Frivillig uppgradering av redovisningsstandard hos större onoterade bolag

Transkript

1 Frivillig uppgradering av redovisningsstandard hos större onoterade bolag Civilekonomprogrammet Magisteruppsats 30hp VT 2016 Författare: Sofie Moding Rebecka Olsson Datum: Handledare: Andreas Jansson Examinator: Timurs Umans Kurskod: 4FE17E

2 Förord Efter hårt slit och ett väl fungerande samarbete är vi stolta att presentera vår uppsats som ett avslut på fyra lärorika, men intensiva år på Linnéuniversitetet. Denna uppsats hade inte varit möjlig att genomföra utan studiens respondenter som bidragit med en god insyn i bolagens val av redovisningsstandard. Vi vill följaktligen rikta ett tack till respondenterna, men även till våra opponenter för värdefulla åsikter och förslag på förbättringar. Avslutningsvis vill vi även tacka vår handledare Andreas Jansson för vägledning och stöd under uppsatsens fortlöpande. Växjö, 18 Maj 2016 Sofie Moding Rebecka Olsson ii

3 Abstract Master Thesis in Accounting Choice University of Economics and Business, Linneaus University, 2016 Author: Sofie Moding & Rebecka Olsson Supervisor: Andreas Jansson Examiner: Timurs Umans Title: Voluntary upgrade of accounting standard among large unlisted companies. Background and problem diskussion: The demand for a more harmonized accounting legislation due to increased globalization and more free borders led to the introduction of IFRS, which was implemented in IFRS are mandatory for listed companies in Sweden, but also unlisted companies may choose to voluntarily adopt IFRS. The K- regulatory framework was introduced in its entirety in 2014 and since then larger unlisted companies has the opportunity to voluntarily upgrade their accounting standard from K3 to IFRS. Purpose: This paper aims to identify the factors contributing to why companies choose to voluntarily upgrade their accounting standard. Method: The thesis consists of two studies. The first study is a quantitative study with a deductive research approach and the second study is a qualitative study with an abductive research approach. Combining the two sub-studies allow identification of factors studied through data from annual reports and factors through a series of interviews with finance or accounting officers of eight companies. Results and conclusions: The study's results suggest that there are certain factors that affect the companies to voluntarily upgrade their accounting standard. The results from the first part of the study show that the size and industry have an impact on companies to voluntarily upgrade their accounting standard. Part two of the study shows that factors from the first part of the study in combination with each other affect companies to voluntarily upgrade their accounting standard, but also that owners' preferences and willingness to take risks is crucial. Keywords: Accounting Choices, Voluntary Upgrade, Voluntary Reporting, IFRS, K3 iii

4 Sammanfattning Civilekonomuppsats i redovisningsval Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2016 Författare: Sofie Moding & Rebecka Olsson Handledare: Andreas Jansson Examinator: Timurs Umans Titel: Frivillig uppgradering av redovisningsstandard hos större onoterade bolag Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på en mer harmoniserad redovisningslagstiftning på grund av ökad globalisering och mer fria gränser ledde fram till införandet av IFRS, som implementerades år IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige, men även onoterade bolag kan välja att frivilligt tillämpa IFRS. K-regelverket infördes i sin helhet år 2014 och sedan dess har större onoterade bolag möjligheten att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard från K3 till IFRS. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka faktorer som bidrar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Metod: Uppsatsen består av två delstudier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Att kombinera de två delstudierna möjliggör identifiering av faktorer som studeras genom data från årsredovisningar och utifrån en intervjuserie med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Resultat och slutsatser: Studiens resultat tyder på att det finns vissa faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Den första delstudiens resultat visar att storlek och bransch har en påverkan på bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Delstudie två visar att flera av första delstudiens faktorer i kombination påverkar bolagens förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, men även att ägarnas preferenser och riskbenägenhet är avgörande. Nyckelord: Redovisningsval, Frivillig uppgradering, Frivillig redovisning, IFRS, K3 iv

5 Ordlista ABL - Aktiebolagslagen BFL - Bokföringslagen BFN - Bokföringsnämnden BFNAR - Bokföringsnämndens allmänna råd IASB - International Accounting Standards Board IAS - International Accounting Standards IASC - International Accounting Standards Committee IFRS - International Financial Reporting Standards IFRS for SME - IFRS for Small and Medium-sized Entities PAT - Positive Accounting Theory RFR - Rådet för finansiell rapportering RR - Redovisningsrådet ÅRL - Årsredovisningslagen Figurförteckning Figur 1 - Studiens övergripande metod Figur 2 - Skillnader mellan K3 och IFRS Figur 3 - Första delstudiens hypoteser Figur 4 - Första delstudiens resultat Figur 5 - Andra delstudiens teman Figur 6 - Bolagens tillämpade redovisningsstandarder Figur 7 - Påverkande faktorer vid valet av redovisningsstandard v

6 Innehållsförteckning 1.Inledning* 1 1.1#Bakgrund# 1 1.2#Problemdiskussion# 3 1.3#Syfte# 8 1.4#Disposition# 8 2.*Uppsatsens*metod* #Forskningsansats# #Teoretisk#utgångspunkt# #Källkritik# 15 3.*Institutionalia* #Svensk#lagstiftning# Årsredovisningslagen Normer #Internationell#redovisning# InternationalAccountingStandardsBoard(IASB) #Skillnader#mellan#svensk#redovisning#och#redovisning#enligt#IFRS# Grundläggandeprinciper Användaren Redovisningkopplattillbeskattning Värderingavtillgångarochskulder Normsättning Sammanställningaravövergripandeskillnader 26 4.Teoretisk*referensram* #Positiva#teorier# PositiveAccountingTheory Agentteorin Legitimitetsteorin Intressentteorin Institutionellteori Teorinsövergripandeteman #Teoretisk#integration# Egenskaperhosbolaget Ägarförhållanden #Sammanställning#av#hypoteser# Egenskaperhosbolaget Ägarförhållanden #Hypotesernas#begränsningar# 49 5.*Första*delstudiens*empiriska*metod* #Förstudie# #Studiedesign# #Urval# #Datainsamling# #Operationalisering# Variabler Valavtest #Metodkritik# Reliabilitet Validitet 62 vi

7 6.*Empiriskt*resultat*från*första*delstudien* #Univariata#analyser# Deskriptivstatistik Granskningavdata #Bivariata#analyser# TVtest Chi2Vtest #Multivariata#analyser# Testavmultikollinaritet Logistiskregression #Hypotesanalys# Skuldsättningsgrad Storlek Lönsamhet Ledningensersättning Goodwill Agerarpåinternationellmarknad Revisionsbyrå Utländsktägande Ägarkoncentration Koncern #Sammanfattande#resultat#av#första#delstudien# #Övergång#till#andra#delstudien# 91 7.*Andra*delstudien*empiriska*metod* #Studiedesign# #Teoretisk#utgångspunkt# #Urval# #Datainsamling# #Intervjuguide# Motiveringavfrågor Databearbetning #Analysmetodik# *Empiriskt*resultat*från*andra*delstudien* #Respondenterna# #Beslutsprocessen#i#valet#mellan#K3#och#IFRS# #Faktorer#som#påverkar#bolag#vid#valet#av#redovisningsstandard# Informationsutlämning Arbetsbelastning Bolagsförvärvochgoodwill Internationelllegitimitet Jämförbarhet Redovisningensmottagare Externapåtryckningar Redovisningensomredskap #Sammanfattande#resultat#av#andra#delstudien# *Diskussion* #Egenskaper#hos#bolaget# #Ägarförhållanden# *Slutsats*och*implikationer* #Slutsats# 136 vii

8 10.2#Implikationer# Praktiskaimplikationer Teoretiskaimplikationer Metodmässigaimplikationer Förslagtillvidareforskning 143 Källförteckning* 144 Appendix* 151 viii

9 1.Inledning 1.1 Bakgrund Att lagstiftning inom redovisning historiskt har sett olika ut i olika länder beror på många faktorer, däribland kultur, historia, geografi, legala system och politiska system (Nobes & Parker, 2006). Genom globalisering har dessa historiska skillnader dock förändrats, mycket på grund av den växande kapitalmarknaden som bidrar till att kapital allt mer flyttas över gränser i form av bland annat investeringar och låntagande (Carrington et al., 2015). Detta har lett till att finanssektorn fått allt mer inflytande, vilket i sin tur inneburit att samhället i större utsträckning påverkas av strukturella förändringar inom ekonomin (van der Zwan, 2014). Det större inflytandet från finanssektorn har exempelvis lett till att bolag behöver ta hänsyn till fler finansiella analytiker, vilket i sin tur ökar den mängd information bolaget gör synlig för intressenter. Dessa strukturella förändringar har även påverkat Sverige som har sitt ursprung i den kontinentala traditionen. Efter andra världskriget ökade aktiemarknadens betydelse i samband med den växande kapitalmarknaden. Allt fler svenska bolag noterades på internationella marknader, vilket ledde till större krav på redovisningen från olika intressenter, bland annat från investerare (Thomasson et al., 2010). I takt med dessa förändringar har efterfrågan på en mer harmoniserad lagstiftning ökat då landsgränserna suddas ut allt mer. Detta på grund av att skillnaderna mellan olika länders lagstiftning ofta leder till missade möjligheter, ineffektivitet och felaktigt agerande vid beslut (Carrington et al., 2015). Syftet med att harmonisera lagstiftningen är framförallt att skapa jämförbar finansiell information oavsett vilket land bolaget är verksamt i. Denna harmonisering strävar efter att uppnå jämförbarhet och därmed minska olikheter i redovisningen genom att bland annat minska antalet redovisningsstandarder (Carrington et al., 2015), något som efterfrågas för ökad jämförbarhet och internationella kvalitetsbedömningar (Marton, 2013 i Rask & Olsson, 2014). Tarca (2004) antyder att just normgivare och lagstiftare har en viktig roll vid harmonisering på marknaden. 1

10 En harmoniserad lagstiftning medför flera fördelar. Nobes & Parker (2006) påstår att när investerare ser över sina olika investeringsalternativ i bolag som är verksamma i olika länder, underlättas deras arbete om bolagen har upprättat sina finansiella rapporter enligt samma redovisningsstandarder. Det blir lättare för investerare att få fram nödvändig information, vilket i sin tur leder till att små investerare lättare kan konkurrera med de större investerarna (Ball, 2006 i Deegan & Unerman, 2011). Det finns även andra fördelar med ett harmoniserat regelverk, en av dessa är att bolag endast behöver ta hänsyn till ett regelverk. Även de anställda på respektive bolag kommer uppleva förenklingar då hela bolaget använder samma redovisningsstandarder. Detta leder bland annat till att det blir enklare att flytta personal mellan olika länder utan att personalen behöver utbildas i de olika ländernas redovisningsstandarder (Nobes & Parker, 2006). Det finns även nackdelar med ett harmoniserat regelverk, vilket har sitt ursprung i det som tidigare nämnts gällande länders kultur, legala system och politiska system. På grund av bland annat olika länders historia och kultur har lagar, regler och normer utvecklats åt olika håll vilket innebär att det länder emellan finns skillnader som kan leda till problem vid harmonisering (Nobes & Parker, 2006). Efterfrågan på en harmoniserad lagstiftning ledde trots påvisade nackdelar till slut fram till IASförordningen som gör det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att från och med 1 januari 2005 redovisa enligt internationella redovisningsstandarder utfärdade av IASB, kallade IFRS i koncernredovisningen (SOU 2003:71). I Sverige är det Bokföringsnämnden som är ansvarig för normgivning vad avser redovisning (Bokföringsnämnden, 2016a). De har under de senaste åren utvecklat nya redovisningsrekommendationer. Dessa benämns K-regelverket och är indelat i K1-K4 där bolag som ingår i K4 ska tillämpa IFRS. K-regelverket implementerades i sin helhet 31 december 2013 och ska sedan dess tillämpas av svenska bolag vid upprättandet av årsredovisningen (Bokföringsnämnden, 2016b). Det är noterade bolag som enligt lag ska redovisa enligt K4 och därmed IFRS. Detta utesluter dock inte onoterade bolag från att frivilligt redovisa enligt IFRS (FAR Akademi, 2014), vilket vidare kommer att benämnas som en frivillig uppgradering av bolagets redovisningsstandard. 2

11 1.2 Problemdiskussion Frivillig uppgradering av redovisningsstandard är ett sätt för bolag att ge marknaden mer information än vad som egentligen krävs av bolaget enligt lag, vilket kan betraktas som frivillig redovisning. Valet av redovisningsstandard är dock inte något som traditionellt kopplats samman med frivillig redovisning. Frivillig uppgradering av redovisningsstandard berör således två teoretiska inriktningar, vilket är valet av redovisningsstandard samt frivillig redovisning. Dessa teoretiska inriktningar beskriver olika grundläggande beteenden som orsaker till bolags agerande utifrån faktorer som baseras på antingen rationellt beteende eller bolags legitimitetsökande. Redovisningsval förklaras, enligt Collin et al. (2009) traditionellt av Positive Accounting Theory, vilket vidare kommer benämnas som PAT, och institutionell teori. PAT hävdar bland annat att ledningens ersättning och bolagets skuldsättningsgrad skulle kunna påverka bolaget att välja redovisningsstandarder som ger bolaget möjlighet att tidigarelägga vinster (Watts & Zimmerman, 1990). Den institutionella teorin skulle också kunna förklara bolagens val av redovisningsstandard då teorin menar att bolaget påverkas av isomorfism på marknaden och då styrs mot vissa redovisningsstandarder. Detta innebär att bolag på olika sätt påverkas av omgivningen till att agera på ett likartat sätt (DiMaggio & Powell, 1983). Neu & Simmons (1996) menar däremot att bolag agerar olika, givet hur utsatt bolaget är för påtryckningar. Frivillig redovisning förklaras istället traditionellt av legitimitetsteorin och intressentteorin. Att redovisa enligt en mer avancerad redovisningsstandard innebär mer informationsutgivande för bolaget (Carrington et al., 2015) och därför skulle en uppgradering av redovisningsstandard till en striktare lagstiftning kunna likställas med frivillig redovisning som kan leda till legitimitet för bolagen. Detta eftersom det är viktigt för alla bolag att ta hänsyn till intressenter och tillfredsställa deras intressen och informationsbehov för att uppnå legitimitet (Lindblom, 1993 i Deegan & Unerman, 2011), vilket skulle kunna innebära positiv uppmärksamhet i media samt ökat förtroende för bolaget. Om bolaget inte uppfyller samhällets krav och värderingar riskerar bolaget att förlora legitimitet (Dowling & Pfeffer, 1975). Att ge ut frivillig information kan vara ett sätt för bolag att uppnå samhällets förväntningar gällande värderingar samt krav och därmed skapa trovärdighet. Bolaget kan även minska intressenters osäkerhet och agentkostnader genom att delge omvärlden information (Hossain et al., 1995; Watson et al., 2002; Prencipe,

12 samtliga i Broberg et al., 2010). Bolags legitimitetssökande kan således vara avgörande för bolagets agerande i valet av redovisningsstandard. Eftersom att de båda typerna av teorier fokuserar på olika sorters faktorer öppnar en av dem kombination möjligheten att bredda kunskapen kring bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Kombinationen av dessa teorier möjliggör en analys av bakgrunden till bolagens val att redovisa till en redovisningsstandard som är mer komplicerad än vad lagen kräver av bolaget. En analys som utvecklas av att kombinera de båda synsätten som presenteras i de båda typerna av teorin. Broberg et al. (2010) har genom liknande metodik studerat noterade bolags benägenhet att delge marknaden frivillig information. Eftersom att delgivande av information är en effekt av frivillig uppgradering till IFRS är denna metod även tillämplig på detta område. Genom att analysera bolagens agerande utifrån dessa båda teoretiska aspekter i kombination både motverkas de brister som påpekats i teorierna och möjliggörs en fördjupad förståelse för bolags val av frivillig uppgradering. Bolags redovisningsval är utforskat sedan tidigare och det finns även empirisk forskning på varför bolag frivilligt väljer att redovisa till ett mer komplext regelverk (Lilja et al., 2006; Johansson & Karlsson, 2013; Larsson & Rosteck. 2013; Rask & Olsson 2014). Som tidigare nämnt utgår dessa studier i stor utsträckning från just den institutionella teorin och PAT, i enlighet med Collin et als. (2009) beskrivning av den traditionella bakgrunden för bolags val av redovisning. Guerreiro et al. (2012) kommer i sin studie fram till att det finns institutionella påtryckningar som leder till att bolag redovisar enligt IFRS frivilligt. Studien visar att den legitimitet ett bolag kan uppnå genom att redovisa enligt IFRS är en stark anledning till att bolag väljer att göra det frivilligt. Tidigare studier konstaterar även att bolag kan uppgradera sin redovisningsstandard av flera andra orsaker, bland annat externa påtryckningar (Broberg et al., 2010; Rask & Olsson, 2014) och hög skuldsättningsgrad i enlighet med PAT (Broberg et al., 2010). Uppgraderingen skulle även kunna vara ett sätt att dölja eller väga upp för en svag länk i bolagets finansiella data och på så vis öka sin kreditvärdighet eller utifrån intressenter minska interna agentkostnader, som uppkommer vid informationsassymmetri mellan ägare och ledning (Fama, 1980; Watson et al., 2002 i Broberg et al., 2010). 4

13 Guerreiro et al. (2012) menar även att det finns ett samband mellan att redovisa enligt internationella redovisningsstandarder och att uppnå en viss form av status. Genom att använda mer komplexa redovisningsstandarder signalerar bolag att de finansiella rapporterna är transparenta och av hög kvalité. Att bolaget använder sig av internationella redovisningsstandarder behöver inte endast bero på att bolaget vill uppnå legitimitet. Det kan även bero på att bolaget är dotterbolag till ett internationellt moderbolag, vilket skulle kunna motivera en övergång till IFRS (Guerreiro et al., 2012). Att valet av redovisningsstandard är ett strategiskt viktigt val är konstaterat genom tidigare studier på ämnet (Larsson & Rosteck, 2013; Watts & Zimmerman, 1990). Kim & Shi (2012) menar att ett bolags val att uppgradera sin redovisning kan attrahera finansiella analytiker som i sin tur förbättrar informationen som finns kring bolaget. Detta i form av exempelvis omfattning, kvalité och precision, vilket i sin tur kan leda till stora fördelar för bolaget i form av publicitet och att det drar till sig framtida investerare. Christensen (2012) ifrågasätter varför inte fler bolag väljer att tillämpa IFRS, efter att Kim & Shi (2012) bland annat påvisat stora fördelar med att redovisa enligt internationella redovisningsstandarder. Förutom ökad uppmärksamhet från finansiella intressenter har Kim & Shi (2012) även noterat att aktievärdet kan höjas vid tillämpandet av internationella redovisningsstandarder. Utifrån den låga andel bolag som väljer IFRS frivilligt trots påvisade fördelar menar Christensen (2012) att det troligen föreligger kostnader eller funktioner i bolagen som motverkar ett sådant byte, alternativt att de identifierade fördelarna är kortsiktiga. Det är alltså inte självklart att bolag väljer att uppgradera sig i valet av redovisning trots påvisade fördelar. Larsson & Rosteck (2013) studerar bolagens val mellan K2 och K3 och kommer fram till att valet av redovisningsstandard påverkas av bland annat bolagets struktur, ledning, intressenter och rekommendationer från revisionsbyråer. Denna, och de flesta liknande studier, utgår ifrån bolag som väljer mellan K2 och K3. Empirin i dessa studier är även ofta baserade på enkäter. Dessa bolag kan vara av varierade storlek och står dessutom ofta inte inför valet att redovisa för en internationell marknad. Dessutom går det inte att göra någon bedömning av kvalitén i de svar som empirin bygger på, exempelvis genom att analysera bolagens kunskapsnivå inom ämnet. Andra studier på valet mellan K2 och K3 använder ett alternativt angreppssätt, Rask & Olsson (2014) är ett exempel på detta. Deras studie baseras på en intervjuserie för att mer 5

14 kvalitativt undersöka orsaken till bolagens val av redovisningsstandard. Lilja et als. (2006) studie har likt denna studie studerat större bolag och utreder bolagens val mellan K3 och IFRS och kommer fram till att det finns samband mellan bonus- eller kompensationsavtal till ledningen, bolagets storlek samt om moderbolaget är noterat och valet av redovisningsstandard. Studien är något daterad då den genomfördes innan bolagen stod inför det faktiska valet, eftersom K3 implementerades först år 2014 och förändringar skett på marknaden sedan det verkliga införandet av regelverket kan relevansen i Lilja et al. (2006) studie ifrågasättas. Tidigare studier på ämnet innehåller även en hel del metodmässiga brister då de har stort fokus på prognoser och tankar kring framtida agerande. Detta då studierna är genomförda innan K - regelverket i sin helhet var implementerat, där Lilja et als. (2006) studie är ett exempel. Andra brister i tidigare studier grundas i det resultat som studierna visar. I vissa fall är resultaten från tidigare studier motsägelsefulla då en faktor kan påvisa vissa samband med valet av redovisningsstandard i en studie samtidigt som samma faktor i en annan studie saknar samband. En sådan faktor är skuldsättningsgrad som visar positiv påverkan i Rask & Olssons (2014) studie, men som inte visar något samband i Johansson & Karlssons (2013) studie och inte heller i Lilja et als. (2006) studie. Givet dessa studier och deras resultat går det inte att avgöra hur vida bolags frivilliga uppgradering av redovisningsstandard beror på rationellt agerande eller legitimitetssökande. Studierna fokuserar även till största del på förklaringsfaktorer till bolags val av redovisningsstandard, men i denna studie belyses begreppet förklaringsfaktor i förhållande till uppgradering. Av denna anledning är det relevant att genomföra en studie med ett annat metodiskt upplägg. Tidigare studier har antingen antagit ett enbart kvantitativ eller endast kvalitativ deduktiv forskningsmetod, vilket innebär att de endast studerat bolagen översiktligt genom årsredovisningar och enkäter eller detaljerat genom intervjuer. Därför är kunskapen kring förhållandet mellan såväl redovisningsval och frivillig redovisning som rationellt agerande och legitimitetssökande begränsad. Denna studie kommer bestå av en kombination av två typer av studier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats där resultaten från tidigare studier uppdateras samtidigt som nya ännu inte studerade faktorer testas. Det kan utifrån tidigare studier på området konstateras att inte alla faktorer kan mätas med hjälp av data från årsredovisningar. Av denna anledning är den andra delstudien en kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats i form av en intervjuserie med redovisningsansvariga på åtta bolag. Detta möjliggör en komplettering och uppföljning till den första delstudien, genom att studera om det 6

15 finns ännu outforskade faktorer som kan tänkas påverka valet av redovisningsstandard, exempelvis påtryckningar från intressenter och sociala relationer. Genom att studera både finansiella faktorer såväl som preferenser, relationer och uppfattningar skapas möjligheten att identifiera hur olika sorters faktorer påverkar bolaget i valet av redovisningsstandard. Detta angreppssätt belyser även relationen mellan bolags rationella beteende, exempelvis bolag som agerar efter bankens krav för att upprätthålla finansiering, och sökandet av legitimitet, där bolag agerar efter sina och samhällets preferenser för att uppnå fördelar som detta innebär för bolaget. På så vis undersöker och fördjupas de metodiska och empiriska problem som identifierats i tidigare studier, exempelvis hur studierna fokuserat på endast en typ av faktorer eller hur det metodmässiga angreppssättet inneburit brister som minskat förklaringsgraden av bolagens beteende. Att genomföra studien dels med en kvantitativ delstudie och dels med en kvalitativ delstudie ökar förmågan att kunna identifiera de påverkande faktorerna på ett mer utförligt sätt då det skapar förutsättningar för att studera olika faktorer och observera tendenser från olika vinklar. Detta angreppsätt genererar även större möjlighet till att studera frivillig uppgradering av redovisningsstandard i form av både redovisningsval och i form av frivillig redovisning. Detta skapar möjlighet till att besvara frågeställningen utifrån flera synvinklar och därmed studera olika typer av faktorer som påverkar bolagen vid sitt val av redovisningsstandard. Genom att studera hur bolag agerar utifrån rationellt agerande och legitimitetssökande ämnar denna studie att undersöka hur bolag förhåller sig till frivillig uppgradering av redovisningsstandard. Genom detta angreppssätt möjliggörs ny data som kan analyseras dels utifrån förklarande faktorer och frivillig uppgradering. På så vis kombineras de två traditionella teoretiska synvinklarna på bolags förhållande till redovisning och innebär att relationer mellan olika begrepp kan studeras i förhållande till varandra för att utveckla kunskapen kring de faktorer som ligger till grund för bolags val att frivilligt uppgradera. Med bakgrund i detta ämnar denna studie besvara följande frågeställning: Vilka faktorer bidrar till att stora onoterade bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisning från K3 till IFRS? 7

16 1.3 Syfte Denna studie ämnar skapa större förståelse för varför stora onoterade bolag frivilligt väljer att uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. 1.4 Disposition Kapitel 2 - Uppsatsmetod Studien består av två delstudier. Den första delstudien är kvantitativ med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. I detta kapitel beskrivs kort de olika delstudierna och hur de tillsammans ska besvara studiens frågeställning. Den första delstudien ämnar att komplettera och förnya tidigare studier genom att testa faktorer framförallt utifrån årsredovisningar. Den andra delstudien ämnar att komplettera den första delstudien genom en intervjuserie för att även studera andra faktorer, som legitimitet, sociala relationer och politiska påtryckningar, vilka kan påverka valet av redovisningsstandard. Kapitel 3 - Institutionalia Eftersom studien ämnar undersöka varför bolag som enligt lag ska tillämpa K3 frivilligt väljer att redovisa enligt IFRS är det nödvändigt att förstå vad de olika regelverken innebär, vad som ligger till grund för regelverken och vad som skiljer dem åt. Eftersom IFRS är ett internationellt regelverk och K3 är ett svenskt regelverk finns det en del skillnader mellan regelverken som skulle kunna vara avgörande för valet av redovisningsstandard. Därför redogörs i detta kapitel den lagstiftning som är relevant och även de skillnader som existerar mellan de olika redovisningsstandarderna. Kapitel 4 - Teori Teoriavsnittet beskriver övergripande de teorier som ligger till grund för studien, vilket framför allt är positiva teorier så som PAT, agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Här förklaras vissa grundläggande antaganden inom respektive teori som skulle kunna påverka bolag i valet av redovisningsstandard. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för de hypoteser som sedan framställts. Hypoteserna är indelade i två huvudteman vilka är egenskaper hos bolaget och ägarförhållanden. 8

17 Kapitel 5 - Empirisk metod för första delstudien Den första delstudien är kvantitativ med en deduktiv forskningsansats vars syfte är att studera vilka faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Studien är baserad på en undersökning av 95 bolags årsredovisningar från år Datainsamlingen i årsredovisningarna bygger på operationaliseringen av de variabler som identifierats i hypoteserna i kapitel fyra. Kapitel 6 - Resultat från första delstudien I det sjätte kapitlet testas samtliga hypoteser genom T-test, Chi2-test och logistisk regression. Detta resulterar i accepterande av en av dessa hypoteser vilket är storlek. Vissa resultatet visar även ett samband mellan branschen finans- och försäkringsbolag och bolagets val av redovisningsstandard. Resterande hypoteser förkastas, vilket är hypoteserna gällande skuldsättningsgrad, lönsamhet, goodwill i enskilda bolagets balansräkning, goodwill i koncernredovisningen, noterat moderbolag, utländskt ägande, ägarkoncentration, agerande på internationell marknad och ledningens ersättning. Samtliga bolag i urvalet ingår i en koncern och endast en av dessa har valt att anlita ett revisionsbolag som inte tillhör the big four. Av denna anledning går dessa faktorer inte att testa. Kapitel 7 - Empirisk metod för andra delstudien Den andra delstudien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. Delstudiens syfte är att med hjälp av en intervjuserie med redovisningsansvariga på åtta bolag studera vilka faktorer som påverkar bolag i valet av redovisningsstandard. Studien ämnar att komplettera den första delstudien och även studera om det finns ytterligare faktorer förutom de som testas i den första delstudien som skulle kunna påverka bolags val att frivilligt uppgradera till IFRS. I detta kapitel presenteras även den intervjuguide som styr insamlingen av empirisk data. Kapitel 8 - Resultat från andra delstudien Resultaten i den andra delstudien är baserat på en intervjuserie med redovisningsansvarig på åtta bolag. Intervjuguiden fokuserar på att identifiera de faktorer som är avgörande för bolagen val av redovisningsstandard. Resultatet visar att faktorer som internationell legitimitet, hantering av goodwill, upplysningskrav och resursbehovet påverkar bolagen vid valet av redovisningsstandard. 9

18 Kapitel 9 - Diskussion Resultaten från de båda delstudierna vägs i detta kapitel samman för att studera samband och motsättningar i resultaten. Kapitlet utgår från första delstudiens teman där andra delstudiens resultat byggs in, dels för att kunna jämföra de båda studierna och dels för att se om resultaten i de båda delstudierna kan förklaras utifrån resultatet i respektive delstudie. Exempel på motsättningar mellan de båda delstudierna är goodwill och koncerntillhörighet. Kapitlet ämnar även skapa en helhet över vilka faktorer som framkommit som påverkande i de båda delstudierna. Kapitel 10 - Slutsats och implikationer I den tionde kapitlet presenteras studiens slutsatser, vilket har konstaterats efter resultaten av de båda delstudierna. Resultaten i de båda delstudierna visar vissa samband och motsättningar och för att komma fram till studiens slutsatser har de båda delstudiernas resultat ställt mot varandra. Kapitlet innehåller även praktiska, teoretiska och metodologiska implikationer. Dessa implikationer framhäver bland annat att bolag som använder redovisningen som redskap kan innebära effekter även för normgivande organisationer, att teorierna i kombination med fördel beskriver bolags beteende utifrån rationellt agerande och legitimitetssökande samt att såväl fördelar och nackdelar med kvalitativa och kvantitativa angreppssätt kompenseras genom en tvådelad studie. Utifrån detta presenteras slutligen förslag på vidare forskning, vilka bland annat möjliggör en generalisering av denna studies resultat. 10

19 2. Uppsatsens metod Studiens uppsatsmetod presenterar forskningsansatsen samt studiens val av teori. Denna studie består av två delar där den första delstudien är kvantitativ och den andra delstudien är kvalitativ. Två teoretiska inriktningar används i studien, dels teorier som traditionellt förklarar frivillig redovisning och dels teorier som traditionellt förklarar valet av redovisning. Dessa teorier är PAT, agentteorin, institutionell teori, intressentteorin och legitimitetsteorin. 2.1 Forskningsansats Studiedesignen består av två delar där den första delstudien är kvantitativ och syftar till att testa teorier, vilket görs genom att utifrån teori framställa hypoteser som sedan testas. I den första delstudien tillämpas en deduktiv forskningsansats, vilket innebär att studien utgår från redan existerande teori som sedan appliceras på den empiri som samlats in främst via årsredovisningar. Hypoteserna syftar till att identifiera faktorer som kan tänkas påverka ett bolags val att frivilligt tillämpa IFRS och är indelade i två övergripande teman, vilka är bolagets egenskaper och ägarförhållanden. Området är visserligen relativt utforskat, men tidigare studier kan anses vara daterade samtidigt som vissa resultat studier emellan är motsägelsefulla. Därför är det nödvändigt att testa faktorerna igen för att få ett uppdaterat resultat efter införandet av K- regelverket samtidigt som studien ämnar testa nya ännu inte studerade faktorer. Utifrån tidigare studier, så som Rask & Olsson (2014) och Lilja et al. (2006), kan det konstateras att inte alla faktorer kan påvisas med hjälp av en kvantitativ studie med uppgifter från främst årsredovisningen. Av denna anledning är den andra delstudien kvalitativ med en abduktiv forskningsansats där en intervjuserie genomförs som baseras på intervjuer med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Intervjuserien baseras på öppna frågor för att få respondenten att resonera fritt. Detta för att undvika påverkan från den som genomför intervjun och på så sätt samla in data förutsättningslöst. För att åstadkomma detta utgår den andra delstudien från en abduktiv forskningsansats, vilket är en kombination av induktion och deduktion. En deduktiv forskningsansats innebär som tidigare nämnt att utgångspunkten ligger i existerande teori medan en induktiv forskningsansats innebär att teori skapas utifrån empiri. Abduktion innebär i denna studie att bolags val av redovisningsstandard studeras genom iakttagelser i form av intervjuer med utgångspunkt i delvis teori och delvis empiriska observationer från första delstudien men med utrymme för nya teoretisk kopplingar då det vid 11

20 intervjuerna kan framkomma material som inte kan förklaras av den redan presenterade teorin (Alvesson & Sköldberg, 2008). Studiens övergripande metod beskrivs i figur 1 nedan. Genom detta angreppssätt kan respondenten resonera fritt och data kan samlas in förutsättningslöst. Den andra delstudien är således uppbyggd utifrån samma teorier som den första delstudien, men det finns, givet respondenternas svar, utrymme för ny teori. Detta arbetssätt ger studien förutsättningar att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar bolags val av redovisningsstandard förutom de som redan är framtagna genom tidigare forskning och de som testas i den första delstudien. Det finns fördelar och nackdelar med att göra en studie som är antingen helt kvantitativ eller helt kvalitativ då det kan ge en mer detaljerad och grundläggande studie i respektive forskningsansats. Att enbart utföra en uteslutande kvantitativ studie ökar dock risken för att studien kommer speglas av tidigare forskning och författarens förutfattade meningar. Att genomföra en uteslutande kvalitativ studie skulle kunna leda till att det blir svårt att testa många olika faktorers påverkan på ett tidseffektivt sätt. Det finns även fördelar och nackdelar med den induktiva och den deduktiva metoden och därför kommer denna studie att dra nytta av de båda metodernas fördelar och samtidigt försöka väga upp metodernas nackdelarna genom att kombinera dem. Ett annat alternativ hade varit att använda sig av en helt induktiv forskningsansats, som innebär att teorin istället framställs genom forskning vilket görs genom att forskaren utvecklar teoretisk förståelse genom till exempel observationer eller intervjuer (Bryman & Bell, 2011). Då denna forskningsansats är relativt komplicerad är den deduktiva ansatsen i den första delstudien kompletterad med en abduktiv forskningsansats i den andra delstudien mer lämpad för denna typ av studie. 12

21 Figur#1#W#Studiens#övergripande#metod# 2.2 Teoretisk utgångspunkt I den första delstudien har hypoteser härletts från klassisk redovisningsteori, med fokus på positiva teorier. Resultat från tidigare studier på ämnet har också en betydande roll då studien ämnar att utveckla och uppdatera kunskapen angående uppgradering av redovisningsstandarder. Den teoretiska ansatsen i första delstudien ämnar inte att utvärdera eller skapa nya teoretiska ansatser utan ämnar istället att beskriva hypoteserna utifrån nuvarande kunskap inom ämnet utifrån positiva teorier och tidigare litteratur. De huvudsakliga positiva teoretiska ansatserna som ligger till grund för denna studie är PAT, agentteorin, legitimitetsteorin, intressentteorin och den institutionella teorin. Dessa teorier ämnar skapa förklaringar till varför bolag tenderar att välja en viss redovisningsstandard framför en annan och vilka faktorer som möjligen skulle kunna påverka bolag att frivilligt uppgradera sin redovisning till mer avancerade redovisningsstandarder. 13

22 PAT är i tidigare forskning en betydande teori för valet av redovisningsstandard (Collin et al., 2009; Watts & Zimmerman, 1978; Watts & Zimmerman, 1990; Neu & Simmons, 1996 i Rask & Olsson, 2014), men Collin et al. (2009) menar att institutionell teori är minst lika viktig. Dessa teorier är även de mest förekommande för förklaring av val av redovisningsstandard i nyare studier medan äldre studier i stor utsträckning har agentteorin som utgångspunkt. Intressentteorin och legitimitetsteorin beskriver båda hur bolaget tar hänsyn till yttre omständigheter i sina beslut för att trygga sin plats på marknaden, vilket gör att även dessa teorier tillämpas för att studera bolags val av redovisningsstandard. PAT är kritiserad för att endast betona faktorer som ligger inom bolaget, såsom ledningens egenintresse, vid beslut kring valet av redovisning. Utifrån Neu & Simmons (1996) och Gray et als. (1996) resonemang kring bristen att sociala relationer inte analyseras i kombination med faktorer som gynnar ledningens egenintresse konstateras att teorier som endast fokuserar på bolagets egenskaper inte fullständigt kan förklara bolags val av redovisning. Kritikerna menar att bolaget inte endast påverkas av sociala relationer utan även påverkas av yttre påtryckningar och därför tillämpas en kombination av teorier för att studera helheten i bolagens val, då teorierna kan ses som komplement till varandra Collin et al. (2009). Detta då ekonomin måste analyseras i förhållande till politiska, sociala och institutionella förutsättningar som råder, vilket kan åstadkommas genom att kombinera teorierna (Gray et al., 1996). Denna studie bygger sammanfattningsvis på den positiva redovisningsteorin med fokus på PAT, agentteorin, intressentteorin, institutionell teori och legitimitetsteorin för att utvärdera dels bolags val av redovisningsstandard samt dels analysera dessa bolags förhållande till frivillig redovisning. I båda delstudierna tillämpas samtliga ovannämnda teorier. Den första delstudien fokuserar på kvantitativa egenskaper hos bolaget genom PAT, agentteorin och institutionell teori och andra delstudien fokuserar främst på sociala relationer och preferenser, vilka huvudsakligen utvärderas genom legitimitetsteorin och intressentteorin. 14

23 2.3 Källkritik Vid insamling av relevant teori har källornas trovärdighet och lämplighet ifrågasatts. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna studie är framförallt PAT, agentteorin, institutionell teori, intressentteorin och legitimitetsteorin. De källor som står bakom dessa teorier är i största mån ursprungskällor, men även vidaretolkningar från dessa. Artiklar kring dessa teorier är skrivna för många år sedan och speglas vidare mot nyare teoretiska vinklingar, vinklingar och empiriska appliceringar som bidrar med nyansering av teoriernas tillämpning i verkligheten. Detta ger en övergripande bild av litteraturen på ämnet, vilket styrker tillförlitligheten i studien. Informationen gällande K-regelverket och IFRS är till största del insamlad från Bokföringsnämndens allmänna råd, Skatteverket, IASB:s officiella hemsida, redovisning- och revisionsbyråer, publicerad litteratur och vetenskapliga artiklar. Den information som är inhämtad från normgivande organ, så som Bokföringsnämnden, anses vara trovärdig då det är den nämnd som framställer de regler och rekommendationer som styr marknaden. Denna information kan således likställas med lagtext. Kompletterande källor tillämpas för att ge tolkningar och professionens syn på dessa normer och regler. Detta bidrar till att marknadens åsikter kan utvärderas i förhållande till studiens frågeställning samt att både nationella och internationella normgivare beaktas, vilket kan bidra till ökad förståelse för bolags agerande. 15

24 3. Institutionalia Detta kapitel utgår från den svenska lagstiftningen som behandlar redovisning och IFRS som är det internationellt ledande redovisningsstandarden, vilken noterade svenska bolag idag måste följa. För att förstå vilka potentiella faktorer det finns till varför större, onoterade bolag väljer att uppgradera sin redovisning är det en förutsättning att förstå vad regelverken och praxis innebär (Hjelström & Schuster, 2011). Därför presenteras lagstiftningen inledningsvis i ett separat kapitel. Initialt beskrivs vilka som ansvarar för normgivning i Sverige, vilka lagar och regler det finns för svenska bolag att följa. Sedan beskrivs den internationella lagstiftningen IFRS och vilka som är ansvariga för utgivandet av dessa. Kapitlet avslutas med ett avsnitt med en jämförelse av övergripande skillnader mellan att redovisa enligt svenska redovisningsstandarder och IFRS. 3.1 Svensk lagstiftning Detta avsnitt behandlar vilka lagar som ligger till grund vid upprättandet av det svenska regelverket, grundläggande praxis och standarder som bolag ska ta hänsyn till vid upprättande av sina finansiella rapporter. Avsnittet behandlar även de regelverk som finns i Sverige och vilka som ansvarar för normgivningen Årsredovisningslagen Årsredovisningslagen är den lag som främst behandlar bolags årsbokslut och hur dessa ska upprättas (Skatteverket, 2016a). Denna lag gäller alla bolag oavsett vilken bolagsform och ska tillämpas av bolag som ska avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning enligt BFL 6 Kap 1. Enligt ÅRL 2 kap 2 ska årsredovisningen tas fram på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed, vara lättförståelig samtidigt ska ge en rättvisande bild. God redovisningssed är ett begrepp som ofta nämns i lagar och ska följas vid upprättande av redovisning. Begreppet innebär att bolaget ska följa allmänna råd och rekommendationer från de organ som skapar normer, exempelvis Bokföringsnämnden (Bokföringsnämnden, 2016c). God redovisningssed förekommer inte i IFRS och detta är en av de grundläggande skillnader som föreligger mellan de båda redovisningsstandarderna som studeras i denna studie (Carrington et al., 2015). 16

