Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Transkript

1 REMISSYTTRANDE SN 179/2008 Fi 2008/3983 Finansdepartementet Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande över rubricerade betänkande, åberopar vad Näringslivets Skattedelegation anfört i bifogade yttrande. FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson Johan Fall

2 NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION REMISSYTTRANDE SN 179/2008 Fi 2008/3983 Finansdepartementet Stockholm Remissyttrande över promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster Näringslivets Skattedelegation (NSD) välkomnar regeringens ansträngningar att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen. NSD tillstryker promemorians förslag om sänkt skatt på förvärvsinkomster. Alternativet om skattesänkningar på 15 miljarder kr förordas I promemorian presenteras två alternativ, vars huvudsakliga skillnad består i budgetomslutningen. NSD förordar alternativet om skattesänkningar på 15 miljarder kr då detta, som redovisas i promemorian, kan väntas ha de starkaste effekterna på sysselsättningen. Samtidigt har detta alternativ störst inverkan på de offentliga finanserna. Allmänt kan konstateras att en stram utgiftspolitik ökar möjligheterna att genomföra 15 miljarders-alternativet och samtidigt upprätthålla det angelägna kravet om sunda offentliga finanser. Effekter av förstärkt jobbskatteavdrag Jobbskatteavdraget har även remitterats i samband med tidigare förstärkning av detta. Då anförde NSD bl.a. att det kan finnas anledning att överväga möjligheter att ge jobbskatteavdraget en teknisk utformning så att det beräknas oberoende av storleken på övriga inkomster. Så sker i och med föreliggande PM:s förslag avseende personer som fyllt 65 år. NSD efterlyser en analys av möjligheterna till motsvarande förändring för jobbskatteavdraget i övrigt. Vidare vore det värdefullt med en fördjupad analys av kommunalekonomiska effekter, med inriktning på att bl.a. stärka incitamenten till att uppnå positiva sysselsättningseffekter via kommunalskattesänkningar. Även en fördjupad analys med förenklingsperspektiv vore välkommen. Dessa synpunkter på jobbskatteavdraget har utvecklats i tidigare sammanhang. 1 Omfattningen och inriktningen av sänkt statlig skatt Promemorian redovisar inte hur den statiska beräkningen av offentligfinansiell effekt på 5 respektive 15 miljarder kronors fördelar sig mellan förstärkt jobbskatteavdrag resp. sänkt statlig skatt. Med stöd av verktyget FASIT, som tillhandahålls av SCB och som Finansdepartementet m.fl. har tillgång till, har Svenskt Näringsliv beräknat denna fördelning enligt tabellen nedan. 1 Se remissvar från NSD (Dnr SN 157/2007, Fi 2007/5092) samt Skattenytt 2007:12 s Huvudmän i NSD är: Stockholms Handelskammare * Föreningen Svenskt Näringsliv * Svensk Industriförening Svenska Bankföreningen * Sveriges Försäkringsförbund * Fastighetsägarna Sverige Kansli: Postadress Stockholm, Besöksadress Storgatan 19 Telefon 08/ , Telefax 08/

