjligheterna för de unga mammorna att utveckla ett positivt och tryggt föräldraskap. 19

20 Källor 1. Statistik från Sofia Hjalber Thorin, Annelie Ljungren, barnmorskor, Mödravårdcentralen, Kungsbacka Närsjukhus. 2. Ekéus, C. (2004). Teenage Parenthood - Paternal Characteristics and Child Health Outcome (avhandling). Stockholm: Karolinska Insitutet. 3. Otterblad Olausson, P. (2000): Teenage childbearing: Pregnancy outcomes and long-term consequenses for the mothers (avhandling). Stockholm: Karolinska institutet. 4. Danielsson, M., Rogala, C., & Sundström, K. (2001). Teenage sexual and reproductive behavior in developed countries: Country report for Sweden (Occastional report No. 7). New York & Washington: The Alan Guttmacher Institute. 5. Dean, A.L., Ducey, S.J., & Malik, M.M. (1997). Teenage pregnancy: The interaction of psyche and culture. London: Analytic Press. 6. Hertfelt. W. E. (2007). Teenage Childbearing in Sweden - Support from Social Network and Midwife (avhandling). Stockholm: Karolinska Institutet. 7. Szigethy. E. M., & Ruiz, P. (2001). Depression among pregnant adolescents: An integrated approach. The American Journal of Psychiatry. 158 (1), Stevenson, W., Maton, K.I., & Teti, D.M. (1999). Social support, relationship quality, and well-being among pregnant adolescents. Journal of Adolescence, 22(1), Ekman m, Knudsen m & Odberg Petterson k. (2005). Group Support - a strategy to ease adolescent and young motherhood: A Qualitative Study. (c-uppsats). Halmstad: Högskolan Halmstad. 10. Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 11. Thomsson H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 12. Pope C, May N. (2000). Qualitative Research in Health Care. London: BMJ Books. 13. Gramheim U, Lundman B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing Education Today. 24 (2), Granskär M, Höglund-Nilsen B (red.). (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. 20

21 Bilaga 1 Program för Unga föräldrar i Kungsbacka Program vecka Datum Tisd kl Aktuell information Aktuell yrkesgrupp 1 2 dec Uppstart 2 9 dec Ingen resursperson deltar 3 16 dec Presskonferens kl Julfest dec Ingen träff 5 30 dec Ingen träff 6 6 jan Ingen träff 7 13 jan Ingen resursperson deltar. Förbereda inför ekonomi info. Träffen kom mest att handla om förlossningsfrågor jan Ekonomisk rådgivning, Resurspersoner: Anna Björner o Yvonne Ericsson, från Resurs och Stöd, IFO 9 27 jan 10 3 feb Ingen resursperson deltar. Planeras för att göra fotavtryck på de nyfödda barnen. Graviditet, förlossning och tiden därefter, Föräldrarollen, små barns beteende och utveckling. Resursperson: Lisbeth Andersson MBHV-psykolog, Närsjukvården feb feb feb Ingen resursperson deltar Preventivmedelsrådgivning, sex och samlevnad. Ingen resursperson deltar 14 3 mar Kostinformation mar Ingen resursperson deltar Resursperson: Annelie Ljungren, Barnmorska MVC, Närsjukvården Resursperson: Rebecca Arkenlund, kostvetare Kvinnomottagningen Ulla träffar gruppen. Diskussion kring deltagandet i gruppen, positivt och negativt och om pappagrupp. 21

22 16 17 mar mar mar 19 7 april kl apr apr apr maj maj kl 14 När kan man vända sig till Familjehuset? Ingen resursperson deltar Information om barnomsorg Matlagning i Hålabäckskolan Besök på biblioteket, Fyren Ingen resursperson deltar Barnsjukdomar, infektioner mm. Besök på Noas Ark, Onsala maj Tandvård, Friska tänder 27 2 jun Ingen resursperson deltar Resursperson: Åsa Etéus Socialsekreterare, Familjehuset Resursperson: Lena Simonsson, rektor, förskolan Hålabäck Resursperson: Rebecca Arkenlund Resursperson: Lena Roosberg, bibliotekarie Resursperson: Ann-Charlotte Hansveden, distriktsläkare, Kungsbacka vårdcentral Resursperson: Annika Astling, Försäkringskassan Resursperson: Christina Sigurdsson,frisktandvårdssköterska 28 9 jun Sommarfest 16 jun - 11 aug Semestertid aug uppstart efter sommaren aug Pappagrupper 36 2 sep Noas ark, Onsala kyrka kl sep Kostinformation Resursperson: Anders Bergström, leg. Psykoterapeut, Ulla Larsson, folkhälsoutvecklare förskollärare Resursperson: Rebecca Arkenlund, kostvetare Kvinnomottagningen sep Ingen resursperson deltar 22

23 39 22 sep Ekonomisk rådgivning sep Ingen resursperson deltar 41 6 okt OBS kl Resursperson: Anna Björner från Resurs och Stöd, IFO Resursperson: Inga-Lill Wester Rödakorsutbildning, Första hjälpen okt Barnolycksfall okt okt 45 3 nov nov nov När kan man vända sig till Familjehuset? Fokusgrupp med mammor som slutat kl med Jessica Gustafson Ingen resursperson deltar. Preventivmedelsrådgivning, sex och samlevnad. Ingen resursperson deltar Graviditet, förlossning och tiden därefter, Föräldrarollen, små barns beteende och utveckling. Resursperson: Åsa Etéus Socialsekreterare, Familjehuset Resursperson: Annelie Ljungren, Barnmorska MVC, Närsjukvården Fokusgrupp med 4-5 mammor med barn < 6 månader. Jessica Gustafsson Resursperson: Lisbeth Andersson MBHVpsykolog, Närsjukvården Fokusgrupp med gruppledarna. Jessica Gustafsson nov Binda julkransar. Fokusgrupp med gravida kl 16:30. Jessica Gustafsson dec Barnsjukdomar, infektioner mm. Resursperson: Annika Nordenström, distriktsläkare Möte i arbetsgruppen kl 15:30-16: dec Förbereder julfesten dec Julfest. Bjuda in arbetsgruppen och papporna dec Jullov dec Jullov 23

24 Citat från Unga föräldrars mammagrupp: Att man fick komma hit när man var gravid var bara kanon... Man förberedde sig själv på något sätt att bli mamma. Hallå, du ska vara i skolan. DU ska inte sitta här med ett barn i knäet. Så kändes det.... finns det så många som en hel grupp. Då tänkte jag: Ja, jag är inte den enda.... och sedan känner jag att det är ju så många som är äldre än vi är. De pratar ju inte om samma saker som vi här. Och de pratar knappt med en heller. Man har någon att fråga - är det här verkligen rätt? Är det verkligen så? Det var skönt att veta hur det varit för andra också. Hur ska man tänka och hur det varit för dem inför födelsen, förlossningen.... man har alltså träffat många - som man kan umgås med utanför också. Alltså som är i samma ålder och har barn. Det är ett privilegium jämfört med de andra som kanske bara träffar dem från BVC en gång i månaden eller varannan månad, det tycker jag. Landstinget Halland Box Halmstad Tfn landstinget.halland@lthalland.se Produktion: Landstinget Halland, Folkhälsoavdelningen / Info-avdelningen, Foto: Josefine Carlson. Tryck: repro maj