Praktikrapport. Inlämning 1

Transkript

1 Inlämning 1 Praktikrapport Ida Magnusson imn09001@student.mdh.se Informationsdesign - Textdesign Branschanalys och yrkesorientering, ITE

2 Innehållsförteckning Inledning s.3 Informationsinhämtning/metod s.4-5 Svårigheter med metoden s.5 Snick-Snack s.5-8 Snick-Snacks bakgrund s.5 Snick-Snacks som företag och organisation s.5 Arbetsplatsen och yrkeskategorier s.5 Snick-Snacks verksamhet s.7 Arbetsverktyg och teknisk nivå s.8 Kundkontakt s.8 Social samvaro s.8 Kontakter s.9-10 Min handledare s.10 Mina arbetsuppgifter s Layoutarbete av tidningen Brandsäkert s.11 Korrektur av informationsmaterial och tidningar s.11 Projektmöten s.11 Kunskap från MDH s Att göra praktik på Snick-Snack s.13 Sammanfattning s.14 Källförteckning s.15 Bilagor 2

3 Inledning Under vårterminen 2011 gjorde jag valet att läsa kursen Branschanalys och yrkesorientering, valet föll sig väldigt naturligt, jag såg en chans att uppleva yrkeslivet och använda mina kunskaper jag fått under utbildningen. Att däremot hitta ett bra sälle att göra praktik på, som överensstämmer med vad jag studerar visade sig vara en utmaning. Och att faktiskt hitta ett ställe som är villiga att ta emot en praktikant, som går in med positiv inställning till ett kunskapsutbyte verkade inte helt enkelt. Telefonsamtal efter telefonsamtal till olika företag, reklambyråer och informationsavdelningar, inte fick jag någon praktikplats och inte ens ett bra bemötande kunde jag som student få. Det kändes hopplöst. Jag bad min pojkvän som arbetar inom reklambranschen om hjälp att hitta en lämplig praktikplats och direkt säger han har du ring dina och mina kompisar som arbetar i branschen. Jag hade letat efter en nål i en höstack, utan att ens hitta ett höstrå. Såhär i efterhand ganska komiskt. Jag hade ringt till halva Sverige, utan att ta kontakt med dem i mina närmsta kretsar, som dessutom arbetar med det jag studerar. Efter ytterligare några samtal, men nu till nära vänner, skulle det visa sig att praktikplatsen fanns väldigt nära. Handledare: Jacob Landin, Projektledare Arbetsgivare: Snick-Snack AB VD Lena Nordlund Adress och telefon: Snick-Snack AB Luntmakargatan Stockholm info@snick-snack.se Snick-Snacks logga Jag tog kontakt med den nära vännen August Ekman Öhrn, formgivare och webbutvecklare på kommunikationsbyrån Snick-Snack AB. Han var väldigt positiv till att ta in mig som praktikant och frågade VD Lena Nordlund om det skulle fungera. Likaså hon var väldigt entusiastisk till att ta emot mig. Vi kom överens om att jag skulle få ta hand om korrekturläsningen, bearbetning och omarbetning av allt utgående material, såsom foldrar till Stockholms stad och olika branschtidningar. Utöver det skulle jag också få vara med att utarbeta layouter i Adobe Indesign, till de olika tidningarna. Allt det här lät väldigt spännande, jag var glad att jag skulle få göra konkreta uppgifter och få bidra med min kompetens på ett relevant sätt som gynnar företaget. Här ligger Snick-Snack Förväntningar jag hade på Snick-Snack var att ta del av hur de olika kompetensgrupperna arbetar fram en konceptuell grundtanke till en färdig produkt, exempelvis designprocessen för en tidning. Få större kunskap i hur en korrektur- och bearbetningsprocess fungerar, och få en grundlig inblick i vad som skiljer en kommunikations- och informationsdesign-byrå från en reklambyrå. Jag hoppades få lära mig massor från Snick-Snack teamet och se om textdesign/formgivning är ett yrke för mig att satsa på i framtiden. Det finns många skäl till varför jag valde Snick-Snack som praktikplats. Den främsta anledningen beror på att Snick-Snack arbetar med uppgifter, på ett sätt som har väldigt många gemensamma nämnare med min utbildning. Det finns textrelaterade infallsvinklar att ta hänsyn till, såsom informationsaspekter. Det finns också en kombination av de båda aspekterna att arbeta kring, bland annat i formginingen och layoutarbetet av de olika tidningarna och informationsmaterialen. När en tidning utarbetas behöver formgivarnen/art directorn tänka på andra perspektiv än då man t.ex. 3