25 Att ge en rättvisande bild syftar till att ett bolags redovisning ska avspegla hur det i verkligheten ser ut i bolaget avseende resultat och ekonomisk ställningen i form av tillgångar och skulder (Skatteverket, 2016b). I Årsredovisningslagen finns även definitionen av ett stort bolag vilket ligger till grund för Bokföringsnämndens indelning av bolag i K-regelverket. Årsredovisningslagen definierar ett bolag som stort om aktierna är upptagna till handel på en reglerad marknad eller om bolaget uppfyller minst två av följande tre villkor minst två år i rad, fler än 50 anställda, mer är 40 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning (ÅRL 1 Kap 3 4p) Normer %%Bokföringsnämnden%(BFN)% Bokföringsnämnden bildades år 1976 och är ett normbildande organ med syfte att utveckla god redovisningssed i Sverige, detta syfte står beskrivet i BFL 8 kap 1. Bokföringsnämnden bildades i samband med upprättandet av Bokföringslagen och ska se till att regelverket är lättförståeligt och anpassat för att tillgodose användares behov samt att bolagen följer god redovisningssed. Bokföringsnämnden är särskilt inriktade på redovisningsfrågor i svenska icke börsnoterade bolag (Bokföringsnämnden, 2016d) %%K9projektet% År 2004 startade Bokföringsnämnden sitt arbete med att ta fram ett nytt regelverk för hur den löpande förvaltningen i ett bolag ska se ut och för hur ett räkenskapsår ska avslutas (Skatteverket, 2016c). K-projektet utgår bland annat ifrån reglerna i Bokföringslagen (BFL) och är indelad i olika kategorier. Vilken kategori ett bolag ska redovisa enligt beror bland annat på bolagets storlek och om det är noterat på en kontrollerad marknad eller ej. Bolag har valet att redovisa till en högre nivå än vad de är obligerade att göra, men inte en lägre nivå. Större bolag, alla aktiebolag och alla ekonomiska föreningar ska för räkenskapsår som påbörjats efter den 31 december 2013 tillämpa K-regelverket, vilket betyder att de första årsredovisningarna som upprättats enligt K-regelverket framställdes under år 2014 (Bokföringsnämnden, 2014a). 17

26 K-regelverket är indelat i olika kategorier från K1 till K4 och är baserat på om bolaget är noterat samt bolagets storlek mätt i antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning. K1 - Ska tillämpas av enskilda näringsidkare, ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut. K2 -Ska tillämpas av mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar som upprättar årsredovisning. K3 - Ska tillämpas av större aktiebolag, koncerner och ekonomiska föreningar som upprättar fullständig årsredovisning. K4 - Ska tillämpas av större noterade aktiebolag och koncerner som omfattas av internationella regler med i vissa fall anpassning till svensk lag (FAR Akademi, 2014) %Kategori%3%(K3)% Bolag som definieras som större enligt ÅRL 1 Kap 3 4p ska minst redovisa enligt K3 vilket är ett principbaserat och självständigt regelverk med Årsredovisningslagen som ram och ska från 2014 tillämpas av större förtag i sin helhet (FAR, 2016a). K3 är alltså det regelverk som stora bolag, som upprättar årsredovisning enligt ÅRL 1 Kap 3 4 p, ska följa om de inte enligt EU-förordningen ska tillämpa internationella regelverk, alltså IFRS (Broberg, 2010). I K3 finns normer som tillämpas vid upprättandet av årsredovisning och koncernredovisning. K3 har sitt ursprung i IASB:s IFRS for small and medium-sized entities (IFRS for SMEs) (KPMG, 2013). K3 är baserat på IFRS for SMEs och därför finns stora influenser av en harmoniserad lagstiftning, vilket leder till att det finns det många likheter, men det finns även en del punkter som skiljer dessa standarder åt. Detta redogörs vidare i kommande avsnitt avseende skillnader mellan de olika regelverken. % % 18

27 %Kategori%4%(IFRS)% K4 ska tillämpas av större noterade aktiebolag och koncerner som omfattas av IASförordningen och därmed måste tillämpa IFRS. Detta gäller för bolag som är noterade på en marknad, men är även en valmöjlighet för större onoterade bolag (FAR Akademi, 2014), vilket studeras i denna studie. Svenska bolag måste följa svensk lag, vilket innebär att implementeringen av IFRS inte kan göras fullt ut då bland annat beskattningen inte regleras på samma sätt i IFRS som i svensk lag. Detta gör att bolagen i vissa fall måste följa RFR:s rekommendationer för anpassning av IFRS (BFNAR 2012:3) %Rådet%för%finansiell%rapportering%(RFR)% Bolag som ingår i en koncern där koncernredovisningen upprättas enligt IFRS kan antingen välja att redovisa enligt K3, men de kan även välja att redovisa enligt RFR:s rekommendationer (PWC, 2014; Bokföringsnämnden, 2014b). RFR ersatte år 2007 Redovisningsrådet (RR) (Bokföringsnämnden, 2016e). För svenska bolag uppstår en del komplikationer om de väljer att redovisa enligt IFRS, eftersom alla svenska bolag måste följa Årsredovisningslagen. Av denna anledning måste bolag som väljer att redovisa enligt IFRS på vissa punkter följa RFR:s rekommendationer för att inte bryta mot svensk lag. Detta är nödvändigt då IFRS på vissa områden skiljer sig mot lagstiftningen i Sverige och därför behövs vissa poster justeras för att stämma överens med koncernens redovisning (Nilsson, 2014). Det finns två rekommendationer utgivna av RFR som är relevanta, RFR 1 och RFR 2. Den första rekommendationen behandlar kompletterande redovisningsstandarder för koncerner och den andra behandlar redovisning i juridiska personer. RFR 2, som är den rekommendation som avses i denna studie, är en omfattande rekommendation och behandlar hur redovisningen ska upprättas i de enskilda bolagen i börsnoterade koncerner. De bolag som väljer att redovisa enligt RFR:s rekommendationer ska alltså följa RFR 2, vilket beskriver hur bolag ska tillämpa IFRS för att inte bryta mot ÅRL. Bolagen måste dock göra tillägg i redovisningen där de förklarar vilka undantag de måste göra för att inte strida mot svensk lag (PWC, 2014). I denna studie likställs således bolag som tillämpar RFR 2 som att de tillämpar IFRS då RFR 2 endast är en justering av IFRS för att inte strida mot svensk lag. 19

28 3.2 Internationell redovisning Detta avsnitt behandlar den redovisningslagstiftning som är dominerande internationellt, IFRS, vilket är det regelverk som alla noterade bolag inom EU måste följa. Avsnittet behandlar även det organ som står bakom framtagandet av IFRS och vilket syfte de har International Accounting Standards Board (IASB) IASB är en oberoende, internationell organisation som ansvarar för standardisering av redovisning och är den organisation som är dominerande när det gäller internationell redovisningslagstiftning. Företrädaren till IASB är IASC, vilket grundades år Deras syfte var att utfärda internationella normer som skulle leda till konvergens och harmonisering av nationella standarder mellan olika länder. År 2001 ersattes IASC av IASB som från 2001 publicerat en ny reglering i form av International Financial Reporting Standards och förkortas som IFRS. IASB är det organ som publicerar IFRS och som ska se till att dessa standarder efterföljs i medlemsländerna (IFRS Foundation, 2016) %%International%Financial%Reporting%Standards%(IFRS)% IFRS är internationella standarder som IASB utfärdar. Innan 2001, när IASC fortfarande existerade upprättade de standarder som kallas IAS (Thomasson et al., 2010). IFRS är principbaserade internationella standarder som ska tillämpas av alla noterade bolag inom EU men får även tillämpas av icke noterade bolag (FAR, 2016b). EU har en strategi att harmonisera de olika ländernas kapitalmarknader vilket delvis kan uppnås genom ett gemensamt regelverk när det gäller att upprätta finansiella rapporter och på så vis minska skillnader i de olika ländernas redovisningspraxis (Finansinspektionen, 2006). 20

29 3.3 Skillnader mellan svensk redovisning och redovisning enligt IFRS Trots harmonisering finns det fortfarande skillnader mellan internationella och nationella redovisningsstandarder. Dessa skillnader har sitt ursprung i bland annat legala system och politiska system (Nobes & Parker, 2006). Detta avsnitt tar upp ett antal skillnader mellan att redovisa enligt IFRS jämfört med att redovisa enligt svenska redovisningsstandarder, vilket i denna studie avser K3. Dessa skillnader har i stor utsträckning sin grund i de skillnader som finns mellan internationell och svensk lagstiftning. Detta leder till en del problem vid harmonisering mellan den svenska och den internationella redovisningen enligt IFRS. Därför tillämpar svenska bolag RFR:s rekommendationer, vilket innebär att de följer årsredovisningslagen men tillämpar IFRS där reglerna inte går emot Svensk lag (Carrington et al., 2015). Avsikten med avsnittet är att fördjupa förståelsen för bolagens valmöjligheter och dess innebörd Grundläggande principer Eftersom syftet med IFRS är att tillgodose näringslivet på internationell nivå är reglerna upprättade utan någon hänsyn till någon landspecifik ekonomisk eller rättslig miljö (Carrington et al., 2015). Detta gör att bland annat att borgenärsskyddet, beskattning och vinstutdelning inte tas hänsyn till i IFRS (SOU 2003:71). I svensk redovisning finns det ett antal grundläggande principer som bolag behöver ta hänsyn till vid upprättande av sin årsredovisning där några av principerna är viktigare än andra. Några av de mer viktiga principerna är god redovisningssed och försiktighetsprincipen där fokus ligger på att redovisningen i bolag ska likna redovisningen i andra bolag i så stor utsträckning som möjligt (Carrington et al., 2015). Försiktighetsprincipen som i svensk redovisning haft stort inflytande finns inte i IFRS. Detta gör att de grundläggande tankarna vid upprättandet av redovisningen ändras helt vid bytet från svensk redovisning till redovisningen enligt IFRS (Carrington et al., 2015). Detta skulle kunna ha effekter på den inre redovisningsmiljön inom bolaget, då personalen måste skolas om, vilket skulle kunna innebära utbildningskostnader vid ett eventuellt byte. Eftersom IFRS saknar försiktighetsprincipen skulle det även kunna innebära att bolagen värderar sina tillgångar högre och att resultat därför tidigareläggs. 21

30 Det finns skillnader mellan grundläggande principer i IFRS och svenska redovisningsstandarder, i detta fall K3. En av dessa är att den viktigaste principen inom IFRS är relevans som fokuserar på användarna av redovisningen och vilken nytta dessa får av redovisningen (Carrington et al. 2015). Detta leder till att det blir svårare för redovisare att upprätta redovisningen och för revisorer att granska den då de inte kan ta hänsyn till grundläggande principer inom svensk redovisning och istället måste fokusera på principer som tar hänsyn till mottagarens nytta. Att granskningen för revisorer blir mer komplicerad vid användandet av IFRS skulle kunna leda till att bolag tenderar att vända sig till de revisionsbyråer som besitter expertis inom IFRS. Detta skulle i sin tur kunna ge de större och internationella revisionsbyråerna fördelar då de har större möjlighet till att specialisera sin kunskap och ha särskilda revisorer som är experter på redovisning enligt IFRS. Tillämpning av IFRS kan därför i många fall leda till högre kostnader, både administrativa kostnader inom bolaget samt expertishjälp vid upprättande av redovisning samt revisionen av denna Användaren En av de mest väsentliga skillnader som existerar mellan svensk redovisning och redovisning upprättad enligt IFRS är gällande vilken användare man avser för redovisningen. Enligt svenska standarder ska redovisningen upprättas med syfte att ge information till alla typer av intressenter utan någon särskild intressent i huvudfokus (Carrington et al., 2015). Dessa intressenter kan exempelvis vara investerare, ägare, långivare, kunder och leverantörer (SOU 2003:71). IASB har en annan synpunkt angående detta då de utgår från att redovisningen framställs med syfte att framställa information till främst redan existerande och eventuella investerare (Carrington et al., 2015). I IFRS är utgångspunkten därför att ge information till investerare med mindre innehav som inte på samma sätt som större investerare har tillgång till bolagsledningen (Carrington et al., 2015). Ägare med stort innehav är ofta mer involverade i organisationen och antar då ofta ett voicebeteende, vilket innebär att de är med och utvecklar strategi och mål. Detta innebär att större ägare enklare kan få del av information, exempelvis genom bolagsledningen, vilket gör att de inte i lika stor utsträckning som mindre ägare måste förlita sig på de finansiella rapporter som bolaget upprättar (Carrington et al., 2015). De mindre investerarna har ofta ett annat syfte med sin investering då de tenderar att fokusera på avkastning framför bolagets verksamhet. De 22

31 tenderar att anta ett exitbeteende och sälja sina andelar när bolagets ledning inte agerar enligt ägarnas förväntningar (Hedlund et al., 1985). Eftersom att investerare med mindre innehav har svårare att få tillgång till information skulle redovisning enligt IFRS kunna vara att föredra då dessa principer sätter investerarna i fokus, även de med mindre innehav. Detta skulle kunna betyda att en låg ägarkoncentration och fler antal ägare skulle leda till en större efterfrågan på redovisning upprättad enligt IFRS då investerare med mindre innehav på ett enklare sätt får tillgång till mer information. Ett argument som styrks av Kim & Shi (2012) som menar att bolaget drar till sig fler intressenter vid tillämpning av internationella redovisningsstandarder Redovisning kopplat till beskattning I Sverige har det sedan många år funnits en stark koppling mellan redovisning och beskattning (SOU 2003:71). På grund av att den viktigaste användaren av redovisningen enligt IFRS är existerande och potentiella investerare är exempelvis skattemyndigheter inte en lika prioriterad intressent som i svenska normer (Carrington et al., 2015). Även fast det funnits kritik mot kopplingen mellan redovisning och beskattning då flera aktörer har velat eliminera kopplingen finns det fördelar med sambandet mellan redovisning och beskattning. En av dessa fördelar är att det blir enklare för bolagen då de kan använda årsbokslutet som grund för beskattningen samtidigt som det förenklar statens arbete vid kontroll av hur bolaget ska beskattas (SOU 2003:71). Det finns även de som anser att kopplingen bidrar till en högre kvalité på redovisningen då den tillsammans med deklarationen blir reviderad Värdering av tillgångar och skulder IFRS kräver i många fall att bolag gör flera och mer avancerade bedömningar än vad den traditionella svenska redovisningen kräver. Enligt IFRS finns det viss information i redovisningen som är extra relevant för redan existerande investerare och potentiella investerare. Denna information avser bland annat verkliga värden på tillgångar och skulder (Carrington et al., 2015). IFRS anser att vissa värderingar kräver mer bedömningar än vad traditionell svensk redovisning kräver (SOU 2003:71). Vid ett bolagsförvärv kan det exempelvis uppstå vissa svårigheter vid värderingar då man ofta anskaffar bolaget som ett paket då IFRS skiljer sig från svenska redovisningsstandarder. 23

32 Immateriella tillgångar som har begränsad ekonomisk livslängd ska enligt IFRS planmässigt skrivas av medan immateriella tillgångar vars livslängd är begränsad ska tillgången inte planmässigt skrivas av utan istället nedskrivningsprövas (IAS 36). Detta skiljer sig från vad som är bestämt i K3 då en immateriell tillgång ska skrivas av på maximalt på tio år (BFNAR 2012:1, Kap ). Goodwill kan uppstå på olika sätt, bland annat kan den vara egenupparbetad eller uppstå genom förvärv och fusioner. Goodwill kan uppstå även på olika nivåer i koncernerna, den förvärvade goodwill som kopplas till köp av andelar i bolag uppkommer först i koncernredovisningen. Fusionerad goodwill uppstår direkt i bolagens enskilda årsredovisningar. Eftersom det enligt IFRS inte finns något krav på att goodwill årligen ska skrivas av finns det fördelar med att upprätta sin redovisning enligt detta regelverk vid de fall goodwill finns med i koncernredovisningen om bolaget vill prestera högre resultat. Detta skulle kunna leda till att bolag med andelar i dotterbolag skulle välja att redovisa enligt IFRS då det endast krävs en årlig nedskrivningsprövning. Gauffin et al. (2016) menar att många av bolagen, som tillämpar IFRS, aldrig gör någon nedskrivning eller ger upplysningar för att kunna bedöma om prövningen är rimlig, och slipper på så vis denna kostnad. Dessa skillnader vid värdering leder till att ledningen har möjlighet att tidigarelägga resultatet, vilket inte på samma sätt går att göra i K3. En egenskap som skulle kunna uppskattas av ledningar med resultatkrav och en mer kortsiktig framtidsutsikt. Detta har även vissa effekter på till exempel redovisare och revisorer då de behöver göra fler analyser av bolagets ekonomiska ställning som grund för att kunna göra olika bedömningar (Carrington et al., 2015). Detta leder till ett behov av mer expertis då både upprättandet av redovisningen och revisionen blir mer avancerad och att fler tilläggsupplysningar ofta krävs (SOU 2003:71). 24

33 3.3.5 Normsättning På grund av att länder ser olika ut gällande exempelvis normer kan det uppstå problem vid harmonisering (Nobes & Parker, 2006). Normsättningen inom Sverige har förändrats mycket sedan införandet av IFRS, då inflytandet flyttats från Sverige till global nivå. Innan införandet av IFRS fanns även ett stort inflytande från internationell normgivning inom svensk redovisning, men skillnaden nu är att reglerna i sig är internationella istället för att endast vara influerade av internationell reglering (SOU 2003:71). Det svenska redovisningsrådet (RR) var tidigare det ansvariga organet gällande anpassningar av svensk redovisning till IAS (PWC, 2014). I vissa fall var dessa anpassningar direkt översatta från IAS och i andra fall var de anpassade för att passa den svenska redovisningen i enlighet med den svenska beskattningen och Årsredovisningslagen. Det var alltså tidigare helt fritt för RR att frivilligt välja vilka IAS som skulle tas hänsyn till och vilka som inte skulle tas hänsyn till (Carrington et al., 2015). I och med att Sverige nu, genom IFRS, måste följa internationella redovisningsstandarder blir tolkningen av normerna annorlunda. Tidigare var god redovisningssed betydelsefull vid tolkningen av normer då bolag skulle upprätta sin redovisning och följa de regler som finns i enlighet med god redovisningssed. Detta betyder att bolag ska följa den redovisning som bolag i praktiken följer tillsammans med befintlig lagstiftning. Detta betyder att vad som utgör praxis ären betydande del vid tolkningen av normerna, vilket gör att redovisare och revisorer har stor påverkan vid normtolkningen (Carrington et al.,2015). IFRS ska tolkas utifrån vad som står skrivet i respektive standard och det finns förvisso utrymme för tolkningar, men inte i samma utsträckning som klassisk svensk redovisning. IFRS är omfattande och detaljerat av bland annat den anledning att utrymmet för fria tolkningar ska minska. Detta underlättar i många situationer då det uttryckligt står hur man ska gå tillväga vid specifika transaktioner (Carrington et al., 2015). Eftersom IFRS är ett komplicerat regelverk kan det bli svårt för redovisare och revisorer att förhålla sig till dessa internationella regler. Regelverket är omfattande och specificerat, vilket innebär att det finns mer underlag för dessa aktörer att förlita sig på i många fall, något som kan leda till att utrymmet för fria tolkningarna minskar. Standarderna är dock komplicerade och 25

34 kräver därför mycket expertis, vilket skulle kunna leda till att bolag tenderar att vända sig till de revisionsbyråer agerar internationellt och har denna specifika kunskap. Problemen uppstår dock när en viss transaktion inte är reglerad specifikt i IFRS. Då utgångspunkten är att redovisningen ska utformas för att uppnå relevans och tillförlitlighet ska bolagen då istället ta hänsyn till standarder som hanterar likartade frågeställningar, definitioner från IASB, andra normgivande organ som har samma grund som IASB, branschpraxis eller annan litteratur inom redovisning (Carrington et al., 2015) Sammanställningar av övergripande skillnader Det finns alltså flera grundläggande skillnader mellan att redovisa enligt K3 och att redovisa enligt IFRS vilket skulle kunna leda till att bolag väljer den ena redovisningsstandarden framför den andra. Faktorer som skulle kunna tala för att bolag väljer att redovisa enligt IFRS är bland annat att det skulle leda till att de investerare med mindre innehav får mer lättillgänglig information från bolaget. Att kravet på årlig avskrivning av goodwill inte existerar i IFRS skulle även kunna vara en faktor som gör att bolag med stor andel goodwill skulle välja att redovisa enligt IFRS. Det finns även vissa faktorer som skulle kunna tala emot att bolag väljer att redovisa enligt IFRS vilket bland annat kan vara ökade kostnader och ett behov av mer expertis. K3 IFRS Ska främst tillämpas av.. Större onoterade bolag Noterade bolag Fokus på.. Utgångspunkt i.. Utrymme för tolkningar.. Hantering av goodwill Detaljrika riktlinjer.. Informationsmängd Samtliga intressenter Försiktighetsprincipen Större utrymme för tolkningar Årlig avskrivning av goodwill Mindre detaljerat Mindre omfattande Figur#2#W#Skillnader#mellan#K3#och#IFRS# Existerande och potentiella investerare Relevans Mindre utrymme för tolkningar Årlig nedskrivningsprövning av goodwill Mer detaljerat Mer omfattande 26

35 4.Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras teoretiska utgångspunkter för vad som skulle kunna förklara eller förutspå hur och varför bolag väljer olika redovisningsstandarder. Dessa teoretiska aspekter ligger sedan till grund för de hypoteser som testas vidare i studien samt hur intervjuguiden utformas. Avsnittet är uppdelat i två delar, i den första delen presenteras de huvudsakliga och övergripande teorierna för att vidare kunna förklara eller förutspå vilka faktorer som ligger till grund för bolags val av redovisningsstandard. I den andra delen tillämpas teorin mer empiriskt i relation till resultat och slutsatser från tidigare forskning på ämnet, för att kunna identifiera eventuella orsaker och formulera hypoteser utifrån varför bolag frivilligt väljer att uppgradera sig i valet av redovisningsstandard. 4.1 Positiva teorier Positive Accounting Theory Utvecklingen till det som idag ses som positiv redovisningsteori har sitt ursprung i en studie från Gordon (1964) enligt Deegan & Unerman (2011). Watts & Zimmerman (1978,1979,1990) har utvecklat det som idag kallas Positive Accounting Theory och förkortas PAT, vilken ämnar att beskriva och förutspå hur bolag gör val inom redovisning (Watts & Zimmerman, 1990). PAT har enligt Collin et al. (2009) tillsammans med institutionell teori varit de främsta teorierna för att förutspå ett bolags redovisningsval. I framtagandet av PAT poängterar Watts & Zimmerman (1978) utgångspunkten i teorins syn på mänskligt agerande, nämligen att människan är egennyttomaximerande. Detta beteende läser de även in i ledningens agerande i förhållande till beslut och menar att människan blir innovativ för att upprätthålla sitt egenintresse. Vidare resonerar Watts & Zimmerman (1990) att redovisning och val av redovisningsstandarder är något som görs av människor och att man därför inte heller kan bortse från de faktorer som påverkar människans val. Några av de faktorer som lyfts fram som kan påverka ledningens val av redovisning är bland annat politiska och regleringsmässiga påtryckningar samt ersättningar. Neu & Simmons (1996) menar dock att antagandet om individers egennyttomaximerande kan anses vara begränsat. Detta på grund av att individers självintresse antyder att människan inte kan påverkas av andra, vilket inte alltid stämmer överens med verkligheten. De menar vidare att PAT i vissa avseenden är begränsat och att det krävs mer förklaringsvariabler för att klarlägga individers beteende. Watts & 27

36 Zimmerman (1990) har formulerat tre centrala hypoteser inom PAT som utgår från faktorer som till stor grad benämns som centrala faktorer och förklaringar av valet av redovisning: 1.Hypotesen gällande bonusprogram bygger på att om ledningen har bonusprogram som är kopplade till periodens resultat så kommer ledningen troligen välja en bokföringsmetod som ökar resultatet för den innevarande perioden (Watts & Zimmerman, 1990). 2.Hypotesen gällande förhållandet mellan skulder och eget kapital förutspår att högre skulder i förhållande till eget kapital leder till att ledningen tenderar att tillämpa metoder som höjer resultatet. Högre skuldnetto gör även att bolaget blir mer strängt hållet av långivare. För att hålla dessa långivare tillfredsställda, och undvika straffkostnader, kan bolagen därför vara mer benägna att redovisa vinster direkt istället för att skjuta på dem (Watts & Zimmerman, 1990). 3.Hypotesen avseende politiska kostnader innebär att mindre bolag är mer benägna att välja metoder som rapporterar högre vinster än större bolag, detta för att stora bolag inte vill dra till sig uppmärksamhet genom hög vinstrapportering (Watts & Zimmerman, 1990). Dessa tre hypoteser menar mer eller mindre att ledningen agerar utifrån sitt eget bästa, eller vad de kan dra nytta av. Hypoteserna hävdar vidare att individer antas göra val som leder till finansiella fördelar för dem själva (Neu & Simmons, 1996). Detta skulle kunna innebära att valet av redovisning beror på vilka konsekvenser respektive redovisningsstandard innebär för bolaget och ledningen, och följaktligen hur ledningen kan dra fördel av dessa. Det finns de som menar att PAT inte är tillräcklig för att studera och förklara hur bolag och ledare agerar då teorin förutsätter att individer alltid strävar efter egennyttomaximering. PAT misslyckas i att ta hänsyn till sociala relationer, vilket gör att teorin på egen hand inte fullständigt kan förklara bolags val av redovisningsstandard (Neu & Simmons, 1996). Detta innebär att andra teorier så som till exempel institutionell teori och legitimitetsteorin kan vara bra komplement till att förklara bolags val av redovisningsstandard (Collin et al., 2009). 28

37 4.1.2 Agentteorin PAT:s utgångspunkt är densamma som i agentteorin där fokus ligger på att människan vill maximera sin egen nytta (Watts & Zimmerman, 1990). Agentteorin framhäver det faktum att egenintresse är en av de viktigaste styrfunktionerna i organisationer (Eisenhardt, 1989). Fama (1980) gör en djupare presentation av det som idag är grunddragen i agentteorin. Detta bygger på att ägarna, som utgör principaler, och ledningen, som utgör agenter, inte har samma mål med bolaget och dess förvaltning. Det finns alltså skäl att anta att agenten inte alltid agerar i principalens bästa intressen (Jensen & Meckling, 1976). Grunden i agentteorin är följaktligen konflikten mellan principalen, agenten och deras olika preferenser (Eisenhardt, 1989). Principalen kan minska motsättningarna dem emellan genom att etablera drivkrafter för agenten att se till principalens intressen blir uppfyllda. Dessa drivkrafter kan till exempel bestå av att ge ledningen provision på avkastningen på eget kapital, resultatmål eller liknande (Jensen & Meckling, 1976). Genom att studera exempelvis aktievärdet går det att utvärdera hur aktieägarnas intressen uppfyllts. Ledningen däremot vill nyttomaximera sin insats, genom att exempelvis få så bra betalt som möjligt baserat på så lite arbete som möjligt. Därför måste detta förhållande regleras genom kontrakt eller liknande för att ägarna ska kunna styra ledningen (Jensen & Meckling, 1976). Agentteorin kan förklara varför bolag väljer att presentera frivillig information. Jensen & Meckling (1976) menar att agentkostnader kan minskas genom frivillig presentation av information då det kan bidra till minskad osäkerhet. Agent och principalförhållandet som bland annat föreligger mellan ägare och ledning (Fama, 1980) utgår också från att ledningen agerar i egenintresse. Ledningen måste övertyga ägarna att de arbetar för ägarnas intressen (Fama, 1980) och då är information ett sådant sätt att minska agentproblematiken eftersom att information kan vinna ägarnas förtroende (Watson et al., 2002 i Broberg et al., 2010). En motsättning till detta är dock att Dye (1985) i Rask & Olsson (2014) menar att bolagsledningen inte vill sprida frivillig information, baserat på rädslan av att lämna ut känslig information. Dye (1985) i Rask & Olsson (2014) hävdar också att detta är en avgörande faktor i bolags val av redovisningsstandard. 29

38 4.1.3 Legitimitetsteorin Legitimitetsteorin menar att bolag ständigt måste hålla sig uppdaterade kring hur vida de håller sig inom gällande normer och regleringar, såväl formella som informella för att upprätthålla sin legitimitet. Övergripande handlar legitimitetsteorin om hur bolaget ska förhålla sig till samhällets förväntningar och värderingar (Gray et al. 1996). Bolaget riskerar att förlora legitimitet om de inte delar eller uppfyller samhällets uppfattning om värde och därför arbetar bolag för att synkronisera samhällets normer och värderingar med bolagets (Dowling & Pfeffer, 1975). Legitimitet definieras som överensstämmelse mellan bolagets och samhällets värdesystem (Lindblom, 1993 i Deegan & Unerman, 2011). Meyer & Rowan (1977) och Gray et al (1996) menar dessutom att legitimitet är ett verktyg som kan användas för att styrka bolagets överlevnad. Av denna anledning kan legitimitet påverka olika bolag på olika sätt, troligtvis beroende på hur synliga, socialt- eller politiskt utsatta de är (Dowling & Pfeffer, 1975). Att ge ut frivillig information är ett sätt för bolag att uppnå legitimitet och trovärdighet, vilket skulle kunna påverka bolagets val av redovisning. Touron (2005) och Collin et al. (2009) påstår utifrån DiMaggio & Powells (1983) resonemang att bolag försöker uppnå legitimitet genom att leva upp till samhällets förväntningar. Touron (2005) menar vidare att bolag som agerar på internationell marknad tenderar att tillämpa internationella redovisningsstandarder för att uppnå legitimitet. Dowling & Pfeffer (1975) menar att det finns tre strategier bolag kan arbeta utifrån för att bolagets agerande ska uppfattas som legitimt. Den första strategin bygger på att bolagets mål och arbetssätt ska anpassas till den gällande synen på legitimitet. Denna anpassning ska bolagen även kommunicera utåt för att förändra den gällande synen på legitimitet och få denna att överensstämma med bolagets handlande, vilket är den andra strategin. Den tredje strategin bygger på vad bolaget ska göra för att bli mer legitimt och för att ytterligare få bolaget att förknippas med värderingar och symboler som associeras med legitimitet menar Dowling & Pfeffer (1975) att det krävs ytterligare information och kommunikation. IFRS innebär mer informationsutlämning till marknaden och kan således bidra till mer legitimitet för bolaget. För att tillämpa dessa strategier menar både Dowling & Pfeffer (1975) och Lindblom (1993) i (Danielsson & Eriksson, 2010) att årsredovisningen är ett möjligt instrument. Att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard kan alltså vara ett sätt att vinna legitimitet hos bolagets intressenter såväl som att bolaget generellt uppfattas legitimt utifrån samhällets värderingar 30

39 eftersom intressenterna uppfattar bolaget som mer trovärdigt och tillförlitligt. Dowling & Pfeffers (1975) resonemang kring hur bolaget kommunicerar innebär även att bolagets syn på legitimitet och bolagets förhållande till sociala och politiska påtryckningar påverkar hur de jobbar utifrån samhällets värderingar. Detta skulle kunna innebära att bolag i liknande finansiell ställning agerar helt olika utifrån den sociala och politiska miljö de agerar i, vilket styrks av Neu & Simmons (1996) Intressentteorin Intressentteorin bygger vidare på legitimitetsteorins grundtanke inom bolagets förhållande till samhället och är en teori som överlappar legitimitetsteorin då de har många gemensamma nämnare. Intressentteorin resonerar dock inte kring samhället i allmänhet utan istället delas samhället olika individer in i intressentgrupper. Dessa intressentgrupper har ofta olika uppfattningar om vad som anses vara optimal bolagsstyrning, då de ser verksamheten ur olika perspektiv och har olika mål med sitt engagemang i bolaget. Intressenternas mål innebär även krav som styr bolagets verksamhet (Gray et al., 1996 i Ahlander & Pereyra, 2010). Intressenterna delas även upp i primära och sekundära intressenter, beroende på hur deras agerade kan påverka bolagets överlevnad. Primära intressenter är de intressenter som ledningen måste ta hänsyn till för att säkra bolagets överlevnad (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010). Några exempel på intressenter är bland annat staten, som styr bolaget via reglering och vill ha korrekt skatt, långivare, som vill vara säkra på att få sina pengar tillbaka, och kunder, som betalar för en vara av viss kvalité (Bowen et al., 1995). Carrington et al. (2015) menar att informationsutlämningen från bolag i stor utsträckning påverkas av vilken redovisningsstandard som tillämpas, vilket leder till att intressenter påverkas vid valet av redovisningsstandard. IFRS innebär mer utlämnande av information då standarderna kräver mer tilläggsupplysningar. IFRS ger, enligt Kim & Shi (2012), en bättre informationsmiljö, eftersom att bolagets intressenter får tillgång till mer information. 31

40 Årsredovisningen är viktig för flera intressenter då den i vissa fall är den enda specifika information de får av bolaget, den är således viktig för att sprida information om bolaget. Trotman et al. (2011) i Rask & Olsson (2014) menar att intressenter som långivare, aktieägare och statliga myndigheter är extra viktiga intressenter för denna sortens redovisning. De har även makt att påverka bolaget i valet av redovisning (Marton, 2013). Ledningens val av inkomsthöjande redovisningsmetoder är förenat med i vilken utsträckning bolaget påverkas av underförstådda krav från de olika intressentgrupperna (Bowen et al., 1995). Några exempel på sådana krav är att ägarna vill ha avkastning på sitt investerade kapital eller att kreditinstitut kräver att bolaget presenterar ett visst resultat för att kunna hålla nere räntorna, men även för att möjliggöra framtida finansiering. Tidigare studier har visat att bolag som valt inkomsthöjande redovisningsmetoder har gjort det i samband med till exempel olika bonusplaner eller vid hög skuldsättningsgrad. De bolag som valt att redovisa enligt inkomstminskande redovisningsmetoder har gjort det i samband med till exempel politisk exponering eller för att inte behöva betala lika mycket skatt (Bowen et al., 1995). IFRS skiljer sig i vissa avseenden från K3 när det gäller användaren av redovisningen. Enligt K3 ska alla intressenter få tillgång till nödvändig information medan IFRS fokuserar på att göra informationen tillgänglig för huvudsakligen redan existerande och eventuella investerare. Utgångspunkten i IFRS är att investerare med mindre innehav, som inte på samma sätt som större investerare har tillgång till bolagsledningen, ska få tillgång till bolagets information (Carrington et al., 2015). Då mindre investerare har svårare att få tillgång till information skulle det kunna betyda att låg ägarkoncentration och fler antal ägare skulle kunna leda till en ökad efterfrågan på redovisning upprättad enligt IFRS. 32

41 4.1.5 Institutionell teori Institutionell teori är, precis som de resterande teorierna i denna studie, en förklarande teori för bolags val givet vissa förutsättningar och teorin kan tillämpas för att förklara och förutspå valet av redovisning (Collin et al., 2008). Den institutionella teorin har dock andra förklaringsvariabler och skulle därför kunna ses som ett komplement till PAT. Utvecklingen av den institutionella teorin och beskrivningar av det som kallas isomorfism på marknaden, att individer på marknaden blir mer och mer lika varandra, har till stor del utgångspunkt i en artikel skriven av DiMaggio & Powell (1983) (Deegan & Unerman, 2011). Utifrån resonemang kring isomorfism, vilket betyder att bolag tenderar att ta efter varandras beteende på marknaden, presenterar DiMaggio & Powell (1983) tre hypoteser samt utvärderar organisationers beteende ur ett socialt och institutionellt perspektiv. Genom dessa tre hypoteser kan den institutionella teorin bland annat förklara bolags redovisningsval då bolag utsätts för påtryckningar (Collin et al., 2009). De tre hypoteserna som DiMaggio & Powell (1983) är behandlar tvingande mekanismer, mimetiska mekanismer och normativa mekanismer. 1.Processen för tvingande mekanismer: Organisationer som hänger ihop av olika anledningar kommer över tid bli mer lika varandra. Det kan röra sig om att det föreligger vissa krav på bolag inom en viss geografisk region, en viss bransch, kring handel med vissa råvaror eller från specifika intressenter (DiMaggio & Powell, 1983). Makt är således en stark kontrollvariabel som har stor inverkan på att bolag allt mer tenderar att likna varandra (Collin et al., 2009). I Sverige och inom EU är kraven på redovisning olika beroende på bolagens storlek (FAR Akademi, 2014). 2.Processen för mimetiska mekanismer: Ursprunget i antagandet och hypoteserna kring mimetisk isomorfism är osäkerhet i bolag, osäkerhet att uppnå mål och osäkerhet i marknaden (DiMaggio & Powell, 1983). Denna osäkerhet leder till imitation och för att minska osäkerheten försöker bolag ofta kopiera eller efterlikna andra bolag (Collin et al., 2009). Dessa bolag kan vara konkurrenter eller bolag med hög legitimitet och framgång med syfte att få konkurrensfördelar och trygghet. På så vis är det vanligt att mindre framgångsrika bolag efterliknar stora framgångsrika bolag, vilket även innebär att bolagen på hela marknaden tar efter varandra (DiMaggio & Powell, 1983). 33

42 3.Processen för normativa mekanismer: Graden av normativt påverkande beror på professionell tillhörighet hos ledning och personal. Även ledningen och medarbetarnas bakgrund tenderar att styra bolagets utveckling utifrån branschtillhörighet (DiMaggio & Powell, 1983). Ett exempel är hur vida ekonomiska rapporter påverkas av konsulter eller medarbetares insyn i revision- och redovisningspraxis, och kan utifrån detta bli påverkade för att upprätta enligt även frivilliga praxis. Den institutionella teorin bidrar till förståelsen hur bolag tenderar att allt mer likna varandra genom de olika processerna. Touron (2005) menar även att den institutionella teorin kan förklara beteendet hos bolag och hur de ser på internationella redovisningsstandarder. Utifrån DiMaggio & Powells (1983) resonemang menar även Touron (2005) att bolag försöker uppnå legitimitet genom att leva upp till samhällets förväntningar, vilket skulle kunna åstadkommas genom att efterlikna framgångsrika bolag. Bolagens syn på legitimitet påverkar även hur de ser på sina konkurrenter och framtida målsättningar Teorins övergripande teman Det finns följaktligen flera teorier som kan tänkas förklara varför bolag frivilligt skulle välja att uppgradera sin redovisning till IFRS. De teorier som denna studie utgår ifrån är PAT, agentteorin, legitimitetsteorin, intressentteorin, och institutionella teorin. Utifrån den institutionella teorins resonemang kring de olika typerna av isomorfism som påverkar bolaget (DiMaggio & Powell, 1983) i kombination med PAT:s hypoteser kring hur ledningen påverkas av arvoden, förhållandet mellan skulder och eget kapital samt vinstrapportering i relation till politisk uppmärksamhet (Watts & Zimmerman, 1990) konstateras att dessa faktorer kan grupperas som ett tema av faktortyp, vilken kan påverka bolags val av redovisning. Det första temat benämns således som egenskaper hos bolaget. Ytterligare ett tema kan identifieras genom Famas (1980) och Hedlund et al. (1985) resonemang kring hur ägarens intressen inte alltid korrelerar med ledningens. Fama (1980) menar att det därför uppstår ett agentprincipalförhållande som kräver kontroll och uppföljning. Hedlund et al. (1985) hävdar även att ägare agerar olika utifrån hur bolagets ägarförhållanden ser ut, vilket styrks av Larsson & Rosteck (2013). Dessa resonemang skapar studiens andra tema, vilket är bolagets ägarförhållanden. Vidare behandlas således faktorerna för påverkan av bolags val av redovisning i två teman, vilka är egenskaper hos bolaget och ägarförhållanden. 34

43 4.2 Teoretisk integration Detta avsnitt syftar till att utifrån teorier som traditionellt beskriver bolags val av redovisning, såsom PAT, agentteorin och institutionell teori, och intressentteorin samt legitimitetsteorin, analysera och identifiera eventuella faktorer i bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Dessa teoretiskt identifierade faktorer diskuteras vidare utifrån tidigare studiers observationer samt förändringar i lagstiftning och normer för att slutligen formulera hypoteser. Hypoteserna är indelade i två teman, vilka är egenskaper hos bolaget och ägarförhållanden Egenskaper hos bolaget %Skuldsättningsgrad% En av de hypoteser som Watts & Zimmerman (1990) presenterar i PAT bygger på att ledningen agerar olika vid val av redovisningsstandarder utifrån hur förhållandet mellan skulder och eget kapital ser ut i bolaget. Watts & Zimmerman (1990) menar att långivare tenderar att ställa krav på bolag relaterat till storleken på bolagets skulder. Långivaren vill ha en säkerhet för sin kredit och för att kontrollera att bolaget inte riskerar denna säkerhet kan långivaren följa upp eller ställa krav på exempelvis lönsamheten i bolaget. Denna hypotes bygger på att förhållandet mellan skulder och eget kapital påverkar hur ledningen resonerar i förhållande till redovisning av vinster. Då möjligheten till vinstflyttning, bland annat genom värderingsskillnader, ökar vid redovisning enligt IFRS tyder resonemangen i PAT på att bolag med hög skuldsättningsgrad tenderar att välja IFRS. Även Jensen (1986) i Broberg et al. (2010) hävdar att hög skuldsättning är relaterat till att bolaget blir övervakat då fler intressenter ifrågasätter bolaget då hög skuldsättning innebär osäkerhet och att information är ett sätt att minska denna osäkerhet (Hossain et al., 1995; Watson et al., 2002; Prencipe, 2004 samtliga i Broberg et al., 2010). Att redovisa enligt IFRS, som i denna studie innebär en uppgradering av redovisningsstandard, innebär att bolaget lämnar mer information till marknaden, mestadels i form av kravet på mer tilläggsupplysningar (Carrington et al., 2015). Att bolags benägenhet att lämna ut mer frivillig information ökar i förhållande med skuldsättningsgraden bekräftas av Broberg et al., (2010). Ökade tilläggsupplysningar innebär inte bara ökad informationsutlämning från bolaget, utan även ökade administrativa kostnader. 35

