Efterbehandling av Valdemarsviken Valdemarsviks kommun

Transkript

1 Bidragsansökan Efterbehandling av Valdemarsviken i Sökande Kontaktperson: Thomas Örnberg, teknisk chef Saken Ansökan om bidrag enligt förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade mark- och vattenområden vid Valdemarsviken. Ansökt belopp ansöker härmed om att kommunen beviljas statliga bidrag för finansiering av efterbehandlingen av sediment i Valdemarsviken och ett angränsande landområde (fyllning med avfall) som förorenats av verksamheten vid f.d. Lundbergs läder. Delbeslut avseende statliga bidrag för efterbehandlingen föreslås följa upprättad tidplan och kostnadskalkyl. Förslag till åtgärd De åtgärder som föreslås är muddring av förorenade sediment i Valdemarsvikens inre del och bortgrävning av förorenat fyllningsmaterial i ett angränsande markområde vid Grännäs. Inom begränsade ytor kan muddringen dock behöva ersättas med täckning för att stabilitetsförhållandena inte skall äventyras. Muddermassorna och avfallet avses tas omhand antingen genom nyttiggörande som fyllningsmaterial i viken eller i en specialdeponi. Åtgärdsmål Åtgärderna skall leda till att spridningen av krom och kvicksilver till Östersjön minskar och att de ekotoxiska effekterna i Valdemarsviken på sikt elimineras.

2 1 Inledning Denna ansökan avser bidrag till efterbehandling av ett av äldre garveriverksamhet förorenat vattenområde i. Efterbehandlingen innebär att Sveriges sannolikt största punktkälla för spridning av krom till Östersjön åtgärdas. Årligen sprids 1,5-2 ton krom från de förorenade sediment i inre delen av Valdemarsviken. Den största delen av detta sedimenterar i de mellersta och yttre delarna av viken där vattendjupen är stora och bottnarna utgörs av ackumulationsbottnar. Trots detta uppskattas vidaretransporten av krom över Valdemarsvikens tröskel och vidare ut till Östersjön till 250 kg. 2 Bakgrund Garveriverksamheten vid Lundbergs läder startade 1873 och pågick fram till Vid fabriken fanns både ett kromgarveri och en kromläderverkstad. Från fabriken leddes processvatten ut orenat till Fifallaån som mynnar i Valdemarsviken, Östersjöns enda fjord. Större delen av de föroreningarna som släpptes ut har sedimenterat i Valdemarsviken vars sediment är kraftigt förorenade av framförallt krom, men också i viss utsträckning av kvicksilver. Föroreningarna har spridits utåt i viken och påträffas idag ända ute vid tröskeln vid Krogsmåla, ca 9 km utanför Valdemarsvik. Avfall från fabriken har också använts i en fyllning vid Valdemarsvikens strand i utkanten av Valdemarsviks tätort (Grännäs). Spridningen från denna fyllning är liten i förhållande till spridningen från de förorenade sedimenten men stabilitetsförhållandena är otillfredsställande och riskerar att leda till att massorna skredar ut i viken. Inom det f.d. industriområdet har en sanering utförts tidigare och området bedöms numera inte utgöra någon risk. Utsläppen från f.d. Lundbergs läder har varit mycket omfattande och idag finns ca 450 ton krom och ca 50 kg kvicksilver upplagrade i sediment i den inre delen av viken. Resuspensionen i dessa delar är mycket stor och dessa sediment utgör idag en källa för spridning av krom till de yttre delarna av viken. Uppskattningsvis resuspenderas 3,5 ton krom varav ca 1,7 ton krom och sprids vidare till recipientområdena. Dessa utgörs främst av de yttre delarna av Valdemarsviken men även utanförliggande delar av Östersjön och ingår i sin helhet i ett område av riksintresse för såväl naturvården som friluftslivet. Sedimentmiljön i såväl källområdet som recipientområdena i Valdemarsviken är idag påverkade och höga halter av krom uppmäts även i musslor och fisk. Även kvicksilverhalterna förhöjda i de förorenade sedimenten och i fisk. Om inga åtgärder vidtas kommer spridningen att fortgå under mycket lång tid och effekterna att successivt spridas och sannolikt medverka till framtida negativa miljöeffekter även längre ut i Östersjön. 