4 skapar ett klassiskt informationsmaterial. Samtidigt som tidningen ska vara spännande för ögat, läsvärd, måste den dessutom presentera informationen på ett informativt, lätttilgängligt sätt så att läsarna enkelt kan ta till sig den. Här gäller det alltså att kombinera effektfull design, med väl planerad informationsdesign, som uymynnas i informativa texter och god struktur. Allt för att skapa informationsdesignens 3 grunder: lärlighet, läsbarhet och läsvärde. Precis denna teori, lär, läser och utövar jag som informationsdesignstudent. Att tillämpa detta under verklighetsanpassade former på praktiken tycker jag ger en optimal koppling till min utbildnig. Informationsinhämtning/metod För att få information om Snick-Snack, företagets bakgrund, sätt att arbeta på och övrig information av relevans för rapporten har jag pratat med olika medarbetare på Snick-Snack. Jag har dels gjort förutbestämda kvalitativa intervjuer (Holme & Solvang, 1991 s. 14), eftersom metoden primärt har ett förstående syfte för kontexten och kännetecknas av närhet till källan. Och dels har jag kunnat samla in information från de olika projektmöten, fika- och lunchpauser som ägt rum. (Se bilaga för att läsa intervjuer) Vid båda dessa tillfällen har det handlat om att skapa dialog, sätta sig in i företaget och dess kunder för att på så sätt kunna ställa djupgående frågor till medarbetarna. Det har handlat om att skapa god kontakt med personerna i fråga och visa ett intresse som sedan kan utmynna i ett informationsutbyte. Vid alla former av samtal, intervjuer är det viktigt att skapa en avslappnad situation för att få människor att öppna sig på bästa sätt. Detta genom användning av olika tekniker och samtalsmetoder. För att på bästa sätt förstå de olika intervjuteknikerna har jag tagit stor hjälp av boken Intervjuteknik (2007), Björn Häger. Att göra observationer, är som att leka detektiv. Från de olika mötena och intervjuerna har jag fått en inblick i företagets bargrund, deras sätt att arbeta, tänka och förhålla sig till olika informationsaspekter. Det är information och kunskap som både är viktig för rapporten, men som också kommer ha stor nytta av i framtiden. För att tillgodose mig en annan typ av information, osynlig, har jag observerat hur personalen arbetar när möjlighet funnits. Jag har skuggat dem, iakttagit samtalen och själv fått uppleva hur de tar sig an informationsdesign-relaterad problematik. Här har jag med egna ögon fått uppleva sådant som det inte går att fråga om, det har gjort att jag fått en bättre förståelse för deras sätt att arbeta med designprocessen. Jag har även använt mig av Internet, främst Snick-Snacks egen webbplats, för att få en bättre bild av organisationen runt företaget. Tyvärr har jag inte kunnat fotografera särskilt mycket på grund av företagets policy gällande sekretess. Givetvis har jag kunnat ta endel bilder, men inte i den omfattning som jag önskat. Detta har inte varit något hinder i mitt arbete, utan jag har full förståelse för vad som gäller innanför företagets dörrar och respekterar det. 4

5 Svårigheter med metoden Jag har egentligen inte stött på några större problem under min informationsinhämtning, förutom att det har varit svårt att hinna anteckna, ta till sig all information av relevans under intervjuerna, samtidigt som man ska vara lyhörd och komma med följdfrågor. Trots att jag kände mig förberedd, har jag insett att man aldrig kan vara tillräckligt förberedd inför en intervjusituation. Samtidigt som man vill hitta ta till sig allt, vill man inte avbryta intervjupersonen eller störa samtalsflödet. Det gäller att ställa frågorna på ett sätt om möjliggör för anteckning. Pennan styr tempot i intervjun (Häger, 2007 s.140). Genom att reglera anteckningstempot, kan man reglera den intervjuades samtalstempo. Nästa gång jag gör en intervju ska jag försöka anteckna långsammare och ta mig mer tid till att faktiskt lyssna och söka ögonkontakt med min intervjuperson. Trots att jag varit negativ till att använda bandspelare, har jag insett att det kan ha sina fördelar. Förnuft och erfarenhet har segrat över min negativa inställning. Väll använd kurslitteratur Snick-Snack Snick-Snacks bakgrund Snick-Snack startades av Lena Nordlund 2002, då hon arbetade som frilansande redaktör och skribent. Något år senare gick en formgivare och en projektledare in i företaget, och i samband med detta fick man ett par större kunder. Sedan dess har företaget växt organiskt till sin nuvarande form, där idag Lena Nordlund är VD och har flertalet anställda. Den kompetens och erfarenhet som finns inom företaget sträcker sig betydligt längre bak i tiden än företagets historia. De flesta av medarbetarna har många års erfarenhet av mediebranschen och är väl etablerade inom området. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) Snick-Snacks som företag och organisation Snick-Snack är en kommunikationsbyrå inriktad på redaktionell kommunikation, det vill säga marknadsföringsmaterial/-produkter med journalistiskt perspektiv. Med affärsidén att erbjuda företag och organisationer redaktionell kommunikation av högsta kvalitet, vare sig det är i form av kundtidningar, broschyrer, annonser, rapporter eller övergripande kampanjer. Snick-Snack är ett aktiebolag, som i huvudsak drivs och ägs av två parter. VD Lena Nordlund ansvarar för företagets kundkommunikation och införsäljning av nya projekt. Hon är den som är spindeln i nätet och har den övergripande kontrollen över företagets arbetsplanering. Till sin hjälp har hon delägaren Fredrik Sehlstedt, Creative director, han ansvar för formgivningen som Snick-Snack producerar och gör åt sina kunder. I huvudsak är det han som ansvarar för att kvalitén på produkterna lever upp till kundens förväntningar. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) Snick-Snacls tidningshylla Arbetsplatsen och yrkeskategorier Kommunikationsbyrån Snick-Snack ligger på Norrmalm i centrala Stockholm. Lokalerna är inte stora och därför finns inte utrymme för egna 5

