Unga föräldrars pappagrupp

Transkript

1 Hälsa Sjukvård Tandvård Folkhälsa Utvärdering av projekt Unga föräldrars pappagrupp 1

2 Utvärderingen är gjord av: Jessica Gustafsson Folkhälsoutvecklare, Varberg. Projektansvarig: Ulla Larsson Folkhälsoutvecklare, Kungsbacka. Landstinget Halland November 2010 Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning tfn eller beställ via 2

3 Innehållsförteckning Projekt Unga föräldrars pappagrupp...4 Bakgrund...4 Genomförandet av Unga föräldrars pappagrupp...5 Syfte...5 Metod...5 Design...5 Urval...5 Datainsamling...6 Resultat...6 Att vara pappa...6 Familjeperspektiv...8 Förutsättningar...8 Upplägg Analys...13 Källor...15 Bilaga 1 (Inbjudan)...16 Bilaga 2 (Program för Unga föräldrar, papporna 2010)

4 Projekt Unga föräldrars pappagrupp När Kungsbackanämnden 2008 beslutade att starta projekt Unga Föräldrar betonades att projektet skulle rikta sig till båda föräldrarna och inte endast mot den unga mamman. Projekt Unga Föräldrar består av två delar - en mammagrupp och en pappagrupp. Inriktning var till en början unga pappor men ändrades under projekteringen till pappor som har barn med en ung mamma. Bakgrund Pappans roll gentemot barnet och familjen har förändrats det senaste decenniet[1,2]. Från att ha varit familjeförsörjare till att idag vara delaktig och omsorgstagande av barnet. Studier från flera länder visar att pappans roll är av stor betydelse för barnets utveckling och välbefinnande[3]. I Sverige finns en vilja från samhället att öka pappans engagemang i barnets liv. Detta sker genom att de blir allt vanligare att pappor är med på mödravårdsbesöken till att de bjuds in till föräldragrupperna på barnavårdcentralen. Det finns många studier om unga mammor, framförallt tonårsmammor, och deras ökade risker för medicinska komplikationer och sociala problem. Få pappor som har barn med en tonårsmamma är tonåring själva. Endast ett litet antal studier har studerat pappor som har barn med en ung mamma[4]. Flera studier visar på positiva effekter för tonårsmammor och deras barn när pappan är delaktig. En svensk studie visar att pappor som har barn med en tonårsmamma skiljer sig från pappor med äldre mammor (äldre än 25 år) när det gäller involvering under graviditeten. Detta mättes genom närvaro vid mödravårdsbesök, föräldragrupper och förlossning. Signifikant antal färre pappor med barn till en tonårsmamma följer med till föräldragrupperna innan förlossningen[4]. Tidigare studier visar att det är viktigt att engagera pappor i ett tidigt stadium i graviditeten för att få en långvarig involvering i barnet. Det finns studier som tyder på att pappor med barn till tonårsmammor minskar sin kontakt med mamman och barnet med tiden[4,5,6]. Enstaka utvärderingar har gjorts på pappagrupper i Sverige. De flesta är baserade på samtliga pappor inom en barnavårdcentral. Sammanfattningsvis visar dessa utvärderingar att pappor upplever pappagrupper som positivt. Hinder för pappagrupper har varit svårigheter i att rekrytera pappor till grupperna. Utvärderingarna visar på tidsbrist, ingen tradition att gå till föräldragrupper efter barnets fötts och upplever inget behov av denna typ av verksamhet[7,8,9]. En utvärdering med en bred målgrupp attraherade 10 % av de nyblivna papporna. Det finns inga vetenskapliga studier som studerat pappagrupper med målgruppen pappor som har barn med en ung mamma. 4