44 Jensen & Meckling (1976) menar även att hög skuldsättning innebär ökade förmedlingskostnader, eftersom att intressenter ställer ytterligare krav på bolaget. Långivaren är enligt intressentteorin en primär intressent, en part som har möjlighet att direkt påverka bolagsstyrningen (Clarkson, 1995 i Deegan & Unerman, 2011; Trotman, 2011 i Rask & Olsson, 2014). Bolaget kan känna sig obligerade att uppfylla långivarens krav för att inte drabbas av straffavgifter, men även för att i framtiden ha möjlighet till ytterligare finansiering. IFRS innebär visserligen ökad informationsutlämning från bolaget, men tar inte hänsyn till borgenärsskyddet enligt samma traditioner som svenska standarder, vilket skulle tala emot att banken efterfrågar att bolaget redovisar enligt IFRS (Carrington et al., 2015). Utifrån dessa resonemang finns det trots allt anledning att hävda att ledningen i bolag med hög skuldsättningsgrad har skäl att uppgradera sin redovisning till internationella standarder, för att minska osäkerhet och lugna marknaden med genom information. Det finns även anledning att tillämpa svenska redovisningsstandarder med tanke på administrationskostnader och minskat borgenärsskydd i IFRS. Även tidigare studier på ämnet ger resultat som talar för och emot skuldsättning som påverkande i valet av redovisningsstandard. Broberg et al. (2010) och Rask & Olsson (2014) påvisar skuldsättning som en påverkande faktor, i motsättning till Lilja et al. (2006) och Johansson & Karlsson (2013) som hävdar att detta inte kan styrkas. Med utgångspunkt i PAT:s hypotes kring förhållandet mellan skulder och eget kapital och resonemanget om att bolag kan uppnå legitimitet utifrån frivillig redovisning formuleras hypotesen för skuldsättningsgrad i ett positivt förhållande till benägenheten att uppgradera sig i valet av redovisningsstandard. Hypotes 1: Skuldsättningsgrad har positiv påverkan på bolagets benägenheten att frivilligt redovisa enligt IFRS %Storlek% Inom den institutionella teorin beskrivs mimetisk isomorfism, vilket innebär att bolag söker trygghet i andra bolag som på marknaden ter sig framgångsrika och agerar förebilder för bolaget (DiMaggio & Powell, 1983). Framgångsrika bolag och deras metoder uppfattas som resultatdrivande. Den mimetiska isomorfismen bygger alltså på att ta efter andra bolags metoder och på så vis blir bolag på marknaden mer lika varandra (DiMaggio & Powell, 1983), vilket innebär 36

45 att mindre bolag tenderar ett efterlikna större bolag. Även Touron (2005) menar att mimetisk isomorfism är betydande i den institutionella påverkan som finns på marknaden. Innebörden av att bolag på marknaden blir allt mer lika varandra har även betydelse för bolag som avviker från detta beteende, då deras legitimitet kan bli ifrågasatt. Samhällets värderingar påverkar bolag på många sätt och är aktuella i alla beslut och handlingar (Gray et al., 1996), där valet av redovisningsstandard kan vara en av dem. Dessa effekter, och samhällets intresse, påverkas även av bolagets storlek då större bolag dels påverkar samhället med sitt agerande i större omfattning och dels har större möjlighet att göra skillnad. IFRS ger en bättre informationsmiljö (Kim & Shi, 2012; Tarca, 2004), vilket även är ett sätt för bolaget att motverka politiska påtryckningar som ökar med bolagets storlek (Watts & Zimmerman, 1990). Större bolag påverkar samhället i större omfattning och har fler intressenter att ta hänsyn till, vilket gör att ett större bolag kan erhålla fördelar genom att tillämpa en redovisningsstandard som ger bättre informationsmiljö, vilket kan åstadkommas genom att tillämpa IFRS (Kim & Shi, 2012). Broberg et al. (2010) menar att agentkostnader, som bland annat uppstår genom försök att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare i bolag (Fama, 1980), ökar med mängden kapital i bolaget. En av de variabler som definierar bolagets storlek enligt Årsredovisningslagen är bolagets balansomslutning och givet att mängden kapital i bolaget är högre i större bolag förekommer mer informationsassymetri i dessa bolag. IFRS som redovisningsstandard innebär enligt Carrington et al. (2015) mer information till intressenter då det krävs mer tilläggsupplysningar. Detta skulle kunna innebära att informationsassymetrin mellan ägare och ledning motverkas. Storlek är även en signifikant variabel i flertalet tidigare studier (Tarca, 2004; Lilja et al., 2006; Broberg et al., 2010; Rask & Olsson, 2014; Johansson & Karlsson, 2013). Hypotes 2: Bolagets storlek har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS % % 37

46 %Lönsamhet% Agentteorin och grundfilosofin inom PAT utgår från att ledningen, som har yttersta makten vid beslut om redovisning, utgår ifrån egenintresse och nyttomaximering (Fama, 1980; Watts & Zimmerman, 1978). Ledningen har på ett eller annat sätt möjlighet att dra nytta av att bolaget presenterar goda resultat, bland annat i arvodesförhandlingar och för positivt rykte (Fama, 1980; Alchain & Demsetz, 1972). Vidare menar Fama (1980) att ett sätt att styra ledningen mot samma intressen som ägarna har är att sluta avtal som ger ledningen avkastning när ägarnas mål uppfylls, exempelvis ett bonusprogram kopplat till ägarnas avkastning. En hypotes inom PAT bygger på att om ledningen har bonusprogram ökar deras tendens att välja en redovisningsstandard där de kan påverka bolagets resultat (Watts & Zimmerman, 1990) och därmed även sin egen avkastning. Då IFRS genom bland annat verkligt värde principen (Carrington et al., 2015) möjliggör tidigareläggning och höjningar av resultat kortsiktigt har bolaget även möjlighet att upprätthålla hög lönsamhet. Iatridis (2012) i Johansson & Karlsson (2013) hävdar även att de resultat som presenteras är högre i bolag som redovisar enligt IFRS generellt. Dessutom menar Holland (2005) i Broberg et al. (2010) att bolag tenderar att dela med sig av mer information om verksamheten när bolaget är framgångsrikt, och blir mer slutet i sämre tider för att dölja motgångar. Detta skulle innebära att bolag som är mer framgångsrika frivilligt delar med sig av information och därför väljer en redovisningsstandard som tillförser detta. Jämförelsen mellan K3 och IFRS visar att IFRS innebär mer informationsdelgivning än vad som krävs enligt svenska standarder (Carrington et al., 2015). En motsättning till att bolag med god lönsamhet tenderar att välja IFRS före K3 presenteras i en annan hypotes inom PAT, gällande hur större bolag tenderar att presentera resultat som inte sticker ut för att undvika politiska påtryckningar (Watts & Zimmerman, 1990). Bolaget blir, som en följd av utstickande resultat, mer aktuella för granskning. Haraldsson & Nilsson (2008) i Rask & Olsson (2014) menar att större bolag till stor del använder sig av vinstreducering för att minska politiska påtryckningar. Bowen et al. (1995) menar vidare att bolag som valt inkomsthöjande redovisningsmetoder har gjort det i samband med till exempel olika bonusplaner och att bolag som valt redovisa enligt inkomstminskande redovisningsmetoder har gjort det i samband med till exempel politisk exponering. 38

47 Ng & Koh (1994) i Broberg et al. (2010) menar att bolag ger ut mer information för att undvika att bli reglerade, vilket skulle kunna vara ett sätt att minska granskningen av bolaget. Information är ett instrument för att uppnå legitimitet som bolag skulle kunna använda sig av både för att undvika granskning såväl som friskriva sig från spekulationer. Detta talar för att bolag med hög presenterad lönsamhet skulle välja att redovisa enligt IFRS, eftersom att det motverkar de risker som bland annat Watts & Zimmerman (1990) presenterar. Bolagets benägenhet att uppgradera sin redovisningsstandard utifrån bolagets lönsamhet är komplext att förklara, eftersom att det förekommer olika teoretiska synvinklar. Utefter agentteorin och bonushypotesen i PAT är det troligt att ledningen tenderar att välja IFRS, där de har möjlighet att värdera tillgångar till verkligt värde (Carrington et al., 2015) och således få ett mer positivt resultat snabbare än enligt de svenska standarderna, givet att ledningen har bonusavtal. PAT:s hypotes kring politiska påtryckningar motsäger dock detta och menar att större bolag tenderar att försöka sänka sin lönsamhet för att undvika uppmärksamhet. Lönsamhet är inte en lika vanligt förekommande faktor i tidigare studiers hypoteser som storlek och skuldsättningsgrad, men utifrån dessa teoretiska resonemang bedöms den ändå rimlig att undersöka. En studie som påvisar lönsamhet som en faktor för bolags benägenhet att utlämna ytterligare information är Broberg et al. (2010) och därför studeras detta förhållande även i denna studie. Hypotes 3: Lönsamheten har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS %Ersättning%till%ledning% Ledningen har en avgörande roll i valet av redovisningsstandard, vilket handlar om att styra om ett resultat ska realiseras eller skjutas på framtiden. PAT beskriver flera politiska aspekter av valet och har utvecklat en hypotes kring vad som mer specifikt påverkar ledningen i förhållande till denna frågeställning. Hypotesen gällande bonusprogram grundas i PAT och agentteorins grundläggande antagande om nyttomaximering och egenintresse för individer. Watts & Zimmerman (1990) menar att det är troligt att bolag som har bonusavtal, provisioner eller liknande vilka är relaterade till bolagets presenterade resultat, påverkar ledningen i valet av redovisningsstandard. Neu & Simmons (1996) menar att individer antas göra val som innebär finansiella fördelar för dem själva och att ledningen väljer redovisningsstandard utifrån sin egen 39

48 nytta. Detta är ett resonemang som styrks av Bowen et al. (1995) och som menar att bonusplaner är en av de anledningar som leder till att bolag tenderar att välja inkomsthöjande redovisningsmetoder. Dessa överenskommelser är indirekt ett kontrollinstrument som tillämpas av ägarna för att styra ledningens intresse (Fama, 1980). Utifrån Bowen et als. (1995) resonemang räcker det att bolagen har bonusprogram för att bolagets val av redovisning ska påverkas, men eftersom att Fama (1980) menar att det är ledningens egenintresse som styr kan även storleken på ersättningen påverka. Ju större ersättningen är eller kan bli, desto mer har ledningen att vinna på ökning av bolagets vinster. Enligt Hjelström & Schuster (2011) är det viktigt att ledningens incitament är väl övervägda, även i förhållande till kontrollfunktioner utifrån ägarnas perspektiv, vilket styrks av Dhaliwal et al. (1982) i Larsson & Rosteck (2013). Watts & Zimmerman (1990) hävdar vidare att individer antas göra val som leder till finansiella fördelar för dem själva (Neu & Simmons, 1996). Detta skulle kunna innebära att valet av redovisningsstandard beror på vilka konsekvenser respektive redovisningsstandard innebär för bolaget och ledningen, och följaktligen hur ledningen kan dra fördel av dessa. Detta skulle vidare innebära att ledningen har för avsikt att utifrån sitt egenintresse välja en redovisningsstandard som inte innebär att bolaget skjuter vinster på framtiden, utan snarare tidigarelägga resultatet. Bolag som följer Bokföringsnämndens rekommendationer, K3, har inte samma möjlighet att påverka resultatet som de bolag som följer IASB:s rekommendationer, IFRS. Detta beror på att det föreligger vissa skillnader mellan Bokföringsnämndens och IASB:s rekommendationer gällande värdering av tillgångar (SOU 2003:71). Därför föreligger finns det anledning att hävda att vinstrelaterade bonusavtal till ledningen leder till att bolag i större utsträckning tenderar att välja en redovisningsstandard där möjligheten finns att realisera vinster tidigare, eller iallafall ha möjlighet att påverka resultatet i större utsträckning. Hypotes 4: Storleken på ledningens rörliga ersättning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS % % 40

49 %%Goodwill% En tydlig skillnad som förekommer mellan K3 och IFRS och som har direkt påverkan på bolagets resultat är hur tillgångar värderas. En av de specifika skillnader mellan dessa redovisningsstandarder gäller värderingen av goodwill och närmre bestämt hur goodwill ska skrivas av. I K3 ska denna sortens tillgångar skrivas av på maximalt tio år i förhållande till i IFRS där denna sortens tillgångar nedskrivningsprövas och värderas utifrån bedömning (BFNAR 2012:2, Kap ; IAS 36). Bolag som har stor andel goodwill som immateriell tillgång kan få stora effekter direkt på resultatet. Resultatet är som tidigare konstaterat en viktig parameter, i synnerhet för ledningen i ett bolag. Där ledningen i de flesta fall vill presentera så bra resultat som möjligt då detta gynnar deras egenintresse (Watts & Zimmerman, 1978; Watts & Zimmerman, 1990; Fama, 1980). Gauffin et al. (2016) menar dessutom att bolagen utnyttjar möjligheterna med IFRS och i princip aldrig konstaterar att något nedskrivningsbehov föreligger, på så vis slipper bolaget även att drabbas av den kostnaden som nedskrivningen skulle inneburit. Utifrån detta resonemang finns det anledning att tro att storleken på bolagens goodwill påverkar bolag positivt i valet att frivilligt tillämpa IFRS för att inte tvingas göra avskrivningar som påverkar bolagets resultat negativt. Eftersom att uppkomsten av goodwill kan skilja sig åt och förekomsten både kan ske i det enskilda bolagets redovisning och i koncernredovisningen formuleras två hypoteser dels för att se om någon inverkan har större påverkan på det enskilda bolaget och dels för att skilja på de olika variablerna. Hypotes 5 A: Goodwill i det enskilda bolagets balansräkning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS Hypotes 5 B: Goodwill i koncerns balansräkning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS % % 41

50 %Internationell%marknad% Tarca (2004) menar att bolag som agerar på en internationell marknad möter förväntningar från intressenter som har annan kunskap än intressenter som är insatta i den svenska regleringen för bolag. Detta gör att bolaget upplever påtryckningar eller får incitament att bemöta dessa intressenters efterfrågan. Tarca (2004) påvisar även flertalet fördelar med att bolag som agerar på en internationell marknad redovisar enligt internationella redovisningsstandarder, eftersom det underlättar intressenternas förståelse. Att bemöta marknaden internationellt kan även ge bolaget legitimitet och konkurrensfördelar (Touron, 2005; Granlund et al., 1998 i Lilja et al., 2006). Detta bekräftas av Guerreiro et al. (2012) som också menar att det är prestige för bolaget att redovisa enligt internationella redovisningsstandarder. Påtryckningar från intressenter är en aspekt, men det är även viktigt att bolaget har en möjlighet att sprida sin information till omvärlden, inte minst ur ett marknadsperspektiv både för kunder och investerare. Detta resonemang bemöts av Kim & Shi (2012) som menar att bolag som redovisar enligt internationella standarder får fler finansiella intressenter. Vidare menar både Tarca (2004) och Kim & Shi (2012) att redovisning enligt internationella standarder ger en förbättrad informationsmiljö runt bolaget samt underlättar för bolaget när de förmedlar bolagsspecifik information till marknaden. Även den institutionella teorins hypoteser gällande isomorfism genom mimetiska och tvingande mekanismer talar för att bolag på en internationell marknad blir påverkade att göra som andra bolag i liknande situationer och underlätta förståelsen dem emellan (DiMaggio & Powell, 1983). Dels för att deras intressenter möjligen har det som krav och för att även de har förebilder som är framgångsrika internationellt. Även detta styrks av tidigare studier på ämnet gjorda av Tarca (2004), Johansson & Karlsson (2013) och Granlund et al. (1998) i Lilja et al. (2006). Lilja et al. (2006) påvisar dock inte något signifikant resultat som påvisar detta, vilket de förklarar med en skillnad i storlek på undersökta bolag i jämförelse med tidigare studier. Hypotes 6: Agerande på internationell marknad har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS % % 42

51 %Revisionsbolag% I flertalet tidigare studier genomförda på valet av redovisningsstandard för mindre bolag finns resultat som tyder på att det inte är bolaget som tar beslutet kring val av redovisningsstandard för bolaget. Resultaten styrker inte bara att externa intressenter påverkar bolagen (Marton, 2013; Trotman et al., 2011 i Rask & Olsson, 2014), utan även revisorn som en betydande faktor i valet av redovisning (Johansson & Karlsson, 2013; Rask & Olsson, 2014). En möjlig motsättning till att detta förhållande även skulle föreligga hos större bolag är att större bolag tenderar att ha en mer utvecklad ekonomifunktion på bolagen, därför har även bolaget en bättre insikt och kunskap om sina valmöjligheter. Detta resonemang styrks av Larsson & Rosteck (2013), som hävdar att revisorns makt är större i mindre bolag även om revisorerna inte delar den uppfattningen. Den institutionella teorin menar att det föreligger normativa mekanismer som påverkar bolagen i sina val, vilket styrks av Touron (2005). Dessa normativa mekanismer kan både bero på personalens bakgrund eller bolagets branschtillhörighet, men även konsulter som ger råd till bolaget (DiMaggio & Powell, 1983). Revision är en av de professioner som utgör en normativ påtryckning på bolaget och påverkar bolagets val av redovisning, vilket påvisas av Collin et al. (2004) och Lennartsson (2012) i Rask & Olsson (2014). Valet av revisor och revisionsbyrå är fritt, men marknaden domineras av fyra stora och internationella byråer, även kallade the big four (Carrington et al., 2015; Marton, 2013). Revisorns uppfattning om vad som är god redovisningssed och vad som är lämpligt för respektive bolag att tillämpa skulle därför kunna påverkas av de internationella byråernas förhållande till omvärlden. Collin et al. (2009) menar även att respektive revisor blir påverkad av sin revisionsbyrå och skapar normativa uppfattningar utifrån detta som kan påverka bolaget. De största revisionsbyråerna kan normativt påverka bolagen mot internationella redovisningsstandarder. Det är troligt att de största, internationella byråerna har större kompetens inom IFRS och att dessa byråer har större incitament att rådge bolagen till att uppgradera sig. Således kan bolaget både bli påverkat att välja IFRS om de valt en revisor som förespråkar detta. Hypotes 7: Anlitande av en av the big four som revisionsbolag har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS 43

52 Ägarförhållanden %Utländska%ägare% IFRS är ett internationellt framtaget och tillämpat regelverk för redovisning i framförallt stora och noterade bolag över stora delar av världen. Den finansiella världen har fått ett enat språk och det är betydligt lättare att jämföra bolagens prestationer och finansiella mått när de är uppbyggda på samma sätt och efter samma regelverk (Tarca, 2004; Kim & Shi, 2012). För att locka investerare utanför Sverige måste bolaget få investeraren att förstå bolagets struktur, finansiella språk, redovisning och rapporter. Ägarna är en av de primära intressenter som bolaget har, med andra ord har ägarna stor möjlighet att påverka bolagsstyrningen. Externa intressenter har makt i valet av extern redovisning då den är till för dem som användare (Marton, 2013; Trotman et al., 2011 i Rask & Olsson, 2014). Valet av tillämpa internationella redovisningsstandarder skan även attrahera ytterligare finansiella intressenter till bolaget (Kim & Shi, 2012). Larsson & Rosteck (2013) menar även att ägarstrukturen spelar roll i valet av redovisning. Då närvarande ägare har större chans att påverka bolaget, på samma sätt som ledningen får större handlingsutrymme vid frånvarande ägare. Agentteorin betonar att det föreligger en informationsassymetri mellan ägare och ledning, eftersom ledningen ofta har mer information om bolaget än ägarna. Därför kan ledningen, utan övervakning av ägarna, styra bolaget så att det matchar ledningens egennytta (Fama, 1980; Jensen & Meckling, 1976). Redovisningen är ett av de uppföljningsmått ägarna har på ledningen. Om ägarna inte har förståelse eller insikt i de redovisnings- samt värderingsmetoder som gäller för bolagets redovisningsstandard har de inte bara svårt att förstå bolaget, utan även förlorat ett av de kontrollinstrument de har för att följa upp bolagets ledning. Därför finns det anledning att tro att utländska ägare tenderar att påverka bolaget att använda internationella redovisningsstandarder. 44

53 Broberg et al. (2010) menar att agentkostnader med utländska ägare ökar på grund av att missförstånd kan bli mer förekommande och det kan uppstå en ökad risk för konflikter. Information är ett sätt att minska dessa agentkostnader och förebygga missförstånd samt konflikter, vilket IFRS med ökade tilläggsupplysningar skulle kunna underlätta. Broberg et al. (2010) finner en korrelation mellan utländska ägare och bolags benägenhet att frivilligt tillhandahålla information. Hypotes 8: Utländskt ägande har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS %Ägarkoncentration% Ägarna har stor makt att påverka bolagets val av redovisning (Marton, 2013; Trotman, 2011 i Rask & Olsson, 2014). Redovisningen är även ett instrument för ägarna att utöva kontroll på ledningen (Fama, 1980; Watts & Zimmerman, 1978). Ägarstrukturen är också en faktor som påverkar bolaget och dess styrning (Larsson & Rosteck, 2013). Hur vida bolaget styrs av närvarande större ägare eller om ledningen har stor påverkan är av avgörande karaktär för bolaget, eftersom att ledningen vill maximera sin egennytta (Watts & Zimmerman, 1978). Ägarnas relation till bolaget påverkar alltså också bolaget (Dhaliwal et al., 1982 i Larsson & Rosteck, 2013), bland annat genom det tidsperspektiv de har på sin investering. Ägare med stort innehav och stor röstandel har naturligt även stor möjlighet att påverka bolaget, mestadels även för att dessa ägare tenderar att anta ett voicebeteende och meddela bolaget när något inte följer ägarens tankar eller visioner (Hedlund et al., 1985). Hedlund et al. (1985) menar att ägare med mindre innehav i större utsträckning lämnar bolaget istället för att påverka om bolaget inte presterar enligt deras förväntningar. En faktor som ägarna har förväntningar på är avkastningen, där ägare med mindre innehav tenderar att förvänta sig snabb och hög avkastning i större utsträckning än ägare med stora innehav som har ett längre perspektiv med sitt innehav (Hedlund et al., 1985). I ett bolag med många mindre ägare är ägarkoncentrationen låg och där har ledningen större möjlighet att följa sin egennytta, än i bolag med en engagerad ägare. En engagerad ägare har därför även möjlighet att få helt annan information från bolaget under året i förhållande till en liten oengagerad ägare (Hedlund et al., 1985). 45

54 Utifrån att bolag med låg ägarkoncentration ger ledningen möjlighet att styra samt att det finns många mindre ägare som efterfrågar information om bolaget finns det anledning att tro att dessa bolag tenderar att redovisa enligt IFRS. Detta baseras på att IFRS ger ledningen möjlighet att få resultatet realiserat snabbare än i K3 samt att IFRS kräver mer tilläggsupplysningar samt syftar till att ge mer information även för de mindre investerarna (Carrington et al., 2015). Broberg et al. (2010) visar att det finns ett samband mellan spritt ägande och hur mycket frivillig information bolaget ger ut. Hypotes 9: Antalet ägare har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS %Koncern% % %Koncerntillhörighet% Det är inte bara de fysiska ägarna till respektive bolag som kan ha en påverkande roll i bolagets val av redovisningsstandard. Den institutionella teorin beskriver även tvingande mekanismer inom isomorfismen, vilket innebär att bolag som av olika anledningar kopplas samman blir mer och mer lika över tid (DiMaggio & Powell,1983). Dessa mekanismer kan vara både krav från gemensamma intressenter, agerande inom samma marknad eller bransch eller påverkan från reglering eller normbildning. Touron (2005) menar dock att den tvingande isomorfismen inte har lika stark påverkan som de övriga mekanismerna inom den institutionella teorin. Mottagaren av redovisningen är ägarna (Marton, 2013; Trotman, 2011 i Rask & Olsson, 2014), men i de fall ägaren är ett moderbolag ska redovisningen även konsolideras in i en koncernredovisning (ÅRL 7 Kap 1 ). För att underlätta denna sammanslagning finns det anledning att tro att koncernmodern styr dotterbolagen mot att ha samma redovisningsstandard som moderbolaget. Då koncernen annars måste ha utökad kunskap och administrativa resurser, eftersom att omskrivning i så fall måste ske och IFRS är ett mer komplext regelverk (Carrington et al., 2015). Med bakgrund av att en koncern till stor del har gemensamma intressenter, exempelvis ägare till moderbolaget och långivare, som är viktiga intressenter bolaget måste ta hänsyn till för att inte förlora legitimitet (Dowling & Pfeffer, 1975). Även regleringen påverkar alltså koncerner 46

55 att tillämpa enad redovisningsstandard, om inte annat för att slippa utökad administration för omräkning vid konsolidering. Stora koncerner behöver inte vara noterade för att agera på en internationell marknad, utan kan på samma sätt behöva uppnå legitimitet internationellt via en internationell redovisningsstandard som IFRS (Touron, 2005). Utifrån att koncerner drivs av isomorfism på en global marknad, att legitimitet finns att hämta genom IFRS och att dotterbolag i koncerner får minskad arbetsbelastning genom att tillämpa en enad redovisningsstandard betraktas fördelarna med IFRS för koncernbolag övervägande. Hypotes 10 A: Koncerntillhörighet har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS % %Noterat%moderbolag% Baserat på föregående resonemang av att koncerntillhörighet kan påverka dotterbolag att redovisa enligt samma redovisningsstandard som moderbolaget är det rimligt att anta att noterade moderbolag har samma incitament att påverka sina dotterbolag. Dels av praktiska anledningar och för att bolaget blir enklare att granska utifrån samma parametrar (SOU 2003:71). Eftersom att IFRS är tvingande för noterade bolag finns det ytterligare anledning att tro att koncerner där moderbolaget är noterat tenderar att följa samma regelverk. Notering, inhemsk eller utländsk, inom koncernen är en påverkade faktor för valet av redovisning som påvisats i tidigare studier (Tarca, 2004; Broberg et al., 2010). Koncerner antas kunna utöva institutionella tvingande mekanismer och därför är det troligt att även svenska noterade moderbolag har större benägenhet att utöka påtryckningar på sina dotterbolag då de definitivt måste räkna om dotterbolagens räkenskaper till den redovisningsstandard de själva måste följa, IFRS. Hypotes 10 B: Noterat moderbolag har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS 47

56 4.3. Sammanställning av hypoteser Egenskaper hos bolaget H1 - Skuldsättningsgrad har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H2 - Bolagets storlek har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H3 -Lönsamheten har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H4 - Storleken på ledningens rörliga ersättning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H5 A - Goodwill i det enskilda bolagets balansräkning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H5 B - Goodwill i koncernens balansräkning har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H6 - Agerande på internationell marknad har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H7 - Anlitande av en av the big four som revisionsbolag har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS Ägarförhållanden H8 - Utländskt ägande har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H9 - Antalet ägare har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H10 A - Koncerntillhörighet har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS H10 B - Noterat moderbolag har positiv påverkan på bolagets benägenhet att frivilligt redovisa enligt IFRS 48

57 Figur#3#W#Första#delstudiens#hypoteser# 4.4 Hypotesernas begränsningar Eftersom att dessa hypoteser är formulerade för att studera skillnader eller tendenser kvantitativt innebär även hypoteserna vissa begränsningar. Uppfattningar, reaktioner och preferenser är faktorer av kvalitativ karaktär, vilken bygger på individuella egenskaper i bolagen som inte studeras genom hypoteserna. Neu & Simmons (1996) beskriver exempelvis att bolag agerar olika i situationer baserat på de sociala och politiska påtryckningar bolaget blir utsatt för, i synnerhet sociala relationer till omvärlden. Vidare poängteras detta som en brist i PAT, som traditionellt tillämpas för att förklara just redovisningsval. Ingen av hypoteserna testar egenskaper hos bolaget på en nivå som uppfattar bolagets reaktioner på påtryckningar 49

58 eller relationer till omvärlden kvalitativt, det vill säga hur bolagen upplever detta och vilka uppfattningar eller preferenser som är avgörande vid olika beslut. Externa påtryckningar diskuteras även av Gray et al. (1996) i Ahlander & Pereyra (2010) i form av hur primära intressenters mål kan styra bolaget, eftersom att dessa intressenter är avgörande för bolagets överlevnad (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010). Clarkson (1995) i Ahlander & Pereyra (2010) poängterar vidare att bolagets syn på sina intressenter och hur de värderar deras mål i förhållande till varandra är relevant för att avgöra vilka mål som blir avgörande för bolagsstyrningen. I dessa situationer är relationer och bolagets värdering av dessa relationer alltså avgörande för bolagets agerande, vilket också är en kvalitativ egenskap hos bolaget som inte observeras i de utformade hypoteserna. Ytterligare en faktor som kan styrka bolagets överlevnad är hur vida bolaget är legitimt (Meyer & Rowan, 1977; Gray et al., 1996), det vill säga hur bolaget förhåller sig till samhällets värderingar. Touron (2005) menar att bolag som agerar internationellt vinner legitimitet genom att tillämpa en internationell redovisningsstandard. Dowling & Pfeffer (1975) menar dock att legitimitet har olika betydelse för olika bolag beroende på hur synligt bolaget är och hur utsatt det är för sociala och politiska påtryckningar. De hypoteser som är utformade i studien baseras delvis på att vissa tendenser skulle kunna påverkas av att bolag söker legitimitet genom att redovisa enligt IFRS. Bolags val att redovisa enligt IFRS kan exempelvis baserat på hög skuldsättningsgrad både kunna bero på att bolaget indirekt blir tvingat av kreditinstitut eller att bolaget vill kompensera en hög skuldsättningsgrad med ytterligare information till intressenterna för att öka bolagets legitimitet. Hypoteserna saknar dock fokus kring hur bolagen ser och upplever legitimitet såväl som hur de värderar legitimitet i förhållande till valet av frivillig uppgradering av redovisningsstandard. De brister som observerats i utformandet av hypoteserna bygger på avsaknaden av hänsyn till preferenser och uppfattningar, vilka är kvalitativa egenskaper hos bolagen. För att fullständigt utvärdera bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard och besvara studiens frågeställning ligger bland annat dessa brister en utgångspunkt för utformandet av intervjuguiden i den andra delstudien. Där utforskas individuella preferenser och uppfattningar, vilka till viss mån är subjektiva för att utvärdera dessa i förhållande till relationer och målsättningar. 50

59 5. Första delstudiens empiriska metod I följande kapitel presenteras den första delstudiens metod vilket är en kvantitativ undersökning som i huvudsak baseras på 95 bolags årsredovisningar från år Anledningen till att årsredovisningar från 2014 har studerats är att det är det första år då bolag varit obligerade att tillämpa det nya K-regelverket samt att det är de senaste årsredovisningarna som finns tillgängliga för bolagen. I detta kapitel redogörs även den förstudie som genomförs i syfte att studera hur vanligt förekommande frivillig tillämpning av IFRS är. I delstudien testas en antal hypoteser genom en deduktiv forskningsansats. Detta genomförs genom en kvantitativ metod där tolv hypoteser formulerats utifrån teori och som sedan testas för att se möjliga samband genom olika statistiska tester. 5.1 Förstudie Baserat på Christensens (2012) observationer kring att få bolag väljer IFRS trots bevisade fördelar inleds studien med en förstudie för att utreda hur stort det observerade fenomenet är inom den tänkta populationen. I förstudien gjordes stickprov på cirka 20 slumpvis utvalda bolag, som enligt Bokföringsnämndens klassificering tillhör bolag som ska redovisa enligt K3. I dessa bolag studerades årsredovisningarna för att undersöka vilken redovisningsstandard de valt att tillämpa. I urvalet fanns ett antal bolag som redovisade enligt IFRS, men det konstaterades även att förekomsten var större för bolag som uppfyllde samtliga av Årsredovisningslagens kriterier, vilket är 40 miljoner i balansomslutning, 80 miljoner i nettoomsättning och 50 anställda. Denna observation ligger delvis till grund för urvalet i studien (ÅRL 1 Kap 3 4p). 5.2 Studiedesign För att kunna besvara studiens frågeställning och uppnå studiens syfte ämnar denna delstudie undersöka vilka faktorer som skulle kunna påverka bolags val att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Studien genomförs med en kvantitativ metod och testar tolv hypoteser utifrån årsredovisningar för att studera vilka faktorer som skulle kunna påverka bolagen i valet av redovisningsstandard. Anledningen till att en kvantitativ undersökning genomförs är att det möjliggör att studera fler bolag än vad som skulle kunna vara möjligt vid 51

60 till exempel en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Fördelen med att använda data från årsredovisningar är att datan anses vara trovärdig då datan är objektiv, samt att den är reviderad och registrerad hos bolagsverket. Studien är av tvärsnittsdesign då studien avser årsredovisningar avseende ett år, vilket är 2014, för samtliga bolag (Bryman & Bell, 2011). 5.3 Urval Bolagen som ingår i den första delstudien ska uppfylla ett antal kriterier för att ingå i studiens urval, vilket är att bolagen ska vara aktiva, ej noterade och registrerade i Sverige. Bolagen ska även uppnå kraven för att räknas som stort bolag enligt ÅRL 1 Kap 3 4p. Enligt årsredovisningen ska bolagets aktier vara upptagna på reglerad marknad eller att bolaget minst två år i rad uppnår minst två av följande kriterium: 50 anställda, 40 miljoner i balansomslutning samt 80 miljoner i nettoomsättning. I denna studie ingår dock inte noterade bolag då de enligt lag ska följa IFRS och därför inte är relevanta i denna studie, då de inte kan göra ett aktivt val. Bolag som räknas som stora och därmed ska följa K3 behöver enligt detta lagrum endast uppnå två av tre kriterier två år i följd. I denna studie är ett urvalskriterium dock att bolagen uppfyller samtliga tre kriterier för att studera de största bolagen som inte är noterade. Eftersom bolag som står under finansinspektionens tillsyn måste redovisa enligt IFRS (Carrington et al., 2015) är samtliga bolag i urvalet kontrollerade mot Finansinspektionens bolagsregister. Anledningen till detta är samma som vid uteslutandet av noterade bolag, vilket är att studien endast ämnar undersöka de bolag som har möjligheten att frivilligt tillämpa IFRS. Efter kontroll mot Finansinspektionens register konstaterades att inget av bolagen i urvalet står under Finansinspektionens tillsyn. Urvalet av bolag har skett genom databasen Orbis där populationen utifrån urvalskriterierna motsvarar cirka 6000 bolag. Orbis har endast använts för att ta fram de bolag som tillhör den population som studien ämnar undersöka. Orbis har dock visat sig innehålla en del brister, vilket är att noterade bolag och en del bolag som inte uppnår samtliga tre kriterier kommit med i populationen. Därför är exempelvis noterade bolag bortkorrigerade. Övriga fel som uppmärksammats har inte korrigerats, så länge de inte påverkat urvalet till att populationen inte avsåg K3-bolag, eftersom felen uppmärksammats för sent för att kunna korrigeras. 52

61 Utifrån populationen har 95 bolag slumpmässigt valts ut som sedan undersöks i den kvantitativa studien. Eftersom datan är insamlad direkt från årsredovisningar anses 95 bolag som urval från populationen vara tillräckligt, då studiens effektivitet i form av tidsåtgång hade begränsats vid en studie på hela populationen (Alreck & Settle, 1995 i Lilja et al., 2006). 5.4 Datainsamling Insamlingen av data har skett genom 95 bolags årsredovisningar för år 2014, vilket vidare beskrivs inom operationaliseringen. Anledningen till att insamlingen av variabler är inhämtad direkt från bolagens årsredovisningar är för att säkerställa att rätt information erhålls då olika databaser kan innehålla vissa brister. I de bolag där valutan är Euro istället för svensk krona har posterna räknats om till svensk kurs, genom Sveriges Riksbank (2016) går den genomsnittliga kursen för Euro i förhållande till Svenska kronan att följa månadsvis. Då kursen förändras löpande har kursen för februari 2016 (minimum 9,3 och maximum 9,5) i denna studie avrundats till ett absolut tal där 1 EUR är lika med 10 SEK för att kunna mäta variablerna på ett enhetligt sätt. I denna studie är det endast två bolag som har Euro som valuta i årsredovisningen, vilket gör att dessa avrundningsdifferenser inte har betydande påverkan på studien i sin helhet. 5.5 Operationalisering Hypoteser testas utifrån de faktorer som analyserats i utformandet av respektive hypotes, vilka formulerats till testbara variabler. Vidare definieras och beskrivs hur variabeln ska observeras samt mätas för att kunna appliceras i studien. Hypoteserna är härleda dels från tidigare forskning och teorier på ämnet, i syfte att täcka in och uppdatera hypoteserna till dagens situation på marknaden och dels observerade skillnader mellan IFRS och K3, med syfte av att utveckla kunskapen om bolags tendenser att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. I studien appliceras bransch som kontrollvariabel, eftersom att den i tidigare studier härletts som en påverkande variabel. Variablerna klassas sedan som variabeltyper: dikotoma eller kvot/intervall-variabler för att appliceras i de statistiska testerna. En dikotom variabel, även kallat dummy variabel, är en variabel som endast kan anta två värden, där förekomsten av egenskapen klassas som 1 och avsaknad av egenskapen klassas som 0. Intervallvariabler är variabler som stiger i likartat förhållande tillvarandra och kan anta såväl positiva som negativa värden. En kvotvariabel har samma egenskaper som en intervallvariabel, men minsta värdet är 0. (Bryman & Bell, 2011). 53

62 Variabler Samtliga av hypoteserna består av en oberoende variabel som ställs mot studiens beroende variabel, att bolagen redovisar enligt K3 eller IFRS. Alla variabler går praktiskt att klassificera på flera sätt och härledningen baseras dels på tidigare forsknings klassning samt dels ett empiriskt resonemang. De variabler som samlats in är: 1.Val av redovisningsstandard 2. Skuldsättningsgrad 3. Storlek 4. Lönsamhet 5. Ledningens ersättning 6. Goodwill 7. Agerar på internationell marknad 8. Revisionsbyrå 9. Utländskt ägande 10. Ägarkoncentration 11. Koncerntillhörighet 12. Noterat moderbolag 13. Branschtillhörighet %Redovisningsstandard%9%Beroende%variabel% Bolagen i denna studie har givet sin storlek ett val att göra mellan att redovisa enligt K3 eller att redovisa enligt IFRS. Variabeln som avser bolagens val av redovisningsstandard har inhämtats från bolagens årsredovisning där redovisningsstandarden framgår i not 1 (BFNAR 2012:1, Kap 8 2 ). Den beroende variabeln i denna studie är alltså frivillig tillämpning av IFRS. Variabeln klassificeras som en dikotom variabel då den endast kan anta två värden, antingen 0 eller 1. Bolag som redovisar enligt IFRS kodas som 1 och de bolag som redovisar enligt K3 kodas som 0. Denna variabel är den beroende variabeln i samtliga hypoteser, likt i Johansson & Karlssons (2013) studie. % % 54

63 %Skuldsättningsgrad% Bolagens skuldsättningsgrad definierats, likt Johansson & Karlsson (2013) som kvoten av totala skulder genom totalt eget kapital (Broberg et al., 2010; Murphy, 1999 i Johansson & Karlsson, 2013). Även Rask & Olsson (2014) tillämpar detta förhållande för att beräkna skuldsättningsgrad, men justerar för obeskattade reserver. Skuldsättningsgraden ger en indikation på hur bolagets verksamhet är finansierad, vilket ger en bild av bolagets finansiella ställning. Variabeln utgör en kvotvariabel då intervallet är jämt fördelat i stigande grad samt har en nollpunkt. Denna variabel används för att testa hypotes %Storlek% Det finns flera olika mått som lämpligen skulle kunna appliceras för att mäta storleken på ett bolag. De tre kriterier, som enligt Årsredovisningslagen definierar ett stort bolag, är väl använda metoder för att mäta ett bolags storlek. Dessa kriterier gäller storleken på nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda. I denna studie är nettoomsättningen det mått som tillämpas för att mäta bolagets storlek, likt Rask & Olsson (2014) som även hänvisar till Bowen et al. (1995). Variabeln klassificeras som en kvotvariabel, då intervallet stiger kontinuerligt samt har en nollpunkt (Bryman & Bell, 2011). Denna variabel används för att testa hypotes %Lönsamhet% Lönsamheten i bolagen definieras som avkastning på totalt kapital = (rörelseresultat + finansiella intäkter) / totalt kapital, likt Broberg et al. (2010). Variabeln kan således anta både positiva och negativa värden, vilket innebär att variabeln klassificeras som en intervallvariabel (Bryman & Bell, 2011). Denna variabel tillämpas i tester för hypotes 3. % % 55

