Rapport 2016:62. Utplantering av knölnate och spetsnate Försök i Göteborg

Transkript

1 Rapport 2016:62 Utplantering av knölnate och spetsnate Försök i Göteborg

2 Rapportnr: 2016:62 ISSN: X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare och foto: Emil Nilsson & Lennart Gustafson, Göteborg stad Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturavdelningen Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Förord Knölnate och spetsnate är enligt den nationella rödlistan sårbara och två av de hotade arter som omfattas av ett särskilt åtgärdsprogram. Målsättningen är att arterna skall leva vidare i livskraftiga populationer i landet och på så sätt bidra till att uppfylla miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Denna rapport redovisar resultatet av flera års aktivt arbete med att sprida arterna inom Göteborgs stad. De har dessutom testat olika metoder för spridning och följt upp resultaten. Författarna ansvarar för rapportens innehåll och tackas för sin insats. Anna Stenström Koordinator Åtgärdsprogram för hotade arter Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Insamling... 7 Utplantering... 9 Återinventering och resultat Diskussion Referenser Bilaga 1. Sammanställning av utplantering och återinventering Bilaga 2. Utplantering av plantor av spetsnate på Lerjedalens golfbana Bilaga 3. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate på Lerjedalens golfbana Bilaga 4. Utplantering av knölnate, Potamogeton trichoides, på Albatross golfbana Bilaga 5. Utplantering av turioner av knölnate på Albatross golfbana Bilaga 6. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate i nygrävda dammar i Hökälla Bilaga 7. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate, i Hökälla våtmarkspark, Göteborg 2014 Bilaga 8. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate i Lärjeån 2015 Bilaga 9. Återinventering av utplanterad spetsnate, Potamogeton acutifolius, och knölnate, Potamogeton trichoides, i Lärjeån

5 Sammanfattning I Göteborg förekommer de båda sällsynta vattenväxterna spets- och knölnate. Båda arterna är fridlysta, rödlistade (VU) och finns med i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade natearter. Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram handlingsplaner för de båda arterna. I handlingsplanerna föreslås olika förstärkningsåtgärder, bl.a. aktiv spridning till nya lokaler. Under 2012 startade förstärkningsarbetet genom utplantering av arterna på ett antal nya lokaler. Lokalerna utgjordes dels av befintliga dammar på två golfbanor, dels av två nygrävda dammar i Hökälla våtmarkspark. Sammanlagt utplanterades de båda arterna i tretton dammar, sju för spetsnate och nio för knölnate. I tre av dammarna har både knöl- och spetsnate utplanterats. Kunskapen om arternas spridningsbiologi är bristfällig och därför har flera olika utplanteringsmetoder använts i försökssyfte. Såväl plantor, frukter och turioner (övervintringsknopp som bildas under sommaren hos vattenväxter) har prövats (Se vidare bilagorna). Vid två tillfällen under sommaren 2013 har dammarna återinventerats för att se om utplanteringarna lyckades. I fyra av de tretton dammarna, konstaterades år 2013, att etablering hade lyckats vilket motsvarar ca 30 %. I tre hittades plantor med spetsnate och i tre hittades plantor med knölnate. (se tabell, bilaga 1). I två av dammarna växte både spets- och knölnate. Såväl plantor som turioner har gett önskat resultat för båda arterna. Utplantering av frukter från spetsnate har däremot inte resulterat i några nyetableringar. Även sommaren 2015 har turioner av de båda arterna spridits ut i Lärjeån i nordvästra delen av Göteborg. Inga fynd av arterna gjordes där

6 Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit fram handlingsplaner för de sällsynta vattenväxterna spetsnate, Potamogeton acutifolius, och knölnate, Potamogeton trichoides. Eftersom båda arterna förekommer på få platser och ofta i små bestånd föreslås olika förstärkningsåtgärder. En viktig sådan är aktiv spridning till nya lokaler. Arbetet utgör en del i åtgärdsprogrammet för hotade natearter. Utplanteringarna 2014 och 2015 samt uppföljning 2016 redovisas endast i bilaga 7, 8 och 9, då dessa inte hade genomförts vid rapportens sammanställning. Spetsnate, Potamogeton acutifolius Arten förekommer sällsynt i näringsrika vatten i södra Sverige. Den är konkurrenssvag och kräver näringsrikt vatten. Sveriges rikaste bestånd finns i Stora Holmdammen på Hisingen (bild 2). Spetsnaten är fridlyst och listad som sårbar (VU) på den svenska rödlistan. Ytterligare information om arten ges i handlingsplanen (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2013). Bild 1. Spetsnate Bild 2. Stora Holmdammen Knölnate, Potamogeton trichoides Arten förekommer i ett fåtal dammar i Skåne, i övrigt är den endast känd från Göteborg, främst från de centrala delarna av staden (Mölndalsån, Fattighusån, Vallgraven och Kvillebäcken). Den är konkurrenssvag och kräver näringsrikt vatten. Knölnaten är fridlyst och listad som sårbar (VU) på den svenska rödlistan. Ytterligare information om arten ges i handlingsplanen (Park- och naturförvaltningen i Göteborg 2011)