5 Genomförandet av Unga föräldrars pappagrupp Hösten 2009 startade projekt Unga Föräldrars pappagrupp. Pappagruppen kom att starta upp senare än mammagruppen p g a svårigheter hitta en manlig gruppledare. Psykologen Anders Bergström anställdes som gruppledare då han har en lång erfarenhet av att bedriva pappagrupper. Inbjudan gick ut till alla pappor som har barn med en ung mamma i Kungsbacka, se bilaga 1. Träffarna hölls varannan onsdag sen eftermiddag. Papporna hade även möjlighet att ta med sitt/sina barn till pappagruppen. Programmet var under hösten 2009 utan teman utan baserades på pappagruppens önskemål. Under våren 2010 ändrades programinnehållet till att ha med resurspersoner under ett antal av träffarna se bilaga 2. Förändringen skedde efter önskemål från papporna. Exempel på resurspersoner som bjöds in var läkare, försäkringskassan och hjärt- och lungräddning. När en resursperson medverkade var även mammorna inbjudna. Vid dessa tillfällen var det flest pappor som deltog, som mest fem familjer. Alla pappor med barn till en ung mamma har blivit inbjudna. Inbjudan har gått ut via e-post, genom mammorna och påminnelse sms skickades även ut vid vissa tillfällen. Antal deltagare i gruppen har varierat mellan noll till fem pappor. Det låga deltagandet har gjort att man under hösten 2010 beslutat att ha gruppen vilande. Syfte Syftet med utvärderingen är att belysa pappornas upplevelse och erfarenhet av att delta i projekt Unga Föräldrars pappagrupp. Metod Design En kvalitativ innehållsanalys valdes för att fokus på utvärderingen är på pappornas och gruppledarens erfarenhet och upplevelse av att medverka i projekt Unga Föräldrars pappagrupp[10]. Urval Urvalet är pappor med barn med en ung mamma som deltagit vid minst ett tillfälle i pappagruppen samt gruppledaren. 5

6 Totalt genomfördes sex enskilda intervjuer. Det var dessa sex som överensstämde med urvalskriteriet. Datainsamling Intervjuerna utgår ifrån ett antal öppna ingångsfrågor som tar upp olika aspekter av syftet. I intervjumallen finns även ett par riktade frågor om pappagruppens upplägg. Av praktiska skäl genomfördes intervjuerna per telefon. Intervjuerna spelades in på band. Resultat I resultatet redovisas vad som framkom av den kvalitativa innehållsanalysen. Totalt framkom det fyra teman. Att vara pappa Familjeperspektiv Förutsättningar Upplägg Att vara pappa De främsta fördelarna med pappagruppen som lyftes fram var att träffa andra, insikt i sitt föräldraskap, nya kontakter och få vara i centrum. Några av informanterna påpekade att de upplevt det givande att träffa pappor i samma situation. Att avspänt diskutera känslor och situationer som kan uppstå i relationen och med barnen. Det som är skönast med en pappagrupp var att det skönt att kunna snacka med andra i samma situation Några har valt att istället träffas på fritiden och umgås. De går på fotbollsmatcher gemensamt m m. Några träffas utanför gruppen och går på fotbollsmatcher och sköter sig själva. En annan positiv aspekt är att de träffat viktiga kontakter under träffarna. Papporna beskrev att träffa personal ifrån olika myndigheter underlättar om man vid ett senare tillfälle behöver ta kontakt. Det känns som att det avdramatiserades. 6

7 Det är jättebra med fakta och information. Då kanske man kan få kontakter och så. Någon som kan hjälpa en och så. Det är väldigt mycket man måste ha koll på när man får barn, mycket papper och så. Papporna uttryckte det väldigt positivt att få vara i centrum. I andra föräldragrupper hamnade deras roll och känslor i skymundan. Under träffarna pratade man inte bara om rollen som pappa utan även om relationer och känslor. Det behöver absolut inte bara vara om barn. Det kan ju vara om sina egna känslor och så. Det är inriktat på hur vi mår. På BVC är det bara inriktat på barn och på sova och mat men när man går här på den här mamma- och pappagruppen så är det någon som kan hjälpa en med hur man själv mår. Pappornas deltagande i pappagruppen har fått dem att reflektera över hur de är som pappa. Deltagandet fick dem att reflektera över sin roll som pappa. Det upplevdes som givande för dem som pappa att gå dit. Det beskrevs som positivt att få reflektera och få ny kunskap. Man förstår nog inte hur mycket man uppskattar en sån grej förrän man verkligen är där. Innan tror man att det här är inget för mig. Jädrigt bra med hjärt- och lugnräddning men hade det varit tidigt i gravid-iteten hade jag kanske inte känt och förstått hur skönt det känns att kunna något sådant. Diskussionen under telefonintervjuerna var att det är svårt att se att man har ett behov att gå till en pappagrupp. Det är först efter att papporna medverkat i pappagruppen de insett att pappagruppen har ett mervärde för dem själva som pappa. Det påpekades dock att det har varit svårt att relatera till gruppen tidigt i graviditeten. 7