6 arbetsrum, därför arbetar de i ett öppet kontorslandskap, där varje medarbetare har sin plats. I denna lilla, rustika lokal med gamla ståtliga fönster i både tak och väggar finns också ett konferensrum, kök och ett bibliotek/ kreationsrum. I grund och botten är lokalen en ombyggd lägenhet, vilket innebär att känslan är hembonad och mysig. Lokalen ska inte kännas som en arbetsplats, utan som ett andra hem för våra medarbetare (F Sehlstedt 2011). Just nu arbetar det 10 till 12 personer, beroende på veckodag. Alla med olika bakgrund och arbetsuppgifter, men med Snick-Snacks gemensamma mål att förmedla kvalitet, kreativitet och känsla i informationsmaterialen. Utöver dessa medarbetare tar de ibland in andra kompetenser utifrån eller samarbetar med andra aktörer, exempelvis illustratörer. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) De olika yrkeskategorierna på Snick-Snack är ( och samtal med de olika medarbetarna 2011): Projektledning projektledaren ansvarar projekten, från kundmöte till levererad produkt och uppföljning. Projektledaren ansvarar också för att sätta budget och att denna följs. Kök och fikarym Produktionsledning produktionsledningen ser till att produktionen av projekten löper enligt utsatt tidplan och att projekten håller förväntad kvalitet. Produktionsledningen hjälper de olika arbetsgrupperna under produktionen av produkten. Det kan vara med intervjuer, kreationsarbete och korrektur. Webbutvecklare webbutvecklaren ansvarar för utvecklingen av Snick- Snacks webbplats och gör uppdateringar med aktuell information. Grafisk formgivare, Creative director Grafiska formgivaren ansvarar för design och layoutarbete av tidningar och informationsmaterial. Den grafiska formgivaren gör inför varje produktion en sidplan, som visar produktionens innehåll, med vilken han fördelar ut arbetet till lämplig originalare och Art directors. Creative director är den person som har huvudansvaret för all formgivning som Snick-Snack producerar. Han är den som godkänner all formgivning innan produkten lämnas till kunden. Redaktör, skribent, journalistiskt Dessa personer ansvarar för det redaktionella arbetet, intervjuer till reportage, textproduktion till de olika tidningarna och informationsmaterialen, korrekturläsning och ser till att det innehållsliga, artiklarna överensstämmer med kundens förväntningar. Originalare, Art director Dessa personer arbetar, producerar den förutbestämda designen genom layoutarbete i diverse layout- och redigeringsprogram såsom Indesign, Photoshop och Illustrator. I huvudsak arbetar de med typografi, bildhantering och att sammansvetsa text med bild på ett lämpligt sätt för att uppnå läslighet, läsbarhet och läsvärde. 6

7 Ekonom Ekonomin sköts av en kvinnlig revisor, som några dagar i veckan befinner sig i Snick-Snacks lokaler för arbete. Hon ansvarar för offerter och betalningar. Hon sköter allt som har med Snick-Snacks ekonomi att göra. Byråvalp Melker är Snick-Snacks yrväder, ägs av Lena Nordlund. Han tar hand om matrester, motionerar personalen på lunchen, helst av allt vill han ha uppmärksamhet och bli kliad när personalen är upptagen. Ingen yrkeskategori har högre status än den andra. På Snick-Snack värderas, bemöts och behandlas alla medarbetare på samma sätt. Alla har olika uppgifter beroende på specialkompetens, varje medarbetare är en tillgång för företaget. Tillsammans utgör yrkeskategorierna en helhet, där varje åsikt och kunskap är likvärdig den andra, med undantag för att VDn bestämmer när det kommer till oklarheter och designproblem. Byråvalp Melker Snick-Snack fördelar sina projekt i arbetsgrupper om 2-3 personer, kombineratgrafisk formgivare/art director med skribent/redaktör. Detta för att designproduktionen ska flyta så smidigt som möjligt och för att säkerhetsställa att kvalitén på produkten blir den bästa. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) Snick-Snacks verksamhet Snick-Snack hjälper sina kunder att sälja sitt budskap och sina produkter eller tjänster på ett rakt och trovärdigt sätt. Snick-Snack tar fram kreativa lösningar för sina kunder. Från idéarbete och rådgivning till att producera och genomföra kommunikations- och informationsaktiviteter. ( Snick-Snack arbetar huvudsakligen enligt reklambyråns arbetsmetod, där projekt börjar med idéarbete, som sedan görs ut av skribenter och formgivare med kreativt och praktiskt stöd från projekt- och produktionsledare. Snick-Snack arbetar med många olika projekt på samma gång, där varje projekt har en egen arbetsgrupp. Stångåstaden, kommunalt bostadsföretag som skickar ut tidningen Välkomen hem till sina kunder Snick-Snacks två huvudområden är att producera branschtidningar till olika företag, samt att framställa informationsmaterial till Stockholms stad. Det är en liten byrå med få anställda, trots det sträcker sig verksamheten över hela Sverige, och en av de mest betydande kunderna är Linköpings kommunala bostadsförening, Stångåstaden. Mellan Snick-Snack och Stångåstaden bedrivs sedan flera år tillbaka ett tätt samarbete, där Snick-Snack producerar både det innehållsliga och det grafiska till deras bostads-/kundtidning. En produktion av ett tidningsnummer går till såhär; Snick-Snack träffar kunden vid ett redaktionsmöte, där tidningens innehåll beslutas. Sedan produceras tidningens text- och bildmateriel följt av originalisering, där formgivaren sätter ihop allt material till en formgiven tidning. Snick-Snack korrekturläser och skickar sedan över tidningen till kunden, som korrekturläser och godkänner produkten. Sedan tryckförbereds tidningen och skickas till ett tryckeri. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) 7