7 Bild 3. Knölnate Bild 4. Kvillebäcken, Backaplan - 6 -

8 Insamling Både spets- och knölnate är fridlysta. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beviljat dispens för insamlingen av de båda arterna. Spetsnate hämtades in vid Stora Holm där arten förekommer mycket rikligt och då togs såväl plantor, frukter och turioner (groddknoppar). Sveriges rikaste lokal av knölnaten är Kvillebäcken vid Backaplan. Både plantor och turioner samlades in men inga frukter. Arten sätter sällan frukter på våra breddgrader. Plantor Insamling gjordes från stranden med vadarstövlar i mitten av juli. Plantorna grävdes upp med händerna ur det lösa, leriga bottenmaterialet. Arbetet var tämligen enkelt och metoden bedöms som mindre skadlig för plantorna än grävning med spade eller andra redskap. Plantorna transporterades direkt till utplanteringsdammarna på golfbanorna. För att undvika att de skulle trassla in sig i varandra transporterades de en och en i mindre plasthinkar med vatten. Turioner Turioner av spetsnate samlades in i början av oktober från lösdrivande plantor, eller fragment av plantor som håvades upp, varefter turionerna, i de fall det var nödvändigt, nöps av från plantorna. Turionerna transporterades i mindre plasthinkar med vatten. Insamlingen av turioner från knölnate gjordes i mitten av oktober, då plantorna redan hunnit vissna ner. Turionerna hade då sjunkit ned på bottnen. Med hjälp av en håv som fördes fram och tillbaka över botten kunde man lätt få upp dem. Några plantor av knölnate samlades in redan under sommaren. De förvarades sedan i glaskärl inomhus i väntan på utplantering. Metoden prövades för säkerhets skull om det skulle visa sig svårt med insamling senare på hösten. Vi ville också se hur natarna klarade sig vid förvaring inomhus. Plantorna placerades i glaskärl i ett fönster med normal rumstemperatur på ca 20 C i Park- och naturförvaltningens lokaler. Under förvaringen vissnade moderplantorna successivt ner och sjönk till botten (bild 5 7). Under processen bildades turioner vilka så småningom knoppades av (bild 8) och la sig i vattenytan. Turionerna användes sedan för utplantering

9 Bild 5 8. Insamlad knölnate (ca 20 aug, 20 sep, 20 okt. samt turion) Frukter Frukter av spetsnate samlades in från lösdrivande plantor och fragment av plantor i början av oktober. Plantorna håvades upp, varefter frukterna plockades av. Frukterna transporterades i hinkar med vatten. Bild 9. Frukter från spetsnate

10 Tabell 1. Insamling Botten Djup, cm Plantor Turioner Frukt Datum Insamlingslokal Spets Knöl Spets Knöl Spets Stora Holm Lös lera /10-09 Kvillebäcken Lös lera /10-09 Tabell 2. Utplantering Botten Djup, cm Plantor Turioner Frukt Datum Utplanteringslokal Spets Knöl Spets Knöl Spets Albatross, hål 1 Dy hål 7 Fast lera hål 14 Fast lera hål hål hål Lerjedalen, damm 1 Lös lera / damm 2 Lös lera damm 3 Lös lera damm damm Hökälla, N-dammen Fast lera S-dammen Fast lera Utplantering Under 2012 har de båda arterna planterats ut i sammanlagt tretton dammar, sju för spetsnate och nio för knölnate. I tre av dammarna har både knöl- och spetsnate utplanterats. Kunskapen om arternas spridningsbiologi är bristfällig och därför har flera olika spridningsmetoder använts. Såväl plantor, turioner som frukter har prövats. Utplanteringarna gjordes i tidigare rekognoserade golfbanedammar samt i två nygrävda dammar i Hökälla våtmarkspark. Dammarna valdes ut med hänsyn till konkurrerande vegetation, djup och bottenförhållanden. Turioner och plantor från samma art har inte blandats utan utplanteringen skedde i skilda dammar. Detta för att göra det möjligt att bedöma vilken metod som fungerar bäst

11 Bild 10. Lerjedalens golfbana* Bild 11. Albatross golfbana* * I röda dammar sattes plantor ut och i blå turioner. På Lerjedalens golfbana har såväl plantor av spetsnate som turioner av knölnate satts ut i damm 1. I damm 4 har både turioner och frön från spetsnate utplanterats. Bild 12. Hökälla*