8 Familjeperspektiv Under intervjuerna berättade papporna att de önskade ett annat fokus än att ha det uppdelat på mamma- och pappagrupp. Det uttrycktes att dem är en familj och att det är gemensamt man skulle träffas. Att diskutera sin roll som pappa känns mer främmande än att gå till en träff där det både är mammor och pappor. Kanske en föräldragrupp istället för en mamma- och pappagrupp. De menade att det inte finns det intresse att prata bland pappor som det finns bland mammor. Det känns mer relevant är att gå dit som en familj och få kunskap och träffa andra familjer med barn. Papporna kanske behöver gå med respektive, det kanske skulle hjälpa. De kan inte se att det finns något mervärde med att ha det uppdelat på mammor och pappor. Förutsättningar Under intervjun diskuterades förutsättningar i allmänhet att delta. Det framkom att förutsättningar som främst styrde var tid, intresse och målgrupp. Mycket av diskussionen kring tid är att arbete/studier tar mycket av deras tid och att de är tvungna att prioritera den fritid de har. 8

9 Jag är hellre hemma när jag är ledig och har fri tid. Det anses som en nackdel att pappagruppen är tvungen att vara sent på eftermiddagen. Samtidigt har bara en av informanterna möjlighet att gå under dagtid. Det diskuterades att mammagruppen är lättare att rekrytera till just för att mammorna är mammalediga och har mer tid. Mammorna kan även komma på dagtid vilket är en fördel ansågs det i intervjuerna. Även intresset av att delta kom upp under diskussionen av pappagruppens förutsättningar. Några menade att de visste att flera av papporna med barn till unga mammor har tid men har inget intresse av att delta. Den främsta orsaken är att de inte känner att de har ett behov att denna typ av grupp. Om de har frågor om barn kan de fråga familj eller vänner. Att prata med andra pappor känns inte prioriterat. När jag inte jobbar vill jag vara hemma. Det främsta hindret till att delta är att papporna var familjeförsörjare och kommer inte ha möjlighet att vara pappaledig. Att de inte kommer vara pappalediga gör att pappagruppen har sämre förutsättningar jämfört med mammagruppen. De gamla ränderna finns kvar att det är gubbarna som jobbar. Under tre av intervjuerna kom det på tal att mammor är mer vana att bli inbjudna till denna typ av verksamhet och att det var lättare för dem att gå dit. Informanterna menade att pappor inte har den vanan och det är en av orsakerna till att det känns främmande att tacka ja och gå till en pappagrupp. Det finns hinder som gör att det inte känns helt bekvämt. När de väl varit på pappagruppen så släppte många av dem upplevda hindren. Under några av telefonintervjuerna diskuterade papporna att de inte har tid för att de inte kommer att vara pappalediga. De resonerade kring att mammorna hade ett större behov av en mammagrupp just för att de vårdade barnet i större utsträckning och var mammalediga. Papporna menade att om de hade varit pappalediga hade behovet varit större att gå till en pappagrupp. Jag tror att det finns ett intresse men att det är få pappor som kan gå på det. Eftersom det är mammorna som är mammalediga och tar hand om barnen. Kan tänka mig att när man är pappaledig kan jag tänka mig att det är kul att hitta på saker för då har man ju massor med tid. Då är det bra att ha kul och träffa andra människor och barnen får träffa andra barn. Vid en av telefonintervjuerna betonar en av papporna att han har haft en fördel som varit pappaledig. Då har det inte känts lika främmande att gå till en pappagrupp. 9