8 Arbetsverktyg och teknisk nivå Snick-Snack har en hög teknisk nivå på arbetsverktygen, och all utrustning som behövs vid en professionell tidningsproduktion finns, såsom högupplösta dataskärmar, projektorer, avancerad skrivarutrustning, och mängdvis med mindre specialverktyg, förutom själva tryckerimaskinen, den tjänsten köps in. De använder senaste programversionen CS5 av layout-och redigeringsprogrammen Adobe Indesign, photoshop och Illustrator, likaså vad gäller ordbehandlingsprogram. Detta för att möjliggöra avancerade designlösningar och för att upprätthålla en hög standard på arbetena. Alla medarbetare har själva möjlighet att anpassa sin egen utrustning utefter deras eget behov, med exempelvis höj och ställbart skrivbord, hörlurar och dynamiska stolar. Både formgivare och Art director använder exempelvis ritplatta av märket Wacom och kalibrerade dataskärmar, för att underlätta, säkerställa färgnyanserna och effektivisera arbetsprocessen. Som ett komplement till deras väl framskrida arbetsutrustning finns mängdvis med relevant litteratur inom området. (Intervju A Ekman Öhrn 2011) Kalibrerad dataskärm och Wacom ritplata är två väl använda arbetsverktyg på Snick-Snack. Kundkontakt På Snick-Snack är det projektledaren Jacob Landin tillsammans med VDn Lena Nordlund som ser till att det inkommer arbeten till företaget. Det är oftast projektledaren som marknadsför företagets tjänster och går på projektmöten, eftersom det är han som ansvarar för budgetering och företagets olika arbetsgrupper. Han vet vilken arbetsgrupp som besitter den kunskap och erfarenhet kunden eftersöker, dessutom är det han som har koll på Snick-Snacks priser och offert. Genom den här kunskapen kan han sälja in Snick-Snack på ett ärligt och trovärdigt sätt. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011) Under en lunch pågår det heta det intressanta diskussioner i fikarummet, jag är snabbt framme för att observera och lyssna. Projektledaren Jacob Landin berättar att Snick-Snacks samarbete med kunderna är väldigt återkommande och att byrån verkar för ett långsiktigt samarbete. Han beskriver att Snick-Snack är nyfikna, lyhörda och jobbar alltid i ett mycket nära samarbete med kunderna. Han beskriver Snick-Snack som den personliga byrån som följer kunderna under lång tid och tillsammans utvecklar deras långsiktiga marknadsföring. Tack vare denna arbetsvision förklarar han att Snick-Snack idag har tre betydande huvudkunder, och som alla samarbetat med företaget i över lång tid. Dessa är: Stockholmsstad, Brandskyddsföreningen och Stångåstaden. Han förklarar att det vara över 2 år sedan Snick-Snack letade upp tänkbara kunder, han menar att deras utmärkande engagemang, vision och nära sätt att arbeta med kunderna gör andra aktörer och presumtiva kunder nyfikna på verksamheten. (Observationer 2011) Snick-Snack är en liten byrå med få anställda, trots det kan vi konkurrera på den nationella marknaden genom vår speciella nisch (J Landin 2011) 8

9 Social samvaro På Snick-Snack är ledningen, det vill säga Lena Nordlund och Fredrik Sehlstedt väldigt måna om sina medarbetare. Atmosfären är inte som på en traditionell kommunikationsbyrå stressad, hektisk och nästintill opersonlig, där var och en sköter och ansvarar för sitt. Här på Snick-Snack arbetar medarbetarna i team, atmosfären är avslappnad, positiv och känslan som omger lokalen är familjär. I det öppna kontorslandskapet hörs det skratt, medarbetarna peppar och hjälper varandra tillsammans är företaget en stor familj. Det märks klart och tydligt att Snick-Snack värderar, uppskattar och prioriterar sin personal framför prestation. Personalen är allt, för att visa uppskattning bjuder Snick-Snack på eftermiddagsfika med mackor, bullar och frukt varje dag. En tradition som det hålls hårt på och att fikapausen kan variera mellan 30 minuter och 1 timme spelar heller ingen roll. Allt från jobb till privatliv diskuteras, jag kan konstatera att medarbetarna verkligen uppskattar den har gesten. Ingen vill missa fikastunden det är dagens höjdpunkt. (Observationer 2011) Vinnare Svenska Publishing- Priset 2010 Välkommen Hem Nominering Guldbladet 2010 Välkommen Hem När Annas syster blev sjuk Nominering Svenska Publishing-Priset 2009 Välkommen Hem Genom sin täta sammanhållning och känsla för kvalitet har Snick-Snack bland annat kammat hem dessa priser. För att öka sammanhållningen och skapa en familjär känsla bjuder Snick-Snack årligen sina medarbetare på påsk- och julbord. För att öka sammanhållningen och samarbetet håller företaget i teambuilding aktiviteter då och då. ( Intervju A Ekman Öhrn 2011) Lena och Fredrik är noga med att understryka att vi är ett team, alla ska känna samhörighet ( A Ekman Öhrn 2011) För mig som praktikant har det varit väldigt intressant att få uppleva den här utmärkande sammanhållningen. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att det var okej att skämta, sjunga och fika 1 timme under arbetstid. Min inställning till arbetsmiljön på byråer har inte varit positiv, tidigare erfarenheter har visat en stressad och prestigefylld stämning, där personalen förväntas arbeta både övertid och utan raster. Men uppenbarligen finns det byråer som inte följer den inpräntade traditionen gällande arbetsmiljö och synen på personalen. För mig har det här varit viktigt att få erfara, framgångar uppnås inte genom övertid och en opersonlig kontakt med personalen. Framgångar föds genom glädje, kreativitet och bra sammanhållning mellan personal och ledning. Kontakter Under min praktik på Snick-Snack har jag haft kontakt med alla medarbetare i olika situationer. Det har både varit lärorikt och intressant för mig som student att få ta till sig de fackspråkliga termerna och designverktygen som används i praktiken. Det är en sak att att utöva teorin i skolan och en helt annan att applicera kunskaperna i verkligheten. Genom kontakten med medarbetarna har kunskap utbytts. Dels har jag fått uppleva verkligheten ur ett skarpt perspektiv, och dels har medarbetarna på Snick-Snack fått en uppdaterad och förfriskad, vetenskaplig syn på informationsdesign. 9