12 Plantor Plantorna sattes på ungefär samma djup som på insamlingslokalerna. Utplanteringarna skedde, liksom insamlingen, för hand. En grund grop grävdes med handen, i vilken plantan med rotklump sattes. De enskilda plantorna har markerats på karta för att underlätta uppföljningen. Turioner Turioner spreds i dammarna genom att de kastades ut i vattnet från land. Frukter Frukter från spetsnate spreds i en damm. Frukterna kastades ut i vattnet från land. Bild 13. Grävning av damm i Hökälla. Bild 14. Albatross golfbana, damm vid hål 7 Återinventering och resultat De utplanterade arterna eftersöktes från strandlinjen i samtliga dammar. Återinventeringen har skett genom visuell skattning av antalet plantor i respektive damm under två tillfällen ( och ). Utplanteringen skedde i sammanlagt tretton dammar och etablering har konstaterats i fyra av dem. I två dammar fanns både spets- och knölnate (bilaga 1). Såväl plantor som turioner har gett önskat resultat för båda arterna. Däremot har utplanteringar av frukter från spetsnate inte resulterat i några nyetableringar. Diskussion Av de tretton dammar där utplantering skett, har en eller båda arterna etablerat sig i fyra dammar. I de tre dammar där plantor av spetsnate sattes ut lyckades etableringen i en av dem. I de fyra dammar där turioner av spetsnate sattes ut konstaterades etablering i två av dammarna. Även frukter av spetsnate spreds i en av dammarna men tycks inte ha lett till några plantor

13 Plantor av knölnate sattes ut i tre dammar och turioner av samma art i fyra dammar. I en av dammarna lyckades etablering med plantor och i två med turioner Av de tre olika utplanteringsmetoderna (plantor, turioner och frukter) har både plantor och turioner fungerat. Eftersom frukter bara har prövats för spetsnate i en damm är det svårt dra några slutsatser om spridande av frukter är en bra metod eller inte. Etablering av de båda arterna har lyckats i såväl nygrävda dammar som dammar med befintlig vegetation. Återinventering skedde vid två tillfällen ( och ). Fler plantor av båda arterna noterades vid det senare tillfället, vilket tyder på att arterna tillväxer sent på säsongen. Vid det senare inventeringstillfället var dock både spets- och knölnaten något degenererade, vilket kan ha berott på den varma sommaren. Spetsnaten hade i flera dammar en riklig frösättning. Utplanteringsresultatet får betraktas som relativt bra, särskilt med tanke på förutsättningarna. Plantor Plantor har utplanterats i sammanlagt sex dammar i vilka etablering lyckades i två. I de dammar där plantor av knöl- respektive spetsnate etablerades återkom plantorna på samma ställe där de planterades. Detta kan tolkas som att båda arterna är perenna och alltså inte enbart övervintrar som turioner och frukter, som anges i åtgärdsprogrammet (Jacobson 2009, sid ). Ytterligare stöd för tesen ges av att det största beståndet av knölnaten i Kvillebäcken varje år återkommer på samma plats. Detta trots att turioner rimligen borde driva nedströms i ån. Lerjedalens golfbana Plantor av spetsnate utplanterades i tre dammar. I en av dammarna lyckades etableringen (damm 3). I den största dammen (damm 1) hade vattennivån sjunkit påtagligt under säsongen p.g.a. läckage. Strandzonen där spetsnaten planterats har alltså varit torrlagd under delar av sommaren, vilket kan förklara att etableringen i dammen misslyckades. Albatross golfbana Plantor av knölnate utplanterades i tre dammar och etablering lyckades i en damm (hål 1). Ett skäl till att etableringen misslyckades i den största dammen (hål 7) kan vara förekomsten av gräskarp. Turioner Turioner utplanterades i sammanlagt åtta dammar. Etablering lyckades i två av dammarna. Lerjedalens golfbana Utplantering av turioner misslyckades i samtliga dammar. I den största dammen (damm 1) där turioner från knölnate utplanterats, hade vattennivån påtagligt sjunkit under säsongen vilket kan ha bidragit till att de inte grott. De två dammar (damm 4 och 5) där turioner från spetsnate utplanterades hade båda grävts ur under säsongen, vilket rimligen inte varit optimalt för en lyckad etablering. Albatross golfbana Turioner från knölnate har prövats i tre dammar. Ingen etablering lyckades. I ena dammen (hål 18) bestod botten delvis av blottad plastduk vilket knappast utgör ett lämpligt bottensubstrat. Delar av dammen har dock en botten med sand med etablerad vattenvegetation, så förutsättningar finns. I dammen (hål 13) förekom gräskarp

14 Hökälla våtmarkspark Turioner från både spets- och knölnate utplanterades i de båda dammarna och etableringen lyckades för båda arterna i båda dammarna. Frukter Frukter (spetsnate) har bara provats i en damm, damm 4 på Lerjedalens golfbana. Etableringen misslyckades vilket inte var överraskande då dammen har grävts ur under säsongen. Möjliga felkällor Flera av dammarna har varit mycket svårinventerade p.g.a. mycket annan vegetation. En risk finns därför att resultaten är en underskattning. Två av dammarna på Lerjedalens golfbana hade grävts ur efter inplanteringen och i en tredje damm hade vattennivån sjunkit med en dryg meter efter utplanteringen. Etableringen misslyckades i dessa dammar. På Albatross golfbana förekom gräskarp i flera av dammarna. Då gräskarp äter vattenväxter finns en risk att den påverkar natarna negativt. Vid utplantering av turionerna, framförallt i Hökälla, blåste det relativt kraftigt. Turionerna ansamlades pga. vågorna i strandkanten och flera räddningsinsatser fick utföras. Det finns en risk att en del turioner hamnat på land och därmed inte kunnat gro. Referenser Jacobson, A Åtgärdsprogram för hotade natearter. Naturvårdsverket rapport Länsstyrelsen i Västra Götalands län Handlingsplan för spetsnate, Potamogeton acutifolius, Göteborgs stad. Rapport 2013:38. Park- och naturförvaltningen i Göteborg Handlingsplan för knölnate, Potamogeton trichoides, i Göteborgs Stad. Rapport 2012:2-13 -