3 Huvudmannaskap och finansiering Huvudmannaskapet kan delas upp i två skeden, dels utredningar och dels åtgärder. I fallet Valdemarsviken har huvudmannaskapet för utredningsskedet varit delat såtillvida att haft utredningsansvaret i en första fas medan länsstyrelsen i Östergötlands län haft utredningsansvaret i en sista fas. Båda organisationerna har deltagit i den projektgrupp som styrt arbetena. En huvudman måste alltid utses för genomförandet av ett åtgärdsprojekt. Huvudmannaskap för ett åtgärdsprojekt som genomförs med statliga bidrag och medel innebär två funktioner, dels det finansiella ansvaret och dels beställaransvaret (byggherre). Huvudmannaskapet innebär vidare att huvudmannen står för genomförandet, det framtida ansvaret och uppföljningen av projektet. Det medför bl.a. handhavande av alla tillståndsansökningar, kontakter och avtal med fastighetsägare samt projektledning av entreprenadarbetena. är beredd att åta sig att vara huvudman för projektet. 2(10)

3 Enligt vad som framkommer i den av länsstyrelsen upprättade ansvarsutredningen finns ingen ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kap miljöbalken. Vad gäller finansieringen hänvisas till ansvarsutredningen som anger att samtliga kostnader för utredning och efterbehandling av föroreningarna faller på staten. Kommunen föreslår att delbeslut om genomförande av projektet och kommunens egenfinansiering i de olika skedena tas stegvis och därvid kan följa upprättad tid- och betalningsplan för respektive skeden för förberedelser, genomförande och uppföljning. I förberedelseskedet är kommunen beredd att gå in med en egenfinansiering motsvarande 10 % av kostnaden för detta skede. Efter det att förberedelseskedet är genomfört föreslår kommunen att den fortsatta finansieringen tas upp till överläggningar mellan parterna inför beslut om genomförandet. Om beslut om genomförande fattas är kommunen beredd att stå för finansiering av åtgärdskostnaden som avser efterbehandling av den befintliga fyllningen vid Grännäs, där även skredrisk föreligger. Kommunen föreslår vidare att fördelningen av kostnader för övriga åtgärder får avgöras bland annat av i vilken utsträckning kommunen kan tillgodogöra sig nyttan av åtgärderna. Detta beror bland annat på vilket omhändertagande av förorenade massor som väljs och kan inte avgöras förrän förberedelseskedet är genomfört. I finansieringsdiskussionen bör hänsyn också tas till att ytterligare minst ett stort sannolikt efterbehandlingsbehov, Gusums bruk, finns i kommunen. 4 Åtgärdsmål och kostnader mm De övergripande åtgärdsmålen är att: 1. De konstaterade effekterna på sedimentmiljön och det akvatiska livet i Valdemarsviken skall på sikt elimineras 2. Belastningen på Östersjön från Valdemarsviken skall minska. Som mätbart åtgärdsmål föreslås att spridningen från källområdet i den inre delen av viken till recipientområdena skall minska med minst 90 %, liksom spridningen från Valdemarsviken till utanförliggande delar av Östersjön. De åtgärder som föreslås är: 1. Muddring av de förorenade sedimenten inom källområdet för spridning. Inom begränsade delar kan muddringen komma att ersättas med täckning p.g.a. skredrisk. 