10 Medarbetare har påpekat att jag sett felaktigheter, designproblem som de inte upplevt som problem. Exempelvis när jag korrekturläste en tidning upptäckte jag att man applicerat vit text mot ljusrosa bakgrund. Ingen hade reagerat på att läsligheten inte var optimal. Detta kunde jag genom min kunskap från MDH och med hjälp av boken Visual thinking for design (2008), Colin Ware, framföra som ett informationsdesign-problemet ur ett vetenskapligt perspektiv. Responsen och tacksamheten över min upptäckt var stor, för mig som student kändes det bra att jag kunde tillämpa, redogöra för min kunskap i praktiken. Anställda Kontakter inom Snick-Snack: Lena Nordlund Fredrik Sehlstedt Jacob Landin Jessica Somers Klara Möller Norén Mia Tjärnberg August Ekman Öhrn Karin Wandrell Kim Sonntag Monica Walldén Ingeborg Andersson Anette Eriksson Min handledare Efter att ha studerat ekonomi och marknadsföring inledde Jacob sitt arbetsliv inom sälj- och Pr-branschen för 10 år sedan, men ville redan från början inrikta sig mer mot produktionsledning, kombinera sälj med konkret marknadsföring av exempelvis produkter och tjänster. Genom ett brett kontaktnät och hårt slit har han gradvis fått mer ansvarsfulla arbetsuppgifter på olika mindre företag. Av de 7 jobb som han har haft under 10 års tid har han endast sökt ett via platsannons, resten har kommit via kontakter. Idag är Jacob Landin projektledare på kommunikationsbyrån Snick-Snack. Han har arbetat i företaget sen april 2011 och har tidigare arbetat inom reklam och kommunikationsbranschen i 7 år. Som projektledare är Jacob ansvarig för Snick-Snacks olika projekt, från första kundmöte till levererad produkt och uppföljning. Han ansvarar också för att sätta budget och att denna budget följs. (Intervju J Landin 2011) Som handledare har Jacob varit väldigt ansvarsfull, tydlig och hjälpsam. Vid minsta tveksamhet har jag kunnat fråga honom. Har har tagit sig tid, lagt stort engagemang i att lära mig verksamheten och delge mig praktisk erfarenhet genom varierande arbetsuppgifter. Samtidigt som han har varit öppen för att ta till sig dagens informationsdesign-principer, sett utifrån mina kunskaper och MDHs akademiskt, vetenskapligt perspektiv. Jacob har låtit mig som student, med mina kunskaper ha lika stort inflytande i de olika designprocesserna, exempelvis i layoutarbetet och korrekturläsningen. Han har litat på min kunskap, gett mig möjlighet, frihet att framföra mina synpunkter och teorier, både rent muntligt och praktiskt. 10 Jacob Landin, Projektledare jacob.landin@snick-snack.se Snick-Snack AB Luntmakargatan Stockholm

11 Mina arbetsuppgifter Layoutarbete av tidningen Brandsäkert Under inledningen av praktiken fick jag i uppgift av August och Jacob att designa och göra layout till ett uppslag i Brandskyddsföreningens branschtidning Brandsäkert. AvAugust fick jag en grundlig genomgång av tidningens sidplan, designutseende och typografiska inställningar, kortkommandon i character- och paragrafstyle (Indesign). Han gick även igenom applicerande av bildmanér och lät mig studera tidigare nummer av tidningen. Därefter var jag fri att redigera de förutbestämda texterna och bilderna efter egen design. Men med förutsättningen att designen skulle överensstämma med övriga delar i tidningen. Med andra ord gick det inte att göra någon flashig design och bryta tidningens traditionella utseende. Istället lät jag skapa en symmetrisk dynamik och spänning med små medel, bland annat genom kontraster, bildsättning och placering av rubricering (Bergström, 2004), för att upprätthålla stilen och skapa god informationsdesign. Det förslag till uppslag som jag designade var väldigt omtyckt och kommer att pryda decembernumret under delen Handbok och Expertpanel. Korrektur av informationsmaterial och tidningar Snick-Snack arbetar efter att skapa läsligt, läsbart och läsvärde i de informationsmaterial och tidningar som de producerar. Som byrå är dem noggranna med att förmedla känsla, kvalitet och kreativitet. Varje produkt ska vara väl genomgången innan den släpps utanför Snick-Snacks dörrar, om det finns minsta tveksamheter i det konceptuella tänkandet och i utförandet av designen så blir det bearbetning. Snick-Snack är nöjda när kunden är nöjd. Med tanke på min utbildning var medarbetarna på Snick-Snack intresserade av att höra mina åsikter, låta mig genomföra, ta hand om korrekturläsningen och bearbetningen av de olika materialen. Jag fick i uppgift att granska och korrekturläsa två tidningar, som båda ska publiceras i december. Utöver det fick jag läsa mängder av utkast till informationsmaterial, som ska utgöra foldrar om Stockholmsstad Här fick jag gå lös med markeringspennan, effektivisera, göra budskapen informativa och ge förslag på omarbetningar i texten. Ett arbete som kändes väldigt relaterat till min utbildning, speciellt som flertalet av utkasten från Stockholmsstad var skrivna på lättläst Svenska. En kurs som jag läst under min tid på MDH. Här kom mina kunskaper till stor användning, specifikt de gällande lättläst, för ingen på Snick-Snack var särskilt insatt i det ämnet. Här fick jag chansen att delge medarbetarna kunskap, samtidigt som jag praktiskt fick tillämpa mina färdigheter. Projektmöten Under varje måndag morgon har jag suttit med på veckomötet. Oftast har det handlat om projekten som är igång och som ska startas upp. Vi har gått igenom vem som gör vad, viktiga hållpunkter och stämt av med budgeteringen. Projekten som redan är satt i rullning har vi grundligt gått i genom, diskuterat eventuella designproblem och stämt av med tidplanen. 11