15 Bilaga 1. Sammanställning av utplantering och återinventering Lokal Utplantering Resultat (plantor) Spetsnate Knölnate Spetsnate Knölnate Botten Djup, cm Datum Plantor Turioner Frukter Plantor Turioner Albatross, hål 1 Dy hål 7 Fast lera hål 14 Fast lera hål hål hål Lerjedalen, damm 1 Lös lera / damm 2 Lös lera damm 3 Lös lera damm damm Hökälla, N-dammen Fast lera , S-dammen Fast lera

16 Bilaga 2. Utplantering av plantor av spetsnate på Lerjedalens golfbana Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen påbörjat en handlingsplan för den sällsynta vattenväxten spetsnate, Potamogeton acutifolius. En viktig åtgärd för att stärka beståndet är genom aktiv spridning, bl.a. till golfbanedammar. Utplanteringen utfördes den 12 juli 2012 av Emil Nilsson och Lennart Gustafson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Insamling Insamlingen gjordes i Stora Holm där arten förekommer rikligt, i såväl den stora dammen som i sidodammar. Insamlingen skedde i den sydöstra sidodammen, vilken restaurerades med gott resultat plantor grävdes upp. Upptagning med händerna visade sig vara den bästa metoden, då grävande med spade grumlade vattnet och gjorde det svårt att se plantorna. Uppgrävningen var tämligen enkel då bottenmaterialet var mycket löst. Det lösa bottensubstratet gjorde det också möjligt att känna växtens rötter, vilket gjorde att rotsystemet kunde behållas relativt intakt, vilket troligen hade varit svårare om spade hade använts. Insamling gjordes från stranden med hjälp av vadarstövlar. Plantorna transporterades en och en i hinkar med vatten. Att transportera dem planta för planta var det bästa sättet, eftersom de annars trasslade in sig i varandra. Utplantering Utplanteringen skedde i tre dammar i samråd med personal på golfbanan. Dammarna valdes ut med avseende på konkurrerande vegetation, djup och bottenförhållanden. Spetsnaten planterades på ungefär samma djup som på moderlokalen, dvs cm. Dammarna hade en botten bestående av tämligen lös lera. Bottensubstratet i dammarna påminde därför om bottensubstratet på moderlokalen. Utplanteringen skedde, liksom insamlingen, för hand. En grund grop grävdes i vilken plantan med tillhörande rotklump planterades. Utplantering av plantor är ett försök av en inte tidigare prövad metod (så vitt vi vet).

17 Spetsnate klar för plantering, observera det klena rotsystemet. Bottensubstratet i dammarna utgörs av lös lera.

18 Utplantering Damm 1 Damm 2 Damm 3 Översiktskarta

19 Återinventering Återinventeringen utfördes av Emil Nilsson och Lars Arvidsson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad den 9 augusti Damm 1 Damm 1, foto 1 Damm 1, foto 2

20 A Hittades inte B Båda synliga, tycktes dock mindre än vid utplanteringen. C Båda synliga, en tycktes dock mindre än vid utplanteringen, den andra var stor och tycks ha tillväxt på plats. D - Båda synliga, tycktes dock mindre än vid utplanteringen. E Hittades inte. F Bara en hittades, denna var dock stor och fin och tycks ha tillväxt på plats. G Båda synliga, de såg ungefär likadana ut som vid utplanteringen.

21 Damm 2 Foto 1 st Damm 2 Här planterades bara en planta. Den var vid återbesöket stor och fin och tycks ha tillväxt på plats.

22 A hittades inte B hittades inte Slutsats Av 22 utplanterade plantor kunde 10 återfinnas vid uppföljningen. Av dessa hade åtminstone tre tillvuxit i sin nya miljö, medan de övriga såg ut som vid planteringen eller något mindre. För en utvärdering av resultatet behöver dock en inventering utföras sommaren 2013.