2. Bortgrävning av fyllningen vid Grännas och täckning av blottlagda ytor. 3. Nyttiggörande av muddermassor och avfall i en fyllning i inre delen av Grännäsfjärden (en del av källområdet), alternativt omhändertagande i en specialdeponi (monocell) på land. För omhändertagande av muddermassor och avfall finns två huvudalternativ. Det första är nyttiggörande som fyllning under vatten i Grännäsfjärden, bakom en invallning och under en relativt mäktig fyllning med mineraljord. Nyttiggörandet innebär att möjligheter för anläggning av bryggor m.m. tillskapas intill en nuvarande marina och ett framtida utbyggnadsområde för bostäder i Valdemarsvik. Genom att sedimenten kommer att ligga under vatten och sannolikt också stabiliseras innebär detta alternativ en effektiv begränsning av lakvattenbildningen. Det andra är deponering i en konventionell deponi på land. Enligt den utförda grundläggande karakteriseringen bör kraven på deponin motsvara kraven för deponering av farligt avfall på en deponi för icke-farligt avfall. Oavsett vilket alternativ som väljs erfordras tillstånd från miljödomstolen. Beslut om vilket omhändertagande av muddermassor och avfall som är mest lämpligt kommer därför att fattas i samband med projektering och miljöprövning, då alternativen utreds i detalj. Tidplan och kostnadskalkyl för den totala projekttiden framgår av nedanstående tabell: 3(10)

4 Aktivitet År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År Styrande händelser B A T Upphandlingar Proj Entreprenad Projektledning Projektering Miljökontroll Tillstånd Byggledning och entreprenadkontroll Entreprenad del 1 (förarbeten) Entreprenad del 2 (vattenarbeten) Entreprenad del 3 (efterbehandling) Bedömd kostnad 10 Mkr 30 Mkr 75 Mkr 30 Mkr 5 Mkr Skede Förberedelse Genomförande Uppföljning B - Beslut om genomförande Heldragen linje anger aktivitet av produktionskaraktär. A - Ansökan inlämnad till MD Streckad linje anger aktivitet av övervakningskaraktär. T - Tillstånd enligt MB Som framgår av tidplanen ovan bedöms den erforderliga tiden för att genomförande av kvarstående undersökningar, utarbetande av tillståndsansökan och genomförande av detaljprojektering inklusive upprättande av förfrågningsunderlag ta ett år i anspråk, inklusive upphandling av projekterings- och projektledningstjänster. Innan någon entreprenad kan påbörjas måste tillståndsprövningen slutföras vilket innebär att entreprenadstarten ligger närmare två år efter det att beslut om genomförande tas. Entreprenaden indelas förslagsvis i tre delar. Den första omfattar förberedelsearbeten såsom byggande av invallningar, alternativt iordningställande av bottenkonstruktion för en deponi, etablering av anordningar och utrustning för avvattning och vattenrening m.m. Den andra delen omfattar muddrings- och eventuella täckningsarbeten. Denna del utgör den längsta och mest kostnadskrävande delen. Under genomförandet av denna bedöms preliminärt att uppehåll måste göras dels under vinterperioder, dels under högsommaren. Det senare uppehållet motiveras av att Valdemarsviks hamn under den mest intensiva semesterperioden bör vara tillgänglig för båtar vilket sannolikt inte är möjligt då muddring pågår. 5 Hälso- och miljörisker mm Genomförda studier och riskbedömning visar sammanfattningsvis att: - I inre delen av viken är halterna av krom i sedimenten ställvis flera procent. De höga kromhalterna innebär att dessa utgör en akuttoxisk risk för biota. Toxiska effekter har konstaterats liksom ett stort upptaget i biota, bland annat i fisk, blåmussla och Östersjömussla. - Höga kvicksilverhalter i matfisk har påvisats, vilka utgör humantoxikologiska risker. Även halterna av krom i fisk är höga men bedöms inte utgöra någon hälsorisk. - Spridningen av krom från källområdet till övriga Valdemarsviken och Östersjön är mycket stor vid jämförelser med såväl andra källor som de utsläppsvillkor som gäller för industrier som idag använder krom i sin verksamhet. - De otillfredsställande stabilitetsförhållandena för fyllningen vid Grännäs innebär en risk för att avfallet i fyllningen kommer att spridas i viken.. Den högsta prioriteten anses vara att minska den mycket stora spridningen av krom från källområdena. Valdemarsviken bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde då den ingår i ett riksintresse för såväl naturvård som fritidsliv och är ett välbesökt område som utnyttjas bland annat av fritidsbåtar, för fritidsfiske och för bad. Viken är även en mycket viktig resurs för den framtida utvecklingen av Valdemarsviks tätort och en riskreduktion bedöms som angelägen. 4(10)