12 Jag har kommit med mina åsikter och förslag på lösningar på vissa svårigheter de haft. Dessa möten har lett till att jag fått applicera det fackspråkliga designspråket och tänkandet i praktiken. Ibland hade jag på eget initiativ gjort förslag till designförändringar, mestadels i dem redaktionella innehållen, som jag både visat för min handledare Jacob Landin och för vederbörande skribent/ Art director. Dessa designförslag och nya idéer har varit välidigt uppskattade och har främst använts till att testa nya lösningar på problemen. I något fall har det även varit så att mitt förslag är det som fungerat bäst att applicera för att undgå designproblemet. Kunskap från MDH Under praktiken har jag gjort flertalet intervjuer och då har jag haft stor användning av kunskaper från: Häger, Björn (2007), Intervjuteknik Den här boken har hjälpt mig med förberedelserna inför intervjuerna, hur jag ska bete mig, vad jag ska säga och hur jag bör ställa frågorna för att få det förväntade svaret. När jag har arbetat med korrektur, layoutarbetet/formgivningen av Brandskyddsorganisationens branschtidning Brandsäkert och hjälpt till med att lösa diverse designrelaterade problem har jag använt mig av böcker som är inriktade på formgivning, gestaltprinciper och typografi. Dessa är: Bergström, Bo (2004), Effektiv Visuell Kommunikation Hellmark, Christer (2006), Typografisk Handbok Ware, Colin (2008), Visual thinking for design Zappatera, Yolanda (2007), Art direction + editorial design När jag endast har arbetat med bearbetning, korrekturläsning av olika redaktionella innehåll, såsom artiklar och informationsmaterial har jag haft stor nytta av: Språkrådet, tredje utgåvan (2008), Svenska skrivregler Stenberg, Lena, föreläsning Textbearbetning och korrekturtecken ) Den här boken och Lenas föreläsning har fungerat som facit vid eventuella tveksamheter i det språkliga. Genom kunskaper från den här föreläsningen kunde jag utföra korrekturen på ett professionellt sätt, med rätt typ av tecken applicerat på rätt plats. Under mina snart 3 år på MDH har jag kommit i kontakt med olika typer av intressant litteratur/föreläsningar rörande informationsdesign- textdesign, som jag aldrig annars skulle stött på. Utan denna förståelse och insikt hade jag inte vart kunskapsmässigt där jag är idag. Dessa erfarenheter och kunskaper har gett mig en stadig grund att stå på inför framtiden. Tack vare 12

13 litteratur och lärdom från MDH, har jag med säkerhet kunnat uttala mig i diskussioner och vetat att det finns belägg för det jag yttrat mig om. Dessutom har det det känts skönt att veta att jag inte enbart gått på intuition när jag yttrat mig gällande designproblem. Med andra ord har kunskaperna under praktiken gett mig chansen att testa mina vingar, fått mig att inse att jag besitter djupare kunskaper än jag vågat tro. Att göra praktik på Snick-Snack När praktiken inleddes var jag otroligt nervös, tänk om mina kunskaper inte skulle räcka, tänk om jag skulle sitta där som ett fån och inte begripa designspråket, eller värst av allt, tänk om jag inte skulle leva upp till de förväntningarna som de hade på mig. Tankarna var många. Första tågresan till Stockholm var hemsk, det var med gråten i halsen jag gick in genom Snick-Snacks dörrar, utan som helst självförtroende. Det skulle visa sig att min oro var helt obefogad, jag blev väl bemött och omhändertagen på bästa sätt, precis som när jag gick in genom Snick-Snacks dörrar lämnade jag dem av, med tårar, fast nu ren glädje. Under min praktik på Snick-Snack har jag fått uppgifter där jag haft stor tillgång av mina kunskaper från utbildningen, för att bland annat lösa diverse designproblem. Jag har inte upplevt att min utbildning varit otillräckligt och inte gett mig tillräckligt mycket förberedelse för den här praktikplatsen. Jag kände mig väl förberedd, trots ett vagt självförtroende, och kände att jag kunde leverera, prestera det som Snick-Snack förväntade sig. Jag har fått erfara att jag som färsk student, i mångt och mycket har en djupare, bredare och mer vetenskaplig syn på informationsdesign problem. Jag ser problematiken från ett annat perspektiv, med oförstörda ögon och kan beröra problemen från ett annat håll. Något förvånad har jag fått uppleva att jag besitter en kunskap som de, trots lång erfarenhet i branschen till viss del saknar. Att som student få sitta med på veckomöten, diskutera, komma med åsikter och delge de andra medarbetarna min kunskap, har varit väldigt lärorikt. Det är först nu som jag kan ta på min kunskap, den finns där och jag kan hädanefter tryggt anförtro mig den. Att få vara med och ta ansvar, uttrycka personliga åsikter och ha en betydande roll i företagets arbetsprocess har betytt oerhört mycket. Att som student bli accepterad på samma villkor och nivå som dem andra, med många års erfarenhet och mer spetsinriktad kompetens, är ovärderligt. Det är ett kvitto på att min kunskap är tillräcklig och att jag kan precis lika mycket som dem andra. Det är dags att klippa navelsträngen, förbättra självförtroendet för kunskapen är det inget fel på. 13