23 Bilaga 3. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate på Lerjedalens golfbana Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen påbörjat en handlingsplan för den sällsynta vattenväxten spetsnate, Potamogeton acutifolius. En handlingsplan för knölnate har redan tagits fram. En viktig åtgärd i planerna är att försöka stärka beståndet genom aktiv spridning till nya lokaler, bl.a. till golfbanedammar. Inplanteringen har skett i samråd med personal på Lerjedalens golfbana, vilka var positiva till projektet. Tidigare har plantor av spetsnate utplanterats på golfbanan ( ). Nu spreds istället groddknoppar, turioner, av spets- och knölnate. I en damm spreds dessutom frön av spetsnate. Utplanteringen utfördes den 9 oktober 2012 av Emil Nilsson och Lennart Gustafson, Parkoch naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Material Hinkar, teleskopisk håv, kartor och kamera. Insamling Insamlingen av spetsnaten gjordes i Stora Holm där arten förekommer rikligt, i såväl den stora dammen som i sidodammarna. Insamlingen skedde i den stora dammen. Lösdrivande plantor, eller fragment av plantor, håvades upp, varefter turionerna, i de fall det var nödvändigt, nöps av från plantan. Det är i detta stadium svårt eller omöjligt att ange antalet plantor exakt. Plantorna producerar varierande mängd turioner. Turionerna transporterades i hinkar med vatten, ungefär 45 turioner per hink. Turioner från knölnate insamlades i Kvillebäcken. Inga plantor kunde ses, varför en annan metod här fick användas vid insamlandet. En håv släpades efter botten, varefter bottenmaterial samt turioner hamnade i nätet. Turionerna lades sedan i hinkar. Utplantering Utplanteringen skedde i tre dammar. Dammarna valdes ut med avseende på konkurrerande vegetation, djup och bottenförhållanden. Dammar med mycket tät, konkurrerande vegetation uteslöts. Spetsnate Turionerna spreds i två dammar (4 och 5). I damm 4 spreds ca 45 turioner, dessutom ca 50 frön. I damm 5 spreds ca 90 turioner. Knölnate Ca 45 turioner spreds i damm 1.

24 Då utplantering av spetsnateplantor tidigare skett på golfbanan, valdes andra dammar vid utplantering av turioner. Detta för att kunna utvärdera vilken metod som fungerar bäst. Turioner av knölnate planerades ut i damm 1, där plantor av spetsnate tidigare planterats ut. Insamling av turioner från knölnate Insamling av turioner i Kvillebäcken, Backaplan. Turion av knölnate

25 Insamling av turioner från spetsnate Insamlade turioner från Stora Holm. Turion av spetsnate.

26 Utplanteringar Lerjedalens golfbana Damm 1 Utplantering av ca 45 st. turioner av knölnate Damm 4 Utplantering av ca 45 turioner av spetsnate, samt ca 50 frön av spetsnate

27 Damm 5 Utplantering av ca 90 turioner av spetsnate.

28 Bilaga 4. Utplantering av knölnate, Potamogeton trichoides, på Albatross golfbana Bakgrund Kontakt togs med personal på Albatross golfbana, vilka var positiva till projektet. Utplanteringen utfördes av Emil Nilsson och Lennart Gustafson, Parkoch naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Material Teleskopisk stege, säkerhetslina, vadarstövlar, hinkar, kartor, kamera och golfbil. Insamling Insamlingen gjordes i Kvillebäcken vid Backaplan. 10 plantor grävdes upp. Upptagning med händerna visade sig vara den bästa metoden, då grävande med spade grumlade vattnet och gjorde det svårt att se plantorna. Uppgrävningen var enkel då bottenmaterialet var mycket löst. Det lösa bottensubstratet gjorde det också möjligt att känna växtens rötter, vilket gjorde att rotsystemet kunde behållas relativt intakt, vilket troligen hade varit svårare om spade hade använts. Plantorna transporterades en och en i hinkar med vatten. Att transportera dem planta för planta var det bästa sättet, eftersom de annars trasslade in sig i varandra. Knölnate, Kvillebäcken.

29 Utplantering Utplanteringen skedde i tre stycken, sedan tidigare, rekognoserade och utvalda dammar. Dammarna valdes ut med avseende på konkurrerande vegetation, djup och bottenförhållanden. Plantorna planterades på ungefär samma djup som på moderlokalen, dvs cm. Utplantering skedde i en äldre damm med etablerad vattenvegetation samt två tämligen nyutvidgade dammar med sparsam undervattensvegetation. De två nyutvidgade dammarna hade en botten bestående av tämligen fast lera, medan den äldre dammen hade en botten bestående av dy. Bottensubstratet i dammarna skiljde sig således från moderlokalen i Kvillebäcken. Utplanteringen skedde, liksom insamlingen, för hand. En grund grop grävdes i vilken plantan med tillhörande rotklump planterades. Utplantering av plantor är ett försök av en inte tidigare prövad metod (så vitt vi vet). Naten planterades i luckor i den befintliga vegetationen. Hål 1 Hål 14 Hål 7 Översiktskarta, Albatross golfbana. Rödmarkerade dammar utgör utplanteringslokalerna