5 6 Efterbehandlingsansvar enligt miljöbalken En ansvarsutredning angående ansvaret för efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken är upprättad. Syftet med ansvarsutredningen är att klarlägga ansvaret för de förorenade områdena samt hur långtgående detta ansvar är. Verksamheten vid C.J. Lundbergs Läderfabriks AB (Lundbergs Läder) har inneburit stora utsläpp av orenat processvatten till Valdemarsviken och stora mängder utsläppta föroreningar har lagrats upp i sedimenten. Dessa utgör idag en sekundär källa för spridning av främst krom, men även kvicksilver. Ekotoxiska effekter har konstaterats. Föroreningarna är av den arten och omfattningen att de medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att reglerna om förorenade områden i 10 kap. miljöbalken är tillämpliga. Enligt Miljöbalken är det i första hand den som varit utövare av en verksamhet som skall ställas till ansvar och bekosta nödvändiga utredningar och saneringsåtgärder. För att denna skyldighet skall föreligga krävs dock att verksamhet faktiskt bedrivits efter miljöskyddslagens ikraftträdande den 1 juli 1969 och att verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid miljöbalkens ikraftträdande. Enligt 10 kap. 3 finns under vissa förutsättningar även ett direkt fastighetsägaransvar för efterbehandling av förorenade områden. Ansvaret är begränsat till den egna fastigheten. Förutsättning för att ansvar enligt denna paragraf ska kunna utkrävas är att det inte finns någon verksamhetsutövare som kan göras ansvarig för att utföra eller bekosta efterbehandling av den förorenade fastigheten samt att fastighetsägaren vid förvärvet av fastigheten var medveten om eller borde ha upptäckt föroreningarna. Ett eventuellt ansvar kan därmed tänkas åvila samtliga fastighetsägare som har del i källområdet till den spridning av föroreningar som pågår i dagsläget. De passiva fastigheter som endast är recipienter för spridningen exkluderas således. Användningen av avfall från bland annat läderfabriken i fyllningen i Grännäs kan betraktas som pågående miljöfarlig verksamhet (förvaringsfall). Av detta följer ett preventivt ansvar enligt 9 kap. miljöbalken för fastighetsägaren för de föroreningar upplagen medför. Fastighetsägaren betraktas även som verksamhetsutövare och ingår därmed i den första ansvarskretsen i 10 kap 2 miljöbalken (förvaringsfall) varmed även följer ett reparativt ansvar för de föroreningar som finns inom den egna fastigheten. Aktuell för ansvar på denna grund är såsom ägare av de fastigheter där förvaringen sker. 6.1 Skälighetsbedömning i det aktuella fallet Verksamhetsutövare har huvudsakligen varit Lundbergs Läder med organisationsnummer , vilket idag innehas av Nordifagruppen AB. Verksamheten i Valdemarsvik upphörde 1960 och inga utsläpp har således skett efter den 30 juni 1969 och något ansvar kan därför inte åläggas verksamhetsutövaren. Nordifagruppen AB har förutom organisationsnumret ingen anknytning till verksamheten som bedrevs i Valdemarsvik. Bolaget är verksamt i Halmstad och bedriver enligt näringslivsregistret huvudsakligen industri- och handelsrörelse med textil- och plastprodukter. Fastighetsförvärvsansvar för en mindre del av källområdet kan möjligen åvila Guldnyckeln AB som efter det att miljöbalken trätt i kraft den 1 januari 1999 förvärvat fastigheten Lustjakten 4:1 (förvärvet skedde den 1 oktober 2001). Mot bakgrund av att fastigheten inte är belägen i direkt anslutning till det f.d. fabriksområdet, att föroreningarna är belägna under vattenytan samt att föroreningarna härrör från verksamhet som bedrevs före 1960 är det inte sannolikt att fastighetsbolaget vid förvärvstidpunkten skulle haft kännedom om förekomsten eller borde ha upptäckt föroreningen inom fastigheten. Något ansvar enligt 10 kap. 3 miljöbalken är således inte rimligt att utkräva. 5(10)