64 %Ledningens%ersättning% Enligt K3 och Årsredovisningslagen ska större bolag, som minst redovisar enligt K3, redogöra ledningens rörliga del av arvodet i en not för årsredovisningen (ÅRL 5 Kap 20 ; BFNAR 2012:1. 8 Kap 13 ). Noten behandlar styrelsen och ledningens ersättning. Denna studie undersöker den del av ledningens rörliga ersättning som är kopplad till bolagets resultat. Denna typ av ersättning rör exempelvis resultatrelaterad bonus och all sådan ersättning benämns i årsredovisningarna som tantiem. Eftersom bolag enligt Årsredovisningslagen ska redovisa denna sortens arvode till ledningen tolkas utebliven information kring detta som att denna sortens ersättning inte förekommer i bolaget. Variabeln är en kvotvariabel, där fast arvode i denna studie är nollpunkten för ersättningen vilket mäts i kronor. Denna variabel används för att testa hypotes %Goodwill% Innehav av goodwill kan uppstå på flera sätt i ett bolag. Goodwill kan exempelvis vara egenupparbetad eller förvärvad och uppstår ofta vid uppköp av andelar i bolag (Carlsson et al., 2014). Den goodwill som hänförs från förvärv av andelar i andra bolag redovisas först i koncernredovisningen. Goodwill som uppstår i det enskilda bolagets redovisning kan bland annat hänföras till fusioner. I denna studie analyseras därför både andelar i närstående bolag mätt i kronor (Hypotes 5 B), vilket i detta fall innebär andelar i koncern-, dotter- och intressebolag, samt storleken på goodwill mätt i kronor som redovisas i det enskilda bolaget. Insamlingen av data sker direkt från bolagens balansräkning (Hypotes 5 A). Dessa variabler är båda storleksmått mätta i kronor och hypoteserna är utformade för att analysera om storleken på bolagens goodwill påverkar och inte om bolagets innehav av goodwill eller avsaknad av goodwill påverkar. Dessa variabler klassas därför som kvotvariabler för att testa hypotes 5 A och 5 B. % % 56

65 %Agerar%på%internationell%marknad% Agerande på internationell marknad har i tidigare studier endast tagit hänsyn till andelen export i förhållande till total försäljning som bolagen haft (Laidoo, 2009, Murphy, 1999, Tarca, 2004 samtliga i Johansson & Karlsson, 2013; Lilja et al., 2006). Baserat på intressentteorin har dock samtliga intressenter, inte bara kunder, möjlighet att påverka bolaget i olika avseenden (Marton, 2013; Trotman et al., 2011 i Rask & Olsson, 2014). Då denna variabel är av egenskapskaraktär är det en dikotom variabel i denna studie. Det som avgör om ett bolaget antas agera på internationell marknad eller ej är om bolaget har internationella intressenter såsom kunder eller leverantörer. Bolag som agerar på internationell marknad kodas med 1, medan de som inte agerar på internationell marknad kodas med 0. Eftersom att det inte tydligt i Årsredovisningslagen framgår hur eller om bolag ska specificera eller dela upp internationell handel i årsredovisningen gör alla bolag på olika sätt och för att klassas som agerande på internationell marknad i denna studie måste bolagen därför tydligt frivilligt specificera denna information. För att öka säkerheten i urvalet har vissa kriterier därför framtagits vid insamlingen av data utifrån bolagens årsredovisningar. För att klassas som agerande på internationell marknad ska bolagen uppnå minst ett av följande kriterier: Internationella kunder (export) eller leverantörer (import) nämns som påverkande i bolagets verksamhet. Uppdelad redovisning av intäkter eller kostnader för internationell handel. Denna variabel används för att testa hypotes 6. % % 57

66 %Revisionsbyrå% Bolagens val av revisionsbyrå klassificeras som en dikotom variabel. Bolag som anlitar en av the big four, vilket är KPMG, E&Y, PWC samt Deloitte (Carrington et al., 2015) kodas med 1 och de bolag som anlitar en annan revisionsbyrå med 0, i enlighet med tidigare studier (Johansson & Karlsson, 2013). Denna variabel används för att testa hypotes %Utländskt%ägande% Bolag är inte skyldiga att tillhandahålla information om ägarförhållanden, mer än koncernförhållanden, i sin årsredovisning (ÅRL 5 Kap 26 ). Därför går förhållandet endast att kontrollera inom koncerner. Vid granskning av denna variabel har toppmodern i koncernen avgjort hur vida variabeln klassas: 1 för utländskt registrerat moderbolag och 0 för svenskregistrerat moderbolag. Detta är en något förenklad metod än den som används i Johansson & Karlsson (2013) samt Broberg et al. (2010), vilka har studerat andelen utländskt ägande för samtliga bolag i sina urval. I denna studie har bolag definierats vara utländskt ägda om deras moderbolag är registrerat utomlands, där informationen hämtas via Infotorg. Eftersom att denna hypotes berör koncernägda bolag bedöms inte ägarandelen relevant, eftersom att en koncernmoder ändå har röstmajoritet i bolaget (ABL 1 Kap 11 ). Denna variabel används för att testa hypotes %Ägarkoncentration% Bolag är inte skyldiga att redovisa vilka som är ägare eller deras ägarandelar mer än i en aktiebok. Däremot måste bolaget ange koncerntillhörighet (ÅRL 5 Kap 26 ; ABL 5 Kap 1 ). Därför går inte antalet ägare att observera genom bolagens årsredovisningar. En indikation på ägarantalet i årsredovisningen är antalet aktier, som sedvanligen redovisas under noten för eget kapital. Eftersom röstandelen är det viktiga för inflytandet i bolaget finns det ingen anledning för bolag med få ägare att ha stort antal aktier. En aktie kan inte delägas och därför är ett stort antal aktier en indikation på att bolaget har många ägare som behöver sina andelar speglade i antalet aktier. En negativ aspekt med denna variabel som mått på ägarkoncentration är att alla bolagets aktier, oavsett antal, skulle kunna ägas av en och samma person. Bolagens ägarkoncentration mäts genom att studera antalet utgivna aktier, vilket är en förenkling av 58

67 tidigare kvantitativa studier som studerat röstandelar och gjort närmre studier på ägarförhållanden i noterade bolag (Raffounier, 1995; Adrem, 1999; Prencipe, 2004 samtliga i Broberg et al., 2010). Då noterade bolag inte lämnar information kring ägarandelar, på samma sätt som noterade bolag, är denna variabeln mest lämplig och möjlig studera utifrån urvalets årsredovisningar. Antalet aktier betecknas som kvotvariabel då det är en variabel som mäts i antal samt har en nollpunkt. Denna variabel används för att testa hypotes %Koncerntillhörighet% Enligt ÅRL 1 Kap 4 uppstår det ett koncernförhållande, mellan ett moder- och dotterbolag, då moderbolaget innehar majoritet av röstandelarna i dotterbolaget direkt eller indirekt. Bolagens koncerntillhörighet har framtagits med hjälp av Infotorg, i definitionen innefattas alla bolag som ingår i en koncern och därmed även moderbolag i dessa koncerner. Bolagens koncerntillhörighet kategoriseras som en dikotom variabel. Bolag som ingår i en koncern kodas med 1 och de bolag som inte ingår i en koncern kodas med 0 (Lilja et al., 2006). Denna variabel används för att testa hypotes 10 A %Noterat%moderbolag% Om ett bolags moderbolag är noterat eller ej konstateras genom en dikotom variabel. Studien ämnar endast att ta hänsyn till om moderbolaget är noterat på svensk marknad eller ej och inte om moderbolaget är noterat på utländsk marknad eller ej. Anledningen till detta är att bolagen inte redovisar det i sin årsredovisning vilket även har konstaterats av Johansson & Karlsson (2013). Bolag som har en moder noterad på svensk marknad kodas med 1 och de bolag som inte inte har en moder noterad på svensk marknad kodas med 0 (Lilja et al., 2006). Denna variabel används för att testa hypotes 10 B %Bransch%9%kontrollvariabel% Branschtillhörighet har tilldelats bolagen utifrån Statistiska centralbyråns branschkodning, SNI 2007, likt Lilja et al., 2006) och presenteras i appendix 1. I denna kodning finns indelningar efter avdelning, huvudgrupp, grupp, undergrupp och detaljgrupp. I denna studie har bolagen tilldelats sina branschkoder utifrån huvudgrupp vilket består av siffror från 1-99 som inhämtats från Infotorg. Dessa huvudgrupper är sedan indelade i en mer snäv indelning vilka bildar 59

68 grupper märkta A-U utifrån Statistiska Centralbyråns indelningar. Dessa bokstäver kodas om till siffror och genom räknade antal förekomster av respektive branschkod indelas branscherna enligt följande: De branscher som har färre än fem bolag i urvalet kategoriseras som övrigt och resterande branscher behåller sina sifferkoder för vidare tester i studien. Indelningen och branschbeskrivningarna återgivs vidare i appendix Val av test För att undersöka vilka faktorer som påverkar bolagens val att frivilligt tillämpa IFRS genomförs ett antal olika tester för att studera samband. Inledningsvis används frekvenstabeller och en tabell med deskriptiv statistik för att studera datan i urvalet och för att kunna utvärdera materialet för vidare tester. Sedan genomförs T-test, Chi2-test och logistisk regressionsanalys för att testa hypoteserna. Även en korrelationsmatris har upprättats för att utvärdera hur studiens variabler korrelerar med varandra (Djurfeldt et al., 2010) och på så vis kan eventuella problem med multikolliniaritet undvikas. Denna problematik, att de oberoende variablerna korrelerar, testas även genom ett multikollinaritetstest som tar fram VIF och Tolerance-värden. Signifikansnivån, eller testets felrisk, beskriver risken att felaktigt förkasta nollhypotesen. Signifikansnivån kan anta värden mellan 0-1 och i praktiken kan signifikansens accepteradenivå variera (Blom & Holmquist, 1998). Signifikansnivån är avgörande för om resultaten för ett slumpmässigt urval går att generalisera för hela populationen (Bryman & Bell, 2011). I denna studie har tre signifikansnivåer antagits, 0,01 och 0,05 där resultaten är signifikanta och generaliserbara för populationen med en säkerhet eller felrisk om 1 respektive 5 på 100. Även resultat med en signifikansnivå inom 0,1 har analyserats, men då felrisken för acceptera en felaktig hypotes är 10 på 100 kan dessa resultat inte med säkerhet generaliseras utan hanteras istället som tendenser för populationen. Deskriptiv statistik Frekvenstabeller används som en inledande analys av respektive variabel och för att utvärdera vilka variabler som går att testa vidare. Frekvenstabellerna presenterar egenskaper hos variablerna i procentuella tal och beskriver fördelningen av respektive variabel (Bryman & Bell, 2011). I övrigt presenteras en tabell med generell deskriptiv statistik för att utvidga förståelsen för datan i urvalet, bestående av bland annat medelvärde, maximum- och minimumtal samt standardavvikelse. 60

69 T-test De variabler som är kvot- eller intervallvariabler testas individuellt mot studiens beroende variabel genom T-test. Testet används för att se om det finns skillnader i medelvärden mellan de som tillämpar K3 och de som tillämpar IFRS (Djurfeldt et al., 2010). För att ett T-test ska kunna genomföras krävs det bland annat att urvalet är slumpmässigt, normalfördelat och av kvantitativ karaktär (Aronsson, 1999). T-test underlättar således jämförelser mellan genomsnittliga egenskaper hos de bolag som valt respektive redovisningsstandard och passar urvalet. Då T-testet kräver att variablerna är normalfördelade (Aronsson, 1999; Djurfeldt et al., 2010) testas kvot- och intervallvariablerna genom histogram. De variabler som är positivt snedfördelade logaritmeras för att försöka förbättra normalfördelningen. Normalfördelningen utvärderas även via Kolmogorov-Smirnov-test. Tabeller för dessa normalfördelningstester presenteras vidare i appendix 2. Chi2-test Chi2-test är ett av de vanligaste icke-parametriskt test vilket är lämpligt att använda när det är ett litet urval och då variablerna är av nominal eller ordinalskala. Testet mäter skillnaden mellan förväntade värden och observerade värden (Aronsson, 1999). Chi2-test är en bivariat korstabell, likt en frekvenstabell vilket testar två kvalitativa variablers egenskaper i förhållande till varandra (Aronsson, 1999; Djurfeldt et al., 2010). Chi2-test är därför lämplig för utvärdering av dikotoma variabler och därför har detta test använts vid tester av dessa variabler. Logistisk regression En regressionsanalys med flera variabler kan vara av olika slag. Ett sätt är att göra en multipel regressionsanalys, vilken är ett test för att utvärdera hur flera oberoende variabler påverkar en beroende (Aronsson, 1999). Valet av regressionsanalys avgörs dock av den beroende variabeln. I denna studien är den beroende variabeln en dikotom variabel, ibland även benämnd binär variabel, och då är en logistisk regressionsanalys mest lämplig (Körner & Wahlgren, 2006). I övrigt testas variablerna med avseende på multikolliniaritet genom utvärdering av en modell med VIF samt tolerancevärden, vilket kan störa eventuella regressioner. Ytterligare ett sätt att utvärdera multikolliniaritet är att göra en korrelationsmatris (Djurfeldt et al., 2010). Därför testas variablerna för multikolliniaritet i båda testen innan regressionsanalyserna. 61

70 5.6. Metodkritik Reliabilitet Reliabilitet beskriver tillförlitligheten på mått som beskrivning av ett begrepp, vilken utvärderas för att bedöma pålitligheten i studien (Bryman & Bell, 2011). För att uppnå reliabilitet i studien beskrivs operationaliseringen djupgående och på så vis skulle studien och resultaten kunna återskapas. Eftersom att studien inte är longitudinell finns det en risk att bolagens siffror blivit påverkade av något specifikt just det året, exempelvis skulle en ekonomisk kris i samhället kunna sänka hela populationens omsättning och på så vis påverka studien. Eftersom att denna studie är av uppföljande karaktär bedöms detta dock inte som något problem, då studiens resultat ställs i förhållande till tidigare studier och således även får studien inslag av longitudinell karaktär Validitet Validitet är ett begrepp som bedömer hur vida en undersökning har studerat det den avsett att studera (Bryman & Bell, 2011). För att etablera validitet i studien har de operationella avsnitten utformats efter noggranna jämförelser och utvärderingar av tidigare liknande studier. Även problem som uppstått i tidigare studier vägs mot variablernas innebörder och utvärderas mot alternativa variabler. Operationaliseringarna beskrivs sedan utförligt och eventuella definitioner beskrivs för att förebygga eventuella missförstånd. Variablernas fördelar och nackdelar utvärderas och vägs även mot varandra. 62

71 6. Empiriskt resultat från första delstudien I följande kapitel testas samtliga hypoteser som framställts i kapitel fyra och som operationaliserats i kapitel fem. Dessa hypoteser testas genom T-test, Chi2 och logistisk regression för att slutligen kunna utvärdera vilka faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS Univariata analyser Deskriptiv statistik De univariata analyserna behandlar första delstudiens beroende och oberoende variabler. Den beroende variabeln, som är studiens utgångspunkt, utvärderas först enskilt innan samtliga variabler studeras. Frekvenstabell,Redovisningsstandard, Antal* Procent* Ack.*Procent* K ,6 71,6 IFRS 27 28,4 100,0 Total* 95* 100,0* I frekvenstabellen för redovisningsstandard framgår att 27 bolag redovisar enligt IFRS och 68 redovisar enligt K3. K3 är följaktligen den mest förekommande redovisningsstandarden i denna studie, vilket är relativt naturligt då dessa bolag endast har som krav att redovisa enligt K3. De övriga 27 bolagen har valt att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Dessa 27 bolags observationer kommer i de kommande testerna visa hur vida de olika oberoende variablerna påverkar bolagens val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard eller ej. 63

72 Tabellen för deskriptiv statistik visar antalet observationer, medelvärden, maximum- och minimumtal samt standardavvikelsen för studiens samtliga beroende och oberoende variabler. Deskriptiv,statistik, ** Antal* Minimum* Maximum* Medelvärde* Std.* Avvikelse* Redovisningsstandard ,28 0,453 Koncerntillhörighet Noteratmoderbolag ,22 0,417 Utländskmoder ,46 0,501 Agerandepåinternationellmarknad ,66 0,475 Nettoomsättning(mkr) GoodwilliBR(mkr) Andelariandrabolag(mkr) Antalaktier(1000st) Ersättningtillledning(tkr) Revisionsbolag ,99 0,103 Lönsamhet 95 V25,53% 96,11% 9,98% 16,31% Skuldsättningsgrad ,5 125,6 Giltigt*antal* 85* Tabellen visar att antalet observationer är fullständigt för alla variabler förutom antalet aktier. Detta innebär att datamaterialet inte har något stort bortfall samt att datainsamlingen kunnat fullföljas. Orsaken till att variabeln, antalet aktier, endast uppgår till 85 stycken är att tio stycken av bolagen i urvalet inte tydligt presenterat antalet aktier i sina årsredovisningar. Detta innebär att observationer saknas för antal aktier i dessa bolag och utgör studiens enda bortfall. För övriga variabler, exempelvis ersättning till ledning (tantiem) har avsaknad av information inneburit att observationen är noll. Detta gäller även bolag som inte har goodwill, andelar i andra bolag eller ersättning till ledning och därför är minsta observerade värdet noll för dessa variabler. Sex av studiens variabler är dikotoma, vilket innebär att de antar ett värde av antingen 0 eller 1. Därför har dessa variabler inga stora variationer gällande maximalt och minimalt antagna värden, även medelvärdet är inom detta spann. Värt att notera är dock att alla bolag tillhör en koncern vilket göra att variabeln koncerntillhörighet inte varierar. Detta innebär i sin tur att samtliga observationer antagit värdet 1. Även medelvärdet för revisionsbolag är mycket högt, 64

73 vilket innebär att de flesta bolag har valt att anlita en av the big four som revisionsbolag. Dessa observationer utvärderas vidare utifrån frekvenstabeller med materialet.,,,,,,,,,,,,,,,frekvenstabell,koncerntillhörighet, Antal* Procent* Ack.*Procent* Tillhörkoncern ,0 100,0 Totalt** 95* 100,0* 100,0*,,,,,,,,,,,,,,,,,,Frekvenstabell,Revisionsbolag, ## ** Antal* Procent* Ack.* Procent* Ejtillhörande"thebigfour" 1 1,1 1,1 Tillhör"thebigfour" 94 98,9 100,0 Totalt* 95* 100,0* Frekvenstabellerna med koncerntillhörighet och revisionsbolag visar att dessa variabler har mycket låg variation i urvalet. Samtliga bolag tillhör koncerner och endast ett av bolagen har anlitat en revisionsbyrå som inte tillhör the big four. Därför är det inte möjligt att testa dessa variabler vidare eller utvärdera hur vida dessa variabler har någon påverkan på bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. I den deskriptiva tabellen observeras vidare att medelvärdet för nettoomsättningen, som i denna studie utgör ett mått på bolagens storlek, är miljoner kronor. Standardavvikelsen är också relativt hög, miljoner kronor, vilket bekräftas av spridningen mellan det högsta observerade värdet på miljarder kronor och det minsta på noll kronor, vilket rimligen är ett vilande eller förvaltande bolag. Bolag som har noll kronor i nettoomsättning klassificeras som ett urvalsfel. Detta på grund av att databasen Orbis som studien tillämpat för urvalet av populationen inte fungerat fullt ut, eftersom att en av urvalsparametrarna varit att bolagen skulle ha minst 80 miljoner kronor i nettoomsättning. För att styrka att urvalet ändå representerar en population av bolag som minst ska tillämpa K3 kontrolleras bolagens årsredovisningar. Efter denna kontroll konstateras att dessa bolag tillämpar K3 eller IFRS och därför bedöms felet inte vara avgörande. 65

74 Spridningen över minimum- och maximumvärden är även stort för bolagens lönsamhet och skuldsättningsgrad. Lönsamheten observeras vara mellan -25 % till 96 %, standardavvikelsen är dock bara 16 %, vilket i detta fall bedöms som låg. Skuldsättningsgraden är i vissa bolag noll och i andra 1219 och för denna variabel är standardavvikelsen högre och ligger på 126. Ett genomsnittligt bolag har dock en lönsamhet kring 10 % och en skuldsättningsgrad på 22, Granskning av data Utifrån histogrammen, vilket presenteras i appendix 2 med ursprunglig data konstateras att variablerna inte är normalfördelade och eftersom att variablerna är positivt snedfördelade logaritmeras variablerna för att försöka uppnå normalfördelning. Dessa variabelnamn inleds med Ln för att separeras från övriga variabler. Att variablerna är normalfördelade är en förutsättning för att T-testerna ska ge tillförlitliga resultat (Aronsson, 1999). Genom att analyserna histogrammen för de ursprungliga och de logaritmerade variablerna utifrån normalfördelningskurvan kan en övergripande bedömning över hur vida variablernas normalfördelning förbättrats eller ej. Ytterligare ett sätt att kontrollera hur vida variablerna är normalfördelade är att testa samtliga variabler med hjälp av Kolmogorov-Smirnov Test, vilket vidare benämns som KS-test. För att kunna utvärdera logaritmeringen av variablerna jämförs resultatet av KS-testet för de ursprungliga variablerna mot resultatet för de logaritmerade variablerna. KS-testet styrker inte att någon av variablerna är helt normalfördelade. Utifrån histogrammen för de båda variabeltyperna konstateras dock att de logaritmerade siffrorna har mindre avvikelser från normalfördelning än den ursprungliga datan och därför används huvudsakligen de logaritmerade siffrorna. Utifrån de histogram som genomfördes i utvärderingen av normalfördelning för T-testerna konstateras att de flesta variabler är snedfördelade till vänster (Appendix 2), vilket inte bara innebär att de inte är normalfördelade utan även att de skulle kunna vara storleksdrivna. Som ett komplement korrigeras dessa variabler av den anledning mot storleksvariabeln för att utvärdera detta problem. Av denna anledning korrigeras de variabler som kan vara storleksdrivna mot just denna påverkan. Variablerna goodwill i bolagets enskilda balansräkning, antalet aktier, ersättningen till ledningen och andelar i andra bolag divideras med storleksvariabeln och skapar nya storlekskorrigerade variabler. Dessa variabelnamn inleds med ST för att separeras från övriga variabler. 66

75 6.2. Bivariata analyser T-test För att ett T-test ska kunna ge tillförlitliga resultat är det en förutsättning att datan är normalfördelad (Aronsson, 1999). Eftersom att datan inte är fullständigt normalfördelad, trots logaritmerade variabler, enligt KS-testerna, finns en risk att modellerna felskattar värdena och därför måste dessa resultat tolkas med en viss försiktighet. T9test,Logaritmerade, variabler, Redovisningsstandard* Antal* Medelvärde* Std.* Avvikelse* Sig.* LnVNettoomsättning IFRS 27 13, ,6663 0,000 K ,2098 5,1844 LnVGoodwilliBR IFRS 27 1,4176 5,1463 0,000 K3 68 5,1645 7,8576 LnVAndlariandrabolag IFRS 27 18,0162 8,0135 0,672 K ,2035 7,9594 LnVAntalaktier IFRS 22 12,9718 3,3263 0,914 K ,0650 3,1620 LnVErsättningtill ledning IFRS 27 1,6308 4,7066 0,000 K3 68 4,7297 6,7524 LnVLönsamhet IFRS 27 1,4238 1,3812 0,327 K3 68 1,7298 1,1836 LnVSkuldsättningsgrad IFRS 27 0,2938 2,4881 0,204 K3 68 1,1230 2,0502 T-testet med de logaritmerade siffrorna visar signifikanta resultat för nettoomsättning (p=0,000), goodwill i bolagets egen balansräkning (p=0,000) och ersättning till ledning (p=0,000). T-testet visar att bolag som redovisar enligt K3 har högre genomsnittlig nettoomsättning än bolag som redovisar enligt IFRS. Detta resultat går således emot studiens hypotes kring storlekens påverkan på bolagets benägenhet att uppgradera sig i valet av redovisningsstandard. Analysen av medelvärdena för goodwill och ersättning till ledning har också högre värden för bolag som redovisar enligt K3 i förhållande till bolag som redovisar enligt IFRS. Båda dessa resultat går emot studiens hypoteser. Att resterande resultat ej blir signifikant för övriga variabler beror på att medelvärdesskillnaderna troligen är slumpmässiga. 67

76 Eftersom att samtliga variabler enligt KS-test inte blir helt normalfördelade genom logaritmeringen har ett T-test gjorts även för de ursprungliga variablerna. Detta T-test presenteras i sin helhet i appendix 3 och påvisar signifikant samband mellan valet av redovisningsstandard och antal aktier (p=0,000) samt goodwill i bolagets egna balansräkning (p=0,015). T-testet påvisar även tendenser (p=0,091) på att bolag med högre lönsamhet redovisar enligt IFRS. Antalet aktier är betydligt högre i bolag som redovisar enligt IFRS, vilket styrks av en signifikansnivå inom 1 %-nivån. Goodwill i bolagets egen balansräkning är också en egenskap som visar högre belopp i bolag som redovisar enligt IFRS, vilket styrks av en signifikans inom 5 %-nivån. Resterande testade variabler, vilket är skuldsättningsgrad, storlek, ersättning till ledning och andelar i andra närstående bolag, visar inte signifikanta resultat. Följaktligen förekommer vissa skillnader i resultatet av de båda T-testerna och eftersom att de ursprungliga siffrorna inte är normalfördelade bör resultatet för det T-testet behandlas med viss försiktighet, då att det finns risk att testet felskattar värdena. Därför anses resultaten av T-testet med de logaritmerade variablerna vara mest tillförlitligt i denna studie Chi2-test Hur vida bolaget påverkas av påtryckningar från internationella intressenter att uppgradera sig i valet av redovisningsstandard går inte att påvisa genom detta Chi2-testet. Detta beror på att resultatet inte är signifikant (p=0,313). Chi2, Agerande,på,internationell,,, marknad, ** ** Nej* Ja* Total* * K3 Antal ** ** Förväntatantal 22,9 45,1 68,0 ** * IFRS Antal ** ** ** Förväntatantal 9,1 17,9 27,0 Total* * Antal ** ** ** Förväntatantal 32,0 63,0 95,0 68

77 Broberg et al., (2010) menar att utländska ägare har en påverkan på tillhandahållandet av frivillig information, i detta fall även internationella redovisningsstandarder. Chi2-testet påvisar dock motsatsen till detta då färre bolag än förväntat som har utländskt moderbolag redovisar enligt IFRS, vilket talar emot hypotesen om utländska ägares påverkan. Resultatet från testen i denna studie visar dock inte några signifikanta resultat som med säkerhet styrker eller bestrider hypotesen eller Broberg et als. (2010) resonemang (p=0,110). Chi2, Utländskt,ägande, ** ** Nej* Ja* Total* * K3 Antal ** ** Förväntatantal 36,5 31,5 68,0 ** ** IFRS Antal ** ** ** Förväntatantal 14,5 12,5 27,0 Total* * Antal Förväntatantal 51,0 44,0 95,0 Chi2-testet med variabeln noterade moderbolag har en signifikansnivå på 98,6 % och därför kan testet inte styrka något samband mellan variabeln och valet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Chi2, Noterat,moderbolag, ** ** Nej* Ja* Total* * K3 Antal ** ** Förväntatantal 53,0 15,0 68,0 ** * IFRS Antal ** * Förväntatantal 21,0 6,0 27,0 Total* ** ** Antal ** ** ** Förväntatantal 74,0 21,0 95, Multivariata analyser Eftersom att datan på de flesta variabler är mycket snedfördelad (Appendix 2) och för att grundligt utvärdera eventuella samband mellan variablerna, men även modellernas styrka görs olika logistiska regressionsanalyser. Först genomförs den logistiska regressionen med de ursprungliga variablerna, för att sedan jämföras mot den logistiska regressionen av de logaritmerade variablerna och slutligen mot variabler som justerats med avseende på storlek. 69

78 För att genomföra regressionsanalyser på samtliga variabler testas först samtliga variabler för multikolliniaritet, vilket innebär att de oberoende variablerna korrelerar med varandra Test av multikollinaritet Utvärdering av variablerna med hänsyn till multikollinaritet sker genom två analyser, ett multikollinaritetstest för att få fram VIF- och Tolerance-värden samt en korrelationsmatris %Multikollinaritet%på%ursprungssiffror% I testet för multikolliniaritet visar VIF-värdet mycket förhöjda siffror för nettoomsättning respektive andelar i andra närstående bolag. Eftersom att värdena endast är förhöjda för två variabler indikerar detta att dessa variabler korrelerar med varandra. På grund av denna korrelation blir slutresultatet av en analys innehållande dessa variabler inte lika tillförlitlig. Ett sätt att undvika att denna korrelation påverkar testets resultat är att variablerna inte ingår i samma test (Körner & Wahlgren, 2015). Collenary*Diagnostics* Tolerance* VIF* BranschC(3) 0,538 1,857 BranschF(6) 0,748 1,337 BranschH(8) 0,440 2,274 BranschJ(10) 0,661 1,514 BranschK(11) 0,553 1,808 BranschM(13) 0,484 2,065 Noteratmoderbolag 0,559 1,788 Utländsktägande 0,534 1,874 Agerarpåinternationellmarknad 0,622 1,607 Nettoomsättning 0,053 18,945 GoodwilliBR 0,897 1,114 Andelariandrabolag 0,490 20,347 Antalaktier 0,848 1,179 Ersättningtillledning 0,857 1,166 Lönsamhet 0,726 1,378 Skuldsättningsgrad 0,859 1,164 70

79 Den interna korrelationen mellan studiens variabler analyseras även i en korrelationsmatris. Korrelationsmatrisen, som i sin helhet finns i appendix 4, styrker korrelationen mellan nettoomsättning och andelar i närstående bolag med en signifikansnivå inom 1 %-nivån samt en korrelationskoefficient på 0,951, vilket är en hög korrelation eftersom att extremvärdena för Pearson Correlation är -1 respektive +1. Korrelationsmatrisen identifierar även korrelation på 1 %-nivån mellan utländskt moderbolag och noterat moderbolag, med en korrelationskoefficient på -0,495, samt andelar i närstående bolag och lönsamhet, med en korrelationskoefficient på 0,208. Inom 5 %-nivån korrelerar även noterat svenskt moderbolag och lönsamhet och har ett korrelationskoefficient på 0,349. Korrelationskoefficienten för dessa korrelationer är inte lika nära extremvärdena som mellan nettoomsättning och andelar i närstående bolag och ger därför inte utslag i den multipla regressionsanalysens multikollinearitetstest. Eftersom att gränsvärdet för multikolliniaritet är att korrelationskoefficienten överstiger 0,8 (Djurfeldt et al., 2010) krävs det inte att variablerna körs i olika analyser för att säkerställa att denna korrelation inte påverkar resultaten. 71

80 %Multikollinaritet%på%logaritmerade%variabler Vid utvärdering av multikollinaritet mellan de variabler som är logaritmerade har de förhöjda värdena för nettoomsättning och andelar i andra bolag jämnats ut i jämförelse med resultatet för de ursprungliga variablerna. Resultaten tyder inte heller på någon multikollinaritet mellan de övriga variablerna. Collenary*Diagnostics* Tolerance* VIF* BranschC(3) 0,527 1,898 BranschF(6) 0,595 1,681 BranschH(8) 0,373 2,683 BranschJ(10) 0,636 1,573 BranschK(11) 0,322 3,106 BranschM(13) 0,439 2,278 Noteratmoderbolag 0,455 2,200 Utländsktägande 0,464 2,156 Agerarpåinternationellmarknad 0,668 1,496 LnVNettoomsättning 0,280 3,565 LnVGoodwilliBR 0,642 1,557 LnVAndelariandrabolag 0,604 1,654 LnVAntalaktier 0,793 1,262 LnVErsättningtillledning 0,610 1,640 LnVLönsamhet 0,731 1,367 LnVSkuldsättningsgrad 0,476 2,100 Även de logaritmerade variablerna utvärderas för multikollinaritet i en korrelationsmatris. Denna matris påvisar, likt föregående korrelationsmatris, att det förekommer korrelationer mellan vissa variabler, bland annat mellan Ln-Nettoomsättning och Bransch 11, finans- och försäkringsbolag. Korrelationskoefficienten ligger dock under 0,8, vilket är gränsvärdet för multikolliniaritet (Djurfeldt et al., 2010), och korrigeras därför inte vidare i den logistiska regressionsanalysen. % % 72

81 %Multikolliniaritet%för%storlekskorrigerade%variabler% Multikolliniaritetstestet med de storlekskorrigerade variablerna påvisar ett något förhöjt värde för ST-andelar i andra bolag. VIF-värdet för variabeln ligger på 5,052, vilket är strax över gränsen för att klassas som multikolliniaritet. Eftersom att endast en variabel har förhöjt värde är det komplext att förstå vilken variabel som denna korrelerar med. Collenary*Diagnostics* Tolerance* VIF* BranschC(3) 0,537 1,862 BranschF(6) 0,738 1,355 BranschJ(10) 0,649 1,542 BranschH(8) 0,404 2,472 BranschK(11) 0,868 1,152 BranschM(13) 0,431 2,321 Noteratmoderbolag 0,394 2,537 Utländsktägande 0,498 2,008 Agerarpåinternationellmarknad 0,678 1,475 LnVNettoomsättning 0,283 3,536 STVGoodwilliBR 0,914 1,094 STVAndelariandrabolag 0,198 5,052 STVAntalaktier 0,675 1,481 STVErsättningtillledning 0,337 2,971 LnVLönsamhet 0,780 1,281 LnVSkuldsättningsgrad 0,424 2,357 För att vidare utvärdera denna problematik testas variablerna i förhållande till varandra i en korrelationsmatris. I korrelationsmatrisen för de storlekskorrigerade variablerna, vilken visas i appendix 4, korrelerar ST-andelar i andra bolag med ST-ersättning till ledning (k=0,756), STantal aktier (k=0,343) samt Ln-skuldsättningsgrad (k=-0,369). För att enhetligt förhålla sig till gränsvärdet för denna korrelation korrigeras inte dessa variabler i olika tester framåt i studien. Vid tolkningen av dessa resultat måste korrelationen dock beaktas med viss försiktighet. 73

82 Logistisk regression De logistiska regressionsanalyserna bygger på de tre olika sorters variabler studien består av. Inledningsvis analyseras ursprungsdatan, sedan de logaritmerade variablerna och slutligen de som korrigerats för storlek. På så vis kan även variablerna och testernas förklaringsgrad utvärderas i förhållande varandra %Ursprungliga%variabler% På grund av den funna korrelationen mellan nettoomsättning och andelar i närstående bolag bör endast en av variablerna vara med i analysen i taget för att kunna styrka det slutliga resultatet (Körner & Wahlgren, 2015). Därför genomförs två olika logistiska regressionsanalyser, en utan nettoomsättning och en utan andelar i närstående bolag. En logistisk regressionsanalys går att utvärdera genom en tabell benämnd Model Summary. I denna tabell visar Cox & Snell R Square samt Nagelkerke R Square mått på de oberoende variablernas förmåga att förklara den beroende variabeln och i samtliga fall kan anta värden mellan 0 och 1. De två logistiska regressionsanalyserna har mycket lika resultat för dessa värden. Cox & Snell R Square är på cirka 0,4 och Nagelkerke R Square cirka 0,6 för båda testerna. Detta innebär att de oberoende variablerna i studien inte helt kan förklara bolagens frivilliga uppgradering av redovisningsstandard. Model,summary:,Log.reg,utan,Nettoomsättning, Step Cox#&#Shnell#R#Square# Nagelkerke#R#Square# 1 0,401 0,589 Model,summary:,Log.,reg,utan,Andelar,i,andra,bolag, Step Cox#&#Shnell#R#Square# Nagelkerke#R#Square# 1 0,403 0,591 74

83 Dessa logistiska regressionsanalyser utvärderas inte bara var och en för sig utan även i förhållande till varandra, med avsikt att utvärdera styrkan i modellen. Eftersom att nettoomsättning och innehav av andelar i närstående bolag visat höga korrelationsvärden måste respektive modell testas för att utesluta att korrelationen beror eller påverkas av ytterligare variabler i modellen. Resultaten för de övriga variablerna bör vara relativt oförändrade för att regressionsanalysen ska kunna klassas som tillförlitlig, annars kan detta tydas som att fler variabler blir avsevärt påverkade av den variabel som uteslutits. I dessa logistiska regressionsanalyser, med och utan nettoomsättning respektive andelar i närstående bolag, är resultaten för de övriga variablerna i princip oförändrade. Därför kan vi dels konstatera att nettoomsättning och andelar i närstående bolag inte korrelerar med ytterligare variabler i testet samt att testet är tillförlitligt. Log.,reg,utan,Nettoomsättning, B* Sig.* BranschC(3) V0,602 0,629 BranschF(6) V19,151 0,999 BranschH(8) V1,203 0,273 BranschJ(10) V19,515 0 BranschK(11) 4,120 0,009 BranschM(13) 0,877 0,426 Noteratmoderbolag V0,579 0,547 Utländsktägande V2,737 0,024 Agerarpåinternationellmarknad 0,940 0,316 GoodwilliBR 0, Antalaktier 0,000 0,671 Ersättningtillledning 0,000 0,373 Lönsamhet V0,004 0,865 Skuldsättningsgrad V0,003 0,745 Andelariandrabolag 0,000 0,782 75

84 Log.,reg,utan,Andelar,i,andra,bolag, B* Sig.* BranschC(3) V0,592 0,629 BranschF(6) V19,156 0,999 BranschH(8) V1,113 0,273 BranschJ(10) V19,610 0 BranschK(11) 4,106 0,009 BranschM(13) 0,841 0,426 Noteratmoderbolag V0,577 0,547 Utländsktägande V2,733 0,024 Agerarpåinternationellmarknad 0,953 0,316 GoodwilliBR 0, Antalaktier 0,000 0,671 Ersättningtillledning 0,000 0,373 Lönsamhet 0,000 0,865 Skuldsättningsgrad V0,002 0,745 Andelariandrabolag V0,774 0,782 I de logistiska regressionsanalyserna påvisas samband mellan att bolag frivilligt uppgraderar sin redovisningsstandard och kontrollvariabeln bransch samt utländska moderbolag. Dessa två variabler är de enda som får statistisk signifikans i testet. Sambandet mellan variablerna visar ett positivt samband mellan bransch 11 och bolags val av redovisningsstandard. Bransch som i denna studie är en kontrollvariabel visar i den logistiska regressionsanalysen att bolag som tillhör branschkod 11 i större utsträckning väljer att redovisa enligt IFRS. Branschkod 11 består av finans och försäkringsbolag (Appendix 1) och en möjlig förklaring till att bolag inom denna bransch tenderar att tillämpa IFRS kan bero på att bolag som står under Finansinspektionens tillsyn enligt lag måste tillämpa IFRS. Som tidigare nämnt så ämnar denna studie undersöka de bolag som frivilligt tillämpar IFRS och därför har en kontroll gjorts mot finansinspektionens lista över de som står under Finansinspektionens tillsyn. Denna kontroll visade att inget av bolagen i urvalet står under Finansinspektionens kontroll och därför inte måste tillämpa IFRS. Trots detta så kan finansiella bolag och försäkringsbolag påverkas av institutionella påtryckningar vilket leder till att de tillämpar IFRS. DiMaggio & Powell (1983) menar att bolag som hänger ihop av olika anledningar tenderar att bli allt mer lika varandra, vilket kan bero på att det finns vissa krav inom en viss bransch. Även om de bolag som tillhör branschen finans och försäkring inte står under Finansinspektionens tillsyn gör många av bolagen i branschen det, som i sin tur kan leda till institutionella påtryckningar. Det kan även vara så att bolag inom 76

85 branschen i framtiden av olika anledningar kommer stå under Finansinspektionens tillsyn och därför underlättar det om bolagen redan nu tillämpar IFRS. Förhållandet mellan utländskt moderbolag och bolags val av redovisningsstandard visar ett negativt förhållande. Detta innebär att bolag med utländska moderbolag tenderar att välja K3 framför IFRS, vilket är en observation som går emot studiens hypotes och även observationer i tidigare studier (Tarca, 2004; Johansson & Karlsson, 2013) %Logaritmerade%variabler% Den logistiska regressionsanalysen med de logaritmerade siffrorna har ungefär samma värden på Cox & Snell R Square och Nagelkerke R Square, avrundat är värdena fortsatt 0,4 respektive 0,6. Denna modell har således samma styrka gällande förklaringsgraden av bolags frivilliga uppgradering av redovisningsstandard. Model,summary:,Log.,reg,Logaritmerade,variabler, Step Cox#&#Shnell#R#Square# Nagelkerke#R#Square# 1 0,397 0,584 Övergripande är denna regressionsanalys med de logaritmerade variablerna relativt lika de två tidigare gjorda regressionsanalyserna. Inga icke-signifikanta variabler har fått markant förändrade signifikansvärden. Den största skillnaden avseende signifikansnivån är att den negativa korrelationen som observeras med utländskt moderbolag försämrats från p = 0,024 i de båda första regressionsanalyserna till p = 0,10. Variabeln har således gått från att vara signifikant inom 5 %-nivån till att vara signifikant inom 10 %-nivån. Detta tyder på en osäkerhet i variabeln och innebär att det finns risk att variabeln felskattas i testerna, vilket kräver ökad försiktighet vid tolkningen. Bransch 11 har fortsatt statistisk signifikans (p=0,092), vilket styrker resultatet från de tidigare regressionsanalyserna. Att de båda analyserna ger likartade resultat styrker även dessa resultat. 77