30 Bilaga 5. Utplantering av turioner av knölnate på Albatross golfbana Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för den sällsynta vattenväxten knölnate, Potamogeton trichoides. I handlingsplanen föreslås att arten skall stärkas genom aktiv spridning, bl.a. till golfbane- dammar. Kontakt har tagits med personal på Albatross golfbana, vilka varit positiva till projektet. Tidigare har plantor av knölnate utplanterats på golfbanan ( ). Nu spreds istället groddknoppar, turioner, av knölnate. Utplanteringen utfördes av Emil Nilsson och Lennart Gustafson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Insamling Knölnateplantorna (2-3 st.) samlades för säkerhets skull in i förväg (16/8) eftersom vi inte visste när arten vissnar ner. Plantorna hade vid denna tidpunkt vuxit till och var stora och kraftiga jämfört med det första insamlingstillfället i början av juli. Plantorna placerades i ett akvarium i ett fönster, tillsammans med bottenmaterial från ån. Plantorna utvecklade så småningom rikligt med turioner i akvariet. Turioner från akvariet användes vid utplanteringen. Utplantering Utplanteringen skedde i tre dammar. Dammarna valdes ut med avseende på konkurrerande vegetation, djup och bottenförhållanden. Ca 45 turioner spreds ut i respektive damm. Då utplantering av knölnateplantor tidigare skett på golfbanan (hål 1, 7 och 14), valdes andra dammar för utplantering av turionerna (hål 8, 13 och 18). Detta för att ta reda på vilken metod som fungerar bäst. Insamling av turioner Turioner från akvarieodlad knölnate

31 Hål 7 Hål 1 Hål 13 Hål 14 Hål 18 Hål 8 Översiktskarta Hål 8 Ca 45 turioner av knölnate planterades ut i dammen på hål 8. Hål turioner planterades ut i dammen.

32 Hål 18 Cirka 45 turioner planterades ut i dammen på hål 18.

33 En första återinventering, Albatross golfbana En första återinventering utfördes av Emil Nilsson och Lars Arvidsson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, Hål 1 Hål 1 B A Foto Knölnaten A var stor och frisk, ungefär som vid planteringstillfället. Knölnate B kunde inte hittas, vilket kan ha berott på att stora mängder gräsklipp och grönalger täckte området där planteringen utförts.

34 Hål 14 Hål 14 Foto A B C B D A knölnate kunde inte identifieras. På lokalen växer dock tämligen rikligt av en art av lånke vilken var lik naten. Möjligen kan knölnaten gömt sig bland lånken. Risken att skada den nyplanterade naten gjorde dock en mer noggrann inventering olämplig. B hittades inte C hittades inte D undersöktes inte på grund av det svårtillgängliga läget.

35 Hål 7 Foto B C D A Hål 7 A hittades inte B hittades inte C hittades inte D hittades inte

36 Slutsats Av tio utplanterade plantor av knölnate kunde bara en med säkerhet återfinnas. Dock hittades en misstänkt planta i dammen vid hål 14 (A). Hål 14 D undersöktes inte. Också i dammen vid hål 1 B omöjliggjordes upptäckt pga. stora mängder gräsklipp och grönalger på vattenytan. Knölnaten är som mest lättinventerad strax efter midsommar. Senare på säsongen är de ofta betade av änder samt vissnar sakta ner. Det är därför inte omöjligt att fler än den enda upptäckta plantan finns kvar. För en utvärdering av resultatet behöver dock en inventering utföras sommaren 2013

37 Bilaga 6. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate i nygrävda dammar i Hökälla Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen påbörjat en handlingsplan för den sällsynta vattenväxten spetsnate, Potamogeton acutifolius. En handlingsplan för knölnate har redan tagits fram. En viktig åtgärd i planerna är att försöka stärka beståndet genom aktiv spridning till nya lokaler. Två nya dammar har grävts i Hökällaområdet. Turioner från spets- och knölnate har planterats ut. Utplanteringen utfördes av Emil Nilsson och Lennart Gustafson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Insamling och förvaring Insamlingen av spetsnaten gjordes i Stora Holm där arten förekommer rikligt, i såväl den stora dammen som i sidodammarna. Insamlingen skedde i den stora dammen. Lösdrivande plantor, eller fragment av plantor, håvades upp, varefter turionerna, i de fall det var nödvändigt, nöps av från plantan. Det är i detta stadium svårt eller omöjligt att ange antalet plantor exakt. Plantorna producerar varierande mängd turioner. Turioner från knölnate insamlades i Kvillebäcken. Inga plantor kunde ses, varför en annan metod här fick användas vid insamlandet. En håv släpades efter botten, så att bottenmaterial och turioner hamnade i nätet. Turionerna lades sedan i hinkar. I väntan på utplantering förvarades plantor av både spets- och knölnate i vattenfyllda glaskärl. Förvaringen skedde i Park- och naturförvaltningen lokaler på Åvägen i Göteborg. Kärlen placerades i ett fönster i en rumstemperatur av ca 20 C. Under förvaringen vissnade moderplantorna successivt ner och sjönk till botten. Under processen bildades turioner vilka så småningom knoppades av och la sig till en på ytan. Grävning av dammar Grävningen av de nya dammarna startade den 30 oktober 2012 och tog knappt fyra dagar. Dammarna placerades i en sank del av betesmarken, en bit från den norra Hökälladammen. Avsikten med placeringen var att de skall vara vattenfyllda hela året, men ligga över högvattenlinjen i Kvillebäcken. Detta för att även skapa goda förutsättningar för groddjur. I Kvillebäcken finns nämligen fisk. Dammarna grävdes av inhyrd grävmaskinentrepenör. Dammarna har ett djup på ca 60 cm, samt en djuphåla på ca 100 cm. Dammarna har sluttande kanter. Massorna placerades och jämnades ut i anslutning till dammarna. Dammarna blev ca 20 x 6 meter, dvs. ca 150 m2 st. Utplantering Utplanteringen skedde den 7 november, en dryg vecka efter grävningen. Vattnet var fortfarande grumligt och dammbotten efter grävningen vegetationslös. Vid