6 Det finns inget som tyder på att Guldnyckelns Fastigheter AB skulle komma att göra en obehörig vinst eller liknande efter genomförd efterbehandling. Någon ersättningsskyldighet för en sådan värdeökning som avses i 10 kap 5 MB kommer således inte att uppstå. Inte heller torde bolaget få sådan nytta av genomförda utredningar att det skall förpliktas svara för utredningskostnader enligt 10 kap. 8 andra stycket miljöbalken. För att utkräva ett ansvar för rent reparativa åtgärder av fastighetsägare i förvaringsfallen krävs enligt praxis (se Miljööverdomstolens domar , mål M , och , mål M ) att verksamheten (i detta fall deponering av avfall) har varit i faktisk drift efter den 30 juni Valdemarsviks kommun kan således inte hållas ansvarig enligt 10 kap. 2 miljöbalken för de föroreningar som orsakats av förvaringsverksamheten, dvs. föroreningarna i Valdemarsviken. Möjligen skulle kommunen kunna åläggas att genomföra förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3 miljöbalken för att förhindra fortsatt spridning av föroreningen. Emedan nyttan av skyddsåtgärderna överväger kostnaderna för sådana åtgärder är det inte orimligt att uppfylla dem enligt 2 kap 7 miljöbalken. Med hänsyn till att kommunen inte haft någon anknytning till den bedrivna verksamheten, att man inte till nackdel för miljön befattat sig med avfallet samt att de miljörisker som är förknippade med avfallet uppmärksammats först på senare år bedöms det dock inte som skäligt att ålägga kommunen sådana förebyggande åtgärder. 6.2 Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av de undersökningar av Valdemarsviken som gjorts av samt av kommunen anlitade konsulter bedömer länsstyrelsen med hänsyn till ovanstående att det inte finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som kan hållas ansvarig enligt miljöbalken för de föroreningar som finns i Valdemarsviken. 7 Projekteringsfas 7.1 Allmänt Inom ramen för huvudstudien har en åtgärdsutredning genomförts och efter en riskvärdering åtgärder valts, bl.a. med en översiktlig förprojektering med tillhörande kostnadsbedömningar som underlag. I nästa skede krävs en detaljprojektering omfattande vissa kompletterande undersökningar, underlag för tillståndsansökningar (ansökan, teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning, övriga erforderliga handlingar för lov och tillstånd), förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenadarbeten (ritningar, beskrivningar, kravspecifikationer m.m.) samt mer detaljerade kostnadsberäkningar. Inom ramen för detaljprojekteringen tas även beslut om vilken entreprenadform som skall tillämpas (delad entreprenad, utförandeentreprenad upphandlad som generalentreprenad eller totalentreprenad). 7.2 Fortsatta utredningar inom ramen för projekteringen Inom huvudstudiens ram har bland annat en sedimentkartering genomförts för karakterisering av sedimentens tekniska egenskaper och avgränsning av erforderliga muddringsdjup. Sedimentkarteringen är inte fullständig då föroreningsdjupen ställvis har visat sig vara större än vad som indikerades i de föregående sedimentundersökningar som låg till grund för bedömningar av sedimentkarteringens omfattning. På grund av de stora ytor som undersökts har också rutnätet för provtagning varit glest i vissa delar. Sedimentkarteringen behöver därför kompletteras inom det område som skall omfattas av åtgärderna. 6(10)