86 Log.,reg,Logaritmerade,variabler, B* Sig.* BranschC(3) 0,131 0,929 BranschF(6) V18,769 0,999 BranschH(8) 0,226 0,863 BranschJ(10) V19,622 0,999 BranschK(11) 3,202 0,092 BranschM(13) 0,887 0,489 Noteratmoderbolag 0,765 0,486 Utländsktägande V1,892 0,100 Agerarpåinternationellmarknad V0,064 0,946 LnVNettoomsättning V0,133 0,120 LnVGoodwilliBR V0,102 0,256 LnVAndelariandrabolag V0,076 0,234 LnVAntalaktier 0,110 0,425 LnVErsättningtillledning V0,089 0,277 LnVLönsamhet 0,008 0,980 LnVSkuldsättningsgrad V0,261 0, %Storlekskorrigerade%variabler% Variablerna goodwill i bolagets enskilda balansräkning, antalet aktier, ersättningen till ledningen och andelar i andra bolag har alla korrigerats för storlek, genom att variablerna dividerats med nettoomsättningen. Dessa nya variabler testas i en logistisk regressionsanalys. Denna regressionsanalys har i princip samma förklaringsgrad som tidigare regressionsanalyser, Cox & Snell R Square är oförändrad och ligger på 0,4 och Nagelkerke R Square har höjts något och ligger nästan på 0,7. Model,summary:,Log.,reg,Storlekskorrigerade,variabler, Step Cox#&#Shnell#R#Square# Nagelkerke#R#Square# 1 0,399 0,660 78

87 Den logistiska regressionsanalysen med de variabler som är storleksstandardiserade påvisar vissa skillnader mot de tidigare gjorda regressionsanalyserna i denna studie. Bransch 11 har exempelvis gått från signifikant inom 5 %-nivån till att vara helt icke-signifikant. Utländsk moder har också gått från signifikant inom 10 %-nivån till att i denna regression vara helt ickesignifikant. Snedfördelningen berodde troligtvis på att de korrigerade variablerna var storleksdrivna, därför har storleksvariabeln representerats av flera variabler i samtliga av de tidigare testen. Istället för att nettoomsättningen drev de andra variablerna har nu nettoomsättningen blivit signifikant (p = 0,045) som en positivt påverkande faktor i bolags val av redovisningsstandard. Log.,reg,Storlekskorrigerade, variabler, B* Sig.* BranschC(3) V0,632 0,702 BranschF(6) V19,946 0,999 BranschH(8) V2,761 0,142 BranschJ(10) V22,025 0,999 BranschK(11) V21,595 1,000 BranschM(13) 1,688 0,457 Noteratmoderbolag 1,538 0,349 Utländsktägande V7,084 0,430 Agerarpåinternationellmarknad V0,643 0,645 LnVNettoomsättning 0,805 0,045 STVGoodwilliBR 49,577 0,258 STVAndelariandrabolag 0,003 0,372 STVAntalaktier 3,559 0,374 STVErsättningtillledning 10,991 0,884 LnVLönsamhet V0,396 0,349 LnVSkuldsättningsgrad V0,679 0,128 79

88 6.4. Hypotesanalys Skuldsättningsgrad Sambandet mellan skuldsättningsgrad och valet att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, eller motsatsen av detta, är inte något som påvisas i denna studie då variabeln inte är signifikant i något test. Hög skuldsättningsgrad skulle enligt Jensen (1986) i Broberg et al. (2010) innebära att bolaget får ökade påtryckningar från intressenter, något som bevisas av Broberg et al. (2010). Skuldsättningsgrad som oberoende variabel i valet av redovisningsstandard är också testat genom andra tidigare studier. Rask & Olsson (2014) påvisar ett samband mellan variablerna för mindre bolag som väljer mellan K2 och K3. Lilja et al. (2006) samt Johansson & Karlsson (2013) kan inte heller dra några sådana slutsatser för bolag som är lika stora som bolagen i denna studie. Därför är det troligt att anta att ett sådant samband inte föreligger för större onoterade bolags val av redovisningsstandard. Hypotes 1 förkastas Storlek Storleken i denna studie är dels en urvalsparameter, men även en testad oberoende variabel, vilken mäts i nettoomsättning. Storleken har i tidigare studier visat sig vara en påverkande variabel för både större och mindre bolags val av redovisningsstandard (Tarca, 2004; Lilja et al., 2006; Broberg et al., 2010; Rask & Olsson, 2014; Johansson & Karlsson, 2013). Teoretiskt skulle detta kunna förklaras av mimetisk isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983) samt att agentkostnader ökar med bolagets storlek (Broberg et al. 2010), vilket kan motverkas genom information (Jensen & Meckling, 1976). I denna studie har storleksfaktorn olika resultat. T- testet visar signifikanta resultat på nettoomsättningen. I absoluta tal är den genomsnittliga nettoomsättningen för bolag som redovisar enligt K3 högre, vilket går emot hypotesen för storlekens påverkan i bolags val av uppgradering av redovisningsstandard. Eftersom att datan inte är fullständigt normalfördelad bör resultaten från T-testerna tolkas med viss försiktighet. Resultaten från regressionsanalyserna, som kontrollerar för fler effekter, bedöms därför mer tillförlitliga. I regressionsanalyserna av ursprungsdatan och de logaritmerade variablerna är storleken inte en signifikant faktor, men variablerna lönsamhet, goodwill i det enskilda bolagets balansräkning, andelar i närstående bolag och ersättning till ledning storlekskorrigerats, påvisas 80

89 en effekt av storleken. Korrelationskoefficienten är positiv (B=0,805) och signifikansnivån är inom 5 %-nivån. Eftersom att andra variabler drivs av storleken är det svårt att konstatera storlekens effekt isolerat. Samtliga bolag som studerats i studien klassificeras som större bolag. En möjlig tanke är att effekten av storleken i förhållande till valet av redovisningsstandard avtar efter en viss nivå, ett resonemang som dock inte kan påvisas genom plottning av variablerna i förhållande till varandra (Appendix 5). Adrem (1999) i Broberg et al. (2010) menar att förutom storlek påverkas bolagen även av media och samhällets påtryckningar, men utifrån observationerna i studien drivs även flera faktorer av storleken. Därför är storleken komplext att utvärdera isolerat. Men baserat på att storleken visar en positiv korrelation när övriga variabler korrigerats för storlek accepteras hypotesen, vilket överensstämmer med tidigare studier (Tarca, 2004; Lilja et al., 2006; Broberg et al., 2010; Rask & Olsson, 2014; Johansson & Karlsson, 2013). Hypotes 2 accepteras Lönsamhet Lönsamheten är en variabel som tidigare inte testas som påverkande i valet av redovisningsstandard. Broberg et al. (2010) identifierar däremot lönsamhet som en påverkade faktor för större bolags benägenhet att lämna frivillig information. Även Holland (2005) i Broberg et al. (2010) påvisar att framgångsrika bolag lämnar ut mer information än bolag som presterar sämre. Detta resultat kan inte styrkas av denna studies tester, då lönsamheten inte är en signifikant faktor för bolags val mellan IFRS och K3. Broberg et als. (2010) resultat gäller börsnoterade bolag och frivilligt utlämnande av information. Börsnoterade bolag utsätts rimligen för mer politiska påtryckningar (Watts & Zimmerman, 1990), vilket skulle kunna vara en anledning till att börsnoterade bolag i större utsträckning blir påverkade av politiska påtryckningar. Värt att notera är även att om bolagen innehar stora goodwillposter kan skillnaderna mellan redovisningsstandarderna innebära att bolagen presenterar olika resultat på grund av detta, vilket i sig skulle störa studiens resultat. Detta eftersom att bolag som redovisar enligt K3 81

90 tvingas göra stora avskrivningar som påverkar resultatet negativt, till skillnad från bolag som redovisar enligt IFRS och inte måste skriva av sin goodwill utan endast göra en nedskrivningsprövning (BFNAR 2012:2, 18 Kap 18 ; IAS 36). Detta innebär att bolagens resultat och lönsamhet inte är jämförbara, utan med fördel studeras i kombination med bolagets innehav av goodwill. Hypotes 3 förkastas Ledningens ersättning Bolagets ledning är delaktig i beslut och verkställandet av bolagets val av redovisningsstandard. Ledningens intressen är däremot enligt Fama (1980) inte bara utifrån bolagets bästa utan i huvudsak är ledningens egna intressen och avsikter i fokus. Ledningen kan alltså påverkas av bonusavtal, provisioner eller liknande relaterat till bolagets presenterade resultat och tenderar att förespråka den redovisningsstandard som ger positiva effekter på resultatet (Watts & Zimmerman, 1990). Detta resonemang kan dock inte bekräftas för större onoterade bolag i valet mellan IFRS och K3, då variabeln inte får signifikanta resultat i någon av studiens regressionsanalyser. I T-testet är resultatet för ledningens ersättning signifikant inom 1 %-nivån och påvisar ökad genomsnittlig ersättning till ledning i bolag som redovisar enligt K3, men baserat på osäkerheten i T-testets resultat bedöms regressionsanalyserna vara mer tillförlitliga. Ledningens ersättning har i tidigare studier varit en signifikant faktor, i motsättning till denna studie, vilket tyder på en osäkerhet i variabeln. I Lilja et als. (2006) studie visades att ledningens ersättning kopplad till bolagets resultat påverkar valet av redovisningsstandard. Lilja et al. (2006) har i sin studie baserat resultaten på en enkät där respondenten svarat på om bolaget har resultatbaserade bonusavtal eller ej, vilket inte heller säkerligen stämmer överens med de belopp som bolagen presenterar som tantiem i sina årsredovisningar. Respondenten kan möjligen även uppfattat frågan som om bolaget har prestationsbaserade bonusar. I Lilja et al. (2006) är variabeln dessutom en dikotom variabel och hypotesen bygger på om bolaget tillämpar bonusavtal kopplade till bolagets resultat eller ej, vilket skiljer sig mot denna studie som även fokuserat på storleken på sådana kompensationer. Även detta är en möjlig förklaring till skillnader mellan resultaten. 82

91 En teoretiskt förklaring på denna observation är att bolagets kontrollsystem, som också är avgörande för bolagets styrning Dhaliwal et al. (1982) i Larsson & Rosteck (2013), har korrigerat för inflytandet av egenintresset hos ledningen (Fama, 1980). Alternativt att beslutet är taget över flera nivåer och med olika individer, som haft olika intressen, varit inblandade och att enskilda individers egenintresse på så vis motverkats. Dessutom är Lilja et als. (2006) studie gjord för tio år sedan och denna studie är en av de första att studera faktorer som faktiskt påverkat bolags val av redovisningsstandard efter införandet av K3 samt variationen av resultat för variabeln bedöms detta resultat mer tillförlitligt. Denna studies resultat är oförändrat mellan de olika regressionsanalysen och en motsatt tendens i T- testet bidrar med styrka till slutsatsen att förkasta hypotesen. Hypotes 4 förkastas Goodwill En av de tydliga skillnader som finns mellan IFRS och K3 gäller hanteringen av goodwill, i synnerhet att bolag som redovisar enligt IFRS inte behöver skriva av goodwill som bolag som tillämpar K3 måste göra (BFNAR 2012:2, Kap ; IAS 36). Även i denna fråga spelar således ledningen egenintresse en stor roll, likt för hypotesen angående lönsamhet, då goodwillavskrivningarna har en effekt på bolagets resultat och således har konsekvenser för ledningens prestationer (Watts & Zimmerman, 1978; Watts & Zimmerman, 1990; Fama, 1980). Med anledning av att goodwill kan uppstå i både bolagets egen balansräkning och i koncernredovisningen har två hypoteser formulerats. Testerna för både innehav av goodwill i enskilda bolagets balansräkning och andelar i andra närstående bolag visar dock bara ett signifikant resultat. T-testet för enskilda bolagets innehav av goodwill påvisar motsatsen till hypotesen, nämligen att andelen goodwill är högre i bolag som redovisar enligt K3. Utifrån resterande resultat av regressionsanalyserna bedöms dock ingen korrelation mellan variablerna och valet av redovisningsstandard förekomma. Detta går emot Watts & Zimmerman (1990) och Famas (1980) resonemang om att bolagsledningens egenintresse skulle kunna påverka bolagets val av redovisningsstandard. 83

92 Studiens observationer bygger på om bolagen redovisar goodwill i sin egen balansräkning eller om bolagen äger andelar i andra bolag, vilket skulle kunna ge upphov till goodwill i koncernbalansräkningarna. Hanteringen av goodwill är även en av de skillnader som observerats mellan IFRS och K3. Ett samband mellan goodwill och bolags val att frivilligt uppgradera till IFRS skulle kunna förekomma om studiens datainsamling inte uppfyller den validitet som önskats, således att det som avser studeras också har studerats. Innehav av goodwill i bolagets egen balansräkning går inte att observera på fler sätt än om den förekommer eller inte, men eftersom att studien inte studerat koncernbalansräkningarna har goodwill i koncernbalansräkningen inte studerats. Detta är en möjlig faktor till att observationerna inte visar det samband som hypotesen tyder på. Ytterligare en förklaring till inget samband mellan variablerna observeras är att bolagen skulle kunna föra olika resonemang kring goodwill, vilket enligt Neu & Simmons (1996) skulle kunna förklaras av externa påtryckningar. Detta går dock emot DiMaggio & Powells (1983) resonemang kring att bolag tenderar att agera mer lika, givet olika typer av isomorfism på marknaden. Hypotes 5 A förkastas. Hypotes 5 B förkastas Agerar på internationell marknad Bolags agerande på internationell marknad kan i denna studie inte påvisas vara någon avgörande faktor för bolags val av redovisningsstandard. Detta går emot Tarcas (2004) resonemang kring att internationellt agerande bolag bemöter fler intressenter och då erhåller fördelar av att redovisa enligt internationella redovisningsstandarder. Ett internationellt bemötande skulle kunna ge bolaget legitimitet, prestige och konkurrensfördelar menar Touron, 2005, Guerreiro et al. (2012) samt Granlund et al., (1998) i Lilja et al. (2006). Lilja et al. (2006) förkastar, precis som denna studie, internationellt agerande som avgörande faktor för bolags val av redovisningsstandard. Detta talar emot att bolag av denna storlek har behov av att anpassa sin redovisningsstandard efter internationella standarder. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bolaget lämnar annan information till dessa intressenter som möter deras förväntningar, exempelvis andra finansiella rapporter. Hypotes 6 förkastas. 84

93 Revisionsbyrå Frekvenstabellen, som presenterats under 6.1,visar att samtliga bolag utom ett i urvalet anlitat ett revisionsbolag som ingår i the big four. På grund av denna låga variation går inte variabeln att testa vidare. Slutsatsen för valet av revisionsbyrå som faktor i bolags val av redovisningsstandard går således ifrågasätta, utifrån urvalet är inte variabeln någon avgörande faktor i bolags val av redovisningsstandard. Hypotes 7 varken accepteras eller förkastas Utländskt ägande Redovisning är ett finansiellt språk som underlättar jämförelser och uppföljningar av bolags finanser och prestationer om de är uppbyggda efter samma principer, standarder och regelverk (Tarca, 2004; Kim & Shi, 2012). För att ägarna ska kunna följa sitt bolag är redovisningen därför av stor betydelse, i synnerhet eftersom att redovisningen är ett sätt för ägarna att utöva kontroll över ledningen (Fama, 1980). Enligt Marton (2013) och Trotman et al. (2011) i Rask & Olsson (2014) är ägarna även en intressent som har makt i bolagets val av redovisningsstandard. Dessa påståenden får samtliga stöd av de logistiska regressionsanalyserna för ursprungsdatan och de logaritmerade variablerna med en signifikansnivå inom 10 %-nivån, alltså förekommer viss osäkerhet men en tendens påvisas. Resultatet visar dock ett negativt samband, vilket är motsatsen av den testade hypotesen. Ytterligare osäkerhet i resultatet påvisas av regressionsanalysen av de storlekskorrigerade variablerna. Med anledning av resultaten undersöks möjliga orsaker till detta samband. Inledningsvis studeras deskriptiv statistisk för variabeln och eftersom att det är en dikotom variabel presenteras en frekvenstabell för utländskt moderbolag. Frekvenstabell,Utländskt,ägande, Antal* Procent* Ack.*Procent* Svensktmoderbolag 51 53,7 53,7 Utländsktmoderbolag 44 46,3 100,0 Total* 95* 100,0* 85

94 I urvalet är 46,3 % bolag ägda av utländska moderbolag. Denna observation baseras på den slutliga topp-modern i koncernen. I praktiken innebär detta att bolaget kan ingå i flera underkoncerner och även bli påverkade av flera koncernmödrar. Ägarstrukturens betydelse i valet av redovisning poängteras av Larsson & Rosteck (2013). En möjlig förklaring till detta är att även koncernens storlek spelar en avgörande roll. Eftersom att det kostar för bolaget att uppgradera sin redovisningsstandard skulle det kunna tänkas att det inte lönar sig att samtliga dotterbolag i dotterkoncerner anpassar sig efter moderbolaget. En annan aspekt är att ägarna, som intressent, har tillräcklig insyn genom annan information än årsredovisningar och därför inte kräver att underkoncerner rapporterar enligt IFRS. Eftersom att IFRS innebär ökad administration (Carrington et al., 2015) innebär det även ökade kostnader, vilket i sin tur drabbar resultatet negativt. Ägarnas insyn påverkar även bolagets kontroller över ledningen och bolaget (Fama, 1980) samt ägarnas metoder för att påverka bolaget (Hedlund et al., 1985). Detta innebär att ett utländskt moderbolag kan ha god insyn och påverkan i bolaget utan att bolaget redovisar enligt IFRS och därför inte tycker att det är värt att lägga extra resurser på utökad informationsinsamling. Redovisning enligt IFRS kan även innebära ökad legitimitet för bolagen (Touron, 2005). Dotterbolag i utländskt ägda koncerner behöver dock inte per automatik behöva mer legitimitet på grund av att de har kopplingar internationellt, tvärt om är en möjlighet att svenskt ägda koncerner behöver mer legitimitet internationellt. Detta med bakgrund av att dessa svenska koncerner inte redan är internationellt förankrade med utländska moderbolag. Hypotes 8 förkastas Ägarkoncentration Ägarspridning är en faktor som Brobergs et al. (2010) observerat påverka frivilligt utlämnande av information. Detta bekräftar Martons (2013) och Trotmans (2011) i Rask & Olsson (2014) påståenden kring ägarnas makt och förmåga att påverka valet av redovisningsstandard samt Hedlund et als. (1985) tankar kring ägarens beteende i förhållande till ägarandel och små investerares efterfrågan av information. I denna studie kan dock inte ägarkoncentrationen styrkas som en påverkande faktor i större onoterade bolags val av redovisningsstandard. Variabeln har inte några signifikanta resultat i studiens tester, vilket tyder på att antalet ägare i 86

95 ett bolag inte korrelerar med bolagets syn på frivillig uppgradering av redovisningsstandard. Hedlund et als. (1985) studie skulle dock även kunna appliceras på hur vida enskilda ägare har till stor del engagerar sig i bolaget och utövar påtryckningar, vilket är ytterligare ett sätt att analysera om ägarnas påverkan kan styrkas likt Broberg et als. (2010), Martons (2013) och Trotsmans (2011) i Rask & Olssons (2014) observationer. Hypotes 9 förkastas Koncern Enligt frekvenstabellen i avsnitt 6.1 framgår att samtliga bolag i urvalet ingår i en koncern. Därför går inte denna variabel att testa vidare. Slutsatsen för koncerntillhörighet som faktor i bolags val av redovisningsstandard är att variabeln inte verkar vara en av de mest avgörande faktorerna. Hypotes 10 A varken accepteras eller förkastas. Hur vida moderbolaget är noterat eller ej har i denna studie inte visat sig påverka bolag i sitt val av redovisningsstandard. Tarca (2004) och Broberg et al. (2010) har visat att ett noterat bolag inom koncernen är en påverkande faktor i bolags val av redovisningsstandard. Hypotesen gällande att noterade moderbolag ska påverka sina dotterbolag att välja samma redovisningsstandard som moderbolaget, IFRS, bygger även på DiMaggio & Powells (1983) tankar kring tvingande mekanismer. Att detta samband inte kan påvisas i denna studie kan ha flera orsaker. En tanke är att ägarna har god insyn i bolaget och inte efterfrågar ytterligare information genom årsredovisningen. Ytterligare en aspekt, som bygger på bolagets och koncernens strävan efter legitimitet, är vem bolagen anser vara den huvudsakliga mottagaren av dotterbolagens årsredovisning. Koncernens syn på vilken årsredovisning som anses vara publicerad för bolagets intressenter skulle således kunna avgöra om koncernen lägger störst fokus på koncernbalansräkningen. Bolagen kan möjligtvis anse att det är enklare att göra korrigeringar inför koncernredovisningen, än att lägga ökade resurser på att göra samtliga årsredovisningar enligt IFRS. Utifrån detta resonemang går det inte att fullt ut ifrågasätta hur vida tvingande institutionella mekanismer påverkar dotterbolagen i noterade koncerner. Hypotes 10 B förkastas. 87

96 6.5. Sammanfattande resultat av första delstudien I studiens urval ingick samtliga av bolagen i en koncern och endast ett av dessa bolag hade ett anlitat revisionsbolag som inte tillhör en av the big four. Detta leder till att hypoteserna gällande revisionsbolag och koncerntillhörighet inte går att testa, alternativt kan dessa uteslutas som påverkande faktorer i urvalet. Utifrån de tio övriga testade hypoteserna har endast en accepterats, vilket är bolagets storlek. Resterande hypoteser, gällande skuldsättningsgrad, lönsamhet, goodwill i bolagets egna årsredovisning och i koncernredovisningen, ägarkoncentration, noterat moderbolag, utländskt moderbolag, agerande på internationell marknad och ledningens ersättning förkastas. Kontrollvariabeln i studien vilket är bransch visar ett samband mellan branschkod 11, vilket är finans- och försäkringsbolag, och att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Detta samband rymmer dock viss osäkerhet då detta resultat inte är enhetligt i samtliga regressionsanalyser. Studiens hypoteser är utvecklade utifrån två teman: bolagets egenskaper och ägarförhållanden. Eftersom att endast en av hypoteserna accepterats går det inte att utvärdera hur vida dessa teman har övervägande påverkan eller om något tema är starkare i bolags val av redovisningsstandard. Inte heller de grundläggande teoretiska utgångspunkter kring bolags val av redovisningsstandard eller frivillig redovisning går att bekräfta. Resultaten från tidigare studier, såväl som denna studie, är inte överensstämmande. Därför är det således svårt att styrka vilka faktorer som faktiskt påverkar bolagen i valet att uppgradera sin redovisningsstandard. Skuldsättningsgraden är en variabel som fått varierande resultat i tidigare studier. Broberg et al. (2010) samt Rask & Olsson (2014) konstaterar att det föreligger ett samband, till skillnad från Lilja et al. (2006) och Johansson & Karlsson (2013) som inte kan konstatera att ett samband existerar. Storlek som en påverkande faktor är speciellt intressant i denna studie då variabeln inte fått enhetliga resultat genom studiens tester. Flera variabler har visat sig vara storleksdrivna och när detta korrigerades visade sig storleken ha en isolerad påverkan på bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard, av denna anledning accepteras hypotesen, trots att T-testet påvisat motstridiga tendenser. Denna slutsats stödjs av tidigare studiers observationer (Lilja et al. 2006; Johansson & Karlsson, 2013; Rask & Olsson, 2014). Bolagets lönsamhet är inte lika utforskad som de tidigare variablerna, men testas i Broberg et al. (2010) för påverkan av bolags benägenhet att delge frivillig information. I denna studie kan detta resultat dock inte styrkas då lönsamheten inte uppnått signifikanta resultat, en 88

97 förklaring till detta kan tänkas vara att bolagens lönsamhet är en av de variabler som inte går att studera isolerat eftersom att resultatet, genom bland annat goodwillavskrivningar, kan påverkas av vilken redovisningsstandard bolagen tillämpar. Egenintresset är en central faktor i agentteorin (Fama, 1980) såväl som i PAT (Watts & Zimmerman, 1990). Därför är förkastandet av hypotesen för ersättningen till ledningen en motsättning till dessa grundläggande teorier. I denna studie är resultatet enhetligt och styrkt genom flera tester, men går emot Lilja et als. (2006) tidigare observationer. En möjlig förklaring till detta fenomen är att bolagens kontrollsystem har korrigerats för inflytandet av egenintresset hos ledningen eller att beslutet är taget över flera nivåer och olika individer, med olika intressen, varit inblandade. En av de kontrollfunktioner som styrelsen och ägarna har på ledningen baseras på bolagets prestationer, där lönsamheten är en sådan faktor. Ett sätt för ledningen att kortsiktigt påverka bolagets resultat, givet att bolaget har goodwill som en balanspost, är att välja IFRS. En av de största observerade skillnaderna mellan IFRS och K3 är hanteringen och avskrivningar på goodwill. Således går resultatet för de båda hypoteserna emot Watts & Zimmermans (1990) och Famas (1980) resonemang kring ledningens egenintresse. Motsättningen kring observationen för egenintressets påverkan väcker frågor kring hur vida bolagen påverkas av de sociala och politiska påtryckningar som Neu & Simmons (1996) beskriver och hur bolagen eventuellt applicerar Dowling & Pfeffers (1975) strategier som förklarar hur bolagen kan arbeta för att uppfattas som legitima. Legitimitet är ett av de främsta argumenten som presenteras som anledning till att bolag som agerar internationellt bör bemöta sina intressenter genom en internationell redovisningsstandard (Tarca, 2004). Hypotesen förkastas dock, likt Lilja et al. (2006), där en möjlig förklaring till detta är att intressenterna förses med annan information än årsredovisningen eller att bolaget inte anser att internationella intressenter är avgörande för deras val av redovisningsstandard. Internationella intressenter behöver inte bara vara leverantörer och kunder, även ägare är en primär intressent för bolagen. Resultatet av flertalet av testerna med utländska ägare går emot studies hypotes, således att utländskt ägande korrelerar med att bolaget redovisar enligt K3. Denna observation förklaras genom dessa koncerners ägarstruktur och koncernsammansättning. Ägarstrukturens betydelse styrks av Larsson & Rosteck (2013). Ytterligare en 89

98 förklaring är att dessa bolag inte har samma behov av att sträva mot legitimitet, eftersom att koncernmodern redan är internationellt förankrad och att IFRS därför inte skulle bidra till ytterligare legitimitet internationellt för det svenska bolaget. Ägarstrukturens och ägarkoncentrationens betydelse för bolags agerande har poängterats av flera tidigare studier (Broberg et al., 2010; Larsson & Rosteck, 2013). I denna studie är faktorn inte avgörande för bolags val av redovisningsstandard, men utifrån Hedlund et al. (1985) kan även fördelningen av ägarandelar ha betydelse då små och stora ägares beteende påverkar bolaget olika. Inte heller koncerntillhörighet är avgörande för bolags val av redovisning. Samtliga bolag i studiens urval tillhör koncerner, men har olika redovisningsstandarder. Vissa av dessa koncerner har även noterade moderbolag, men inte heller i dessa kan fall ett samband mellan variabeln, noterat moderbolag, och dotterbolagens val av redovisningsstandard identifieras. Nedan presenteras en översikt över resultatet från den första delstudien där storlek är den enda hypotes som accepteras. Figur#4#W#Första#delstudiens#resultat# 90

99 6.6. Övergång till andra delstudien Den första delstudien observerar ett antal hypoteser som får resultat vilka går emot tidigare studiers resultat. Ett exempel på en sådan faktor är skuldsättningsgrad, och med bakgrund av denna stora ovisshet i vad som faktiskt påverkar bolags val av redovisning identifieras ett behov av studera ytterligare faktorer som kan tänkas påverka bolagen i sitt val av att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Denna studie har, bland annat genom att utveckla begreppet frivillig uppgradering av redovisningsstandard kopplat samman teorier och hypoteser gällande vad som påverkar bolags val av redovisningsstandard samt vad som gör att bolag väljer att ge ut frivillig redovisning. Genom att utveckla detta synsätt är första delstudiens målsättning att identifiera de egenskaper hos bolaget samt vilka ägarförhållanden som påverkar bolagen ur dessa två aspekter för att konstatera vad som gör att större onoterade bolag frivilligt väljer att redovisa enligt IFRS. Första delstudien är baserad på datainsamling från främst årsredovisningar, vilket är ett verktyg som regleras av den redovisningsstandard bolaget valt att följa. Studien baseras således på ett instrument som är reglerat avseende vilken information som presenteras. Dessutom är årsredovisningen en offentlig handling som bolagen presenterar för sina intressenter och då även konkurrenter. Därför finns det anledning att anta att bolagen inte tillkännager strategier eller avsikter i en sådan handling. Valet av redovisningsstandard är dessutom individuellt utifrån respektive bolags egenskaper, således kan vissa av första delstudiens variabler i kombination påverka bolaget att välja en viss redovisningsstandard. Trots att första delstudien inte lyckats identifiera mer än en variabel, vilket är storleken, som har avgörande betydelse för bolags val av att frivilligt uppgradera sig i valet av redovisningsstandard är det 28,4 % av bolagen i urvalet som valt att tillämpa IFRS trots att detta inte krävs av dem enligt regleringar på marknaden. Därför är det viktigt att vidare studera de bakomliggande faktorer som lett till dessa bolags frivilliga uppgradering. Ytterligare en möjlighet som den andra delstudien bidrar med i förhållande till första delstudien är att kunna analysera olika påverkande faktorer i kombination till bolagens inställning till redovisningsstandarderna. I första delstudien studeras samtliga faktorers enskilda påverkan för att undersöka hur vida vissa generella tendenser går att utläsas hos populationen, genom att studera dessa faktorer i kombination eller i förhållande till varandra får studien insyn i bolagens beteende utifrån specifika förhållanden, men även hur påtryckningar i olika former styr bolagen. 91

100 7. Andra delstudien empiriska metod Utifrån resultatet från den första delstudien kan det konstateras att få av de testade hypoteserna kan accepteras. Detta resultat skulle delvis kunna förklaras av Dowling & Pfeffer (1975) samt Neu & Simmons (1996) som menar att bolag agerar olika utifrån sociala och politiska påtryckningar, vilket skulle kunna vara påtryckningar från exempelvis media eller normbildare. Därför syftar denna delstudie till att utveckla synen på valet att frivillig uppgradera redovisningsstandard, och genom ett abduktivt angreppssätt undersöka om det finns andra faktorer som påverkar bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard samt hur bolag påverkas av externa påtryckningar. 7.1 Studiedesign Eftersom andra delstudiens syfte är att kvalitativt studera vilka faktorer som påverkar bolaget i valet av redovisningsstandard är det, som tidigare nämnt, lämpligt att genomföra en kvalitativ undersökning. Nackdelen med detta upplägg är att studiens slutgiltiga resultat inte kan bekräftas eller kan generaliseras för hela populationen (Bryman & Bell, 2011). Därför är det svårt att uppnå samma nivå av objektivitet som i första delstudien. Subjektiviteten som påverkar intervjuerna och datan från dessa kan däremot även vara en fördel då åsikter och känslor kan framkomma på ett sätt som inte är möjligt i en kvantitativ studie. Detta möjliggör även en fördjupad förståelse för bolagets syn på exempelvis sociala relationer. För att förutsättningslöst analysera materialet och inte utesluta relevant data från studien tillämpas tidigare kunskaper från första delstudien i kombination med de teoretiska avsnitten. Abduktion i denna studie innebär att bolags val av redovisningsstandard studeras genom iakttagelser i form av intervjuer med utgångspunkt i teori och empiriska observationer från första delstudien, men med utrymme för nya teoretiska kopplingar då det vid intervjuerna kan framkomma material som inte kan förklaras av den redan presenterade teorin (Alvesson & Sköldberg, 2008). En abduktiv kvalitativ studie ger möjligheten att studera faktorer som inte studerats i den första delstudien och kompensera för de brister som identifierats i den kvantitativa delstudien, exempelvis att valet av redovisningsstandard även måste studeras utifrån politiska och sociala påtryckningar. Studien fokuserar därför på att, utifrån första delstudiens observationer, undersöka kompletterande faktorer som påverkar bolagen att frivilligt uppgradera sig i valet av redovisningsstandard. 92

101 7.2 Teoretisk utgångspunkt Den andra delstudien utgår från samtliga tidigare beskrivna teorierna, men huvudsakligen från de två teorier som traditionellt ligger till grund för frivillig redovisning: intressent- och legitimitetsteorin. Legitimitetsteorin bygger på hur bolag på olika sätt måste förhålla sig till samhällets förväntningar och värderingar (Gray et al. 1996) och riskerar att förlora legitimitet om bolaget inte uppfyller samhällets förväntningar. DiMaggio & Powells (1983) resonemang kring hur bolag påverkas att imitera andra bolag på marknaden stöds av Touron (2005) och Collin et al. (2009), vilka även menar att detta kan vara ett sätt att uppnå legitimitet. Legitimitetsteorin är i flera studier en förklarande faktor för frivillig redovisning och är därför en god utgångspunkt för att förklara samhällets påtryckningar i bolags val av redovisning. Intressentteorin utgår, likt legitimitetsteorin, från yttre faktorer som påverkar bolagen i olika frågor. Intressentteorin är också relevant ur bolagets syn på sina intressenter och hur de värderar deras mål i förhållande till varandra, dessa mål kan i vissa fall vara avgörande för bolagsstyrningen (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010). Neu & Simmons (1996) menar även att PAT, som till stor del testas i första delstudien, inte tar hänsyn till sociala aspekter och därför inte fullständigt kan förklara valet av redovisningsstandard (Gray et al., 1996). Därför är det relevant att studera dessa relationer och aspekter för att uppnå en god insyn i bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard och besvara studiens frågeställning, vilket även är en av de teoretiska brister som observerats i avsnitt Urval Studiens urval av respondenter har tagits fram genom ett så kallat bekvämlighetsurval. Detta urval baseras således på de respondenter som passar in och som finns tillgängliga för studien (Bryman & Bell 2011). Inledningsvis samlades kontaktuppgifter in från bolagen i första delstudien, men det visade sig att alla bolag hade inte tydliga kontaktuppgifter eller ville dela med sig av kontaktinformation till ekonomi- eller redovisningsansvarig. Där har de som hade lättillgängliga kontaktuppgifter blivit inbjudna att delta i studien. 32 bolag av de som ingår i första delstudien blev inbjudna via mejl, denna inbjudan presenteras i appendix 7. Av de bolag som fick en inbjudan svarade fem bolag att de inte kunde delta i intervjun på grund av olika 93

102 anledningar. Två av dessa svar angav ändå anledningar till varför de valt K3 eller IFRS, information som används vidare i studien. Resterande 19 bolag har inte besvarat vår förfrågan. Urvalskriterierna för bolagen är således oförändrade och studien behandlar samma population genom samma urval som första delstudien. Detta för att bolagen tillhör den population som studier avser att studera samtidigt som det är mest tidseffektivt, eftersom att viss bakgrundsinformation om dessa bolag redan har studerats. Intervjuerna genomförs med ekonomi- eller redovisningsansvarig i respektive bolag. Detta för att denna person anses besitta den kunskap som behövs för att kunna besvara intervjufrågorna. Urvalet består av åtta bolag, varav fem av dem frivilligt har valt att uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS och resterande tre har valt att tillämpa det de enligt lag minst måste tillämpa, vilket är i detta fall är K3. Anledningen till att både bolag som frivilligt uppgraderat till IFRS och bolag som valt K3 ingår i urvalet är för att detta möjliggör en jämförelse av resultaten mellan intervjuerna och resultatet från första delstudien. De åtta bolag som valt att medverka i intervjun är samtliga stora, välkända och etablerade bolag såväl inom Sverige som internationellt. Flertalet av bolagen har starka varumärken, medan andra bolag i studien har dotterbolag med starka varumärken. 7.4 Datainsamling Andra delstudiens empiriska insamling ämnar att skapa insyn i bolagens förhållande till externa påtryckningar, både i form av hur det påverkar bolagets legitimitet, vilken beskrivs av Dowling & Pfeffer (1975), och hur olika intressenter kan styra verksamheten, vilket beskrivs av Gray et al. (1996) i Ahlander & Pereyra (2010). Detta för att möjliggöra en uppföljning av första delstudiens resultat, som enligt Neu & Simmons (1996) resonemang inte tar hänsyn till sociala förhållanden. Denna uppföljning möjliggör även att första delstudiens faktorer kan studeras i kombination - exempelvis internationellt agerande och legitimitet (Touron, 2005). Ytterligare ett syfte med intervjuserien är att möjliggöra att ännu ej observerade faktorer som är avgörande vid bolagens val av redovisningsstandard identifieras, varför intervjuerna hålls i semistrukturerad karaktär och tillåter respondenten att reflektera fritt om problemet. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att inte leda respondenten efter intervjupersonens fördomar. 94

103 Delstudien baseras på åtta telefonintervjuer och skälet till att de sker via telefon är för att det är mest tidseffektivt. Ytterligare en anledning är att många av de bolag som är med i urvalet befinner sig på olika geografiska platser i Sverige, därför blir telefonintervjuer även mest kostnadseffektivt. Trots att telefonintervjuer är mest kostnadseffektiva och tidseffektiva så finns det nackdelar med denna typ av intervju eftersom den som intervjuar inte kan uppfatta exempelvis ansiktsuttryck och kroppsspråk. När denna typen av intervju utvärderas bedöms ändå fördelarna överväga nackdelarna. Innan intervjutillfällena har respektive bolags årsredovisning studerats och bolagens redovisningsstandard har noterats, vilket innebär att intervjupersonen har viss insyn och förståelse för bolaget och hur deras verksamhet ser ut. För att kunna göra jämförelser mellan intervjuerna måste viss struktur finnas och intervjuerna i denna studie är av semi-strukturerad karaktär, vilket innebär att frågorna ställs i en förutbestämd ordning men utan fasta svarsalternativ. För att upprätthålla denna struktur tillämpas en intervjuguide med förutbestämda huvudfrågor och underfrågor. Nackdelen med att ha denna typ av intervjuguide är att respondenten kan bli påverkad av frågornas följd eller struktur. Fördelarna som väger mot detta är att respondenten har möjlighet att själv utforma sina svar fritt samt att intervjun blir mer flexibel (Bryman & Bell, 2011). Ytterligare en fördel är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor och följa upp oklarheter. Intervjufrågorna skickas inte till respondenten innan intervjutillfället om det inte specifikt önskas av respondenten. Att respondenten får frågorna utskickade innan intervjun kan leda till att respondenten planerar sina svar, vilket in sin tur skulle kunna leda till att svaren saknar den spontanitet och ärlighet som är önskvärd för att få ett rättvisande resultat. Ingen av studiens respondenter önskade dock att få intervjuguiden i förhand och därför har inte intervjuerna påverkats av dessa effekter. Samtliga intervjuer genomförs av samma intervjuperson för att frågorna ska ställas på likartat sätt till respektive respondent och för att minimera den påverkan som kan komma att uppstå av att det är olika personer som intervjuar. För att bedöma intervjufrågorna utifrån respondentens förståelse av frågorna samt hur vida frågorna förutsättningslöst får respons i intervjun utvärderas intervjuguiden efter första genomförda intervjun. 95