10 Jag tror att det för min del varit en fördel att vara pappaledig. Där försvinner många kan jag tänka mig. Det är svårt att få igång en pappagrupp. Man hör ju hur roligt tjejerna har men vi har svårare att få tummen ur. Ett tema som togs upp är att pappagruppen inte är en enhetlig målgrupp så som mammagruppen är. För att rekryteras till mammagruppen ska mamman vara under 22 år när hon skrivs in på mödravården. Papporna rekryteras för att dem har barn med en ung mamma. Detta gör att det inte är självklart att pappan är en ung pappa. Vilket gör att målgruppen inte känner samma band mellan varandra som de upplever att mammagruppen gjort. Sen kan jag tänka mig att målgruppen är en annan egentligen. Jag är ingen ung pappa. Flera av papporna diskuterade att det är en nackdel att det har varit så få deltagare som medverkat. Ingen av informanterna hade någon konkret ide på hur man skulle få fler pappor att komma till pappagruppen. Informanterna berättar om att papporna oftast har kommit vid ett enstaka tillfälle och då har det varit få eller inga andra pappor där. Det har gjort att det har varit svårt att ha gruppdiskussioner. Jag upplevde träffarna som trevliga men ny startade. Det var inte så mycket folk där så att säga. Det diskuterades under samtliga intervjuerna att det finns ett intresse att ha denna typ av grupp. Det finns nog ett intresse men man vet inte om det förrän man varit där. 10

11 Upplägg Alla informanter menade att gruppledaren har en central roll i denna typ av verksamhet. Gruppledaren stöttar papporna att våga prata och se till att diskussionerna flyter. Verksamhetens grundpelare och trygghet anses vara gruppledaren. Ledaren har en viktig funktion att se till att samtalen flyter och att vara den som papporna känner tillit till i gruppen. Bra att ha en gruppledare som sparkar igång samtalen. Gruppledaren var väldigt bra på att dra igång samtalen. Det betonas att det är positivt och nödvändigt att det varit samma gruppledare under hela projekttiden. Gruppen har varit löst sammansatt och papporna har inte lärt känna varandra. Risk att det blir stelt utan en gruppledare. Papporna delade inte samma uppfattning om det är viktigt att pappagruppen är strukturerad och styrd. I början av projektet var inte tillfällena planerade efter teman. Några av papporna upplevde det positivt att inte tillfällena var strukturerade. Det är väl just det att det inte behöver innehålla så mycket. Innehållet ska vara beroende på deltagarna och vad som är aktuellt just nu. Andra var positiva att man under vårterminen styrt upp programmet mer och varit positiva till det upplägget. 11

12 Ibland har vi pratat om relationer och hur man ska hantera det här med att få barn och vara ung. Ibland har vi haft teman t e x har försäkringskassan varit här. Tycker att upplägget varit bra. Jag tror att upplägget måste vara så att man vet vad man skulle göra så hade det varit mera aktuellt. Samtliga informanter diskuterade om och hur upplägget skulle ändras för att få en ökad rekrytering till gruppen. Det svåra är att veta hur upplägget skulle behöva förändras för att passa målgruppen. Hur projektet behöver förändras måste diskuteras närmare. Konceptet behöver ändras så att det passar pappor. Hur vet jag inte. Ändra inriktning och försök att locka tillbaka de som var med från början. Det finns en ambivalens bland informanterna. Samtidigt som papporna anser att det finns behov av en pappagrupp och att den har ett mervärde finns det hinder att gå dit. Gruppen har inte varit aktiv på ett tag och papporna uttrycker att det är tråkigt och önskar att den ska starta i någon form igen. Min tjej har haft mycket nytta av sin mammagrupp så jag hoppas att det blir något. Hoppas att det blir en pappagrupp för andra i min situation. 12