7 I huvudstudien konstateras att det finns en risk för att muddringar i Valdemarsviken på vissa platser kan påverka redan otillfredsställande stabilitetsförhållanden på ett ogynnsamt sätt. En sådan plats är känd, invid centrumområdet i Valdemarsviks hamn. I planerade åtgärder ingår en grundförstärkning av denna sträcka. Inom ramen för detaljprojekteringen måste man undersöka om fler sådana platser finns och om muddring på dessa platser kan bytas ut mot täckning (eller andra åtgärder vidtas), samt hur en sådan täckning bör utformas och läggas ut. Upptagna muddermassor från viken har karakteriserats för att erhålla underlag för klassificering enligt avfallsförordningen och förordningen om deponering av avfall. Vidare har en översiktlig lokaliseringsutredning genomförts för val av lämplig plats för omhändertagande av muddermassor och avfall. En plats där muddermassorna kan användas för fyllningsändamål har lokaliserats, liksom två ur hydrogeologisk synvinkel sannolikt gynnsamma platser för en deponi. Lämpligheten hos dessa bör undersökas vidare inom ramen för detaljprojekteringen och ett slutligt val av sätt och plats för omhändertagande väljas. I första hand förordas nyttiggörande av muddermassorna i en fyllning i södra delen av Grännasfjärden. Området sammanfaller med ett av de områden som behöver muddras. Översiktliga beräkningar av grundvattenströmningen i strandzonen visar att den lakvattenbildning som kan ske p.g.a. grundvattenströmning genom fyllningen och varierande vattenstånd i viken bör bli mindre än lakvattenbildningen i en konventionell deponi, förutsatt att muddermassornas yta ligger under grundvattenytan. Emellertid kan grundläggningsförhållandena vara sådana att fyllningen kräver omfattande grundförstärkningsåtgärder. En risk föreligger att fyllningsalternativet av dessa orsaker kan bli väsentligt kostsammare än deponeringsalternativet. Vilket alternativ som väljs måste således grundas på utfallet av fortsatta undersökningar och en slutlig riskvärdering där hänsyn till såväl miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på både kort och lång sikt samt andra intressen, exempelvis Valdemarsviksbornas inställning. För alla de tre alternativen bör de geotekniska och hydrogeologiska förutsättningarna utredas. En kravspecifikation avseende bland annat hållfasthet och deformationsegenskaper hos avvattnade muddermassor med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna tas fram och behovet av fysikalisk stabilisering klarläggs och erforderlig bindemedelstillsats dimensioneras. För deponeringsalternativen utreds behovet av en konstgjord geologisk barriär. I övrigt visar den genomförda avfallsklassificeringen av muddermassorna utgör farligt avfall men kan omhändertas i en deponi för icke-farligt avfall. Lämplig bottenkonstruktion och sluttäckning dimensioneras utgående de krav som gäller enligt förordningen om deponering av avfall. 7.3 Projekteringsdirektiv Projekteringen skall omfatta samtliga entreprenadarbeten som skall utföras. Följande moment behöver särskilt uppmärksammas: De geotekniska utredningar som erfordras för att identifiera eventuella områden där stabilitetsproblem föreligger och muddring kan behöva bytas ut mot täckning. Om behov föreligger dimensioneras täckning för dessa områden, lämplig metod för utläggning utreds och kravspecifikation upprättas för arbetet. Detaljerad muddringsplan upprättas som specificerar till vilka djup muddring skall ske inom olika delar av muddringsområdet samt vilka haltgränser (åtgärdskrav) som skall gälla för kvarlämnad förorening på muddrad botten. Åtgärdskraven skall omfatta haltgränser för krom och kvicksilver. Kravspecifikation för muddringsarbetet upprättas med hänsyn till att spridning av föroreningar under entreprenadtiden skall minimeras och arbetet utföras på ett välkontrollerat sätt. Behovet av avskärmningar med skyddsskärm vid muddring och täckning utreds och vid behov upprättas kravspecifikationer. Hur arbetsområdet skall avlysas för allmän båttrafik under arbetstiden. 7(10)