3 3 Alternativ, miljarder kr 15 5 Förstärkt jobbskatteavdrag 10,3 (4,2) 2 Sänkt statlig skatt 4,3 0,8 Tidigare sänkningar av skatten på förvärvsinkomst under mandatperioden 50,6 50,6 Summa 65,2 (55,6) Som framgår utgör sänkningen av statlig skatt en mindre del, 6,6% resp. 1,4% av de totala skattesänkningarna på förvärvsinkomster under mandatperioden. 3 Enligt NSD:s bedömning bör den statliga skatten sänkas mer. NSD förordar i första hand att den högsta marginalskatten sänks. Det kan ske på flera vis, som inte bör ställas mot varandra. NSD välkomnar även höjd skiktgräns för statlig skatt, men anser att inte heller detta bör ställas mot exempelvis generellt sänkt statlig skatt. Vidare välkomnar NSD den insikt som redovisas i PM:n att skattesänkningarnas substitutionseffekt dominerar över inkomsteffekten. Denna klarsyn är välkommen, bl.a. mot bakgrund av tidigare uttalanden 4 med motsatt innebörd, och bör enligt NSD:s mening tas som utgångspunkt för en fortsatt ambitiös agenda att sänka skatten på förvärvsinkomster. Ett flertal aktuella studier pekar på att skattesänkningar högt i inkomstskalan har självfinansieringsgrader nära eller t.o.m. över 100%. 5 I den mån inkomsteffekter trots allt kan få betydelse, torde detta framför allt gälla jobbskatteavdraget för individer som redan före avdraget har arbetsinkomster över 7 prisbasbelopp. För dessa individer medför jobbskatteavdraget endast en inkomsteffekt. Detta utgör i sig ett skäl att komplettera skattesänkningarna för förvärvsinkomster med generellt sänkt statlig skatt. En översiktlig statisk kalkyl, där utrymmet om 15 miljarder kr fördelas ungefärligen lika mellan jobbskatteavdrag och statlig skatt, visar att den statliga skatten skulle kunna sänkas med uppemot 4 procentenheter. Som nämnts ger en stram utgiftspolitik ökade möjligheter att genomföra skattesänkningar samtidigt som det angelägna kravet om sunda offentliga finanser upprätthålls. Utgångspunkten för PM:ns förslag beträffande skiktgränser är en prognos som motsvarar en inflationssiffra juni-juni på 3,2%. SCB publicerade den 10 juli att den faktiska inflationen var 4,3%. Det är 1,1%-enheter högre än prognosen i PM:n, vilket 2 Jobbskatteavdragets exakta utformning anges inte i PM:n och kan endast bestämmas residualt, med utgångspunkt från den angivna omfattningen 5 mdkr. 3 Som andel av enbart föreliggande förslag utgör den statliga skattesänkningen 29% resp. 16%. 4 Exempelvis citerade TT statsministern med påståendet att Slopad värnskatt leder inte till att människor arbetar mer Den betalas av människor som arbetar heltid och om den slopas skulle de snarast välja att minska sin arbetstid, vilket alltså inte har något gediget vetenskapligt stöd och nu tydligt avfärdas i och med PM:ns klarläggande på s. 29: inkomsteffekten, dvs. att en del väljer att sänka sitt arbetsutbud när de får råd med mer fritid, är väldigt liten. 5 Se t.ex. Finanspolitiska rådets rapport 2008, SNS konjunkturrådsrapport 2008, Holmlund och Söderström (2007), Rapport om Skatternes Økonomiske Virkning (StØV) från danska Finansministeriet och Skat, Arbejde og Lighed Tranæs, red. (2006).