14 Sammanfattning Det här har på alla sätt varit en väldigt givande praktik, både för mig som student och för arbetsgivaren. Jag har haft turen att komma till en kommunikationsbyrå som tagit väl hand om mig och gett mig chansen att visa mina kunskaper. Mitt samarbete med Snick-Snack har utmynnat i ett informations- och kunskapsutbyte från båda parter. Jag upplever att jag med min kompetens från MDH kunnat bidra med bra synpunkter, åsikter och tillföra nya perspektiv på bland annat stora som små designproblem. Jag har kunnat bidra företaget konkret i deras dagliga arbetsprocess genom olika uppgifter, såsom korrekturläsning och layoutarbete, samtidigt som jag gett dem en uppdaterad syn på kommunikation och informationsdesign sett ur ett vetenskapligt perspektiv. Samtidigt som de fått en ny inblick, har de lärt mig branschen, hur en designprocess går till i verkligheten, de fackliga språktermerna och många andra vedertagna knep som används i branschen. Det som varit mest lärorikt med praktiken är inblicken i sättet de arbetar på gällande informationsmaterial och hur de tänker, samt hanterar informationsdesign-problem. Deras sätt att att arbeta har många likheter med de erfarenheter jag fått från MDH. Det är inte särskilt stor skillnad mellan skolbänken och arbetslivet rent kunskaps- och tankemässigt. Den väsentliga skillnaden är erfarenheten, men grunderna i hur vi ser på designprocessen, designproblem och kommunikation är likvärdig. Vilket känns betryggande för mig som student att veta. Mina kunskaper från MDH är tillräckliga, de påvisar en bredd och ett djup som behövs för att kunna arbeta i branschen, dessutom har kunskaperna avstamp i vetenskapen och är därför tillförlitliga som källa. Under min praktik har jag haft möjlighet att skugga, sitta bredvid de olika medarbetarna och snappa upp tips på saker man kan tänka på vid utformning av informationsmaterial och tidningar. Nästan som en form av privatlektion, där jag haft möjligheten att ställa frågor och utveckla mitt designspråk. En erfarenhet jag kommer ha stor glädje av i andra sammanhang i framtiden. Jag har fått erfara att skillnaden mellan en traditionell reklambyrå och en kommunikationsbyrå är väsentlig. På en kommunikationsbyrå är man mer medveten om människors förmåga att tolka textuella och visuella budskapen. Man lägger stor vikt i att skapa god informationsdesign för att göra materialet förståeligt, informativt och lättillgängligt, medan en traditionell reklambyrå värdesätter effektfull design framför tälttillgänglighet. Jag har haft både otroligt roligt och tillfälle att lära mig väldigt mycket under min praktik. Med lätthet kan jag erkänna att jag längtar tills skolan är över och jag får kliva ut i arbetslivet. Jag kan absolut mig själv som formgivare/textdesigner i framtiden och jobba med den här typen av projekt på en kommunikations eller designbyrå. Jag har fått uppleva branschen på ett ärligt sätt och jag kan med lätthet säga att jag känner mig väl förberedd inför framtiden. Även om jag fortfarande måste arbeta på att stärka mitt självförtroende, känns det betryggande att veta att min kunskap är mer än 14

15 tillräcklig, att Snick-Snack varit nöjda med det arbetet jag utfört och att jag varit till nytta för företaget. Min kunskap är bekräftad, mer än jag vågat tro och genom uppmuntrade, vägledande ord från medarbetarna har jag insett att med glädje och vilja kommer man långt, trots nervositet. Jag kan nöjt säga att jag har lyckats visa min kompetens som jag fått och byggt upp upp under min tid på MDH. Och att jag, tillsammans med mina kompetenser och åsikter efterlämnar ett gott intryck, gör saken än bättre. Källförteckning Litteratur Häger, Björn (2007), Intervjuteknik, Stockholm: Liber AB, ISBN: Holme Mange, Idar & Solvang Krohn, Bernt (1991), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur AB, ISBN: Bergström, Bo (2004), Effektiv visuell kommunikation, Stockholm: Carlsson Bokförlag, ISBN: World wide webb Hem, hämtat från < Om Snick-Snack, hämtat från < Medarbetare, hämtat från < Kontakt, hämtat från < Kunder, Brandskyddsföreningen, hämtat från < kunder/brandskyddsforeningen> Kunder, Stångåstaden, hämtat från < stangastaden>