8 Behovet av att begränsa arbetstiden, alternativt nyttja andra metoder att förankra mudderverket, klarläggs med hänsyn till båttrafik till Valdemarsviks hamn. Detaljerad avgränsning för borttagande av avfall från fyllningen i Grännas samt utformning och kravspecifikation för efterföljande täckning av det rensade området. De geotekniska och hydrogeologiska förutsättningarna för nyttjande av muddermassor och avfall som fyllning i Grännäsfjärden samt deponering på land på de två platser som identifierats som mest gynnsamma i den översiktliga lokaliseringsutredningen utreds. Utgående från erhållna resultat samt synpunkter som inhämtas i samrådsprocessen görs slutligt val av omhändertagande. Lämplig metod för avvattning av muddermassor och hantering av dessa på land utreds, liksom behovet av stabilisering utreds översiktligt för de olika alternativen ovan och i detalj (dimensionering) för det valda alternativet. En deponin på land skall dimensioneras så att kraven på omhändertagande av farligt avfall i en deponi för icke-farligt avfall uppfylls. Om massorna skall nyttiggöras i en fyllning skall fyllningen dimensioneras så att miljökonsekvenserna och den långsiktiga funktionen blir likvärdiga eller bättre. Lämpliga restriktioner för markutnyttjande på en deponi eller en fyllning skall tas fram, liksom ett program för fortlöpande framtida övervakning. I projekteringen skall också ingår att välja lämplig entreprenadform för åtgärderna. Erfarenheter från tidigare utförda projekt beaktas. Bland dessa finns såväl utförandeentreprenader som totalentreprenader representerade. 8 Tillstånd anmälningar lov För genomförandet av åtgärder i Valdemarsviken kommer sökandet av ett antal tillstånd att krävas. Sannolikt kommer tillståndsprocessen att ta mellan 6 månader upp till ett - två år. Med hänsyn till att projektet omfattar såväl arbeten i vatten som deponering eller fyllning av stora mängder farligt avfall kommer tillståndsprövning av arbetena att ske i Miljödomstolen. De tillstånd som är viktiga att beakta är bl.a. följande: Tillstånd för vattenverksamhet (Miljödomstolen) Tillstånd för deponering (Miljödomstolen) Anmälan om efterbehandlingsåtgärder (, Länsstyrelsen Östergötland) Täkttillstånd för täckningsmassor (Länsstyrelsen Östergötland) Strandskyddsdispens vid fyllning i vatten (, Länsstyrelsen Östergötland) 9 Förslag till Miljökontroll 9.1 En stegvis miljökontroll Att kontrollera miljön är viktig innan, under och efter en genomförd efterbehandlingsentreprenad. Miljökontrollen kan lämpligen delas upp i tre delar och som även följer varandra i tiden: Miljökontroll före entreprenad - Referensprogram Miljökontroll under entreprenadtiden - Entreprenadkontroll Miljökontroll efter genomförd entreprenad Efterkontroll Referenskontrollprogrammet syftar dels till att få underlagsdata för att möjliggöra uppställandet av rimliga åtgärdsmål, dels till att få ett bra underlag för att kunna jämföra och följa upp resultaten av genomförda åtgärder. Inom projekt Valdemarsviken har under perioden omfattande prov- 8(10)