38 utplanteringstillfället blåste en västlig vind, vilket gjorde att turionerna drev åt öster. Flera turioner samlades ganska snabbt i den östra delen av dammarna. Dessa fångades upp och släpptes ut igen. Efter några dagar kontrollerades dammarna på nytt. En del turioner hade åter samlats i strandkanten, dessa sattes ut igen. Efter ytterligare ca en vecka kunde inga turioner upptäckas i strandkanterna, varför de rimligen sjunkit till botten. Vattnet hade börjat klarna. Cirka 25 turionerna av spetsnate och 75 av knölnate spreds i var och en av dammarna. Den norra Hökälladammen och de två nygrävda dammarna. T.v. Turion av knölnate, mörkgrön och påtagligt smalbladig. T.h. närbild på turion av den mer ljusgröna och bredbladiga spetsnaten.

39 Innan grävning. Södra dammen grävd och vattenfylld. Norra dammen färdig.

40 Bilaga 7. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate, i Hökälla våtmarkspark, Göteborg Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram handlingsplaner för de sällsynta vattenväxterna spetsnate, Potamogeton acutifolius och knölnate, Potamogeton trichoides. En viktig åtgärd i planerna är att försöka stärka beståndet genom aktiv spridning till nya lokaler. Under oktober 2012 grävdes två mindre dammar i Hökällaområdet i vilka spetsoch knölnate utplanterades med mycket gott resultat. En ny damm för utplantering grävdes våren 2014 i södra delen av Hökälla. Arbetet har finansierats av länsstyrelsen i Västra Götalands län. Material Grävmaskin, grävmaskinsmattor, hinkar, teleskopisk håv, kartor och kamera. Insamling Insamlingen av spetsnaten gjordes i Stora Holm ( ) där arten förekommer rikligt, i såväl den stora dammen som i sidodammarna. Insamlingen skedde i den stora dammen. Lösdrivande plantor, eller fragment av plantor, håvades upp, varefter turionerna, i de fall det var nödvändigt, nöps av från moderplantan. Turioner från knölnate insamlades i Kvillebäcken ( ). Inga plantor kunde ses, varför en annan metod här fick användas vid insamlandet. En håv släpades efter botten, varefter bottenmaterial samt turioner hamnade i nätet. Turionerna transporterades sedan i hinkar.

41 Grävning av damm Dammen grävdes under april Den placerades i en sank del av betesmarken, nära Kvillebäcken. Avsikten med placeringen var att den skall vara vattenfyllda hela året. Dammen, som grävdes av inhyrd grävmaskinsentreprenör, grävdes med flacka sidor med ett maximalt djup på ca 1 meter i en centralt belägen ränna Principskiss över dammen. Dammens storlek är ca 500 m 2. De uppgrävda massorna placerades i en halvbåge runt dammen för att förhindra vatten från att tränga in från Kvillebäcken. Detta för att även skapa goda förutsättningar för groddjur, eftersom det finns fisk i Kvillebäcken. Översiktskarta samt dammens placering och utformning.

42 Utplantering Utplanteringen skedde den 3 september 2014 av personal från Park- och naturförvaltningen. Vattenvegetation hade brett ut sig i dammens kanter, bl.a. mannagräs, kaveldun, svalting, vattenpilört mm. Cirka 100 turioner från spetsnate och 200 från knölnate spreds i dammen genom att de kastades ut från strandkanten. Dammgrävning pågår april Dammen fotad från samma vinkel som föregående foto i september 2014.

43 Turioner från spetsnate (till vänster) och knölnate (till höger). Närbild: turion från spetsnate (till vänster) och knölnate (till höger).