13 Analys Under intervjuerna beskrevs att pappor generellt sett inte är vana att sitta och prata i grupp och bli inbjudna till pappagrupper. Det fanns en skillnad i hur papporna som har barn med ung mamma i utvärderingen beskrev sina behov och hur de unga mammorna beskrev sina i den tidigare utvärderingen[11]. Papporna hade svårare att se behovet av att delta i en pappagrupp. Papporna var mer intresserade av att gå till en gemensam föräldragrupp med sin familj. Det fanns tankar kring att intresset för en pappagrupp ökat om de varit pappalediga. Papporna önskade överlag att det borde vara ett familjeperspektiv på föräldragruppen. De vill gå till föräldragruppen med sina respektive. Vid de tillfällena en resursperson varit inbjuden var även mammorna välkomna att delta. Det var vid dessa tillfällen flest antal pappor medverkade i pappagruppen. Frågan är om mammornas behov täcks om det enbart skulle vara gemensam föräldragrupp? Mammorna betonade i den tidigare utvärderingen att de vill ha unga mammagruppen på dagtid och att de uppskattade att få träffa andra unga mammor i samma situation. Det kan även vara problematiskt med ett renodlat familjeperspektiv då dagens familjesammansättning ser olika ut. Det skiljer sig från allt från nya partners till att en av föräldrarna inte är delaktig i barnets uppväxt. Projekt Unga Föräldrar har som många andra pappagrupper haft svårt att rekrytera deltagare. Det finns ännu ingen tradition bland män att gå till pappagrupper, vilket andra utvärderingar också visat. Målgruppen till projekt Unga Föräldrar är liten vilket gör att bortfallet blir stort så fort någon tackar nej till deltagande. Vilket har gjort att pappagruppen varit sårbart. Mammagruppen har varit lika sårbar men där har det aldrig varit problem med rekrytering av deltagare. 13

14 De pappor som deltagit beskrev att de först känt motstånd till att delta. När de sedan deltagit har de insett hur värdefull gruppen var. I andra föräldragruppsformer var det oftast fokus på mamman och barnet. I pappagruppen har dem som pappa fått vara i centrum. Det har varit möjligt att diskutera och reflektera hur man är som pappa. En annan del i projektet som ansågs positiv var att man även diskuterade känslor och situationer som kan uppstå i relationen när man fått barn. Frågan är hur man får pappagruppen i projekt Unga Föräldrar mer attraktiv så fler pappor som har barn med en ung mamma känner sig motiverade att delta. För tillfället har det uppstått ett moment 22. Papporna beskriver en rad hinder till att medverka men de som ändå väljer att delta upptäcker att pappagruppen gav betydligt mer än vad de förväntat sig. Det behöver föras fortsatta diskussioner om hur en framtida pappagrupp inom projekt Unga Föräldrar kan utformas för att attrahera målgruppen redan vid första inbjudan. Ser man till generella tendenser gällande föräldrastöd önskar pappor generellt sätt mer organiserade och strukturerade grupper, de vill ha en plan över vilka ämnen som ska diskuteras[12]. Detta tog även några av papporna upp under intervjuerna. Pappagruppen med målgruppen pappor som har barn med en ung mamma har potential att bli en viktig och stöttande funktion. Papporna bekräftar att den har betydelse och att den ger stöd. Det är dock viktigt att lyfta deras tankar om ett familjeperspektiv och hur man får fart på rekryteringen. 14

15 Källor [1] Zoja L. The Father: Historical, Psychological, and Cultural Perspectives. 2001, Brunner-Routledge, Hove [2] Townsend NW. The Package Deal: Marriage, Work och Fatherhood in Men s Lives Temple University Press, Philadelphia [3] Premberg Å, Hellström A-L, Berg M. Experiences of first year as father Göteborg University, Göteborg [4] Ekeus C, Christensson K. Reproductive history and involment in pregnancy and childbirth of fathers of babies born to teenage mothers in Stockholm, Sweden Midwifery 19, [5] Hardy J, Duggan A, Masnyk K, Peason C. Fathers to children born to young urban mothers Family Planning Perspectives 2: [6] Roye C, Balk S. The Relationship of partner support to outcomes for teenage mothers and their children: a review Journal of Adolescent Health 19: [7] Mukka, M, Strand, S. Pappagrupper - En utvärdering av pappagrupper inom barnhälsovården i Härnösand- Medelpads Hälso- och sjukvårdsförvaltning under Rapport nr 110:2002. FOU Landstinget Värmland [8] Hämeenniemi, M. Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället C-uppsats Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap, Mälardalens Högskola [9] Linde, M & Breife, P. Utvärderingsrapport för projektet Mr Walker en gruppverksamhet för pappor i Partille Mödravården i Partille och social- och arbetsförvaltningen, Partille kommun [10] Thomsson H. Reflexiva intervjuer Lund; Studentlitteratur [11] Gustafsson, J. Utvärdering av projekt Unga föräldrars mammagrupp - Stella Nova Landstinget Halland, Kungsbackanämnden [12] D:s departementsserien. Stöd i föräldraskapet: kartläggning av föräldrautbildning. 1997:6. Stockholm; Fritze 15