104 Bolagens val av redovisningsstandard skulle kunna förklaras av faktorer som bolagen inte vill offentliggöra och därför är samtliga respondenter anonyma i studien. Anonymiteten är även ett sätt att uppnå sanningsenliga svar i intervjuerna, då respondenterna inte behöver känna någon press eller prestige. Respondenternas anonymitet i kombination med att respondenterna inte förberett sig för frågorna ökar tillförlitligheten i intervjuerna. Detta innebär att varken bolagens eller respondenternas namn presenteras eller att någon av respondenterna citeras i studien. För att identifiera de faktorer som påverkat bolaget utan att fråga om specifika ämnen ombeds respondenten ge konkreta exempel till sina svar. På så sätt kan intervjusvaren jämföras med varandra och litteratur på ämnet. Eftersom att syftet med denna studie delvis är att komplettera första delstudien kan dessa faktorer vara sådana som testats i den statistiska studien, men förhoppningsvis kan även faktorer som inte tidigare studerats identifieras. 7.5 Intervjuguide För att uppfylla kriterierna för en semistrukturerad intervju och upprätthålla en viss struktur i intervjuserien som möjliggör jämförelser intervjuerna emellan upprättas en intervjuguide. Intervjuguiden bifogas i sin helhet i appendix Motivering av frågor Eftersom urvalet av respondenter består av både bolag som valt att redovisa enligt IFRS och bolag som valt att redovisa enligt K3 är intervjuguiden upprättad i en variant som passar båda typerna av bolag. Vid intervjutillfället anpassas frågorna för att passa varje enskilt bolag beroende på om de tillämpar K3 eller IFRS som redovisningsstandard. Intervjun inleds med ett antal introducerande frågor, detta för att skapa en inblick över bland annat respondenternas bakgrund och position i bolaget. Utifrån dessa inledande frågor får respondenten berätta lite om sig själv, vilket förhoppningsvis innebär att respondenten känner sig mer avslappnad inför resterande frågor. Dessa frågor bidrar samtidigt till studiens tillförlitlighet då bland annat respondentens erfarenhet och insikt i ämnet kan ha en påverkan på svarens relevans i studien. Detta är även en slutsats från Rask & Olsson (2014), vilka konstaterar att mindre bolag ibland inte är insatta i sina val, utan låter en extern part ta dessa beslut. I Rask & Olssons (2014) studie kommer författarna fram till att det främst är revisorn som bestämmer i redovisningsfrågor och att respondenterna har väldigt dålig insikt i vad de 96

105 olika redovisningsstandarderna innebär. Rask & Olsson (2014) konstaterar även att ekonomifunktionen inte är lika väl utvecklad på mindre bolag. Därför är det avgörande att respondenten är insatt och har förståelse för frågeställningen, även om större bolag rimligen har en mer utvecklad ekonomifunktion. Den inledande huvudfrågan med tillhörande underfrågor behandlar således respondentens roll och dennes bakgrund. 1. Kan du berätta lite om din roll på bolaget? 1.1 Hur länge har du varit ansvarig för bolagets ekonomi/redovisning? 1.2 Hur ser din bakgrund ut gällande utbildning och arbetslivserfarenhet? Beslutsordningen kan se olika ut i olika bolag, men oavsett går det inte bortse från risken att dessa beslutsfattare utgår från sitt egenintresse vid denna sortens beslut (Watts & Zimmerman, 1990). Ett resonemang som bekräftas av Eisenhardt (1989) som menar att egenintresse är en avgörande styrfunktion och Jensen & Meckling (1976) som menar att det finns skäl att anta att agenten inte agerar utifrån principalens intresse. Fama & Jensen (1983) hävdar att en optimal beslutsprocess har en uppdelning mellan styrelsen och ledning för att på så sätt maximera kontrollen över ledningens agerande. En gynnsam uppdelning är att ledningen har ansvar för utvärderingar och implementeringar samt att styrelsen tar avgörande beslut och övervakar att besluten fullföljs (Fama & Jensen, 1983). Utifrån risken att beslutsfattare endast utgår sin egen nyttomaximering är det intressant att studera hur beslutsprocessen gått till samt hur besluten togs i förhållande till eventuella utvärderingar och rekommendationer. Revisorn har ofta en stor inverkan på mindre bolags redovisningsval, vilket kan förklara Rask & Olssons (2014) resultat som visar att de som arbetar på bolaget inte är så insatta i sina valmöjligheter angående redovisningsstandarder och vad dessa innebär. Revisorns makt tenderar att bli mindre i större bolag vilket styrks av Larsson & Rosteck (2013). För att utvärdera dels hur beslutsfattare tagit bolagets eller sina egna intressen i första hand samt dels undersöka hur externa parter har påverkat bolagets beslut fokuserar nästa fråga på respondentens inblandning i beslutsfattandet, vem som haft inflytande över dessa beslut samt vilka rekommendationer eller åsikter som varit avgörande. 97

106 2. Har du varit inblandad i några avgörande beslut kring bolagets val av redovisningsstandard? 2.1 Hur har ni hanterat dessa beslut? Fungerar det på samma sätt för löpande redovisningsfrågor? 3. Vem har avgörande inflytande och är beslutsfattare vid valet av redovisningsstandard i bolaget? 3.1 Hur upplever du att hänsyn tas till dina rekommendationer eller andra åsikter i dessa beslut? I så fall vilka åsikter? Eftersom att syftet med denna studie är att studera större onoterade bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard och att den första delstudien inte resulterat i en fullständig kunskapsbredd är förhoppningen att denna delstudie ska identifiera nya påverkande faktorer som kan ge en ny syn på bolags frivilliga uppgradering. Därför bygger nästa huvudfråga på att respondenten får beskriva de faktorer som huvudsakligen varit avgörande vid bolagets val mellan IFRS och K3. 4. Vilka är de huvudsakliga anledningarna till att ni tillämpar K3/IFRS och inte IFRS/K3? För att vidare utvärdera vilka faktorer, förutom beslutsfattares eventuella egenintresse, som ligger till grund för bolagets val fokuserar de följande frågorna på de anledningar som finns till bolagets beslut. Studien har tidigare identifierat skillnader mellan redovisningsstandarderna gällande exempelvis avskrivning på goodwill (BFNAR 2012:1, Kap ; IAS 36) och värderingsskillnader (Carrington et al., 2015). Huvudfaktorerna som poängteras av respondenten ger studien möjlighet att utvärdera vilka intressen som legat i fokus och hur respektive bolag identifierat att olika skillnader påverkat det individuella bolaget och således även valet av redovisningsstandard i samband med att K3 implementerades år

107 4.1. Har ni i samband med införandet av K3 gjort någon utvärdering eller jämförelse mellan K3 och IFRS som ligger till grund för ert val? Hur var den utformad? Vad mynnade denna ut i? 4.2 Vad såg ni för fördelar respektive nackdelar med de olika redovisningsstandarderna? Fråga 4.3 fokuserar på vad respondenten uppfattar att bolaget vinner på att redovisa enligt IFRS eller K3 framför den andra redovisningsstandarden. Responsen på denna fråga ger studien insyn i vad bolaget anser sig få för fördelar mot marknaden och internt i bolaget. Eftersom att legitimitet bygger på bolagets förhållande till samhällets värderingar (Gray et al., 1996) och frivillig uppgradering till IFRS kan ge bolaget legitimitet (Touron, 2005) ger frågan även möjlighet att utvärdera hur bolaget ställer sig till samhällets värderingar och vilka fördelar respektive nackdelar den valda redovisningsstandarden innebär för dem. 4.3 Vad tror du att bolaget vinner på att tillämpa IFRS/K3 i förhållande till bolag som valt att tillämpa K3/IFRS? Ett sätt att kunna studera hur bolaget påverkas av institutionella faktorer är att studera hur de förhåller sig till sina konkurrenters agerande. DiMaggio & Powell (1983) förklarar hur bolag allt mer tenderar att likna varandra, ett exempel på hur isomorfism skulle kunna påverka bolag i valet av redovisningsstandard. Ett exempel på detta skulle då kunna vara att tillämpa samma redovisningsstandard som ett bolag som är framgångsrikt. Därför är det intressant att ställa frågan hur respondenterna ser på konkurrenter och vad de tillämpar för redovisningsstandard. 4.4 Vet du vilken redovisningsstandard era konkurrenter tillämpar? IFRS och K3 prioriterar olika avseende intressenter. Enligt K3 ska alla intressenter få tillgång till nödvändig information medan IFRS fokuserar på att göra informationen tillgänglig för huvudsakligen redan existerande och eventuella investerare (Carrington et al., 2015). Intressenters påverkan på bolags val av redovisning är komplext att utvärdera genom mätning av finansiell data. Därför ger den första delstudien inte några tydliga bidrag kring intressentteorin. Analysen för hypotes 10 B väcker frågor kring bolagets syn på sina intressenter och hur vida alla årsredovisningar i en koncern prioriterar bolagets intressenter. Primära 99

108 intressenter kan påverka bolags val av redovisning (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010) och har även inflytande på bolagsstyrningen genom sina mål (Gray et al., 1996 i Ahlander & Pereyra, 2010). Med bakgrund av de frågor som uppkommit av första delstudien rörande intressenter och teorins beskrivning av intressenters makt i förhållande till bolagsstyrning utvärderas bolagets syn på sina intressenter genom den femte huvudfrågan. Frågan ger även andra delstudien möjlighet att utvärdera bolagets förhållande och syn på sociala och politiska påtryckningar, vilket observerats som en brist i hypoteshärledningen i första delstudien. 5. Vem är den viktigaste mottagaren av bolagets redovisning? Studien fokuserar på bolag som frivilligt valt att uppgradera sig i valet av redovisning. Eftersom att IFRS kräver mer av bolagen (Carrington et al. 2015) har studien tidigare liknat valet att frivilligt tillämpa IFRS delvis som frivillig redovisning. Frivillig redovisning behandlas ofta även i termer av legitimitet. Meyer & Rowan (1977) menar att legitimitet kan styrka bolagets överlevnad och enligt Kim & Shi (2012) ger tillämpning av IFRS en bättre informationsmiljö, vilket i sin tur även betyder att bolagets olika intressenter får tillgång till mer information och bolaget erhåller mer legitimitet (Touron, 2005). Dowling & Pfeffer (1975) menar att legitimitet har olika betydelse för olika bolag och att det finns olika strategier för hur bolagen kan agera för att uppfattas som mer legitima. En huvudsaklig faktor i dessa strategier bygger på bolagets kommunikation med omvärlden, där delgivande av frivillig information skulle kunna vara en faktor. För att utvärdera hur bolagen ser på frivillig redovisning och öppna för en möjlighet att jämföra detta med de fördelar bolagen beskriver med IFRS bygger sjätte huvudfrågan på hur bolagen förhåller sig till frivillig informationsutlämning. 6. Vad är er strategi avseende information i årsredovisningen som är utöver minimikraven? 6.1 Vilka fördelar respektive nackdelar tror du ert bolag kan erhålla genom att ge ifrån sig mer information än minimikraven? 100

109 7.5.2 Databearbetning Samtliga telefonintervjuer spelas in, efter respondentens godkännande, för att sedan transkriberas. Anledningen till detta är för att kunna gå tillbaka och åter lyssna på de intervjuer som genomförts samt studera de svar som erhållits. Att intervjuerna spelas in minskar risken för att svaren misstolkas då svaren kan studeras efter själva intervjutillfället. Intervjupersonen behöver inte heller fokusera på att anteckna utan kan istället lägga fokus på att lyssna på vad respondenten säger. En annan fördel med att intervjuerna transkriberas är att respondentens exakta ord framkommer i text, vilket reducerar risken för att feltolka respondentens svar (Bryman & Bell, 2011). Det finns även nackdelar med att spela in en intervju då respondenten kan uppleva en press på att ge de rätta svaren istället för att ge de verkliga svaren (Bryman & Bell, 2011). Denna nackdel vägs dock upp med att respondenterna förblir anonyma. 7.6 Analysmetodik Det empiriska material som framkommit av intervjuserien har behandlas genom fyra olika steg, detta för att skapa en struktur i resultatanalysen. Det första steget bestod av återlyssning samt transkribering av intervjuerna, detta för att som tidigare nämnts, dels minska risken för att tolka svaren felaktigt och dels för att inte gå miste om viktig information som framkommer genom intervjuerna. Det andra steget bestod av analys av respektive intervju för att identifiera faktorer som varit avgörande och påverkande i respektive bolags val av redovisningsstandard. Denna analys inleddes med att sätta sig in i varje enskild intervju för att kunna konstatera vilka faktorer som varit avgörande i bolagen val av redovisningsstandard där dessa faktorer skrevs ned för att underlätta tematiseringen i det tredje steget. Det tredje steget bestod av att tematisera de observerade anledningarna till att bolagen väljer en viss redovisningsstandard. Dessa teman ligger sedan till grund för resultatanalysen av den andra delstudien. Det kriterium som avgjorde om ett tema skulle formuleras var att två eller flera bolag nämnde faktorer som sedan kunde kategoriseras som ett gemensamt tema. De teman som formulerats presenteras nedan. 101

110 Figur#5#W#Andra#delstudiens#teman# Det fjärde steget bestod av analys av intervjuerna för att koppla de teman som identifierats till relevant teori. Genom att analysera datan genom dessa teman skapas dels möjligheten att ställa de olika respondenternas svar mot varandra och dels analysera varför de valt att göra på ett visst sätt. Slutligen presenteras en avslutande analys där faktorerna i de övergripande teman ställs i förhållande till varandra, för att slutligen analysera vilka faktorer som skiljer bolag som tillämpar K3 mot bolag som tillämpar IFRS åt. 102

111 8. Empiriskt resultat från andra delstudien Svaren från intervjuserien visar att det finns fler anledningar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS, men även varför vissa bolag väljer att tillämpa K3. De bolag som studien undersöker grundar i stor utsträckning sina val i att väga fördelar och nackdelar mot varandra för att sedan komma fram till den redovisningsstandard som anses vara mest lämpad för respektive bolag. För vissa bolag har valet mellan K3 och IFRS varit ett enkelt beslut, medan vissa bolag har lagt mer tid på att fatta beslutet. Svaren från intervjuerna har delats in i olika övergripande teman för att kunna komma fram till de anledningar som varit avgörande vid valet av redovisningsstandard. Inledningsvis beskrivs respondentens roll i bolaget, tidigare utbildning och erfarenhet. Därefter beskrivs bolagens beslutsprocess kring valet mellan IFRS och K3. Därefter analyseras de åtta övergripande teman som identifierats via intervjuerna. Nedan presenteras den redovisningsstandard som respektive bolag i den andra delstudien valt att tillämpa. Figur#6#W#Bolagens#tillämpade#redovisningsstandarder 103

112 8.1 Respondenterna För att i denna studie styrka respondenternas kunskap och insikt i frågan analyseras inledningsvis respondenternas bakgrund för att se om deras svar ska betraktas som tillförlitliga i studien. Respondenternas utbildning, erfarenhet och position i bolaget har betydelse av flera anledningar, vilket även konstateras av Rask & Olsson (2014). I studien intervjuas ekonomi- eller redovisningsansvarig på större bolag, vilket visar sig ge annorlunda resultat än Rask & Olsson (2014). Inom de bolag som ingår i den andra delstudien har samtliga respondenter positioner i bolaget där de genom sina olika titlar ansvarar för hur bolagets redovisning ska se ut och hur den ska upprättas. Samtliga respondenter har en utbildning i ekonomi och många även inom redovisning. De flesta av respondenterna har lång erfarenhet och har arbetat många år innan de erhållit den position de har idag, både i andra positioner i samma bolag eller koncern men även på andra bolag. Respondenten i bolag 1 (K3) har lång erfarenhet inom revision då respondenten arbetat många år som revisor på en av the big four - byråerna där respondenten specialiserade sig i att hjälpa börsbolag med sina IFRSkonverteringar. Respondenten i bolag 8 (IFRS) har liknande bakgrund på en revisionsbyrå, men har specialistkunskap inom K3-regelverket då respondenten bland annat skrev en instruktionsmanual för K3. Även respondenten i bolag 2 (K3) och 6 (IFRS) har tidigare erfarenhet som redovisningskonsult eller revisor. Enligt DiMaggio & Powell (1983) påverkar medarbetarnas professionella tillhörighet bolagets utveckling, vilket skulle då kunna innebära att beslutsfattaren vid valet av redovisningsstandard påverkar valet på grund av egna preferenser givet dennes utbildning och tidigare arbetserfarenhet. Detta skulle i sin tur kunna innebära att bolag där redovisningsansvarig har bakgrund på en redovisning- och revisionsbyrå, skulle vara mer benägna att tillämpa en viss redovisningsstandard. Detta är ett tecken på hur individers egenintresse skulle kunna påverka bolag. Watts & Zimmermans (1990) hypoteser bygger mestadels på att bolagsledningen tar beslut som gynnar deras egenintresse, även Fama (1980) menar att alla individer arbetar för att maximera sin egennytta. Detta agerande är således ett exempel på hur individer utnyttjar sina kunskaper för att få fördelar och minskad arbetsbelastning. 104

113 En motsättning upptäcks dock i förhållandet mellan Famas (1980), DiMaggio & Powells (1983) och Watts & Zimmermans (1990) resonemang och observationer hos bolag 1 (K3) och 8 (IFRS). Respondenten i bolag 1 (K3) har tidigare bakgrund inom redovisning och revision där denne specialiserade sig på att hjälpa bolag med IFRS-konverteringar. Trots detta har bolaget valt att inte tillämpa IFRS och istället tillämpa K3. Detta observeras även i bolag 8 (IFRS) där den redovisningsansvarige har specialkunskap inom K3 då denne tidigare arbetat på en redovisnings- och revisionsbyrå, trots detta har bolaget valt att tillämpa IFRS. Ingen av respondenterna anger sin bakgrund som anledning eller avgörande faktor till valet att tillämpa en viss redovisningsstandard, trots att deras önskemål var en viss redovisningsstandard. I denna studie kan därför DiMaggio & Powells (1983) resonemang inte styrkas då medarbetarnas bakgrund inte tycks ha påverkat valet av redovisningsstandard. 8.2 Beslutsprocessen i valet mellan K3 och IFRS Beslutsprocessen analyseras för att studera den nivå som beslutet togs på eftersom att det är viktigt för studiens trovärdighet. Tidigare studier, som Rask & Olsson (2014) studerar valet mellan K2 och K3, konstaterar inte bara att deras respondenter inte har makten att fatta beslut angående vilken redovisningsstandard bolaget ska tillämpa utan även att de inte heller har den kunskap som är nödvändig för att kunna besvara frågorna. Intervjuerna i denna studie visar dock att respondenterna i respektive bolag har den kunskap och makt som är nödvändig för att kunna bidra till att besvara studiens frågeställning. Detta då respondenterna givet sina positioner på bolagen i många fall har makt att i samråd med andra beslutsfattare ta avgörande beslut kring bolagets redovisningsstandard. I vissa fall har även redovisningskonsulter haft inflytande över beslutet gällande vilken redovisningsstandard bolaget ska tillämpa. Utöver medarbetarnas påverkan resonerar DiMaggio & Powell (1983) utifrån normativ påverkan från konsulter. Eftersom att konsulters rekommendationer och utvärderingar haft stor betydelse i beslutsprocessen påvisas tendenser av att konsulter, som redovisningsspecialister, har större påverkan i bolagens val än medarbetares åsikter. Detta trots att respondenterna i studien till stor del har bakgrund inom redovisning och revision har detta inte påverkat valet, där ett tydligt exempel är att respondenten i bolag 8 (IFRS) är specialist inom K3 och även önskade detta vid bolagets val av redovisning. DiMaggio & Powells (1983) beskrivning av normativ isomorfism kan således bara styrkas delvis av denna studie. 105

114 Hur beslutet kring redovisningsstandard fattas i varje enskilt bolag skiljer sig däremot bolagen emellan. I bolag 1 (K3) är det en fråga som årligen behandlas på styrelsemöten där fördelar och nackdelar med K3 respektive IFRS diskuteras, vilket sedan leder till att styrelsen fattar ett beslut. Respondenten i bolag 1 (K3) beskriver även att de vid övergången till det nya K- regelverket gjorde en utredning där de punkter som ansågs vara kritiska vid övergången diskuterades för att avgöra vilken redovisningsstandard som skulle vara mest lämplig. I bolag 3 (IFRS) såg beslutsvägen ut på ungefär samma sätt. Respondenten var med i bedömningen angående fördelar och nackdelar för respektive redovisningsstandard, vilket ledde fram till ett förslag som styrelsen sedan fattade beslut om. Bolag 2 (K3), 4 (K3) och 5 (IFRS) valde istället att ta hjälp av redovisningskonsulter för att göra en bedömning av vilken redovisningsstandard som var mest lämplig för deras bolag. I dessa utredningar studerades de olika effekter som skulle påverka bolaget både gällande finansiella effekter på resultat- och balansräkning, men även vad det skulle innebära för bolaget resursmässigt och arbetsmässigt. Även bolag 6 (IFRS) genomförde en utredning för att studera fördelar och nackdelar för respektive regelverk där respondenten sedan tillsammans med koncernens redovisningsansvariga fattade beslutet, utan att beslutet nådde styrelsenivå. Revision som profession utgör enligt Collin et al. (2004) en normativ påtryckning på bolaget och har makt att påverka bolagets val av redovisning, vilket bekräftas av denna studies observationer. Larsson & Rosteck (2013) påvisar dock att revisorns makt minskar givet bolagets storlek baserat på att större bolag har bättre insikt i sina valmöjligheter. Denna studies observationer styrker delvis Larsson & Rostecks (2013) resonemang. Samtliga bolag i studien definieras som större och har beskrivit att de haft god kunskap om innebörden av det val de gjort, dock beskriver flertalet av bolagen att utvärderingar och rekommendationer från konsulter från deras revisionsbyråer varit av stor betydelse. Även om de flesta bolag som ingår i denna delstudie har gjort en utredning angående fördelar och nackdelar med K3 respektive IFRS finns det vissa bolag som valt att inte göra det. Bolag 4 (K3) tillämpar det de enligt lag ska tillämpa och anser inte att någon utredning var nödvändig. Bolag 7 (IFRS) hade inte heller någon utredning och tog inte heller beslutet till styrelsenivå, beslutet togs i samråd mellan respondenten och bolagets ägare. 106

115 Oavsett om bolagen tagit hjälp av konsulter för att utvärdera effekterna av de båda redovisningsstandarderna eller inte har valet en påverkan på bolagens verksamhet. Dessa effekter drabbar inte bara bolaget utan även ledningen, eftersom att bolagets finanser är ett av de kontrollfunktioner som styrelsen och ägarna har på ledningen (Fama, 1980). Beslutsnivån för denna typen av beslut är olika i de olika bolagen. Besluten sker på styrelse- och ägarnivå såväl som i överenskommelse mellan redovisningsansvarig och CFO. Samtliga respondenter i studien beskriver dock att det slutgiltiga beslutet tagits utifrån rekommendationer från redovisningskonsulter eller att ägaren agerat utifrån sin kunskap och preferenser. Det finns inget som talar för att egenintresse har påverkat beslutet i respondenternas beskrivning av beslutsprocessen, vilket är en risk som beskrivs av Jensen & Meckling (1976), Eisenhardt (1989) samt Fama (1980). Detta skulle kunna tyda på att bolagen har väl utvecklade kontrollfunktioner för att minimera påverkan utifrån ledningens egenintresse. Ett sätt att minska risken att ledningen tar beslut utifrån egenintresse och inte utifrån bolagets bästa är att beslutet baseras på externa utvärderingar och rekommendationer, vilka inte vinner på att bolaget väljer varken IFRS eller K3. Ytterligare ett tecken på en kontrollfunktion i processen är att beslutet i flertalet bolag tas av styrelse och ägare i stället för andra ledningsgrupper i bolagen, vilket överensstämmer med Fama & Jensens (1983) beskrivning av en gynnsam beslutsprocess med minimerade intressekonflikter. 107

116 8.3 Faktorer som påverkar bolag vid valet av redovisningsstandard Intervjuguiden inleds med frågor som berör respondentens bakgrund och position i bolaget följt av den övergripande beslutsprocessen vid valet av redovisningsstandard. Resterande frågor i intervjuguiden fokuserar på bolagets val och förhållande till marknaden. Diskussionen kring dessa frågor i intervjuserien har kategoriserats i åtta teman som presenteras individuellt som sedan sammanfattas i ett avslutande avsnitt, 8.4. I det avsnittet behandlas även de skillnader som identifierats mellan bolag som valt att tillämpa IFRS och bolag som valt att tillämpa K Informationsutlämning Ett område som vid intervjuerna observerats som en avgörande faktor vid valet av redovisningsstandard är informationen som bolaget ger i från sig. De bolag som gjort utredningar som beslutsunderlag för valet mellan IFRS och K3 konstaterade att IFRS innebär att bolaget måste ge ut mer information om bolaget, mestadels i form av kravet på mer tilläggsupplysningar. Detta är en av de skillnader som Carrington et al. (2015) poängterar ha avgörande betydelse för bolags val av redovisningsstandard. Bolagens förhållande till informationsutlämning kan dock skilja sig åt beroende på vilken relation bolaget har till politiska och sociala påtryckningar (Dowling & Pfeffer, 1975). Vilket skulle kunna förklara varför vissa bolag som finansiellt påminner om varandraagerar olika i olika situationer. Bolagens syn på hur årsredovisningen används mot marknaden har avgörande betydelse för hur bolaget förhåller sig till utlämning av information som ligger utanför kraven för den redovisningsstandarden bolaget valt att tillämpa. Detta gäller för bolag både som redovisar enligt K3 och enligt IFRS. Bolag 3 (IFRS) är ett av de bolag som tydligast uttrycker stora vinster i förhållande till legitimitet och intressenter med att tillhandahålla mer information än vad som krävs av dem. Respondenten i bolag 3 (IFRS) menar även att tillämpandet av IFRS innebär vinster för bolaget då intressenter får ett gott intryck av bolaget samt uppfattar dem som legitima även internationellt. Detta resonemang styrks av Touron (2005) som också menar att tillämpande av internationella redovisningsstandarder bidrar till legitimitet. 108

117 Respondenten i bolag 1 (K3) ansåg att IFRS krav på informationsutlämning var en av de avgörande faktorerna till att bolaget valt att inte tillämpa IFRS och istället tillämpa K3. Respondenten beskriver att IFRS ökade krav på informationsutlämning via noter, exempelvis angående bolagsledningens löner, pensioner och incitamentprogram, är information som huvudägaren inte är villig att ge ifrån sig. Även respondenten i bolag 6 (IFRS) resonerar kring att det finns vissa saker som bolaget inte vill ge ifrån sig då det kan vara känslig information. Enligt Dye (1985) i Rask & Olsson (2014) är just bolagsledningens och ägarnas rädsla för att delge marknaden frivillig information avgörande i valet av redovisningsstandard, vilket styrker båda dessa resonemang. Respondenten i bolag 1 (K3) menar att bolaget inte har något att vinna på att ge ifrån sig mer information, eftersom att de inte använder årsredovisningen för att marknadsföra bolaget. Respondenten menar även att information i den formella årsredovisningen skulle bli mer aktuellt om de hamnade i ett läge där de behöver låna pengar eller utvidga sin verksamhet. Bolagens intressenter har således olika inverkan på hur bolagen förhåller sig till informationsutlämning. Ägaren är en av bolagets primära intressenter och har således makt att påverka bolagets val (Marton, 2013). Fama & Jensen (1983) menar även ägaren utövar kontroll över bolaget för att styra bolagets intressen enligt ägarens avsikter, vilket skulle kunna förklara att ägarens vilja har avgörande roll för hur vida bolaget lämnar ut frivillig information eller inte. I dessa fall går det dock inte att utläsa hur ägarens syn påverkats av bolagets förhållande till omvärldens sociala och politiska påtryckningar, vilket också kan påverka bolaget (Dowling & Pfeffer, 1975). De flesta bolag i studien uttrycker att de ger ut så lite information som möjligt givet den redovisningsstandard de tillämpar. Bolag 1 (K3) ger ut så lite information i årsredovisningen som möjligt och använder istället andra redskap för att sprida information. Den formella årsredovisningen ses endast som ett juridiskt dokument som skickas till bolagsverket och används inte i några andra syftet enligt respondenten. Respondenten i bolag 2 (K3) uttrycker också att de endast delar med sig av det som krävs givet deras redovisningsstandard samt lagar och regler. Även respondenten i bolag 4 (K3) säger att de endast ger ut den information som krävs enligt lag då de inte är noterade och då inte behöver upprätta någon särskild redovisning. Vidare poängteras att bolaget inte har för avsikt att vara ledande gällande informationsutlämning på något vis och att det inte är deras mål. Gemensamt för dessa bolag är att de valt att redovisa enligt K3, och inte IFRS. Eftersom att även uppgraderingen till IFRS kan anses ge legitimitet för bolag (Touron, 2005) och dessa bolag inte vill dela med sig av frivillig information eller valt IFRS kan deras behov av legitimitet eller position på marknaden 109

118 analyseras. Bolag 4 (K3) uttrycker att de inte eftersträvar att vara ledande på denna front, vilket skulle kunna förklaras av att bolaget har ett stort och erkänt varumärke, både i Sverige och internationellt. Bolaget söker således legitimitet genom annan kommunikation än sin finansiella kommunikation, vilket skulle kunna förklaras av att bolaget upplever påtryckningar socialt och politiskt på andra områden än ekonomiska. Respondenten i bolag 8 (IFRS) anser att de hela tiden måste väga kostanden mot nyttan när det gäller information i årsredovisningen som är över kravet. Att räkna fram en tal som ingen sedan bryr sig om är inget som är önskvärt från någons synvinkel. Respondenten medger även att bolaget på vissa punkter inte uppfyller IFRS krav på upplysningar, vilket är upplysningar gällande de mer kvalitativa faktorerna, exempelvis förväntningar på framtiden. Ytterligare en anledning till att bolaget inte ger ifrån sig så mycket information är att moderbolaget är noterat, vilket innebär att de måste ge ut mer information. Bolaget anser att syftet med deras årsredovisning är att bevisa för kreditinstitut och leverantörer att bolaget är solid och har pengar, mestadels genom nyckeltal. Istället resonerar de som att moderbolagets redovisning är till för marknaden i stort eftersom att den innehåller mycket mer information, exempelvis i hållbarhetsredovisningar. Bolag 8 (IFRS) är således restriktiva med information, trots att de redovisar enligt IFRS som kräver mer information än redovisning enligt K3 (Carrington et al. 2015). Även bolag 3 (IFRS) begränsar sig till kraven som ställs på årsredovisningen. Respondenten i bolaget anser att det i deras fall inte ger något större mervärde att redovisa mer än vad som krävs enligt IFRS då de inte är börsnoterade. Respondenten beskriver vidare att de inte har några aktieägare att visa finansiella ställningen för och beskriva den mer i detalj, ägarna är redan insatta i bolagets verksamhet och får inte information den vägen. Respondenten i bolag 5 (IFRS) resonerar på samma sätt och anser att det faktum att de inte är börsnoterade och att bolaget endast har en ägare spelar stor roll vid utgivandet av information. Därför har bolaget inte någon anledning att locka investerare och håller utgivandet av information på minimumnivå, fast med god kvalité. Dessutom anger respondenten att deras årsredovisning inte har som syfte att marknadsföra bolaget och ger ut information om den efterfrågas, givet att det inte är känslig information för bolaget. 110

119 Respondenten i bolag 7 (IFRS) anser att informationsutgivande kan ge vissa fördelar i form av förbättrad image och framförallt att det kan vara roligt med viss typ av information i årsredovisningen. Trots detta påpekas att de är ganska snåla med information, med anledning av att de inte har tillräckliga resurser för detta och ägaren inte tycker det är relevant. Respondenten säger att de försöker att utöka informationsmängden, men att största fokus ligger på siffrorna i årsredovisningen. Agent- och principalförhållandet, som kan underlättas med informationsutgivande (Jensen & Meckling, 1976), är således inget problem i dessa ägarledda bolag, vilket kan förklara bolagets förhållande till frivillig information. Men trots att ägarna, och således även bolagen, är restriktiva till att tillhandahålla frivillig information har de alltså valt att redovisa enligt IFRS. Med bakgrund av detta finns alltså anledning att tro att dessa bolag tillämpar IFRS baserat på andra orsaker än den informationsmiljö som skapas med IFRS (Tarca, 2004; Kim & Shi, 2012). Trots att respondenten i bolag 3 (IFRS) anser att de inte behöver redovisa mer information än vad som krävs i årsredovisningen enligt IFRS tillhandahåller de en årsbok med mer information. Årsboken i kombination med årsredovisningen visar, enligt respondenten, en bra helhet av bolaget. Detta är alltså en motsättning till hur bolaget säger att de förhåller sig till frivillig information, då de uppger att informationen i årsboken tillämpas som marknadsföring. Detta bekräftar dock att bolaget ser på information som ett sätt att vinna legitimitet, likt hur Touron (2005) menar att internationella redovisningsstandarder ger bolag fördelar, och tyder på att de arbetar enligt Dowling & Pfeffers (1975) strategier för att uppnå legitimitet Arbetsbelastning Att ge ut mer frivillig information från bolaget kan både innebära fördelar och nackdelar i form av vad intressenter får ta del av. Informationsutlämning hör även ihop med arbetsbelastning. Att ge ut mer information innebär att bolaget behöver producera denna information, vilket kräver mer resurser. Bolag 1 (K3) anser förutom att det finns viss information som de inte vill ge ut att det innebär alldeles för stor arbetsbelastning för bolaget att redovisa enligt IFRS. Om bolaget hade tillämpat IFRS hade det, enligt respondenten, inneburit att de skulle behöva anställa fler redovisningsmedarbetare för att kunna upprätta redovisningen i det tempo som de önskar. Respondenten menar även att denna information inte skulle uppfylla något syfte då de bedömer att ingen skulle vilja ta del av informationen. Respondenten beskriver även nackdelar 111

120 gällande upplysningar i K3. Respondenten menar att K3 består av många förenklingar och har svårt att appliceras på ett väldigt stort bolag, vilket i en del fall kan leda till att K3 ger en felaktig redovisning och en rättvisande bild av bolaget inte kan presenteras. Rättvisande bild är en av de mest centrala normerna i svensk redovisning, men är inte lika grundläggande inom IFRS (Carrington et al., 2015). Bolagen som deltar i intervjun tar dock, trots att de agerar internationellt, hänsyn till denna beskrivning i sina resonemang. I frågan om hur bolagen tolkar respektive redovisningsstandard och framställer sina bolag genom denna har respondenternas bakgrund en normativ påverkan på bolaget, precis som DiMaggio & Powell (1983) menar, eftersom att respondenterna genom den svenska lagstiftningen påverkats att resonera utifrån begreppet rättvisande bild. Respondenten i bolag 4 (K3) resonerar på samma sätt och menar att arbetsbelastningen är den främsta anledningen till att de valt att tillämpa K3 och att det är onödigt att lägga resurser och tid på något som i slutändan inte ger något värde till bolaget. Värdet som detta, i linje med Jensen & Mecklings (1976) resonemang, skulle kunna innebära för bolaget är bland annat minskade agentkostnader. Minskade agentkostnader konstaterades dock i föregående tema inte ha en avgörande betydelse för bolagen i denna studie. En annan vinst med en förbättrad informationsmiljö, som IFRS innebär (Tarca 2004; Kim & Shi, 2012) är att bolaget kan framstå som mer legitimt (Touron, 2005) eller bemöta fler intressenter. Dessa fördelar är dock inte övervägande för bolag 4 (K3) i valet av redovisningsstandard. Respondenten i bolag 5 (IFRS) anser också att redovisning enligt IFRS är resurskrävande och innebär en stor kostnad, men anser att fördelarna överväger detta faktum då de vill hålla en hög kvalitet. I IFRS finns det mindre utrymme för tolkningar, jämfört med K3, vilket gör att upprättandet av redovisningen är mer kontrollerad (Carrington et al., 2015) som skulle kunna leda till att redovisningen uppfattas vara av högre kvalitet. Denna beskrivning skulle i större grad beskriva att bolaget söker legitimitet, eftersom att de klassar IFRS som högre kvalitetsstämpel än K3, eller att bolaget drar fördel av att den information som presenteras är mer omfattande och genomarbetad, exempelvis genom att intressenterna blir tillfredsställda. För bolag som ingår i koncerner, vilka har rapportering utifrån IFRS, skiljer sig uppfattningarna om arbetsbelastningen för rapporteringen i synnerhet åt mellan bolag 2 (K3) och bolag 8 (IFRS). Bolag 2 (K3) tycker att det är enklare för dem att göra korrigeringar inför rapporteringen som i koncernen upprättas enligt i IFRS och hålla den löpande redovisningen i en redovisningsstandard som är mindre krävande. Respondenten i bolag 8 (IFRS) anser att det 112

121 efter en inkörningsperiod är enklare att tillämpa en enad redovisningsstandard inom koncernen. Respondenten i bolag 8 (IFRS) resonerar även kring att dessa justeringar hade kunnat ifrågasättas om någon justering inte följer de båda redovisningsstandarderna. Bolag 8 (IFRS) kan således blivit delvis påverkade av en tvingande och mimetisk isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Tendenserna som respondenten i bolag 8 (IFRS) beskriver tyder på att koncernen varit uppmuntrande till att alla bolag i koncernen tillämpar samma redovisningsstandard, detta då det underlättar vid upprättandet av koncernredovisningen. Respondenten beskriver även att de chefer som varit inblandade i beslutet inte tagit hänsyn till eventuell arbetsbelastning utan uttryckt ett behov av en enhetlig redovisningsstandard inom koncernen, samt risker med frågeställningar kopplade justeringar i samband med rapportering, och därför forcerat IFRS som redovisningsstandard mot respondentens rekommendation. Båda dessa exempel skulle kunna tydas som tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Orsaken till varför bolagen och koncernerna har olika uppfattningar i denna fråga är central för att utvärdera hur bolag påverkas av isomorfism i samband med valet av redovisningsstandard. Respondenten i bolag 2 (K3) har dock inte haft fullständig insyn i bolagets eller koncernens beslut i att behålla vissa bolag i K3, men att samtliga ska rapportera enligt IFRS. En möjlig orsak som respondenten i bolag 2 (K3) beskriver är att bolagets finansiella data inte kräver några stora omräkningskorrigeringar. Det som kan konstateras utifrån bolagens syn på informationsutgivande och arbetsbelastning är att bolagen generellt ser den ökade informationsutlämningen som tidskrävande och resurskrävande, men att de anser att fördelarna med att ha stämpeln IFRS ger dem mer än vad själva upplysningarna i sig bidrar med. 113

122 8.3.3 Bolagsförvärv och goodwill En faktor som majoriteten av bolagen tar upp som en viktig anledning vid valet av redovisningsstandard är värdering och avskrivning av goodwill. Bolag 3 (IFRS) arbetar mycket med förvärv och försäljning av bolag, framför allt förvärv. De förvärvar ofta på lång sikt och behåller bolagen de köpt väldigt länge. Respondenten menar att valet av redovisningsstandard påverkar dem avsevärt då goodwill är en stor post i deras balansräkning. Trots denna påverkan från goodwill menar respondenten att hanteringen av goodwill inte var en avgörande faktor i bolagets val av redovisningsstandard, men att det visade sig ha positiv effekt på bolagets finanser. Respondenten tar upp det faktum att avskrivningarna på goodwill hanteras väldigt olika mellan K3 och IFRS och att respondenten är kritisk till hanteringen av goodwill inom K3- regelverket. Respondenten menar att dessa kraftfulla effekter leder till att det koncernmässigt knappt genererar positivt resultat vid tio års avskrivning på goodwill. Respondenten påpekar att det är en fördel för dem givet deras verksamhet att redovisa enligt IFRS då de är ett konglomerat med många dotterbolag och att de förvärvar många bolag. Respondenten i bolag 5 (IFRS) resonerar på liknande sätt då de har stora goodwillvärden i sin balansräkning samt att det redovisade resultatet och det egna kapitalet skulle blir lägre vid tillämpning av K3 på grund av avskrivningar på goodwill. Respondenten menar att IFRS på ett bättre sätt än K3 speglar de värden bolaget har, utifrån samma resonemang som bolag 3 (IFRS) fört ovan, och att det är en avgörande anledning till varför de valt att tillämpa IFRS. Ett annat bolag som tar upp goodwill som avgörande faktor är bolag 7 (IFRS). Respondenten anser att det är sunt att skriva av goodwill, men att övergången till K3 skulle inneburit att avskrivningstakten hade fördubblats. Respondenten menar vidare att ägaren tänker långsiktigt och inte har för avsikt att sälja några bolag, vilket innebär att det inte finns någon anledning att skriva av goodwill fortare. Därför anser de att IFRS är ett bättre alternativ för dem då de inte behöver skriva ned goodwill. Ytterligare ett bolag som likt de andra bolagen ser goodwill som en viktig faktor vid valet av redovisningsstandard är bolag 1 (K3). Respondenten i bolag 1 (K3) resonerar dock på motsatt sätt i förhållande till de andra respondenterna. De ser effekten på goodwillposten vid tillämpandet av IFRS som negativt då det skulle generera en löjligt stor goodwillpost enligt respondenten. Dessutom är ägaren till bolag 1 (K3), enligt respondenten, mycket försiktig och 114

