Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas"

Transkript

1 Hotade undervattensväxter i Sverige Bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, småsvalting och sjönajas

2 Sjögräset kan vara en hotad undervattensväxt De brukar kallas sjögräs och kan likna översvämmade gräs men det finns några mycket spännande arter bland dem. De lever under vattenytan och har inga flytande blad, vilket gör att det krävs klart vatten för att de ska få tillräckligt med ljus och trivas bra. Därför är de goda indikatorarter för bra vattenkvalitet och höga naturvärden. Några av undervattensväxterna är sällsynta, har blivit rödlistade av Artdatabanken och är fridlysta. Åtgärdsprogram har utarbetats för dem med syftet att minska förlusten av biologisk mångfald och ge vägledning till specifika insatser för att arterna ska finnas kvar. RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Deficient Data) Nate (Potamogeton) är vårt största släkte av undervattensväxter. Det finns sju sällsynta arter av natar i Sverige som har rödlistats, bandnate, spetsnate, knölnate, styvnate, uddnate, källnate och slidnate. De två sistnämnda omfattas inte av åtgärdsprogram. Släktet najas (Najas) är också stort i världen men i Sverige finns det endast två arter. Havsnajas är allmän (även i sjöar), men sjönajas är mycket sällsynt och har i Sverige endast hittats i tre sjöar. Inom svaltingarnas släkte (Alisma) finns det en art, småsvalting, som endast finns i Östersjöområdet i hela världen och har minskat starkt överallt utom i Bottenviken. Sjönajas, småsvalting och bandnate finns i lite större sjöar medan knölnate, spetsnate, styvnate föredrar mindre vattendrag och dammar i jordbrukslandskapet. Uddnate trivs i både sjöar, dammar och kanaler med näringsrikt vatten. I den här broschyren får du veta mer om dessa hotade vattenväxter och hur man kan bidra till att arterna ska finnas kvar i våra svenska vatten. Spetsnate Potamogeton acutifolius Spetsnate är värmekrävande och växer i näringsrikt sötvatten, gärna i människoskapade småvatten och diken. Den förekommer i Skåne, Småland, Göteborgsområdet, Västergötland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Västmanland men har minskat kraftigt överallt. Övergödning och igenväxning är två stora hot för arten. Många lokaler är av tillfällig natur och förekomsten av spetsnate kan variera starkt från år till år. Spetsnate har 5 13 cm långa, bandlika ljusgröna blad med en lång karakteristisk spets. Namnet acutifolius kommer av latinets acutus (vass) och folium (blad) och betyder ungefär med spetsiga blad. Bladen är 2 3 mm breda med tre tydliga huvudnerver och många fina nerver. Storlek: cm. Copyright JC Shou Bandnate Potamogeton compressus Sårbar (VU) Bandnate växer i naturligt näringsrika söt- och brackvatten och är en god indikator för bra vattenkvalitet och högt naturvärde. Den växer gärna på kalkrika bottnar i sjöar, tjärnar, dammar och åar med lugnt vatten samt i älvmynningar. Bandnate finns på enstaka lokaler i nästan hela landet men den tycks saknas i Blekinge, Halland, på Öland och Gotland. Den är vanligast i Uppland och Södermanland och trivs bäst i kallt vatten. Bandnate har gått tillbaka och försvunnit från många platser, även om det är den mest allmänna av de rödlistade natearterna. Bandnate är stor och kraftig med 3-6 mm breda och ofta 20 cm långa blad. Stjälken är karaktäristiskt plattad med skarpa vingade kanter. Bandnate är ganska lätt att skilja från övriga smalbladiga natearter på storleken och den platta stjälken. Storlek: cm. Copyright Calluna fotograf Karin Almlöf