16 Bilagor Intervju med Jacob Landin Hur ser din ingång i yrket ut? Vad har du för bakgrund? Tidigare utbildning? Oj, ska jag komma ihåg allt det här! Jag började min karriärstege med att först studera ekonomi, inte helt min grej, därför hoppade jag på en utbildning i marknadsföring. Efter det började jag mitt arbetsliv inom sälj för snart 10 år sedan, men ville redan från början kombinera sälj med marknadsföring. Det är genom mitt breda kontaktnät, engagemang och hårda slit som jag gradvis fått mer ansvarsfulla arbetsuppgifter på olika mindre småföretag. Jag kan berätta att av de 7 jobb som jag haft under mina 10 års tid i branschen, har jag endast sökt ett via platsannons, resten har kommit via kontakter. Vad har du för titel idag? Och hur länge har du arbetet på Snick-Snack? I mina papper står det att jag är anställd som projektledare på kommunikationsbyrån Snick-Snack, det är svaret på en första frågan. Jag är ganska ny på Snick-Snack och har än så länge inte hunnit vara med om så mycket. Jag har arbetat i företaget sen april 2011, och jag kan tillägga att jag tidigare har arbetat inom reklam och kommunikation i 7 år. Vad har du för arbetsuppgifter på Snick-Snack? Det kan variera, beroende på om vi har många projekt igång eller inte. Jag är ansvarig för projekten, från första kundmöte till levererad produkt och uppföljning. Jag är också den som ansvarar för att sätta budget och att denna budget följs. Intervju med August Ekman Öhrn Vad är Snick-Snack för företag? Snick-Snack är en reklambyrå inriktad på redaktionell kommunikation, det vill säga marknadsföringsmaterial/-produkter med journalistiskt material. Byrån producerar kundtidningar, nyhetsbrev, årsredovisningar, webb och informationsmaterial. Hur ser Snick-Snacks bakgrund ut? Den är ganska kort, Snick-Snack är inget stort aktiebolag som du säkert förstått. Snick-Snack startades av Lena Nordlund 2002, då hon arbetade som frilansande redaktör och skribent. Något år senare gick en formgivare och en projektledare in i företaget, och i samband med detta fick man ett par större kunder. Sedan dess har företaget växt organiskt till sin nuvarande form. Idag är Lena Nordlund är VD och äger företaget tillsammans med Fredrik Sehlstedt, Creative director. Idag arbetar 11 heltidsanställda medarbetare, alla med olika bakgrund och specialkunskaper. Kan du ge en kort presentation av arbetsplatsen och hur verksamheten ser ut? Självklart kan jag det, häng med och skriv nu. Snick-Snack arbetar i ett 16

17 öppet kontorslandskap, där det sitter mellan 10 och 12 personer beroende på veckodag. Utöver dessa medarbetare tar vi ibland in andra kompetenser utifrån eller samarbetar med andra aktörer, exempelvis illustratörer. Snick- Snack arbetar huvudsakligen enligt reklambyråns arbetsmetod, där projekt börjar med idéarbete, som sedan görs ut av skribenter och formgivare med kreativt och praktiskt stöd från projekt- och produktionsledare. Snick-Snack jobbar med många olika projekt på samma gång, där varje projekt har sin arbetsgrupp. En produktion av ett tidningsnummer kan gå till såhär: Snick-Snack träffar kunden vid ett redaktionsmöte, där tidningens innehåll beslutas Sedan produceras tidningens text- och bildmateriel följt av originalisering, där formgivaren sätter ihop allt material till en formgiven tidning. Snick-Snack korrekturläser och skickar sedan över tidningen till kunden, som korrekturläser och godkänner produkten. Sedan tryckförbereds tidningen och skickas till ett tryckeri. Ett par veckor senare kommer den tryckta tidningen! Finns Snick-Snack nationellt, internationellt? En kort fråga fodrar ett kort svar, nationellt :) Hur ser organisationen ut? Vem har huvudansvaret på Snick-Snack? Företaget är ett privatägt aktiebolag och organisationen utgörs av de två ägarna. Jag får nog säga att det är ä som bär huvudansvaret i allt vi gör. Lena Nordlund ansvarar för företagets kundkommunikation och införsäljning av nya projekt. Hon har den övergripande kontrollen över företagets arbetsplanering. Fredrik Sehlstedt, Creative director, ansvarar för formgivningen som Snick-Snack producerar och gör åt sina kunder. Hur arbetar ni på Snack-Snack? Enskilt, i team? Vi arbetar i arbetsgrupper om 2-3 personer, där varje projekt har sin egen arbetsgrupp, kombinerat grafisk formgivare/art director med skribent/redaktör. Detta underlättar designproduktionen och vi kan säkerhetsställa att kvalitén på produkten blir den bästa. Hur tar ni på Snick-Snack kontakt med presumtiva kunder? Det är Jacob tillsammans med Lena som ser till att det inkommer arbeten till företaget. Oftast marknadsför Jacob Snick-Snacks tjänster och går på olika projektmöten, eftersom det är han som ansvarar för budgetering och företagets olika arbetsgrupper. Han vet vilken arbetsgrupp som besitter den kunskap och kunden eftersöker. På så sätt kan ha sälja in oss på ett ärligt och trovärdigt sätt. Det råder en harmonisk stämning här på kontoret, hur gör ni för att skapa den? Det var en bra fråga. Alla medarbetare värderas lika, vi värdesätter glädje framför tristess. Ja, och för att öka sammanhållningen och skapa en familjär känsla bjuder bland annat Snick-Snack årligen på påsk- och julbord. Någon gång då och då hålls även teambuilding aktiviteter. Hur ser Snick-Snacks utrustning ut? Avancerad. Det finns i stort sett allt, varje medarbetare har möjlighet att välja sin egen utrustning utifrån behov. Vi använder senaste versionen av 17

18 layout-och redigeringsprogrammen Adobe Indesign, Photoshop och Illustrator, likaså vad gäller ordbehandlingsprogram. Dessutom finns det ritplattor av märket Wacom att tillgå, även kalibrerade dataskärmar, detta för att underlätta och effektivisera arbetsprocessen. Det är främst jag som formgivare och vår Art Director som använder dessa verktyg. Vi har även ett bibliotek med relevant litteratur för området. 18