123 ser avskrivningen på goodwill som en sund kostnad. Till skillnad från de tidigare bolag som analyserats uppger respondenten att avskrivningskravet på goodwill varit en av de faktorer som bidragit till att bolaget valt att tillämpa K3 framför IFRS. I dessa fall resonerar bolag med starka ägare helt olika, vilket skulle kunna bero på hur bolagen och deras ägare uppfattar sin omvärld, bolagets ställning samt samhällets förväntningar. Neu & Simmons (1996) menar att bolags förhållande till politiska och sociala påtryckningar kan vara helt avgörande för hur de agerar. Ett annat perspektiv är att bolagen och dess ägare ser på legitimitet och dess innebörd på olika sätt. Redovisning enligt IFRS ger Bolag 7 (IFRS) en högre balansomslutning och om de inte behöver göra någon nedskrivning drabbas inte heller resultatet med någon kostnad, i jämförelse med bolag som tillämpar K3 framstår bolaget då mer framgångsrikt. Detta då Gauffin et al. (2016) observerat att många av bolagen som tillämpar IFRS aldrig gör någon nedskrivning och på så vis slipper denna kostnad. Ytterligare en tanke är att ägaren relaterar bolagets storlek till makt och att makt tillför legitimitet till bolaget då både ägaren och bolaget framstår som respektingivande. Andra perspektivet är att bolag 1 (K3) uppnår legitimitet genom att göra avskrivningar på goodwill och kan argumentera för att de är stabila samt inte tar några risker. Ägaren skulle ur detta perspektiv kunna argumentera för att detta bolags finanser är mer pålitliga och ger en rättvisande bild. Det är inte endast avskrivningarna som är viktiga vid valet av redovisningsstandard enligt några av respondenterna. Ett problem finns även i hur förvärv av bolag värderas i balansräkningen och hur bolag får tillgodoräkna sig deras värden. Respondenten i bolag 7 (IFRS) tar upp ett tydligt exempel som får stora effekter givet bolagets val av redovisningsstandard. Bolag 7 (IFRS) är huvudägare med 48,9 % av aktierna i ett väldigt stort bolag som är börsnoterat och som är i en växande fas. Enligt de gamla rekommendationerna, som gällde innan K-regelverket infördes, hade detta förvärvade bolag klassats som intressebolag och bolaget hade endast fått ta upp den del av det egna kapitalet som de förvärvat. Men enligt IFRS klassas bolaget som dotterbolag, vilket betyder att de får tillgodoräkna sig 100 % av det förvärvade bolagets omsättning. Denna skillnad fick stora effekter för hela bolaget, men ändå menar respondenten att det inte var en avgörande faktor i bolagets val av uppgradering. 115

124 Bolag 1 har varit med om en liknande situation som respondenten i bolag 7 (IFRS) beskriver. Respondenten i bolag 1 (K3) förklarar att de enligt IFRS får ta upp 100 % av det förvärvade bolagets goodwill även om de bara äger 50,01 %, vilket innebär stora effekter på de finansiella siffrorna. För fem år sedan då bolaget fortfarande tillämpade bokföringsnämndens gamla rekommendationer så valde bolaget att köpa 0,495 % av ett bolag som de redan ägde stora delar i. Detta köp resulterade i att Bolag 1 (K3) nu ägde 50,05 % av bolaget, vilket gjorde att bolaget nu klassificerades som ett dotterbolag till bolag 1 (K3). Skillnaden mellan bolag 7 (IFRS) och bolag 1 (K3) är att det förstnämnde bolaget ser effekterna av förvärvet vid tillämpandet av IFRS som positivt, medan bolag 1 (K3) anser att effekterna skulle bli löjligt stora vid tillämpandet av IFRS och därför tillämpar K3. Det är alltså inte bara synen på avskrivning som har en avgörande roll i bolagets redovisning, utan även ägarens syn på följderna av ett förvärv. I båda dessa fallen har det visat sig vara starka ägare som har stor påverkan på bolaget och dess finanser Internationell legitimitet En aspekt som vissa av bolagen tog upp som en avgörande faktor vid valet av redovisningsstandard är möjligheten att kunna göra sin redovisning förstådd internationellt. I och med att bolag blir allt mer internationella försvåras den internationella förståelsen om bolagen tillämpar olika redovisningsstandarder. Av denna anledning har efterfrågan på internationella redovisningsstandarder uppstått, vilket har resulterat i framtagandet av IFRS (Carrington et al., 2015). Respondenten i bolag 5 (IFRS) anser att bolag som verkar i en internationell miljö vinner på att tillämpa internationella redovisningsstandarder, vilket i detta fall innebär IFRS, av den anledning att det är ett välkänt regelverk i Sverige och även internationellt. Respondenten anser att kunskapen om IFRS är större internationellt än vad kunskapen om K3 är. Ett internationellt bemötande skulle kunna ge bolaget legitimitet, prestige och konkurrensfördelar menar Touron (2005) och Guerreiro et al. (2012), vilket bekräftas av respondenten i bolag 3 (IFRS). Genom att använda mer komplexa redovisningsstandarder signalerar bolag att de finansiella rapporterna är transparenta och av hög kvalité (Guerreiro et al. (2012). Bolag som agerar på internationell marknad, vilket är fallet för bolag 5 (IFRS), möter förväntningar från fler håll än från svenska intressenter, vilka besitter annan kunskap än de svenska intressenterna. Detta 116

125 leder, enligt Tarca (2004), till att bolag som agerar på internationell marknad har incitament att bemöta de internationella intressenternas efterfrågan. Touron (2005) menar även att bolag som bemöter den internationella marknaden kan vinna fördelar i form av bland annat legitimitet. Ett sätt att bemöta den internationella marknaden kan då vara att tillämpa internationella redovisningsstandarder, eftersom det kan öka de internationella intressenternas förståelse (Touron, 2005). Att tillämpa en enhetlig redovisningsstandard i ett bolag, oavsett vilket land verksamheten är i, underlättar för medarbetarna då de endast behöver ta hänsyn till ett regelverk (Nobes & Parker, 2006). Respondenten för bolag 5 (IFRS) bekräftar detta och beskriver detta som en fördel med att tillämpa IFRS, nämligen att det underlättar för utländska medarbetare i koncernen vid framställning av redovisningen. Dessa är de främsta anledningarna som inneburit att bolag 5 (IFRS) ansett att det var mer logiskt att tillämpa ett internationellt regelverk framför ett svenskt. Respondenten i bolag 3 (IFRS) anser också att IFRS medför möjligheten att jämföra bolagets finansiella siffror med andra internationella bolag av samma karaktär. Bolag 3 (IFRS) är även intresserade av att ha en god kvalitetsstämpel och en internationell standard som bolaget kan visa mot marknaden, vilket uppnås genom att kombinera bolagets årsredovisning och årsbok. Även respondenten i bolag 7 (IFRS) framhäver de fördelar deras bolag erhåller i orch med tillämpandet av IFRS, då det leder till att det blir lättare att göra internationella jämförelser Jämförbarhet En aspekt som majoriteten av bolagen tog upp som en avgörande faktor vid valet av redovisningsstandard är möjligheten att kunna göra jämförelser med andra bolag. Eftersom bolag på grund av ökad globalisering och friare gränser agerar mer internationellt (Nobes & Parker, 2006) är det en fördel om bolagen tillämpar IFRS, då det är en internationell redovisningsstandard, för att underlätta för intressenter att kunna göra jämförelser mellan olika bolags finansiella rapporter och nyckeltal, eftersom att informationsmiljön förbättras (Tarca, 2004; Kim & Shi, 2012). Syftet med IFRS är att tillgodose näringslivet på internationell nivå och därför är reglerna upprättade utan någon hänsyn till landspecifik ekonomisk eller rättslig miljö, vilket ökar möjligheten till att göra jämförelser mellan bolag verksamma i olika länder (Carrington et al., 2015). 117

126 Möjligheten att kunna göra jämförelser är den huvudsakliga anledningen till att bolag 3 (IFRS) valde att tillämpa IFRS framför K3. Att bolaget ska kunna visa upp en årsredovisning som är jämförbar och trovärdig är det avgörande skälet till att bolaget valt att tillämpa IFRS. Respondenten poängterar att tillämpandet av IFRS ger en trovärdighetsstämpel och anser att IFRS komplexitet gällande detaljer skapar en trovärdig årsredovisning. Respondenten i bolag 7 (IFRS) anser även att det finns fördelar förenliga med att kunna göra sin årsredovisning jämförbar med bolag i andra länder, eftersom det många gånger gör det lättare för externa intressenter att förstå sig på de finansiella rapporterna. Respondenten i bolag 1 (K3) anser att deras resultat inte är jämförbart med andra bolag av deras storlek då skillnaderna mellan redovisningsstandarderna får stor effekt, där goodwill är ett tydligt exempel på detta. En anledning till att bolag 1 (K3), enligt respondenten, möjligen skulle kunna tänka sig att redovisa enligt IFRS är att deras resultat skulle bli mer jämförbart med andra bolag som tillämpar IFRS då deras redovisade resultat skulle bli högre. Att bolaget inte är jämförbart med andra liknande bolag är en nackdel, men även en orsak som skulle kunna få bolaget av byta till IFRS. Respondenten menar att effekten av att redovisa enligt K3 ger en felaktig bild av bolaget, men att det faktum att IFRS kräver mycket mer resurser vid upprättandet av noter väger tyngre än detta. Det är inte endast jämförbarheten mellan olika bolag som är av relevant vid beslutet av redovisningsstandard. Det kan även bero på att bolaget är dotterbolag till ett internationellt moderbolag, vilket skulle kunna motivera en övergång till IFRS (Guerreiro et al., 2012). Respondenten i bolag 6 (IFRS) har valt att tillämpa IFRS av den anledning att IFRS tillämpas på koncernnivå och att det underlättar om de enskilda bolagen gör detsamma. Respondenten menar att de vill ha så små avvikelser som möjligt för att slippa göra justeringar vid upprättandet av koncernens årsredovisning. Respondenten i bolag 8 (IFRS) resonerar på liknande sätt och framhäver att justeringarna blir färre och att det underlättar vid tillämpandet av IFRS, då redovisningen på koncernnivå upprättas enligt IFRS. I ett av mejlsvaren framkommer även det faktum att vissa bolag inte har något val när det gäller redovisningsstandard, vilket är anledningen till att respondenten valt att avstå från en intervju. Det framkommer att bolaget är ett statligt bolag och att bolag, enligt statens ägarpolicy, skall redovisa enligt beslutade riktlinjer, vilket är IFRS. I det andra mejlsvaret framkom det att bolaget i fråga följer en formell redovisningsstandard, vilket beslutas via bolagsledningen 118

127 centralt. Det som skiljer bolag 6 (IFRS) och 8 (IFRS) från de bolag som svarat via mejl kan delvis förklaras via DiMaggio & Powells (1983) hypoteser kring isomorfism. Respondenterna i bolag 6 (IFRS) och 8 (IFRS) uttrycker att de tillämpar en viss redovisningsstandard då det underlättar vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter eftersom bolaget då slipper de justeringar som hade krävts om bolag inom koncernen upprättat sin årsredovisning enligt olika redovisningsstandarder, vilket skulle kunna tyda på rationellt agerande. Det som framkommer i mejlsvaren skulle kunna förklaras utifrån tvingande isomorfism då bolagen enligt fasta bestämmelser måste tillämpa en viss redovisningsstandard Redovisningens mottagare Bolag upprättar sin årsredovisning främst för att det är ett lagstadgat krav. Förutom att årsredovisningen måste skickas in till Bolagsverket finns det andra intressenter som kan ha intresse av ett bolags årsredovisning. Detta skulle exempelvis kunna vara leverantörer, banker och ägare, vilka är de intressenter som bolagen i studien framförallt poängterar i sina svar. Watts & Zimmerman (1990) menar att långivare ställer krav på bolag då de vill ha en säkerhet för sin kredit. Långivaren är en av de intressenter som många bolag i denna studie benämner som primär intressent. Bolaget kan känna sig obligerat att uppfylla långivarens krav för att inte drabbas av straffavgifter, men även för att i framtiden kunna få ytterligare finansiering (Watts & Zimmerman, 1990). IFRS innebär visserligen ökad informationsutlämning från bolaget, vilket långivare kan föredra då de har mer beslutsunderlag. Däremot tar IFRS inte hänsyn till borgenärsskyddet på samma sätt som K3, vilket skulle tala emot att banken efterfrågar att bolaget redovisar enligt IFRS (Carrington et al., 2015). Av denna anledning finns det både fördelar och nackdelar med att tillämpa IFRS utifrån långivarens synvinkel. Respondenten i bolag 1 (K3) anser att det finns upplysningar som skulle kunna vara av intresse om bolaget har långivare, är noterat eller om det är någon annan part som är finansiellt intresserad av bolaget. Respondenten menar att de inte befinner sig i denna situation då de inte har några lån och att banken därför inte är en part att ta hänsyn till. Respondenten menar vidare att de upprättar redovisningen för bolagsledningen, styrelsen och ägaren. Bolag 3 (IFRS), 4 (K3), 5 (IFRS) och 6 (IFRS) befinner sig dock i en annan situation och anser att den viktigaste mottagaren av deras redovisning är banker och andra långivare. Bolag 3 anser även att ägare till andra bolag, som potentiellt vill sälja sitt bolag till bolaget, tillsammans med banken är de 119

128 viktigaste mottagarna av bolagets årsredovisning. Respondenten menar att det är av största intresse för dem att vara transparenta och visa trovärdighet utåt vilket möjliggörs av IFRS menar respondenten. Kim & Shi (2012) menar att ett bolags val att uppgradera sin redovisning förbättrar informationen som finns kring bolaget. Detta i form av bland annat omfattning, kvalité och precision, vilket i sin tur kan leda till stora fördelar för bolaget då det drar till sig framtida investerare. Bolag 3 (IFRS) ämnar inte att dra till sig finansiella investerare utan potentiella säljare vilket också är en finansiell intressent vilket styrker Kim & Shis (2012) resonemang kring finansiella intressenter. Likt dessa bolag anser även respondenten i bolag 7 (IFRS) att banken är den viktigaste mottagaren av deras redovisning och att bankens intresse ligger i att säkerställa att bolaget är solidt. Respondenten poängterar dock att de just nu inte har några skulder, men att det fortfarande är viktigt om de i framtiden vill ta några lån. Anledningen till detta är att bolaget ägs och kontrolleras av en och samma ägare och att ägaren enligt respondenten aldrig kommer sälja bolaget, vilket gör att de inte behöver visa bolaget för potentiella aktieägare eller liknande. Respondenten i bolag 8 (IFRS) medger att huvudmottagaren för årsredovisningen i första hand är banker, men också till viss del leverantörer. Dessa intressenter har intresse av att se bolagets nyckeltal och då framförallt de nyckeltal som visar dess betalningsförmåga på lång och kort sikt. Hur bolagen ser på mottagaren av deras redovisning skulle kunna påverka hur de resonerat vid valet av redovisningsstandard, dels utifrån att olika intressenter påverkar bolaget (Bowen et al., 1995) och dels att bolag agerar olika utifrån sociala relationer (Neu & Simmons, 1996). Eftersom att synen på redovisningens mottagare också är en tydlig skillnad mellan IFRS och K3 är frågan central i studiens syfte. Både redovisningens mottagare och externa påtryckningar kan påverka bolagen utifrån samma parametrar, sociala och politiska, och därför fortsätter denna diskussion under nästa tema som behandlar externa påtryckningar. 120

129 8.3.7 Externa påtryckningar DiMaggio & Powell (1983) menar att bolag tenderar att allt mer likna varandra och att det beror på institutionella påtryckningar. Bolag inom samma bransch tenderar likna varandra, vilket kan bero på att det finns vissa särskilda rekommendationer (FAR Akademi, 2014) inom en viss bransch eller att bolag efterliknar framgångsrika konkurrenter för att uppnå legitimitet. Bolag 1 (K3) och 3 (IFRS) påpekade att det var viktigt att kunna göra jämförelser med andra bolags resultat. Givet detta är det möjligt att bolagen skulle ta hänsyn till vad konkurrenter tillämpar för redovisningsstandard. Utifrån DiMaggio & Powells (1983) resonemang menar Touron (2005) att bolag försöker uppnå legitimitet genom att leva upp till samhällets förväntningar, vilket skulle kunna åstadkommas genom att efterlikna framgångsrika bolag. Externa påtryckningar kan även bero på hur synligt bolaget är (Dowling & Pfeffer, 1975) och vilket resultat de presenterar (Watts & Zimmerman, 1990). Trots ovanstående resonemang tycks inte respondenterna i denna studie anse att deras val av redovisningsstandard har påverkats av externa påtryckningar, samhällets förväntningar eller deras konkurrenter av olika anledningar. Respondenten i bolag 1 (K3) säger att bolaget är väldigt unikt och att de är det enda bolaget av detta slag samt att det blir svårt att ta hänsyn till konkurrenters val av redovisningsstandard då de inte har några självklara konkurrenter. Respondenten i bolag 7 (IFRS) säger samma sak och menar att deras bolag är så pass unikt att de inte har några tydliga konkurrenter att jämföra med. Även respondenten i bolag 8 (IFRS) säger att det är svårt att se tydliga konkurrenter då det är ett så stort bolag med många olika verksamheter. Respondenterna i bolag 4 (K3) och 5 (IFRS) menar att de inte alls vet vad konkurrenterna tillämpar för redovisningsstandard och att de inte tagit hänsyn till det vid deras val. Bolag 6 (IFRS) däremot var intresserade av vad konkurrenterna skulle tillämpa när de stod inför valet, men att bolaget var färdiga med sitt beslut innan konkurrenternas val offentliggjorts. Externa påtryckningar kan i synnerhet komma från bolagets primära intressenter, baserat på intressenternas mål för bolaget (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010). Marton (2013) menar även att dessa intressenter har direkt möjlighet att påverka valet av redovisning och att de är extra viktiga (Trotman et al., 2011 i Rask & Olsson, 2014). Respondenterna i studien har dock inte fört någon diskussion utifrån hur samhället eller intressenter, förutom ägarna, haft påverkan i bolagets beslut av redovisningsstandard. Långivare beskrivs ofta som en av de huvudsakliga mottagarna av bolagets redovisning, men att de inte har något krav på 121

130 redovisningens utformning. Bolag 1 (K3) beskriver hur situationen skulle kunnat förändrats för dem om bolaget haft mer skulder, men att ägarna är den största finansiella intressenten som bolaget har. Eftersom att ägarna dessutom är verksamma i bolaget är det den intressent som har mest makt. Även bolag 3 (IFRS) och bolag 7 (IFRS) beskriver att ägarna har avgörande betydelse för beslutet av redovisningsstandard. Bolag 8 (IFRS) är ett av de bolag som redogör för långivare som en huvudsaklig intressent, men påpekar dock att de endast är intresserade av nyckeltal och inte redovisningsstandarden i sig. Dessa differentieringar bland bolagens intressenters påverkan styrker Martons (2013) och Clarksons (1995) i Ahlander & Pereyra (2010) resonemang kring intressenternas makt i valet av redovisningsstandard. Viktigt att poängtera är dock att alla primära intressenter inte har samma makt Redovisningen som redskap Att upprätta en årsredovisning är ett lagstadgat krav för alla svenska bolag. Vad en årsredovisning ska innehålla framkommer av respektive redovisningsstandard. IFRS kräver mer detaljerad information än vad K3 gör. En fördel med att IFRS är mer detaljerat är att det finns mer tillgänglig information för intressenter, vilket är extra viktigt för börsnoterade bolag då de är beroende av investerares kapital. Regler gällande hur marknadsinformation ska spridas gäller både bolag som är börsnoterade, men även bolag som i framtiden vill börsnoteras (Finansinspektionen, 2016). Många bolag i denna studie anser att de inte behöver ge ut mer information än vad deras tillämpade redovisningsstandard kräver. Respondenten i bolag 4 (K3) poängterar det faktum att de inte är noterade och att de inte vill lägga energi på att tillämpa IFRS om de inte måste. De vill göra det så enkelt som möjligt för sig och följer de regler som de måste följa. Respondenten menar att de bedömde att helheten innebar mycket jobb och eftersom bolaget inte är noterat har de inte behovet att lägga extra tid på årsredovisningen och därför följer bolaget de lägsta krav som finns enligt K3. Vidare poängterar respondenten i bolag 4 (K3) att bolaget inte har för avsikt att vara ledande gällande informationsutlämning och att det inte är deras mål. Bolaget ser således inte redovisningen som ett instrument som kan tillföra något till verksamheten, mer än att de följer lagstadgade krav. De använder inte heller effekter på redovisningen som ett styrinstrument för bolagets verksamhet. Även respondenten i bolag 1 (K3) ger ut så lite information i årsredovisningen som möjligt och använder istället andra redskap för att sprida information. Respondenten i bolag 2 (K3) uttrycker att de endast delar med sig av det som krävs 122

131 givet deras redovisningsstandard samt lagar och regler. Respondenten i bolag 1 (K3) menar däremot att bolagets handlingar i vissa fall styrs av den redovisningsstandard de tillämpar. Respondenten menar att bolag 1 (K3) aldrig hade gjort vissa förvärv under en K3- redovisning, utan uttrycker att de då hade varit tvungna att gå över till IFRS, eftersom att stora goodwillposter i K3 får stora resultateffekter på grund av avskrivningar. Denna effekt var enligt respondenten en faktor som de diskuterade ingående vid tidpunkten för att byta redovisningsstandard. Vidare menar respondenten att denna följdeffekt i K3 skulle kunna innebära att de undviker att göra förvärv av denna typ enligt respondenten. I detta fall använder bolag 1 (K3), till skillnad från bolag 4 (K3), redovisningen som en del i bolagsstyrningen och låter redovisningsmässiga effekter påverka bolagets beslut. Redovisningsstandarden är alltså i detta fall en avgörande faktor i samtliga av bolagets strategiska beslut och kan få bestående effekter för bolagets framtid. Effekter av olika redovisningsstandarder, exempelvis gällande resultatpåverkan, behandlas traditionellt som något som jämnas ut över tid eftersom att resultatet endast kan flyttas framåt eller bakåt i tiden. I detta fall får dock valet av redovisningsstandard effekter som är bestående över tid. För bolag som endast ser effekterna av redovisningsstandarderna som kortsiktiga effekter kommer det jämna ut sig över tid. Ett tydligt exempel på detta är om bolag 1 (K3) väljer att avstå en investering på grund av att goodwillposten blir för stor och avskrivningarna får för stor resultatpåverkan och om bolag 4 (K3) i samma situation skulle välja att genomföra investeringen, just för att de bedömer det som en god investering och accepterar en stor resultatpåverkan. Längre fram i tiden kan bolag 4 (K3) exempelvis avyttra sina andelar med gott resultat och på så vis få tillbaka sina avskrivningar, men bolag 1(K3) har avstått från den möjligheten. Detta innebär att redovisningsstandarden utgör är en begränsning för bolag 1 (K3). Respondenten i bolag 6 (IFRS) resonerar dock annorlunda och förklarar att bolaget är i en mognadsprocess samt att de har ett större intresse för informationsutgivande. Bakgrunden till detta ligger i att de planerar att i framtiden bli börsnoterade och respondenten menar därför att bolaget agerar som ett börsnoterat bolag. Av denna anledning ökar de successivt informationen i årsredovisningen varje år. Nobes & Parker (2006) menar att det underlättar för investerare när de ser över sina investeringsalternativ om bolag som är verksamma i olika länder upprättar sina finansiella rapporter enligt samma standarder. Eftersom respondenten i bolag 6 (IFRS) säger att de strävar efter att i framtiden börsnoteras i kombination med att IFRS är mer välkänt internationellt, än K3, är IFRS mer lämpligt för bolaget. Att tillämpa IFRS förbereder bolaget 123

132 för en möjlig börsnotering, vilket kan öka bolagets förutsättningar att bli börsnoterat samtidigt som det påskyndar processen vid själva börsintroduktionen. Många bolag i denna studie anger att det inte finns något intresse av att ge ut mer information från bolaget då det inte efterfrågas. Detta kan bero på många anledningar, där det faktum att de inte är börsnoterade är en av dem. En annan anledning kan vara att intresset av information beror på hur ägarstrukturen ser ut i bolaget. Hedlund et al. (1985) menar att ägare med stort innehav ofta är mer involverade i organisationen och antar ett voicebeteende vilket innebär att de ofta är med och utvecklar strategi och mål. Detta innebär att större ägare enklare kan få del av information, exempelvis genom bolagsledningen, vilket gör att de inte i lika stor utsträckning som mindre ägare måste förlita sig på de finansiella rapporter som bolaget upprättar (Carrington et al., 2015). Eftersom att investerare med mindre innehav har svårare att få tillgång till information skulle redovisning enligt IFRS kunna vara mer önskvärt då dessa principer sätter investerarna i fokus, även de med mindre innehav. I bolag 1 (K3) har de en ägare som i hög utsträckning är involverad i bolaget och respondenten menar att IFRS bland annat innebär för hög arbetsbelastning och att det inte finns någon som är intresserad av den information som IFRS kräver. Detta kan bekräfta det resonemang att starka ägare redan har insikt i bolaget och inte därför har behov av mer information i samma utsträckning som mindre aktieägare. Hur bolag förhåller sig till årsredovisningen avseende användningsområden skiljer sig åt mellan bolagen i denna studie, vilket kan bero på flera anledningar. Vissa bolag ser årsredovisningen endast som ett lagstadgat krav, där bolag 4 (K3) är ett tydligt exempel, som ska skickas in till bolagsverket medan andra bolag ser andra användningsområden för årsredovisningen. Att årsredovisningen kan ses som ett redskap bekräftas av bolag 1 (K3) och 3 (IFRS), vilka använder redovisningsstandarden som redskap för att uppfylla andra funktioner än att endast uppfylla de lagkrav som finns. Respondenten i bolag 1 (K3) beskriver hur bolaget skulle kunna tänka sig att ändra beslut eller värdera beslut efter de effekter som detta har i redovisningen, i förhållande till bolag 4 (K3) som endast låter redovisningen vara en effekt av verksamheten. Detta är ett exempel på hur de låter redovisningen agera som ett redskap i bolagsstyrningen, likt bolag 7 (IFRS) som använder redovisningen som en marknadsföringskanal för att locka finansiella intressenter till bolaget. Ytterligare ett exempel är bolag 6 (IFRS) som använder bland annat redovisningen som ett redskap för att i framtiden kunna börsnoteras. Bolagens syfte med redovisningen är således helt avgörande för hur redovisningsstandarden tillämpas som en del i bolagsstyrningen. Ytterligare en faktor som identifierats förklara bolagets syn på 124

133 redovisningsstandarder är hur ägarstrukturen i bolagen haft effekt på redovisningens tillämpning. Flera av respondenterna beskriver att de framstående ägarna inte är ekonomer, men har stort intresse för de effekter redovisningen får för bolaget. Därför påverkar även ägarnas grundläggande värderingar i valet av redovisningsstandard, vilket bland annat beskrivits genom hur ägarna förhåller sig till goodwill. 8.4 Sammanfattande resultat av andra delstudien Utifrån intervjuserien har respondenternas svar kategoriserats i olika teman. Genom analyserna intervjuerna genom dessa teman har faktorerna diskuterats utifrån förklarande teorier. De faktorer som observerats vara avgörande i bolagens val att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard har sett olika ut från bolag till bolag. Utifrån detta har ett antal gemensamma faktorer kunnat observeras, men även faktorer som varit unika för enskilda bolag. Valet har till största del skett individuellt och utifrån bolagets verksamhet. Detta går emot DiMaggio & Powells (1983) resonemang kring att bolag agerar mer lika på marknaden för att de utsätts för isomorfism. DiMaggio & Powells (1983) syn på isomorfism går dock även att tolka utifrån att likvärdiga bolag agerar mer identiskt. Men de bolag som deltagit i denna intervjuserie har till stor del varit olika, både gällande verksamhet, marknad och koncernstruktur. En av de gemensamma faktorer som nästan alla bolag resonerat kring är skillnaden mellan K3 och IFRS gällande goodwill. Hur bolagen ser på denna skillnad är dock varierande. Detta kan förklaras av Neu & Simmons (1996) som menar att bolag agerar olika utifrån hur bolaget utsätts för påtryckningar av samhället. Ytterligare en faktor är hur framstående ägare ser på risk och vilken inställning de har till bolagets framtid. Närmre bestämt hur ägarna resonerar kring sin investering, vissa ägare betonar att de inte har för avsikt att sälja bolaget på överskådlig framtid och andra att en börsnotering skulle kunna bli aktuell. Även arbetsbelastningen och effekten av informationsmängden som krävs vid redovisning enligt IFRS är ett återkommande ämne vid bolagens beskrivning av effekterna av deras val. Även här blir det tydligt att bolagen ser olika på information och vinsterna av denna. Även denna faktor är individuell och skulle kunna förklaras av hur vida bolaget har möjlighet att tillfredsställa intressenter (Clarkson, 1995 i Ahlander & Pereyra, 2010) eller kan minska eventuella agentkostnader genom utökad information (Jensen & Meckling, 1976). En 125

134 ytterligare aspekt som framhävs som viktig är möjligheten till att kunna jämföra finansiella rapporter mellan bolag. Även det faktum att IFRS är internationellt välkänt och legitimitetsskapande är faktorer som bidragit till bolagens beslut. De faktorer som varit avgörande för respektive bolag vid valet av redovisningsstandard och varför bolagen valt, alternativt inte valt att uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS presenteras i en sammanställning nedan. Det som skiljer sig mellan bolag som valt att tillämpa IFRS och bolag som valt att tillämpa K3 är generellt svårt att urskilja, då det under intervjuerna inte framkommer några distinkta skillnader mellan de olika typerna av bolag. Samtliga bolag, både de som tillämpar K3 och de som tillämpar IFRS, upplever att IFRS innebär mer informationsutgivande och att det ofta inte finns någon anledning till att ge ut mer information, då ingen enligt respondenterna efterfrågar det. Det som dock skiljer sig mellan de bolag som tillämpar IFRS och de bolag som tillämpa K3 är att det informationsutgivandet bär med sig i form av ökad transparens och jämförbarhet då det bidrar till att de framstår som mer seriösa för intressenter. Medan bolag som valt att tillämpa K3 anser att informationsutgivandet inte bär med sig några övervägande fördelar utan istället mer arbetsbelastning så anser de bolag som tillämpar IFRS att tillämpandet medför en kvalitetsstämpel. En ytterligare skillnad mellan bolag som valt att tillämpa K3 och bolag som valt att tillämpa IFRS är att de bolag som valt att tillämpa K3 i denna studie ser årsredovisningen som ett krav mer än som ett redskap. Detta då de anser att redovisningen upprättas för att uppfylla ett lagkrav och att de inte har för avsikt att upprätta årsredovisningen för något annat syfte än detta. Detta skiljer sig från de bolag som valt att tillämpa IFRS då de generellt ser årsredovisningen som något mer än endast ett lagkrav. Figur#7#W#Påverkande#faktorer#vid#valet#av#redovisningsstandard# 126

135 9. Diskussion I detta kapitel sammanflätas de resultat som genererats i de båda delstudierna. Eftersom den andra delstudiens syfte varit att dels utvärdera de resultat och komplettera de brister som framkommit i den första delstudien diskuteras även resultaten enligt detta upplägg. Utgångspunkten ligger således i den första delstudiens två övergripande teman, vilka är egenskaper hos bolaget och ägarförhållanden. Genom att diskutera båda delstudiernas resultat kan en fördjupad kunskap kring faktorer i bolags val av frivillig uppgradering av redovisningsstandard presenteras. Detta möjliggör att de båda delstudiernas resultat kan diskuteras i förhållande till varandra och därmed även identifiera samband och motsättningar. 9.1 Egenskaper hos bolaget Skuldsättningsgraden är en av de faktorer som i den första delstudien inte hade något samband med att bolag frivilligt uppgraderar sin redovisningsstandard till IFRS. Resonemanget baseras på Watts & Zimmermans (1990) hypotes gällande förhållandet mellan skulder och eget kapital samt dess påverkan på valet av redovisningsstandard kan därför inte styrkas. Lilja et als. (2006) och Johansson & Karlssons (2013) studie visar samma resultat som denna studie, medan Broberg et al. (2010) och Rask & Olsson (2014) påvisar ett samband mellan skuldsättningsgrad och valet av redovisningsstandard. I den andra delstudien nämner ingen av respondenterna skuldsättningsgrad som en påverkande faktor till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Det som däremot framkommer är att många bolag ser bankerna som den viktigaste mottagaren av bolagets årsredovisning, men att det inte påverkar valet av redovisningsstandard. Detta skulle kunna betyda att banken inte lägger någon värdering i vad bolaget tillämpar för redovisningsstandard, utan mer fokuserar på att årsredovisningen är upprättat på ett riktigt sätt givet bolagets tillämpade redovisningsstandard samt andra lagar och regler. De banker som bolagen varit i kontakt med ser således inte IFRS som en mer legitim redovisningsstandard, vilket skulle kunna förklaras att bankerna har en annan syn på samhällets förväntningar och innebörden av legitimitet. Alternativt att bankerna inte är intresserade av den utökade information som IFRS medför. Kim & Shi (2012) menar att informationsmiljön vid tillämpande av IFRS förbättras för bolagets intressenter, men respondenten i bolag 8 (IFRS) antyder att bankerna endast bryr sig om bolagets finansiella ställning, exempelvis genom att granska 127

136 nyckeltal. Detta tyder på att bankerna inte värderar att bolagen uppgraderar sin redovisningsstandard. Branschtillhörighet är första delstudiens kontrollvariabel och visar tendenser på samband mellan att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard och bransch 11, vilket är finans- och försäkringsbolag, som teoretiskt skulle kunna förklaras av DiMaggio & Powell (1983) som mimetisk isomorfism. Detta då bolag tenderar att efterlikna varandra och kan därför påverkas till att tillämpa samma redovisningsstandard. Detta samband studeras inte i den andra delstudien då inget av bolagen tillhör finans- och försäkringsbranschen. Inget av de åtta bolagen nämner heller branschtillhörighet som en påverkande faktor vid valet av redovisningsstandard. Hypotesen för storlek är den enda som accepterats i den första delstudien, ett resultat som styrks av tidigare studier (Tarca, 2004; Lilja et al., 2006; Broberg et al., 2010; Rask & Olsson, 2014; Johansson & Karlsson, 2013). Storleken visar sig påverka efter att övriga variabler storleksstandardiserats. Detta innebär att storleken dels påverkar isolerat och dels genom att påverka andra faktorer. I andra delstudien är det inte något bolag som argumenterat utifrån sin storlek eller position på marknaden. Respondenterna beskriver snarare hur koncernens komplexitet och sammansättning styrt valet, en observation som diskuteras vidare senare i detta kapitel. Vid mätningar av dessa faktorer är det dock troligt att storleken har en påverkan. Bolagens syn på redovisningsstandarderna är avgörande för hur de utvärderar dem, bland annat i förhållande till samhällets påtryckningar. Bolag 1 (K3) beskriver hur de ursprungligen bedömt att K3 inte var anpassat för en koncern av deras storlek, men att de ändå valt att redovisa enligt K3 givet ägarens syn på bland annat arbetsbelastningen och goodwill. Att IFRS anses vara mer legitimt för större bolag, eftersom att det är framtaget för stora noterade bolag, skulle således kunna styra bolagen i sitt val av redovisningsstandard. Denna syn på IFRS förklaras av DiMaggio & Powell (1983) som mimetisk isomorfism, vilket bekräftas av Touron (2005) som menar att institutionella krafter påverkar marknaden. Broberg et al. (2010) menar att ökade agentkostnader uppstår givet mängden kapital i bolaget, vilket skulle kunna förklara större bolags val av mer informationsutgivande. I denna studie konstateras dock att även ägarstrukturen och ägarnas syn har stor påverkan på bolagets beslut. Denna observation går delvis emot Broberg et als. (2010) resonemang då det finns mycket som talar emot att storleken inte inneburit ökade agentkostnader för de bolag som ingår i studien, eftersom att flera av dem styrs av engagerade och starka ägare. Detta förklaras av Hedlund et 128

137 al. (1985) som menar att stora ägare tenderar att engagera sig mer i bolaget än mindre ägare, på grund av att de har olika mål och syften med sitt innehav. Denna observation skulle i sin tur kunna förklaras av att den huvudsakliga skillnaden mellan denna studie och Broberg et al. (2010) är att urvalet i denna studie begränsats till onoterade bolag. En ytterligare aspekt som framkommit i delstudie två angående storlek är att bolag som tillämpar K3 anser att deras finansiella rapporter inte är jämförbara med andra bolag av samma storlek, då dessa bolag enligt respondenten ofta tillämpar IFRS. Lönsamheten visade i den första delstudien inte ge ett signifikant samband med bolags benägenhet att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Lönsamheten i den andra delstudien visade sig dock ha en viss påverkan i form av hanteringen av goodwill. Flertalet bolag nämner hanteringen av bolagsförvärv och avskrivningar på goodwill som en påverkande faktor till valet av redovisningsstandard. Detta då värdering av goodwill och hur vida bolagen tvingas göra avskrivningar på goodwill eller inte påverkar resultatet och därmed lönsamheten för bolaget. Detta då Gauffin et al. (2016) menar att bolag som tillämpar IFRS sällan gör avskrivningar på sin goodwill eftersom det inte är ett tvång, vilket gör att det inte uppstår någon resultatpåverkan. Inget av bolagen i den andra delstudien nämner lönsamheten direkt som bidragande faktor utan diskuterar i termer av andra faktorer som indirekt påverkan lönsamheten, exempelvis goodwill. Då goodwill är direkt avgörande för vissa bolag skulle lönsamheten som följdfaktor kunna ha en korrelation, men eftersom att bolagen agerar olika vid vissa situationer kan detta möjligtvis förklara avsaknaden på signifikanta resultat i studien. Således konstateras att lönsamheten inte är en direkt avgörande faktor för bolagen vid valet att frivilligt uppgradera sig i valet av redovisningsstandard. En faktor som talar emot att lönsamheten faktiskt är en avgörande faktor i bolags val av redovisning är beslutsprocessen. Den beslutsprocess som beskrivs av respondenterna i den andra delstudien innebär att besluten inte utvärderas utifrån egenintresse eller att någon enskild individ som sitter i ledningen, men som inte är ägare, gör denna bedömning. Detta innebär att bolagen har väl uppbyggda kontrollsystem för att kontrollera ledningens egenintresse, likt Fama & Jensens (1983) beskrivning av en kontrollerad beslutsprocess, eller att ägarna själva varit inblandade i beslutet och förbiser avkastningen, ett resonemang som styrks av Hedlund et al. (1985) som menar att ägare med stora andelar inte enbart fokuserar på kortsiktig avkastning på samma sätt som mindre investerare. 129

138 Ersättningen till ledningen gav inte ett signifikant samband i den första delstudien. Hur vida ledningens ersättning påverkat bolagen i delstudie två är inget som framkommer under intervjuerna. Inget bolag nämner således ledningens ersättning som en bidragande faktor till valet av redovisningsstandard. Det som dock nämns angående ersättning till ledning berör den information som bolaget måste ge ut i sin årsredovisning angående ersättning till enskilda personer i ledningen. Bolag 1 (K3) nämner att notupplysningarna angående ersättning till ledningen är mer omfattande i IFRS än i K3 och att det är en anledning till att de inte väljer att tillämpa IFRS, eftersom att ägaren inte vill offentliggöra denna sorts information. Dye (1985) i Rask & Olsson (2014) menar att ägarens eller bolagsledningens motvillighet till att ge ut frivillig information är en avgörande faktor i valet av redovisningsstandard. Detta talar emot det resonemang avseende att ledningen föredrar tillämpande av IFRS då det möjliggör vinstflyttning kortsiktigt. Bolag och dess benägenhet att inte vilja dela med sig av känslig information har inte i större utsträckning tidigare analyserats i kontexten av bolags val av redovisningsstandard, en sådan faktor är att notupplysningarna kräver viss specifik information om ledningens ersättning, vilket inte ligger i ledningens eller ägarnas intressen. Detta skulle kunna motverka bolagens benägenhet att uppgradera redovisningsstandard. I den första delstudien kan inget samband påvisas mellan goodwill i enskilda bolaget och att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Det kan inte heller styrkas ett samband mellan goodwill i koncernredovisningen och att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. I andra delstudien anger flera av respondenterna att storleken på goodwillposten i balansräkningen samt hanteringen av avskrivningar som en påverkande faktor i valet av redovisningsstandard. Bolagens resonemang kring detta är en möjlig förklaring till första delstudiens resultat då bolag i likande finansiell situation agerar helt olika. Denna skillnad exemplifieras genom jämförelser mellan bolag 1 (K3) och 7 (IFRS) där bolag 1 (K3) ser effekterna av stora goodwillposter som positivt medan bolag 7 (IFRS) anser att det ger löjligt stora effekter. Även skillnaden hur man ser på avskrivningar är en betydande skillnad där bolag 1 (K3) anser att det är sunt att göra avskrivningar vid stora goodwillposter, medan bolag 7 (IFRS) anser att avskrivningarna skulle påverka resultatet för mycket. Båda bolagen har stora goodwillvärden och trots detta tänker de helt olika i synsätt, vilket kan förklara varför den första delstudien inte visar ett samband mellan variablerna. Att bolag agerar och tänker olika vid goodwillhantering kan bland annat bero på att bolaget utsätts för olika externa påtryckningar (Neu & Simmons, 1996) samt i dessa fall även hur bolagen styrs av ägarstrukturen och ägarnas preferenser, vilket vidare diskuteras i avsnitt