3 Uddnate Bottenvikskusten där den är relativt vanlig i skyddade vikar, Potamogeton friesii laguner och glon. Uddnate Missgynnad (NT) förekommer ofta i nygrävda dammar och verkar ha förmåuddnate förekommer i näringsga att etablera sig i nyskapade rika söt- och brackvatten, miljöer med låg konkurrens t.ex. sjöar, småvatten, damfrån andra vattenväxter. mar och åar. Den finns främst Uddnate har smala, ljusgröna blad på kalkrik botten och ibland med fem nerver, plattad men inte på ganska stort djup (4 m). vingkantad stam och är svår att Den finns i de flesta svenska artbestämma. Storlek: cm. landskap upp till Dalarna och Copyright Klaus van de Weyer Gästrikland, dessutom längs Styvnate Potamogeton rutilus Styvnate är mycket sällsynt i hela sitt utbredningsområde i norra Europa och därför fridlyst. Den förekommer i näringsrikt och klart vatten med god vattenkvalitet, t.ex. i grunda sjöar på sand, grus eller gyttja ner till cirka en meters djup. Den kan etablera sig snabbt i nygrävda dammar med låg konkurrens från andra vattenväxter och trivs Knölnate Potamogeton trichoides Knölnate förekommer i näringsrika sötvatten, t.ex. småvatten och dammar. Knölnate är värmekrävande och kan snabbt etablera sig i nyskapade vattenmiljöer med låg konkurrens från andra vattenväxter. Utbredningen i Sverige är idag begränsad till ett litet område i centrala Göteborg: Kvillebäcken, Mölndalsån, Fattighusån och Vallgraven, men den har tidigare funnits vid jordbruksmark i sydöstra Skåne. Arten har minskat under 1900-talet genom att växtplatserna har förstörts, vuxit igen med storvuxna vattenväxter eller övergötts. Knölnate är en liten, nedsänkt vattenväxt med långsmala mörkgröna blad. Den är lätt att förväxla med t ex spädnate, gropnate och styvnate. Storlek: cm (alltid mycket gracil). Copyright Klaus van de Weyer bäst i kallt vatten. Styvnate är känslig för föroreningar och indikerar mycket värdefulla miljöer där andra sällsynta vattenväxter förekommer, till exempel andra sällsynta natar, sjönajas, hårmöja (Ranunculus confervoides) och sällsynta kransalger. Styvnate är en småvuxen nateart med jämnt avsmalnande spetsiga smala och typiskt styva blad. Färgen är ljusgrön till rödaktig (rutilus betyder rödbrun). Storlek: cm. Copyright Thomas Franke och Klaus van de Weyer (infälld bild)

4 Småsvalting Alisma wahlenbergii Småsvalting förekommer i näringsrikt söt- eller brackvatten på sandstränder med lite dy eller lera inblandat. Småsvalting finns endast i Östersjöområdet i hela världen och i Sverige finns den i Bottenviken och runt Mälaren. Orsakerna till att småsvalting har gått tillbaka under 1900-talet har främst Sjönajas Najas flexilis Akut hotad (CR), fridlyst Sjönajas är akut hotad i Sverige och finns endast i 3 sjöar, Södra Kärrlången vid Strängnäs, Södra Vixen vid Eksjö och Hammarsjön vid Kristianstad. Gemensamt för sjöarna är att vattnet i dem är svagt brunfärgat med kalkrika bottensediment. Sjönajas hotas främst av övergödning, men att göra med övergödning som försämrar ljusklimat och ger slam på bottnarna, samt igenväxning med vass och näckros. Även muddring, bebyggelse och vågerosion av båttrafik har troligen haft betydelse, särskilt i Mälaren. Småsvalting är en flerårig undervattensväxt med bandformiga blad i rosett. Den blommar under vatten med slutna blommor på långa skaft. Storlek: cm. Copyright Anders Olsson även av försurning, muddring, exploatering av stränder och konkurrens från andra arter. Sjönajas är en liten späd ettårig vattenväxt med små blommor i bladvecken. Bladen är fintandade, omkring en millimeter breda och ett par centimeter långa. Små exemplar av växten påminner svagt om en pytteliten palm. Storlek: cm. Copyright Calluna fotograf Håkan Sandsten och Klaus van de Weyers (infälld bild) Fynd Det finns många allmänna arter som är mycket lika de hotade arterna och artbestämningen är svår. Om man misstänker att man har hittat någon av de rödlistade arterna är det bäst att kontakta sin länsstyrelse. Observera att spetsnate, styvnate, knölnate, småsvalting och sjönajas är fridlysta och inte får samlas in utan dispens från länsstyrelsen. Undervattensväxter klarar sig inte i luften men överlever länge utan att vara rotade i bottnen. Ofta sprids de på det sättet. Därför är det bra att lägga tillbaka dem i vattnet om man har råkat få upp dem av misstag.