9 tagningar och mätningar utförts. Syftet med dessa har varit att upprätta en massbalans och få ett dataunderlag som kan fungera som referens vid uppföljning av åtgärderna. Miljökontrollen under efterbehandlingsentreprenaden syftar främst till att säkerställa myndighets- och beställarvillkor. Kontrollen är dessutom viktig för att säkerställa att ingen okontrollerad spridning sker och om så ändå sker kunna sätta in åtgärder. Generellt gäller att utformningen av program för miljökontroll bör utarbetas med hänsyn taget till erhållna villkor i tillståndsbeslut och i samråd med tillsynsmyndighet. 9.2 Referenskontrollprogram Det provtagningsprogram som utförts ligger till grund för bedömningen av fortsatta referensundersökningar. Det genomförda programmet har varit omfattande varför behovet av ytterligare referensdata är begränsat. 9.3 Miljökontroll under entreprenadtiden De föreslagna åtgärderna omfattar till stor del arbeten i vatten och miljökontrollen under entreprenadtiden kommer därför att fokusera på kontroll av att ingen oönskad spridning av föroreningar sker vid dessa arbeten. Denna bör bland annat omfatta kontroll av grumling och spridning av föroreningar (krom och kvicksilver) i samband med muddring och täckning under vatten men även utsläppet från returvattenrening. Detta bör utföras med en regelbundenhet och med intervall som möjliggör snabba insatser och åtgärder vid behov. En nyckelparameter som bör användas som kontinuerlig övervakning och som kan kopplas till ett automatiskt larm är mätningar av turbiditet i vattenområdet. Till miljökontrollen under entreprenadtiden räknas också den efterkontroll av muddrad botten som utförs för att kontrollera att åtgärdskraven har uppfyllts. 9.4 Efterkontroll/uppföljning Miljökontrollprogrammet efter entreprenadarbetena bör också utföras med syftet att följa upp nyttan med de genomförda åtgärderna. Uppföljningen bör i princip omfatta samma mätningar som utfördes under referensprovtagningen och upprättande av en massbalans för krom och kvicksilver. Detta möjliggör en avstämning av att det uppsatta mätbara åtgärdsmålet uppnås. 9.5 Kontroll av fyllning/deponi Kontroll av deponier omfattar normalt kvantifiering av uppsamlat lakvatten, analyser av detta samt kontroll av grundvatten i omgivningen. Vid en eventuell etablering av en deponi på land kommer sådana kontroller att genomföras. Vid en nyttiggörande under vatten som rekommenderas i huvudstudien kommer lakvatten inte att samlas upp på konventionellt sätt. Motsvarande kontroll kommer i stället att omfatta undersökningar och analyser av vattenomsättning och vattenkvalitet för kvantifiering av läckage. 9(10)

10 Bilagor som bifogas ansökan (även på CD-skiva) Bilaga 1 Projekt Valdemarsviken Riskvärdering. Redovisning av beslutsunderlag samt motiv för val av åtgärd, ( ) Bilaga 2 Projekt Valdemarsviken - Sammanfattande huvudstudierapport, ( ) Bilaga 3 Projekt Valdemarsviken Riskbedömning av krom och kvicksilverförorenade områden från verksamheten vid f d Lundbergs läder, ( ) Bilaga 4 Åtgärdsutredning, Envipro Miljöteknik ( ) Bilaga 5 Ansvarsutredning, Länsstyrelsen Östergötland, ( ) Övriga bilagor till ansökan (på CD-skiva) Kartering av förorenade sediment i Valdemarsviken, Miljömanagement Svenska AB ( ) Sedimentkartering steg 1, Envipro Miljöteknik ( ) Referensundersökning och provtagningsmetodik, Envipro Miljöteknik ( ) Utvärdering av sekventiella lakförsök, Envipro Miljöteknik ( ) Kartläggning av miljögifter i sediment och vatten i Valdemarsviken, Det Norske Veritas ( ) Bottenundersökning av Valdemarsviken 2004, SGU Rapport 2004:8 Undersökning av metallhalter i fisk, musslor och bottenfauna, Medins Biologi AB ( ) Modellering av vattenomsättningen i Valdemarsviken, SMHI Rapport Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken, Thalassos Computations ( ) Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken, SMHI ( ) Toxicitetstest på blåmusslor, Toxicon AB ( ) Bottenkarta över Valdemarsviken, Myrica AB, ( ) Fabriksområdet Miljögeoteknisk utredning, Tyréns AB, ( ) Grännäs Geoteknisk utredning, J & W Samhällsbyggnad, ( ) 10(10)