139 I den första delstudien kan inget samband påvisas mellan att bolaget agerar på internationell marknad och att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS. Detta samband påvisas inte heller av Lilja et al. (2006). I delstudie två nämner däremot flera bolag att det faktum att de agerar eller i framtiden vill agera på internationell marknad är en faktor som påverkar valet av redovisningsstandard. Bolagen anser att IFRS är internationellt välkänt och att det underlättar för internationella medarbetare, vilket har påverkat några bolag i studien till att tillämpa IFRS. Resultatet i första delstudien baseras på hur vida bolaget agerar på en internationell marknad eller ej, vilket endast svarar på hur vida bolaget beskriver sin verksamhet i termer av interaktion med internationella intressenter. Respondenterna i andra delstudien beskriver att IFRS bidrar med fördelar om bolaget verkar i en internationell miljö, vilket stödjs av Touron (2005) och Guerreiro et al. (2012). Bolagens intressenter, behöver dock inte bara vara leverantörer eller kopplade till bolagets internationella handel. Kim & Shi (2012) menar att IFRS även drar till sig fler finansiella intressenter och internationella bolag möter, enligt Touron (2005), intressenternas efterfrågan genom att tillämpa en internationell redovisningsstandard eftersom att intressenternas förståelse ökar, vilket påpekas av både bolag 3 (IFRS) och 5 (IFRS). Hur vida bolagen identifierar sina intressenter som internationella eller nationella kan tänkas bero på bolagets verksamhet och relationer på den internationella marknaden, vilket kan förklara att det inte endast är intressenter som nämns i årsredovisningen som står i fokus vid valet av redovisningsstandard. Detta resonemang skulle även kunna förklara att ingen korrelation mellan variablerna, agerande på internationell marknad och att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard till IFRS, påvisats i första delstudien. I övrigt beskriver respondenterna IFRS som en kvalitetsstämpel, legitimitetsskapande och underlättande vid internationella jämförelser, som även identifierats av Touron (2005), Guerreiro et al. (2012) samt Granlund et al., (1998) enligt Lilja et al. (2006). Internationellt agerande är således, utifrån andra delstudien, en faktor som till viss mån påverkar bolag i sitt val av redovisningsstandard, men detta resonemang kan även bero på bolagens självbild. Tidigare studiers resultat påvisar ett extern påverkan på bolags val av redovisningsstandard är betydande. Rask & Olsson (2014), som studerar mindre bolags val av redovisningsstandard, konstaterar att bolagens val av redovisningsstandard sker utanför organisationen och att 131

140 rekommendationer från bolagets revisor är direkt avgörande. Rask & Olsson (2014) menar att detta beror på att bolagen och deras beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap för att fatta ett sådant beslut. Larsson & Rosteck (2013) konstaterar också att revisorns rekommendationer är en faktor i bolags val av redovisningsstandard, men att revisorns makt avtar med bolagens storlek. Flera av bolagen som deltagit i andra delstudiens intervjuserie förklarar att de tagit hjälp av redovisningskonsulter för att utvärdera effekten av redovisningsstandarderna, vilket innebär att bolagen fortfarande blir påverkade av professionens normativa tankar (DiMaggio & Powell, 1983). Detta stämmer inte överens med Rask & Olssons (2014) beskrivning av revisorns makt, eftersom revisorn i inte varit inblandad i beslutet i bolagen som studerats i denna studie. Hypotesen som utformats i första delstudien angående valet av revisionsbyrå går inte att testa då variansen i datan är för låg. Alla bolag utom ett har revisionsbyråer som räknas till the big four och med utgångspunkt i detta kan det konstateras att valet av revisionsbyrå inte tycks vara avgörande för bolagets val av redovisningsstandard. Collin et al. (2009) menar dock att även individerna på dessa byråer blir normativt påverkade, vilket bland annat styrks av respondenten i bolag 8 (IFRS) som beskriver att dennes bakgrund från en redovisning- och revisionsbyrå påverkat dennes önskemål i bolagets val av redovisningsstandard. Hur konsulters rekommendationer varit normativt påverkade av konsultens byrå eller andra preferenser är dock inte möjligt att utvärdera. Normativ påverkan sker enligt DiMaggio & Powell (1983) på olika sätt och genom olika vinklar. I detta fall har den normativa påverkan på bolaget inte avtagit för att bolaget är större, utan snarare tagit andra vägar. En förklaring för att hypotesen angående revisionsbyrå i första delstudien förkastas är att studiens bolag, givet sin storlek, är så pass komplexa att de oavsett redovisningsstandard kräver specialistkunskap av revisionsbyrån och att denna troligare tillhandahålls av de större redovisnings- och revisionsbyråerna. De större byråerna, the big four, har troligen även större kapacitet att granska dessa bolag löpande under året. Resonemang som dock inte kan styrkas eller förkastas av observationer i andra delstudien. 132

141 9.2 Ägarförhållanden I den första delstudien framkommer ett delvis motsatt resultat gällande utländskt ägande och valet av redovisningsstandard, bolag med utländska moderbolag tenderar att redovisa enligt K3. Tarca (2004) och Kim & Shi (2012) menar att en enhetlig redovisningsstandard i koncernen underlättar jämförelser och uppföljningar av bolags finanser och prestationer. Att första delstudiens resultat visar på motsatt samband, alltså att bolag med utländska moderbolag tenderar att i större utsträckning tillämpa K3, kan bero på flera anledningar. En möjlig anledning till detta kan vara att de administrativa kostnaderna blir för höga om alla bolag i koncernen uppgradera sin redovisningsstandard eller att koncernens dotterbolag inte har något behov av den legitimitet IFRS kan innebära på den internationella marknaden (Touron, 2005) eftersom att moderbolaget är en internationell aktör. En annan anledning kan vara att ägarna redan har tillräcklig insyn i bolaget och inte kräver den ökade upplysning som kravet inom IFRS innebär (Carrington et al., 2015). Resonemang kring ägarnas insyn i bolaget är en faktor som nämns i den andra delstudien. Många bolag i delstudie två beskriver att de har inflytelserika ägare och att dessa inte har behovet av de upplysningar som krävs enligt IFRS. Ett beteende som skulle kunna liknas med ett voicebeteende som beskrivs av Hedlund et al. (1985). Första delstudien kan inte påvisa något samband mellan ägarkoncentration och bolags val av redovisningsstandard, vilket delvis skiljer sig från det resultat som visats i delstudie två där ägarbilden visar ha en avgörande betydelse för valet av redovisningsstandard i vissa bolag. Det som påverkat bolagen enligt resonemangen i andra delstudien är ägarnas preferenser och deras delaktighet i bolaget. Inget samband påvisas mellan de bolag som har högre antal aktier och att de i större utsträckning tillämpar IFRS, vilket kan bero på att det i onoterade bolag finns en eller ett fåtal ägare som styr bolaget och att de av denna anledning inte har behov av de ökade upplysningskraven som IFRS innebär (Carrington et al., 2015). Ägarfördelningen av bolagets aktier är en brist som identifierats i första delstudien och som delvis kan förklara testernas resultat. Det som framkommer i delstudie två är att storägarna har stort inflytande i verksamheten och antar ett voicebeteende då de har en ledande position i bolaget eller i vissa fall även sitter med i styrelsen (Hedlund et al., 1985), vilket är fallet i flera av bolagen som studerats. Av denna anledning anger många respondenter i delstudie två att ägarnas syn på verksamheten och ägarens ägarstil har en stor påverkan på valet av redovisningsstandard. Ett tydligt exempel på detta är motsättningarna mellan bolag 1 (K3) och bolag 7 (IFRS) när det gäller bolagsförvärv och hanteringen av goodwill. 133

142 Koncerntillhörighet som påverkande faktor i bolags val av redovisningsstandard går inte att testa i första delstudien eftersom att samtliga bolag i urvalet tillhör koncerner. I den andra delstudien framkommer dock att koncerntillhörighet spelar en viktig roll i valet av redovisningsstandard, men inte på samma sätt som hypotesen är utformad i den första delstudien. I den andra delstudien visar sig bolagen påverkas mycket av den redovisningsstandard som används i koncernen, oavsett om koncernen tillämpar K3 eller IFRS. Detta för att minska de justeringar som krävs vid upprättandet av koncernredovisningen. Respondenten i bolag 6 (IFRS) menar att de har valt att tillämpa IFRS av den anledning att IFRS tillämpas på koncernnivå och att det underlättar om de enskilda bolagen gör detsamma. Att IFRS tillämpas på koncernnivå är i detta fall anledningen till att bolaget väljer att redovisa enligt IFRS, men det skulle även kunna vara så att bolagen tillämpar K3 för att det är den redovisningsstandard som tillämpas på koncernnivå. Att bolagen tillhör en koncern behöver således inte innebära att bolaget tillämpar IFRS utan det skulle likväl kunna vara så att bolaget tillämpar K3 för att koncernen gör det. Att bolag tillämpar den redovisningsstandard som tillämpas på koncernnivå skulle kunna förklaras utifrån tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983), men även av att bolagen vill spara tid och resurser som hade krävts för att göra justeringar. Det som framkommer utifrån mejlsvaren är att bolagen måste tillämpa en viss redovisningsstandard, vilket också skulle kunna förklaras utifrån tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). Därför kan det konstateras att koncerntillhörighet inte ökar benägenheten att redovisa enligt IFRS, men att det ändå påverkar bolagen i sitt val av redovisningsstandard. Vad som i sin tur påverkar koncernen i sitt val av redovisningsstandard kan delvis diskuteras utifrån intervjuserien i andra delstudien. Respondenten i bolag 1 (K3) menar att de bedömer att K3 inte är anpassat till bolag av deras storlek, vilket motsätter det faktum att de slutligen ändå valde K3. Bolag 3 (IFRS) beskriver att koncernen vill dra nytta av de fördelar som de identifierat med IFRS, givet deras verksamhet. Bolag 7 (IFRS) och 8 (IFRS) diskuterar även utifrån förenklingar som uppnås då koncernen innehåller ett eller flera noterade bolag, som måste redovisa enligt IFRS. Utifrån dessa resonemang kan det konstateras att flera respondenter beskriver koncernstrukturen i förhållande till redovisningsstandarderna, bolagen gör således en bedömning utifrån verksamheten och bolagssammansättningen. 134

143 I andra delstudien beskrivs det finnas en påverkan av att ett bolag inom koncernen är noterat, vilket inte överensstämmer med första delstudiens resultat kring noterat moderbolag. En observation som skulle kunna förklaras av att bolagens inställning till arbetsbelastningen med omskrivning och rapportering i två olika redovisningsstandarder, vilka diskuteras av respondenterna i bolag 2 (K3) och 8 (IFRS). Där bolag 2 (K3) som har ett noterat moderbolag, menar att justeringar för rapporterna är mindre arbete än att redovisa enligt IFRS löpande och bolag 8 (IFRS) redovisar enligt IFRS för att uppnå enlighet inom koncernen, ser stora risker i dessa justeringar. Bolagen på marknaden delar alltså inte synen på hur vida ett noterat bolag påverkar koncernbolagen i valen av redovisningsstandard. Men observationen kvarstår, en notering inom koncernen påverkar vissa bolag att välja IFRS, något som även Tarca (2004) och Broberg et al. (2010) observerat. I denna studie kan dock inte resultatet generaliseras på hela populationen. Ytterligare en faktor gällande koncernen och bolagets syn på redovisningsstandard är hur bolagen ser på framtiden. Respondenten i bolag 6 (IFRS) nämner att de i framtiden planerar att börsnoteras och respondenten menar därför att bolaget allt mer agerar som ett börsnoterat bolag bland annat när det gäller informationsutgivande. Att tillämpa IFRS förbereder bolaget för en möjlig börsnotering då det skulle kunna påskynda processen vid börsintroduktionen. 135

144 10. Slutsats och implikationer 10.1 Slutsats För att slutligen återkoppla till studiens frågeställning och sammanfatta vilka faktorer som bidrar till att stora onoterade bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisning lyfts de huvudsakliga slutsatserna från diskussionskapitlet fram. En av de övergripande slutsatserna studien resulterat i är att bolags val av redovisningsstandard är komplext, dels för att bolag agerar olika i vissa situationer och att det är flera faktorer i kombination som spelar in vid bolagens slutliga val. Detta innebär att faktorer som påverkar vissa bolag positivt påverkar andra negativt i förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Orsakerna till detta beteende härleds till ägarnas preferenser och bolagets mål med redovisningen. Ägarnas och bolagets syn på informationsutgivande samt hantering av goodwill är två faktorer som observerats som avgörande i bolagens syn på redovisningsstandarderna. Att ägarna har olika mål beror på att ägarna har olika inställning till risk och olika förhållningssätt till sina investeringar. De bolag som har ägare som är riskaverta tenderar att välja K3 då bland annat avskrivningen på goodwill skulle kunna innebära en säkerhet för bolaget. Det är de stora ägarnas åsikter som tydligt framställs som avgörande i denna studie, vilket enligt Hedlund et al. (1985) beror på att dessa ägare tenderar att anta ett voicebeteende. Bolagens ägarkoncentration skulle därför kunna vara avgörande i bolagens val av redovisningsstandard, men givet storägarnas olika preferenser och syn på risk har detta inget direkt samband med bolagens benägenhet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard i denna studie. Därför kan det även konstateras att ägarstrukturen i sin helhet påverkar bolagen, eftersom att det är ägarkoncentrationen i kombination med ägarnas preferenser som i denna studie visat sig vara avgörande i bolagens val av redovisningsstandard. Mimetisk isomorfism innebär enligt DiMaggio & Powell (1983) att bolag tenderar att efterlikna andra bolag och att bolag på marknaden därför blir mer lika varandra. Denna beskrivning styrks av studiens observation att bolagets storlek är avgörande för valet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Ytterligare en observation kring storlek som faktor är att flera av de testade variablerna visat sig vara delvis storleksdrivna och att storleksfaktorn således har fler effekter på bolaget än bara utifrån valet på redovisningsstandard. 136

145 En annan faktor som påverkar valet av redovisningsstandard i det enskilda bolaget är koncernens val av redovisningsstandard. Detta har sitt ursprung i jämförbarheten mellan bolag i samma koncern, transparens och att det innebär minskad arbetsbelastning, fördelar som även presenteras av Guerreiro et al. (2012) och Kim & Shi (2012). Även Tarca (2004) och Broberg et als. (2010) observationer kring hur koncerners val av redovisningsstandard påverkas av en notering inom koncerner antyds i studien. I studien framkommer även ytterligare en ny faktor som inte studerats i tidigare studier. Det förekommer skillnader i bolagens syn på redovisningen samt hur redovisningen tillämpas. Vissa bolag ser årsredovisningen som ett krav och att redovisningsmässiga effekter inte beaktas i beslut, medan andra bolag låter redovisningsmässiga effekter avgöra vid olika beslut och redovisningen kan således vara ett verktyg som påverkar bolagsstyrningen. Därför är även bolagens syfte med redovisningen avgörande för hur de ser på frivillig uppgradering av redovisningsstandard Implikationer Praktiska implikationer Implementeringen av IFRS har i högsta grad påverkat noterade bolag då de tvingats anpassa sig och tillämpa det internationella regelverket. IFRS har dock inte endast påverkat bolag som enligt lag ska tillämpa IFRS, utan även de bolag som enligt lag ska följa den svenska redovisningsstandarden, K3. Att fokus i IFRS flyttats från grundläggande principer som borgenärsskydd och försiktighetsprincipen till fokus på investerare samt verklig värdeprincipen (Carrington et al., 2015) innebär inte bara effekter för bolagen och deras förhållningssätt till dessa traditionella normer, utan även alla mottagare av redovisningen. Skatteverkets underlag för beskattning påverkas, revisorers granskning och investerares informationsunderlag förändras. Bolags tendenser att frivilligt uppgradera till internationella redovisningsstandarder influerar således hela marknaden. Detta innebär att dessa intressenter även bör överväga sitt förhållande till redovisningen för att undvika att redovisningen misstolkas. Genom att studera bolags val att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard har en förståelse skapats för hur valet av redovisningsstandard och frivillig redovisning hör samman samt har en betydelse för bolag och deras framtid. Detta eftersom att bolagen, med redovisningen som redskap, kan skapa legitimitet hos intressenter (Touron, 2005) exempelvis i form av ökad 137

146 internationell jämförbarhet (Kim & Shi, 2012), mer detaljerad information och ökad transparens. I andra delstudien framkommer att bolagen ser banken och kreditgivare som huvudsakliga mottagare av årsredovisningen. Det framkommer dock att bolagen tror att banken endast studerar årsredovisningen i termer av att den är upprättad på ett riktigt sätt och att banken inte tar hänsyn till vilken redovisningsstandard bolaget tillämpat. Eftersom att borgenärsskyddet inte existerar på samma sätt i IFRS som i K3 och att båda redovisningsstandarderna är upprättade efter olika intressenters syften (Carrington et al., 2015) skulle detta kunna påverka dem mer än de inser i dagsläget. En praktisk implikation är således att banker och kreditgivare bör utöka sina krav och påtryckningar på bolagen även ur denna synvinkel. Effekten av ett byte av redovisningsstandard kan, givet skillnader i hantering av goodwill, även påverka parametrar som lönsamhet och balansomslutning. Variabler som skulle kunna påverka kreditgivares bedömningar. En av slutsatserna i studien är att vissa bolag använder redovisningen som ett redskap i bolagsstyrningen, i detta fallet beskrivs bolagets förhållandet till eventuella investeringar helt avgörande utifrån redovisningsmässiga effekter. Detta kan i förlängningen innebära att marknaden hämmas eller triggas av hur beslut får redovisningsmässiga effekter. Om dessa effekter går emot normgivarnas, vilka i detta fallet är Bokföringsnämnden såväl som IASB, syften med utformandet av olika regleringar kan detta vara en fråga som aktualiseras för dessa organisationer. Utformandet av dessa redovisningsstandarder, exempelvis hur bolagen kan undvika tvånget med avskrivning på goodwill, ger bolagen olika incitamentseffekter, vilka möjligen inte alls överensstämmer med normgivarens syfte. Bolagens tolkning och reaktion kan därför även vara viktig för dessa organisationer. Av denna anledning kan detta vara en fråga som aktualiseras för normgivaren, vilka i detta fallet är Bokföringsnämnden såväl som IASB, eftersom att incitamentseffekten sätts i fokus och detta inte nödvändigtvis överensstämmer med respektive normgivares syfte. 138

147 Teoretiska implikationer Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer som gör att större onoterade bolag tenderar att uppgradera sig i valet av redovisning. Den teoretiska utgångpunkten ligger därför dels i teorier som klassiskt tillämpats för beskriva bolags val av redovisningsstandarder och dels i teorier som traditionellt tillämpats för att förklara frivillig redovisning, eftersom att detta teoretiskt beskrivs genom ekonomisk rationalitet samt legitimitetssökande. Till stor del förklaras debatten kring valet av redovisningsstandard av en kombination av dessa begrepp i bolagen, ingen av de beskrivande begreppen är således övervägande för bolagens val av redovisningsstandarder i denna studie.. Studiens teoretiska bidrag utgår från belysandet av kombinationen mellan förklarande faktorer och frivillig uppgradering, som analyseras utifrån preferenser och uppfattningar genom tillämpandet av de två traditionella teoretiska utgångspunkterna, valet av redovisning och frivillig redovisning, i kombination för att belysa bolags frivilliga uppgradering av redovisningsstandard. Denna inspiration kommer från Broberg et al. (2010) som studerat faktorer som traditionellt tillämpas som förklaring av redovisningsval för noterade bolags benägenhet att delge marknaden med frivillig information och upplysningar. Denna tanke appliceras på bolags frivilliga uppgradering, eftersom att en frivillig uppgradering av redovisningsstandard även innebär att bolagen delar med sig av ytterligare information. Traditionellt tillämpas PAT och institutionell teori för att förklara bolags val av redovisning (Collin et al., 2009) samt legitimitetsteorin och intressentteorin för att förklara bolags förhållande till frivillig redovisning. Detta synsätt har bidragit till att nya faktorer identifierats för att undersöka såväl bolags val av redovisningsstandard samt benägenhet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard, där en av dessa faktorer är ägarstruktur. Collin et al., (2009) beskriver PAT som en av de betydande teorierna för bolags val av redovisning. I studien har PAT varit en stor del i de hypoteser som utformats och slutligen kan det konstateras att PAT har relativt låg förklaringsgrad för bolags val av frivillig uppgradering. En möjlig förklaring till denna utveckling är att harmoniseringen på marknaden inneburit att bolaget har mindre möjlighet att påverka i valet av redovisningsstandard och att de nu påverkas av sociala relationer. Flera av hypoteserna i PAT bygger tankar utifrån agentteorin, likt de resonemang som presenteras av Fama (1980). Bristen, som även observerats av Neu & Simmons (1996), är att PAT:s hypoteser inte tar hänsyn till externa förutsättningar som 139

148 påverkar bolagen. En av slutsatserna i denna studie är att bolagen påverkas olika givet bolagets förutsättningar, en observation som även styrks av Gray et al. (1996) som menar att valet av redovisning även måste studeras utifrån sociala, politiska och institutionella förutsättningar som råder på marknaden. Den institutionella teorins och DiMaggio & Powells (1983) hypotesers förklaringsgrad i förhållande till bolags benägenhet att uppgradera redovisningsstandard bedöms vara högre än agentteorin. Att bolagens beslut och verksamhet påverkas av normativ isomorfism påvisas genom personalens olika bakgrunder samt konsulters rekommendationer. Viktigt att poängtera är dock att, enligt studiens resultat, redovisningskonsulternas rekommendationer har avsevärt större påverkan i bolagens val av redovisningsstandard än personalens bakgrund. Även de mimetiska och tvingande mekanismerna observeras i studiens resultat, bland annat genom koncernbolagens makt och storleksfaktorn som avgörande faktor. I den befintliga teorin förekommer skillnader både i omfattning och i fokus avseende redovisningsval och gällande frivillig redovisning. Stora delar av studierna avseende frivillig redovisning teori fokuserar dessutom på CSR och hållbarhetsredovisning. Vissa studier behandlar även frivillig informationsutlämning, där Broberg et al. (2010) till stor del applicerats i denna studie. Traditionellt förklaras frivilligt delgivande av information i termer av legitimitet och som ett sätt för bolagen att möta externa påtryckningar från intressenter. Båda dessa teorier bidrar med insikter avseende bakgrunden till bolags beslut att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Intressenternas påverkan beror, enligt Clarkson (1995) i Ahlander & Pereyra (2010), på intressenternas mål. Marton (2013) beskriver även ägarnas makt som direkt påverkande i bolags val av redovisningsstandard. Eftersom att intressentperspektivet även är en stor skillnad mellan IFRS och K3 är detta synsätt avgörande för hur bolagen väljer redovisningsstandard, givet sin syn på intressenternas krav. Detta betyder att ägarna har större makt än vad de övriga intressenterna har, vilket överensstämmer med intressentteorins beskrivning av en primär intressent. Studiens resultat tyder dock på att det inte förekommer någon annan intressent som har lika mycket makt som ägarna. Bolagets förhållningssätt till samhällets förväntningar och hur bolag söker legitimitet (Gray et al. 1996), visade sig i vissa bolag vara direkt avgörande för valet att uppgradera till IFRS, eftersom att IFRS är en internationell redovisningsstandard och bidrar till legitimitet för bolaget (Touron, 2005). Viktigt att poängtera är dock att legitimitetssökandet inte är avgörande för alla 140

149 bolag. Detta skulle i sin tur kunna förklaras av att bolagen tillämpar andra strategier för att möta marknaden (Dowling & Pfeffer, 1975). Förklaringsgraden av legitimitetsteorin med avseende på bolags val att frivillig uppgradering av redovisningsstandard är således hög. Genom studien kan det konstateras att bolags benägenhet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard med fördel förklaras utifrån en kombination av de teorityper som traditionellt förklarar bolags val av redovisning och frivillig redovisning, men i synnerhet utifrån legitimitets- och intressentfrågor. En av slutsatserna är att bolag i samma finansiella ställning agerar olika givet bolagens förhållande till intressenter, således kan inte dessa val endast förklaras av Watts & Zimmermans (1990) hypoteser utan inslag av intressentteorin och exempelvis Martons (2013) beskrivning av ägarnas makt i denna fråga. Att PAT inte tar hänsyn till sociala relationer, som observerats av Neu & Simmons (1996), bekräftas i studien och bidrar till insynen i att teorierna kompletterar varandra väl. Givet dessa resultat bör framtida forskare beakta fler teorier än de som traditionellt beaktas vid redovisningsval och att allt som överstiger lagstiftade krav på bolagen, vilket innebär att exempelvis välja K3 över K2 eller IFRS över K3, kan betraktas som frivillig uppgradering. Studiens har huvudsakligen bidragit till kunskapen kring hur olika preferenser, uppfattningar och relationer påverkar olika bolag i olika situationer samt utvecklat ett nytt begrepp, frivillig uppgradering, genom att se frivillig uppgradering av redovisningsstandard som en kombination av redovisningsval och frivillig redovisning. Denna kunskap bidrar till litteraturen i form av nya perspektiv på bolags val av redovisningsstandard. Insikten av att beslut gällande redovisningsstandarder är mer komplexa än beroende av en faktor är även en av studiens främsta slutsatser, i synnerhet eftersom att mycket tyder på att det är flera faktorer i kombination som förklarar bolagens val av frivillig uppgradering. Den litteratur som traditionellt förklarar såväl redovisningsval som frivillig redovisning behandlar dock inte bolags agerande utifrån den aspekten, eftersom att de flesta teorier beskriver ett rationellt agerande hos bolaget givet vissa förutsättningar. Därför kan denna observation ge upphov till ökad förståelse för bolags agerande i olika situationer. 141

150 Metodmässiga implikationer Tidigare studier som berört bolags val av redovisningsstandard eller förhållande till frivillig redovisning innehåller, vilket poängterats i problemdiskussionen, vissa metodmässiga brister. Resultaten mellan studierna skiljer sig åt, trots att det både gjorts kvalitativa och kvantitativa studier. Flera av studierna bygger även på prognoser eller bolags tankar kring framtida agerande. Givet dessa resultat och observerade brister konstaterades att ett annat upplägg på studie skulle kunna bidra med utvecklad och aktuell kunskap kring bolags val att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. En kombinerad studie öppnar för fler möjligheter. Studien är därför uppdelad i två delstudier av två grundläggande orsaker, dels för att kunna jämföra delstudiernas resultat med varandra och dels för att komplettera och uppväga de tidigare studiernas brister. De största nackdelarna som diskuterats kring en kvalitativ studie är att resultaten i studien inte går att generalisera för en hel population och att det finns risker kring att respondenterna blir påverkade av intervjupersonen eller eventuellt upplägg. En kvantitativ studies resultat går i bästa fall att generalisera för populationen, men alla egenskaper eller faktorer hos bolag är inte kvantitativa och därför inte heller helt okomplicerade att studera kvantitativt, i alla fall inte genom allmän data såsom årsredovisningar. Detta kombinerade upplägg har inneburit flera fördelar som även andra studier kan dra nytta av, då flertalet av de resultat som uppkommit i första delstudien förklaras eller uppmärksammas i andra delstudien och flera av studiens slutsatser bedöms mer kompletta tack vare detta. En av de stora bristerna med en kvalitativ studie kvarstår dock, och diskuteras vidare under framtida forskning, nämligen att resultaten inte går att generalisera för hela populationen. För att bidra med kunskap kring bolags benägenhet att frivilligt uppgradera redovisningsstandard generellt finns det dock möjlighet att studera vissa kvalitativa egenskaper hos bolagen kvantitativt, exempelvis genom en enkät. Detta är relevant eftersom att en av studiens huvudsakliga slutsatser är att bolag med liknande struktur agerar olika givet olika preferenser, vilket är en sådan kvalitativ egenskap som skulle kunna observeras i en enkät. 142

151 Förslag till vidare forskning En av de huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att flera faktorer påverkar bolag i valet av redovisningsstandard, men att faktorerna givet individuella förutsättningar hos bolagen får olika effekter på bolagets val. Denna observation, i kombination med studien enar valet av redovisningsstandard och frivillig redovisning som frivillig uppgradering, öppnar för vidare forskning på ämnet. Ett förslag till framtida forskning är att studera koncernbalansräkningar istället för att studera enskilda bolags årsredovisningar. Utifrån denna studie kan konstateras att koncernen och dennes makt i viss mån påverkat de enskilda bolagen i valet av redovisningsstandard, vilket även styrks av (Collin et al., 2009). Därför är det intressant att studera vad som är avgörande faktorer för koncerner i valet att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. En sådan faktor är exempelvis goodwill som främst uppkommer i koncernbalansräkningen. Resultaten från den andra delstudien påvisar att koncerners val av redovisningsstandard bland annat skulle kunna påverkas av koncernstrukturen, således skulle denna typ av studier vara ett sätt att vidare utveckla detta resonemang. Ett förslag på ett framtida metodiskt upplägg är att genomföra en tvådelad studie likt denna fast med en alternativ andra delstudie. Genom att genomföra en kvantitativ första delstudie, baserad på årsredovisningar, och komplettera med en enkät möjliggörs en undersökning av finansiella faktorer i kombination med bolags värderingar och preferenser i större skala. Fördelen med en enkät som kompletterande delstudie är att resultaten skulle kunna generaliseras, eftersom att studien då kan nå fler respondenter. Utifrån den andra delstudiens resultat framkommer att preferenser och värderingar hos respondenterna och de bolag de arbetar på har en stor påverkan på valet av redovisningsstandard vilket gör att det kan vara intressant att göra en liknande studie men att istället tillämpa det föreslagna metodiska upplägget. En av de huvudsakliga slutsatserna i studien är att flera faktorer i den första delstudien med fördel studeras i kombination med varandra. Det skulle kunna vara så att två eller flera faktorer tillsammans skapar starkare incitament för ett bolag att frivilligt uppgradera redovisningsstandard. Detta är något som till viss del kan observeras i delstudie två då flera faktorer i kombination ofta har varit avgörande för valet av redovisningsstandard för bolagen. Utifrån observationer i delstudie två skulle det vara intressant att även kunna studera dessa i kombination i en kvantitativ studie. 143

152 Källförteckning Ahlander, C., & Pereyra, N. (2010) Ett transportföretags hållbarhetsredovisning. Kandidatuppsats. Växjö: Linnèuniversitetet. Aktiebolagslagen (2005:551) Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och Reflektion. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB Alchain, A., & Demsetz, H., (1972). Production, Information Costs and Economic Organization. The American Economic Review. 62, Aronsson, Å. (1999). SPSS En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur AB Blom, G. & Holmquist, B. (1998) Statistikteori med tillämpningar. Lund: Studentlitteratur AB Bokföringslag (1999:1078) Bokföringsnämnden (2014a). Bokföringsnämndens vägledning. [ ] Bokföringsnämnden (2014b) Årsbokslut, årsredovisning och koncernredovisning - sammanställning. [ ] Bokföringsnämnden (2016a). Om BFN. [ ] Bokföringsnämnden (2016b). K-projektet. [ ] Bokföringsnämnden (2016c). Frågor och svar Bokföring. [ ] 144

153 Bokföringsnämnden (2016d). BFN:s Normgivning. [ ] Bokföringsnämnden (2016e). Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 RR 29 och tillhörande URA 1 URA [ ] Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:3 Tillämpning av rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering Bowen, R.M., DuCharme, L. & Shores, D. (1995) Stakeholders implicit claims and accounting method choice. Journal of Accounting and Economics, 20, p Broberg, A. (2010). Redovisningsnyheter Näsviken: Björn Lundén Information AB Broberg, P., Tagesson, T, & Collin, SO. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of Management & Governance, 14(4), Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB. Bureau van DIJK (2016) Orbis - Company information across the globe EPP45OO [ ] Carlsson, J. & Sandell, N. (2014) Koncernredovisning Upplaga 2. Stockholm: Liber AB Carrington, T., Catasús, B., Alander. E. G., Johed, G., Lundqvist, P., Marton, J. & Runesson, E. (2015). IFRS : dilemman och utmaningar Lund: Studentlitteratur AB 145

154 Christensen, B. H. (2012). Why do firms rarely adopt IFRS voluntarily? Academics find significant benefits and the costs appear to be low. Review of Accounting Studies, 17(3), Collin S-O., Tagesson T., Andersson A., Cato J. & Hansson K. (2004). Explaining the Choice of Accounting Standards in Municipal Corporations: Reconciling Positive Accounting Theory and Institutional Theory. Kristianstad: Department of Business Studies, Högskolan i Kristianstad Collin Yrjö, S-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. (2009). Explaining The Choice Of Accounting Standards In Municipal Corporations: Positive Accounting Theory And Institutional Theory As Competitive Or Concurrent Theories. Critical Perspectives on Accounting, 20 (2), p Danielsson, H. & Eriksson, E. (2010) Strategier för legitimitet. Kandidatuppsats. Uppsala: Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Second European Edition. 2 uppl. Maidenhead: McGraw-Hill Education. DiMaggio, P. J. & Powell, W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), p Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1. Lund: Studentlitteratur AB Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) Organizational legitimacy: Social Values and Organizational Behavior. Pacific Sociological Review, 18(1), p Eisenhardt, M. K. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of Management Review. 14 (1), p

155 Fama, E. F. (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, p Fama, E. F., & Jensen, M. C. (1983). Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics, 26 (2), p FAR (2016a). Kurser i K3. [ ] FAR (2016b). IFRS lär dig regelverket hos FAR. [ ] FAR Akademi (2014). FARs Samlingsvolym Redovisning 2014 Stockholm: FAR Akademi AB Finansinspektionen (2006). Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 2.pdf [ ] Finansinspektionen (2016). Börsbolag. [ ] Gauffin, B., Hagström, T. & Nilsson, S-A. (2016). Rörelseförvärv enligt IFRS 3, tionde året. BALANS, 2016(1) Gray, R., Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounting & Accounatability. Essex: Pearson Education Limited Guerreiro, S. M., Rodrigues, L. L. & Craig, R. (2012). Voluntary adoption of International Financial Reporting Standards by large unlisted companies in Portugal Institutional logics and strategic responses. Accounting, Organizations and Society, 37(7), p Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E. & Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende. I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Förvaltare? Industrialister? Klippare?. SNS: Stockholm 147

156 Hjelström, A. & Schuster, W. (2011). Standards, management Incentives and Accounting Pracice Lessons from the first IFRS Transition in Sweden. Accounting in Europé, 8(1), p IFRS Foundation (2016). How we develop IFRS. [ ] IAS 36, Impairment of assets Redovisningsstandard utfärdad av IASB, Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics. 3(4), p Johansson, A. & Karlsson, K. (2013). IFRS i svenska onoterade koncernbolag Examensarbete, Sektionen för Hälsa och Samhälle Företagsekonomi. Kristianstad: Högskolan Kristianstad Kim, J-B. & Shi, H. (2012). IFRS reporting, firm-specific information flows, and institutional environments: international evidence. Review of Accounting Studies, 17(3), p KPMG (2013) En snabbguide i K3. [ ] Körner, S., & Wahlgren, L. (2006) Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur AB Körner, S., & Wahlgren, L. (2015) Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB Larsson, A. & Rosteck, P. (2013). Vad påverkar företagens beslut i valet mellan K2 & K3? Magisteruppsats. Umeå: Umeå Universitet

157 Lilja, F., Malmgren, M. & Sjöberg, D. (2006). K3 eller K4 Vad styr valet av redovisningsregelverk Kandidatuppsats, Institutionen för Ekonomi. Kristianstad: Högskolan Kristianstad Marton, J. (2013). Redovisning : förståelse, teori och principer. Upplaga 1. Studentlitteratur AB, Lund. Meyer, J., & Rowan, B. (1977) Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. The American Journal of Sociology, 8 (2), p Neu, D. & Simmons, C. (1996) Reconsidering the Social in Positive Accounting Theory: The Case of site Restoration costs. Critical Perspectives on Accounting. 7(4), p Nilsson, S. (2014). Redovisningens normer och normbildare : en nationell och internationell översikt. Lund: Studentlitteratur AB Nobes, C. & Parker, R. (2006) Comparative International Accounting 9. uppl., Harlow: Pearson Education Limited PWC (2014). Skillnader mellan K3 och RFR 2. [ ] Rask, J. & Olsson, D. (2014). Valet mellan K2 & K3 jakten på beslutsfattaren Civilekonomuppsats. Växjö: Linnéuniversitetet Skatteverket (2016a). Rättslig vägledning: Årsredovisningslagen. [ ] Skatteverket (2016b). Rättslig vägledning: Rättvisande bild. [ ] 149

158 Skatteverket (2016c). Rättslig vägledning: Schematisk bild över indelningen. [ ] SOU 2003:71 Internationell redovisning i Svenska företag Sveriges Riksbank (2016) Månadsgenomsnitt valutakurser. [ ] Tarca, A. (2004). International Convergence of Accounting Practices: Choosing between IAS and US GAAP. Journal of International Financial Management Accounting, 15(1), p Thomasson, J., Arvidson, P., Carrington, T., Johed, G., Lindquist, H., Larson, O. & Rohlin, L. (2010) Den nya affärsredovisningen Upplaga 18. Malmö: Liber AB Touron, P. (2005). The adoption of US GAAP by French firms before the creation of the International Accounting Committee: an Institutional explanation. Critical Perspectives on Accounting. 16, p van der Zwan, N. (2014). Making sence of financialization, Socio-Economic Review, 12, p Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1978). Towards a positive theory of the determination of accounting standards. The Accounting Review, 53(1), p Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1979). The Demand for and Supply of Accounting Theories: The Market for Excuses. The Accounting Review, 54(2), p Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The Accounting Review, 65(1), p Årsredovisningslag (ÅRL) 1995:1554. Stockholm: Justitiedepartementet 150

159 Appendix Appendix 1 Branschfördelning Enligt InfoTorg specificeras alla bolags branschtillhörighet i en tvåsiffrig huvudgrupp, framtagen av Statistiska Centralbyrån, kallad SNI Dessa huvudgrupper går även att dela in i övergripande branschgrupper med bokstäver som gruppnamn. Efter denna avgränsning döps bokstavsgrupperna om till siffror, för att förenkla hanteringen i SPSS. SNI* 2007* Avdel TvåVsiffrig Studiens ning Huvudgrupp klassificering A Jordbruk,skogsbrukochfiske 1V3 A(1) B Utvinningavmineral 4V9 B(2) C Tillverkning 10V32 C(3) D Försörjningavel,gas,värmeochkyla 35 D(4) E Vattenförsörjning,avloppsrening,avfallshantering ochsanering 36V39 E(5) F Byggverksamhet 41V43 F(6) Handel,reparationavmotorfordonoch G motorcyklar 45 G(7) H Transportochmagasinering 46V53 H(8) I HotellVochrestaurangverksamhet 55V56 I(9) J InformationsVochkommunikationsverksamhet 58V63 J(10) K FinansVochförsäkringsverksamhet 64V66 K(11) L Fastighetsverksamhet 68 L(12) M Verksamhetinomjuridik,ekonomi,vetenskapoch teknik 69V74 M(13) N Uthyrning,fastighetsservice,resetjänsteroch andrastödtjänster 77V82 N(14) O Offentligförvaltningochförsvar,obligatorisk socialförsäkring 84 O(15) P Utbildning 85 P(16) Q Vårdochomsorg,socialatjänster 86V87 Q(17) R Kultur,nöjeochfritid 88V94 R(18) S Annanserviceverksamhet 95V96 S(19) T Förvärvsarbeteihushåll,hushållensproduktionav diversevaror 97V98 T(20) ochtjänsterföregetbruk U Verksamhetvidinternationellaorganisationer, utländskaambassadero.d. 99 U(21) 151

160 Fördelningen av de observerade branscherna presenteras vidare i en frekvenstabell. Frekvenstabell,1:,,Bransch, Antal* Procent* Ack.* Procent* Bransch:* 1 3 3,2 3, ,7 16, ,2 21, ,1 22, ,3 27, ,2 30, ,6 62, ,3 67, ,6 78, ,2 82, ,8 97, ,1 98, ,1 100,0 Total* 95* 100,0* * Enligt denna frekvenstabell framgår att vissa branscher är mer representerade än andra i urvalet och som en följd på detta delas branscherna om ytterligare en gång. Detta för att möjliggöra tester med branschen som kontrolvariabel. De branscher som endast är representerade en eller två gånger är för få observationer för att kunna testa mot urvalet. Gränsen för om branschen ska vara kvar som enskild bransch är att den har minst fem observationer, resterade branscher kategoriseras om till Bransch övrigt. Den slutliga inledningen och fördelningen av datan presenteras i frekvenstabell 2. Frekvenstabell,2:,,Bransch, Antal* Procent* Ack.* Procent* Bransch:* ,7 13, ,3 19, ,6 50, ,3 55, ,6 67, ,8 83,2 Övrigt 15 16,8 100,0 Total* 95* 100,0* * 152

161 Appendix 2 Normalfördelningstest Nettoomsättning 1. Histogram Ursprunglig variabel 2. Histogram Logaritmerad variabel 3. Scatterplott Ursprungsvariabel mot logaritmerad variab 153

162 Goodwill 1. Histogram Ursprunglig variabel 2. Histogram Logaritmerad variabel 3. ScatterplotVUrsprungsvariabelmotlogaritmeradvariabel 154

163 Andelar i andra bolag 1. Histogram Ursprunglig variabel 2. Histogram Logaritmerade variabel 3. Scatterplot Ursprungsvariabel mot logaritmerad variabel 155