44 Bilaga 8. Utplantering av turioner av spetsnate och knölnate i Lärjeån 2015 Bakgrund Tidigare har båda arterna spetsnate och knölnate planterats ut i dammar, både nygrävda och befintliga, med gott resultat. För att ytterligare stärka bestånden har nu utplantering också prövats i Lärjeån i nordvästra Göteborg. Utplanteringen utfördes av Emil Nilsson, Lennart Gustafson och Ola Hammarström, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Insamling Insamling av de båda arterna skedde Spetsnaten samlades in i Stora Holm där arten förekommer rikligt i såväl den stora dammen som i sidodammarna. Lösdrivande plantor, eller fragment av plantor, håvades upp, varefter turionerna, i de fall det var nödvändigt, nöps av från plantan. Ca 300 turioner insamlades. Turioner från knölnate insamlades i Kvillebäcken. Inga plantor kunde ses, varför en annan metod här fick användas vid insamlandet. En håv släpades efter botten, varefter bottenmaterial samt turioner hamnade i nätet. Turionerna lades sedan i hinkar. Ca 200 turioner insamlades. Bild 1. Insamling av turioner från spetsnate vid Stora Holm.

45 Utplantering Utplanteringen skedde Turioner och växtfragment av de båda arterna kastades ut i ån. Någon exakt utplanteringslokal är svår att ange, eftersom Lärjeåns strömmande vatten förde turionerna nedströms. Förhoppningsvis samlas turionerna i bakvatten och andra lugnflytande delar där växtbetingelserna är goda. För att natarna skall få så goda spridningsmöjligheter som möjligt skedde utplanteringen så långt uppströms som möjligt i ån inom Göteborgs kommun. Ån bedöms även som mest lämplig här, eftersom den rinner genom ett jordbrukslandskap vilket ger både hög solinstrålning och näringsrikt vatten. Ån är dessutom ställvis lugnflytande, vilket också bedöms vara gynnsamt. Karta 1 utplanteringslokalen i Lärjeån (röd stjärna). Diskussion Tidigare utplanteringar av såväl spets- som knölnate har skett i stillastående småvatten och utplanteringen i Lärjeån får därför betraktas som ett försök. Dock förekommer knölnate i liknande miljöer i Kvillebäcken, Mölndalsån m.fl. centralt belägna vattendrag/kanaler. Även spetsnate förekommer i svagt strömmande vatten i

46 Hökälla våtmarkspark - Kvillebäcken rinner genom de båda större dammarna. Om utplanteringen lyckas finns mycket stora områden för natarna att etablera sig. Karta 2 utplanteringslokalen (detalj).

47 Bild 2-4. Utplantering av natar i Lärjeån.

48 Återinventering av utplanterad spetsnate, Potamogeton acutifolius, och knölnate, Potamogeton trichoides, i Lärjeån. Bakgrund Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram handlingsplaner för de sällsynta vattenväxterna spetsnate, Potamogeton acutifolius, och knölnate, Potamogeton trichoides. En viktig åtgärd i planerna är att stärka bestånden genom aktiv spridning till nya lokaler. Tidigare har båda arterna planterats ut i dammar, både nygrävda och befintliga, med gott resultat. För att ytterligare stärka bestånden provades, under hösten 2015, utplantering i Lärjeån i nordvästra Göteborg. Återinventeringen utfördes av Emil Nilsson, Ola Hammarström och Sofia Olsson, Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad. Utplantering Utplanteringen av de båda arterna gjordes Ca 300 turioner av spetsnate och ca 200 turioner av knölnate kastades ut i ån. Någon exakt utplanteringslokal är svår att ange, eftersom Lärjeåns strömmande vatten förde turionerna nedströms. För att natarna skall få så goda spridningsmöjligheter som möjligt skedde utplanteringen så långt uppströms som möjligt i ån inom Göteborgs kommun. Återinventering Återinventeringen utfördes Spets- och knölnate eftersöktes visuellt från strandkanten. En sträcka på ca 400 meter inventerades, men på stora delar av ytan var eftersök mycket svårt pga. branta kanter och mycket hög vegetation av bl.a. vass (bild 1). Även i vattnet, särskilt i mer lugnflytande delar, förekom vass, säv mm. Inventeringen försvårades även av Lärjeåns grumliga vatten. Resultat och diskussion Ingen spets- eller knölnate noterades. Dock är ån mycket svårinventerad pga. branta kanter, höga vassar och grumligt vatten. I mer lugnflytande delar, som bedöms vara särskilt passande för de båda natarna, växte ofta vass och säv, vilket också försvårade inventeringen. I mer strömmande vatten var inventeringen enklare, men växtbetingelserna för natarna betydligt sämre. Tidigare erfarenheter av utplantering har visat att under det första året är etableringen ofta liten i omfattning. Åren därefter kan bestånden ibland explodera. Så har t.ex. skett i två nygrävda dammar i Hökälla våtmarkspark. Att inga exemplar av varken spets- eller knölnate noterades i Lärjeån behöver därför inte betyda att utplanteringen misslyckats. Dessutom gör det strömmande vattnet i ån att de utplanterade turionerna kan ha drivit långt nedströms till ställen som inte inventerats i denna uppföljning.

49 Karta 1 utplanteringslokalen i Lärjeån (röd stjärna). Karta 2 utplanteringslokalen (rött) samt återinventerat område (grönt).

50 Bild 1. Hög vegetation samt branta kanter försvårade inventeringen.

51