4 4 innebär att utgångspunkten måste justeras upp i (åtminstone) motsvarande mån. I sammanhanget vill NSD framhålla att brytpunkten fått otillräcklig uppräkning vid åtskilliga tidigare tillfällen och att andelen personer med hög marginalskatt är fortsatt högt, ungefär var tredje heltidsarbetande, vilket ytterligare talar för höjd brytpunkt. När det gäller fördelningseffekter av skattesänkningarna för förvärvsinkomster redovisar PM:n detaljerade kalkyler bl.a. över hur Gini-koefficientens förändring kan utläsas på tredje decimalen. Huruvida förändringen är att betrakta som stor eller liten är en bedömningsfråga och beror ytterst på vad förändringen relateras till. NSD anser att det är en brist att den förhållandevis omfattande fördelningsanalysen varken beaktar arbetsmarknadens reaktionsmönster eller hur dessa grupper förhåller sig till motsvarande grupper i andra länder. Vidare saknar analysen helt ett internationellt perspektiv. Det kan konstateras att Sverige såväl före som efter PM:ns reformer har bland världens mest jämna inkomstfördelning. Det i PM:n redovisade alternativet för sänkt statlig skatt genom ett nytt 10%-steg för den statliga skatten saknar en analys ur förenklingsperspektiv. NSD konstaterar att alternativet innebär ett ytterligare steg i marginalskattekurvan, vilket bl.a. framstår som märkligt i ljuset av regeringens strävanden att minska antalet marginalskattetrappsteg genom jobbskatteavdragets utformning. Vidare ser NSD en risk att ett eventuellt nytt 10%-steg för somliga betraktare kan försvaga värnskattens avvikande karaktär i marginalskattekurvan. En sådan utveckling vore enligt NSD:s mening olycklig och NSD vill framhålla att fram till sitt angelägna avskaffande kommer värnskatten fortsatt att utgöra ett principvidrigt och för ekonomin skadligt inslag i marginalskattekurvan. Vidare strategi för sänkta skatter på arbete NSD har tidigare 6 efterlyst en vidare strategi för sänkta skatter på arbete. Föreliggande förslag till skattelättnad för arbetsinkomster har som nämnts enligt NSD:s mening alltför svag tyngdpunkt i övre delen av inkomstskalan. I synnerhet är det angeläget att sänka den högsta marginalskatten. Regeringspartierna har i tidigare sammanhang (bl.a. motion 2005/06:Fi12 med anledning av prop. 2005/06: års ekonomiska vårproposition av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd, c)) även pekat på behovet att sänka skatten på arbete också i högre inkomstskikt. Specifikt uttalade allianspartierna i nämnda motion ambitionen att avveckla värnskatten. NSD beklagar att promemorian över huvud taget inte berör den allvarliga problematiken med Sveriges i internationell jämförelse extrema nivå på den högsta marginalskatten. I en allt mer konkurrensutsatt värld kommer länder som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att kunskapsinnehållet i vår produktion fortsätter att stiga. Detta kräver välutbildad arbetskraft. Därför är det viktigt att stärka avkastningen på extra ansträngningar, utbildning och förkovran. Det kan även framhållas att den mest kvalificerade arbetskraften kan utgöra en nyckelfaktor för andra sysselsättningstillfällen. Vidare kan ofta den mest kvalificerade arbetskraften vara den mest lättrörliga och därigenom mest känsliga för bl.a. skatteincitament. Som nämns i PM:n påverkar också skatterna drivkrafterna till entreprenörskap, vilket även tydligt framkom i en färsk 6 Se remissvar från NSD (Dnr SN 157/2007, Fi 2007/5092).

5 5 underlagsrapport till Globaliseringsrådet. 7 Med lägre marginalskatter skulle fler ges möjlighet att spara till det startkapital som i praktiken är nödvändigt för att starta en egen verksamhet. Vid skattereformen fick Sverige en högsta marginalskatt som var relativt konkurrenskraftig. Utvecklingen därefter har emellertid varit negativ med i synnerhet värnskatten, men även en rad andra försämringar och uteblivna förbättringar. Samtidigt är numera nivån på högsta marginalskattesats ner emot 40 procent i betydelsefulla länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Italien, Frankrike m.fl. Bland de nordiska länderna kan konstateras att högsta marginalskatt på Island ligger under 40 procent. De senaste åren har omfattande sänkningar skett i såväl Norge som Finland och högsta marginalskatt i dessa länder är nu 40 respektive 50 procent. I Danmark pågår en intensiv skattedebatt och regeringen har tillsatt en skattekommission med bl.a. det uttalade målet att markant sänka skatten på arbetsinkomst, häribland skatten på den sist intjänade kronan. Eftersom Danmark saknar eller har låga sociala avgifter haltar jämförelsen med Danmark. Trots detta förhållande är inkomstskatterna i Danmark redan i utgångsläget före den förestående skattesatssänkningen redan i nivå med de svenska. Utvecklingen i omvärlden har alltså gått mot sänkta skatter, vilket inneburit försämrat relativt konkurrensläge för Sverige. Sveriges höga arbetsgivaravgift i kombination med avsaknaden av avgiftstak som korresponderar mot taken i förmånssystemen förstärker denna problematik ytterligare. NSD efterlyser en tydlig, ambitiös och långsiktigt hållbar strategi för hur det svenska systemet för beskattning av arbete kan ges ökad konkurrenskraft över hela inkomstskalan, inte minst i högre inkomstskikt. Krister Andersson 7 Hansson, Åsa Skatter, entreprenörskap och nyföretagande Underlagsrapport nr 12 till Globaliseringsrådet.