5 Hot och åtgärder På 1800-talet var undervattensväxterna vanligare än nu. Många av dem trivs i jordbrukslandskapet men missgynnas av övergödning, så förlusten av jordbruksmark och övergödningen på 1900-talet var allvarlig. Habitatförlusten när sjöar sänktes och våtmarker dikades ut har också missgynnat växterna. Klimatförändringarna kommer att påverka arterna men vi vet inte hur. För att skapa gynnsamma förhållanden för de hotade undervattensväxterna måste övergödningen minskas, även om de trivs bra i ganska näringsrikt vatten så länge det är klart och fint. Om det inte går att minska näringstillförseln till vattnet blir det algblomning och vattnet blir så grumligt att inga undervattensväxter överhuvudtaget trivs. Det är också viktigt att förhindra igenväxning med vass och andra storvuxna vattenväxter. Undervattensväxterna är konkurrenssvaga jämfört med större växtarter. Andra orsaker till grumling behöver också minimeras, t.ex. dikning vid fel tidpunkt, intensiv båttrafik och obetänksamma jordbruksmetoder. Det här kan du göra om du har sällsynta vattenväxter på din fastighet: Det finns många sätt att minska näringsläckaget till vatten. På hemsidan greppa.nu finns det många tips på hur du kan förbättra vattenmiljön. Bra exempel är att anlägga skyddszoner längs tillrinnande vattendrag och att se över enskilda avlopp. För nydikningar krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen. Vid rensning av gamla diken får man bara gräva så djupt som dikesbotten tidigare varit och man måste vara medveten om vad det finns för regler kring dikning. Dikning av myroch skogsmark ger ofta brunt vatten och sämre ljus i vattnet. Dikning av jordbruksmark ger ofta grumligt och alltför näringsrikt vatten. I Åmansboken finns många handfasta tips på hur man kan dika på ett bra sätt. Växterna är mest känsliga i april-juni och då ska man undvika all grumling av vattnet. Genom anläggning av nya våtmarker och dammar kan undervattensväxterna gynnas. Det kan finnas bidrag att söka för anläggning och skötsel av våtmarker och dammar. Kontakta din länsstyrelse för mer information. Låt boskap beta ända nere i vattnet. Det gynnar ofta undervattensväxter. Rensning av konkurrenskraftiga större växtarter kan vara ett alternativ om betesdjur inte finns. Vass, kaveldun, näckrosor, gäddnate är ofta alltför vanliga. Om en lokal med sällsynta undervattensväxter är fiskfri ska du inte sätta in fisk. Fiskar förändrar hela ekosystemet vilket är dåligt för undervattensväxterna. Dessutom krävs det tillstånd för att flytta fisk. Ekologi Inte bara sällsynta, utan många arter av undervattensväxter har stor ekologisk betydelse i näringsrika vatten. Om de förekommer rikligt ger de skydd och föda till fisk, sjöfåglar, småkryp och plankton. Dessutom kan de på flera olika sätt förbättra vattnet så att det blir klarare och finare, till exempel genom att ta upp näring, öka sedimentationen av partiklar i vattnet, binda bottnen med rötterna och ge skydd åt filtrerande djur (t ex musslor och djurplankton). Forskare har kommit fram till att undervattensväxter kan stabilisera ett helt ekosystem så att vattnet blir kristallklart och den biologiska mångfalden hög. Om undervattensväxterna försvinner övergår ekosystemet till ett annat stabilt stadium där grumligt vatten och låg biologisk mångfald råder, och då kan det vara svårt att få tillbaka växterna igen. Undervattensväxterna är konkurrenssvaga om man jämför med storvuxna växter och därför är det negativt med igenväxning av stränder med t.ex. al, sälg, vass och näckros. Det allra bästa sättet att slippa förbuskning och igenväxning av stränder är att ha betesdjur som går ända ner i vattnet. Det är mycket ofta man hittar artrika undervattensängar där boskap får komma ner i vattnet. Djurens tramp förstör rötterna på storvuxna och långlivade arter vilket gynnar de små kortlivade undervattensväxterna.