16 Bilaga 1 Inbjudan Som en del av projektet Unga föräldrar inbjuds alla pappor att träffas under hösten. Tid: träffarna börjar onsdag 16 september kl Lokal: samma lokal som mammorna träffas i, Rosengatan 6, ingång ut mot parkeringen. Vid det första tillfället är alla är välkomna tillsammans. Mamma, pappa och barn. Fortsättningsvis blir det enbart pappor. Den som vill och har möjlighet tar med sitt barn till träffarna. Övriga inbokade tider under hösten är: Onsdagarna 23 september, 30 september, 14 oktober, 28 oktober, 11 november, 25 november kl Gruppledare vid träffarna är Anders Bergström som kommer från Varberg. Han kommer att ringa er innan den första träffen. Vi bjuder på fika Ingen kostnad för träffarna. Välkomna Om du har frågor kan du kontakta Ulla Larsson, projektansvarig för Unga föräldrar, mobil , ulla.larsson@lthalland.se 16

17 Bilaga 2 Program för Unga föräldrar, papporna 2010 vecka datum aktuellt tema kl resursperson antal deltagare 3 20-jan Matprat -för små barn och deras föräldrar Rebecca Arkenlund, kostvetare 1 mycket intresserad pappa 5 03-feb Relationer Anders Bergström 3 mammor kom 7 17-feb Inställt mar kl Infektioner och andra frågor som rör små barn, kl Peter Green, läkare gemensam diskussion Anders Bergström deltar Inställt Ingen kom mar kl Sex, lust och samliv kl Anneli Ljungren, barnmorska gemensam diskussion Anders Bergström deltar Inställt 13 påskvecka 31 mars kl Försäkringskassan informerar tex om föräldrapenning kl Annika Östling, handläggare Försäkringskassan. gemensam diskussion Anders Bergström deltar 2 par och 1 mamma kom apr kl Hjärt- Lungräddning på barn OBS krävs anmälan Inga-Lill Wester, sjuksköterska 5 par kom och 1 par missade dag apr kl Nya rön om barnets utveckling kl Lisbeth Andersson, mödrabarnhälsovårdspsykolog. Gemensam diskussion Anders Bergström deltar Inställt maj Öppet för önskemål - Inställt 17

18 Citat från Unga föräldrars pappagrupp: Man förstår nog inte hur mycket man uppskattar en sån grej förrän man verkligen är där. Innan tror man att det här är inget för mig. Det som är skönast med en pappagrupp var att det skönt att kunna snacka med andra i samma situation. Det är jättebra med fakta och information. Då kanske man kan få kontakter och så. Någon som hjälper en och så. Hoppas att det blir en pappagrupp för andra i min situation. Jag är hellre hemma när jag är ledig och har fri tid. Det finns ett intresse men man vet inte om det förrän man varit där. Det behöver absolut inte bara vara om barn. Det kan ju vara om sina egna känslor och så På BVC är det bara inriktat på barn och på sova och mat men när mangår här på den här mamma- och pappagruppen så är det någon som kan hjälpa en med hur man själv mår. Jag tror att det finns ett intresse men att det är få pappor som kan gå på det. Eftersom det är mammorna som är mammalediga och tar hand om barnen. Landstinget Halland Box Halmstad Tfn landstinget.halland@lthalland.se 18 Produktion: Landstinget Halland, Folkhälsoavdelningen / Info-avdelningen, Foto: Patrik Leonardsson m. fl. Tryck: repro, november 2010.