6 Åtgärdsprogram för hotade arter och biologisk mångfald Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Vidare har igenväxning och förbuskning av jordbruksmarker försämrat chanserna för många arter som behöver öppna, hävdade landskap. Åtgärdsprogrammen innebär en nysatsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer. Om vi lyckas betyder det bättre förutsättningar för både hotade arter och många andra arter som är missgynnade idag. Särskilda insatser behövs för att klara de mest hotade arterna. Totalt omfattar satsningen drygt 200 program och cirka 400 arter. Till 2015 är målet att andelen hotade arter i Sverige ska ha minskat med 30 procent. Arbetet med åtgärdsprogram är en del av riksdagens satsning på det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelserna ger information till berörda markägare såväl vid inventeringar som när resultaten är klara. Vill du göra en insats kontakta din länsstyrelse. Kontakt På Länsstyrelsernas webb (www. lst.se) finns det kontaktuppgifter till samtliga länsstyrelser. Länsstyrelsen hjälper dig om du vill veta mer om åtgärdsprogrammen, diskutera eventuella åtgärder för att gynna vattenväxter eller om du tror att du har hittat någon av de rödlistade arterna. Åtgärdsprogram som är fastställda kan köpas från Naturvårdsverket eller laddas ner som pdf på (www.naturvardsverket.se). Lästips Åtgärdsprogram för hotade natearter, Naturvårdsverket Rapport Åtgärdsprogram för bevarande av sjönajas (Najas flexilis). Naturvårdsverket. Rapport Åtgärdsprogram för bevarande av småsvalting (Alisma wahlenbergii). Naturvårdsverket. Rapport Artdatabankens faktablad för rödlistade arter. Miljöhänsyn vid Dikesrensningar. LRF Skydd av vattenmiljöer i landskapet. Naturvårdsverket. Broschyr Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet, Jordbruksverket, Åmansboken, Ekologgruppen i Landskrona AB, utgiven av Saxån-Braåns vattenvårdskommitté, Text och bild: Calluna (www.calluna.se) Grafisk design: Esa Tanttu (www.esa.se) Logotype för åtgärdsprogram: Torbjörn Högvall Miljömärkt Trycksak licens nr

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Rödlistade arter i Skåne

Rödlistade arter i Skåne Rödlistade arter i Skåne www.m.lst.se Miljö och kulturmiljö Göran Mattiasson 2 Rödlistade arter i Skåne Göran Mattiasson Miljöenheten Länsstyrelsen i Skåne län Titel: Rödlistade arter i Skåne Utgiven av:

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Handlingsplan för spetsnate, Potamogeton acutifolius, Göteborgs Stad

Handlingsplan för spetsnate, Potamogeton acutifolius, Göteborgs Stad Handlingsplan för spetsnate, Potamogeton acutifolius, Göteborgs Stad Stad Rapport 2013:38 Rapportnr: 2013:38 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad Inventering och

Läs mer

Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter

Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter 2009-01-30 Jordbruksverket Försöks- och utvecklingsprojekt (FoU) Dnr 25-10989/07 1 Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter Rapporten är upprättad av: Cecilia

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken 1 Vattendragens ekologiska funktion och biologiska värden Miljöstörningar vid underhåll /rensning av diken Miljöhänsyn vid utförandet 2 Träd och buskar i kanten

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET BYGGNAD AV HAMNBANAN

INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET BYGGNAD AV HAMNBANAN INVENTERING AV FÅGLAR, KÄRLVÄXTER OCH NATURVÄRDEN, KVILLE BANGÅRD GÖTEBORG UNDERLAG FÖR UT- BYGGNAD AV HAMNBANAN PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET VIA SWECO 2013-10-17 Uppdragstagare Naturcentrum AB 2012 Strandtorget

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten

2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten 2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Handlingsplan för knölnate, Potamogeton trichoides

Handlingsplan för knölnate, Potamogeton trichoides Handlingsplan för knölnate, Potamogeton trichoides Inom Göteborgs Stad Rapport 2013:01 Rapportnr: 2013:01 ISSN: 1403-168X Rapporten finns även publicerad i Göteborgs Stads rapportserie, Rapport 2012:2

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Aktiv etablering av rödlistade arter i anlagda, vattenanknutna biotoper i odlingslandskapet Etapp 2

Aktiv etablering av rödlistade arter i anlagda, vattenanknutna biotoper i odlingslandskapet Etapp 2 Sid 1 (5) Landskrona 2009-10-30 Delredovisning 1 nov 2009 Aktiv etablering av rödlistade arter i anlagda, vattenanknutna biotoper i odlingslandskapet Etapp 2 Inledning Många rödlistade arter är knutna

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade natearter 2008 2011

Åtgärdsprogram för hotade natearter 2008 2011 Åtgärdsprogram för hotade natearter 2008 2011 Spetsnate (Potamogeton acutifolius) Bandnate (Potamogeton compressus) Uddnate (Potamogeton friesii) Styvnate (Potamogeton rutilus) Knölnate (Potamogeton trichoides)

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Jordstjärnor i Sverige

Jordstjärnor i Sverige Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer