PROJEKTBESKRIVNING FÖR MILJÖPROJEKT VALDEMARSVIKEN

Transkript

1 MILJÖPROJEKT VALDEMARSVIKEN HANDLING: P.1 PROJEKTHANDBOK Aug 2012 PROJEKTBESKRIVNING FÖR MILJÖPROJEKT VALDEMARSVIKEN Version 1.1: Genomförandeskedet

2 Innehållsförteckning 1. PROJEKTBESKRIVNINGEN BAKGRUND Föroreningssituation och skyddsvärden mm Förberedelseskedet och tillståndsansökan Upphandling OBJEKTBESKRIVNING Läge och avgränsning Topografi, geologi och hydrologi Föroreningssituationen SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDSKRAV Syfte Övergripande mål och mätbart åtgärdsmål Åtgärdskrav och projekteringsdirektiv ÅTGÄRDSNIVÅER PROJEKT VALDEMARSVIKEN Entreprenadstart beskrivning av planerade arbeten Huvuddel 1, Fyllningsområde mm Huvuddel 2, Grundförstärkning av Centralplan Huvuddel 3.1, Sahlinsområdet Huvuddel 4, Muddring och fyllning mm Förutsättningar för entreprenadarbetena Organisering Tidplan Projektkalkyl Finansiering Miljökontroll Arbetsmiljö Kontroll under arbetstiden Uppföljning (20)

3 1. PROJEKTBESKRIVNINGEN Denna projektbeskrivning är upprättad enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Beskrivningen utgör arbetsdirektiv till projektets förberedelse-, genomförande- och uppföljningsskede. Denna version avser en beskrivning över genomförandeskedet och är författad i januari 2012, senast reviderad i aug Dokumentet är även en översiktlig presentation av projektet med syfte att ge projektdeltagare en allmän bild av Projekt Valdemarsviken. 2. BAKGRUND 2.1 FÖRORENINGSSITUATION OCH SKYDDSVÄRDEN MM Lundbergs läder i Valdemarsvik grundades 1873 och var fram till 1960 ett av nordens största garverier. Vid fabriken fanns både ett kromgarveri och en kromläderverkstad. Från fabriken leddes orenat processvatten ut till Fifallaån, som mynnar i Valdemarsviken; Östersjöns enda fjord. Större delen av de utsläppta föroreningarna har sedimenterat i Valdemarsviken, vars sediment därför är kraftigt förorenade av framförallt krom. Föroreningarna har spridits utåt i viken och påträffas idag ända ut till fjordtröskeln vid Krogsmåla, ca 9 km utanför Valdemarsvik. Under en del av driftsperioden deponerade garveriet och läderfabriken delar av sitt avfall på ett antal olika deponier, industritippar runt Valdemarsvik, bl.a. Fifallatippen och Grännäs avfallsupplag, beläget alldeles invid Valdemarsviken cirka 1,5 km från fabriksområdet. Upplaget vid Grännäs var i drift från och med cirka 1930 och fram till På deponin deponerades även en del hushållsavfall, slakteriavfall och byggavfall. Valdemarsvik är nära förknippat med vatten. Gryts- och Tjusts skärgårdar, med Harstena, Fyrudden och Valdemarsviken, utgör totalt nästan 70 mil kust. Detta tillsammans med de många insjöarna gör att 60 % av kommunens yta består av vatten. Miljön runt Valdemarsviken och den utanförliggande Östersjön utgör riksintresse både vad gäller naturvården och friluftslivet. I vikens yttre delar finns flera naturreservat. Då viken också utnyttjas frekvent som turistmål och för rekreation under sommaren, måste miljön anses ha ett mycket stort skyddsvärde. Enligt riksdagens miljömål nummer 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Östersjön bland annat ha en långsiktig hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Studier och kartering av föroreningssituationen i Valdemarsvik påbörjades redan Huvudstudien av Valdemarsviken utfördes etappvis med början 2002 då stabiliteten vid utfyllnaden vid Grännäs samt sediment och vatten i Valdemarsviken undersöktes. En detaljerad sedimentkartering av viken genomfördes Med sedimentkarteringen som underlag genomfördes en åtgärdsutredning. Dessa studier visar att åtgärder behöver vidtas för att begränsa spridningen av krom från sedimenten i Valdemarsviken och för att säkra fyllningen i Grännäs mot skred. 2.2 FÖRBEREDELSESKEDET OCH TILLSTÅNDSANSÖKAN Under hösten/vintern 2007/2008 genomfördes inom ramen för förberedelseskedet en förprojektering omfattande bl.a. kompletterande bottenkartering och geotekniska undersökningar och utredningar. Samråd med miljödomstolen, finansiären och allmänheten visade att nyttiggörande som landutfyllnad vid Grännäsviken är lämpligaste lokaliseringsalternativ för de muddrade massorna. För föreslagna lokaliseringsalternativ har 3(20)

4 samråd hållits i flera omgångar (februari 2008, februari 2009 samt juni 2009). Ansökan till miljödomstolen lämnades in den 30 maj I oktober 2008 inkom till kommunen föreläggande om kompletteringar från Miljödomstolen. Projektet fick utreda alternativet att deponera muddrade sediment i lämplig djuphåla i viken. I samråd med finansiären gick projektet vidare med de utredningar och kompletteringar som miljödomstolen hade begärt. Med anledning av inkomna synpunkter på samrådsunderlaget för djuphålealternativet genomfördes den 9 februari 2009 ett samrådsmöte med direkt berörda och närliggande fastighetsägare. Utifrån kompletterande utredningar, skriftliga synpunkter och samrådets resultat beslutade kommunen att vidhålla sin ansökan. Ansökan kompletterades den 27 februari med nyttiggörande av muddermassorna genom utfyllnad av landområde vid Grännäsviken. Kommunen kallades därefter den 8 april 2009 till muntlig förberedelse med Miljödomstolen. Vid den tidpunkten hade kommunens ansökan ej kungjorts. Efter genomförd muntlig förberedelse med Miljödomstolen den 6 maj 2009 arbetade projektgruppen vidare med att se över förslaget till åtgärdsalternativet utfyllnad av landområde vid Grännäsviken. Vidare arbetades med komplettering av MKB, teknisk beskrivning samt justeringar av yrkandena till Miljödomstolen. Dessa kompletteringar och justeringar av yrkandena inlämnades i slutet av augusti. Den 28 augusti kungjorde Miljödomstolen kommunens ansökan. Därefter har projektet arbetat med bemötande av myndighetsyttranden och andra intressenters inlagor som inkom under oktober månad samt förberedelser inför huvudförhandlingen. Efter genomförd huvudförhandling den 25 november, fick projektet ytterligare ett kompletteringskrav att bemöta. Kompletteringen skickades in i december Den meddelades tillstånd av Miljödomstolen. Domen överklagades därefter av Naturskyddsföreningen Östergötland. Högsta Domstolen gav inte prövningstillstånd för ärendet. Domen vann därmed laga kraft den 8 juni UPPHANDLING Upphandling av entreprenad för sanering av Valdemarsviken har skett tre gånger under perioden Vid de två första upphandlingstillfällena fick upphandlingen avbrytas. Entreprenadupphandlingen 2009 Den 25 augusti 2009, utifrån då kända förutsättningar initierades en entreprenadupphandling för anläggningsarbeten, muddring, avvattning och nyttiggörande av muddermassor i Valdemarsviken. Selektivupphandling valdes som upphandlingsform. Under tiden leverantörsprövning pågick inkom myndighetsyttranden och andra intressenters inlagor i tillståndsprocessen. Huvudförhandlingen genomfördes i november Den 10 december 2009 beslutade kommunen att avbryta upphandlingen av totalentreprenaden för sanering av Valdemarsviken. Skälen var att miljöprövningen hade tagit längre tid än vad kommunen kunnat förutse och att förfarandet i miljödomstolen även innebar att det kunde bedömas föreligga osäkerhet om miljödomstolens dom kommer att korrespondera mot förfrågningsunderlaget i den aktuella upphandlingen och de förutsättningar som gäller avseende finansieringen av entreprenaden. Att så sker är bl.a. ett krav för att upphandlingen skall kunna genomföras i enlighet med LOU. Entreprenadupphandlingen En ny förenklad upphandling påbörjades i slutet av 2010, men även denna upphandling fick avbrytas under utvärderingen av inkomna anbud. Skälet var att inga av de inlämnade anbuden uppfyllde ställda skall-krav. Anbud hade lämnats in av sex företag: Lemminkäinen Oy, NCC AB, DEC nv, Jan De Nul, Möbius och Svevia. Anbudssummorna varierade mellan Mkr. 4(20)

5 Förfrågningsunderlaget arbetades på nytt om i syfte att underlätta anbudsgivningen och en ny annonsering av förfrågningsunderlaget skedde , denna gång som en förhandlad upphandling. Anbud lämnades in av tre företag: NCC AB, DEC nv. och Jan De Nul. Inlämnade anbudssummor varierade från Mkr. Samtliga inkomna anbud uppfyllde ställda skallkrav men då inkomna anbudssummor kraftigt överskred tillgänglig budget fick förhandlingar inledas med anbudsgivarna med förhoppningen från Beställaren att få anbudsgivarna att sänka sina anbudssummor. Kommunen lyckades vid förhandlingar sänka kostnaden för entreprenaden med 34,3 MSEK jämfört med kostnaden initialt i inlämnat lägsta anbud. Samtidigt fick kommunen inleda en diskussion med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket om nödvändiga tilläggsanslag för att kommunen skulle kunna slutföra entreprenadupphandlingen. Då förhandlingarna med anbudsgivare och finansiären varit framgångsrika kunde kommunen meddela ett tilldelningsbeslut med resultat att det belgiska företaget DEC nv. tilldelades kontraktet med en kontraktssumma för huvuddel 1-4 omfattande 244,4 Mkr. Kontakt med DEC nv skrevs OBJEKTBESKRIVNING 3.1 LÄGE OCH AVGRÄNSNING Valdemarsviken ligger i Valdemarsviks kommun i sydöstra delen av Östergötland (se figur 3.1). E 22 går rakt igenom kommunen och sammanlänkar Valdemarsvik med Västervik och Norrköping. Valdemarsviken utgör östkustens enda tröskelfjord och sträcker sig på ca 11 km från tätorten Valdemarsvik ut till mynningen mot Gryts skärgård i Östersjön. Längst in i hamnen är vattendjupet begränsat från 1 till 5 m. Längre ut i viken ökar djupet. En större del av den centrala viken når djupet på 20 m. Som mest är djupet 30 m. Vid tröskeln vid Krogsmåla är djupet endast 6 m. Figur 3.1. Valdemarsvik och E22 Åtgärderna koncentreras till avlägsnande av föroreningar inom källområdet (från den inre delen av Valdemarsviks hamn fram till utvidgningen av viken mot Grännäs), täckning av källområde i Grännäsviken, samt avlägsnande av deponin vid Grännäs (åtgärdsalternativ 3-4 i huvudstudien). Där så krävs med hänsyn till stabilitet kan täckning behövas som alternativ till muddring. Åtgärderna genomförs från minst åtgärdsnivå 3 till att så långt, som ekonomiska medel tillåter, sträva mot att uppnå nivå 4, på grundval av en optimerad kostnadsram i projektet. Valdemarsviken utnyttjas främst som rekreationsområde, främst båttrafik, fiske och bad. De planer som finns för fortsatt exploatering kopplas till utveckling av den marina verksamheten och i viss mån bostadsbyggande med visuell kontakt med Valdemarsviken. Väster om 5(20)

6 Grännäsfjärden uppförs ett antal bostäder i överenskommelse med gällande detaljplan och det planeras nya ytor för frilufts- och idrottsaktiviteter. 3.2 TOPOGRAFI, GEOLOGI OCH HYDROLOGI Valdemarsviken är belägen i en dalgång som omges av branta bergspartier. I dalgången överlagras berggrunden av morän som i sin tur överlagras av mäktiga lager av gyttja och lera. En stor del av området har fyllts ut för att underlätta utbyggnad av hamnen och centrumbebyggelsen. Gyttje- och lerlagren i och kring Valdemarsviken är lösa och har låg skjuvhållfasthet. I den underlagrande friktionsjorden är grundvattentrycket artesiskt. Bottenförhållanden; Berggrunden överlagras av morän som i sin tur överlagras av lera och gyttja. I sedimentationsområden har pålagrats spill från industriell verksamhet. TS-halten i Valdemarsvikens sediment varierar mellan %. Längst in i viken förekommer sediment med lägre TS-halter %. Djupförhållandena varierar från 1,5 meter längst in i viken till uppemot 18 meter längre ut i viken. Vad gäller hydrologiska förhållanden varierar veckomedelvärdet av vattenomsättningen i viken mellan m 3 /s men har även uppgått till 40 m 3 /s. Två åar mynnar ut längst in i Valdemarsviken: Vammarsmålaån i öst- västlig riktning och Fifallaån från nordväst mot sydost. Medelvattenföringen i åarna är i storleksordningen 0,5 m 3 /s. 3.3 FÖRORENINGSSITUATIONEN Genomförda undersökningar visar följande föroreningssituation: Fabrikstomten Halterna bly, arsenik, koppar, kvicksilver och zink är låga. Förhöjda kromhalter mellan mg/kg har påträffats någon meter under markytan. Även i grundvattnet är metallhalterna låga, undantaget krom. Inget sexvärt krom har påträffats. Undersökningar av organiska föroreningar visar inte på några förhöjda halter av klorerade kolväten, alifater eller pesticider. Deponin vid Grännäs Utfyllnaden utgörs av rivningsrester och samt avfall från f d Lundbergs läder. Volymen på land har uppskattats till 1700 m 3. Uppskattningsvis återfinns enligt huvudstudien ca m 3 fyllnadsmassor ute i vattnet. Fyllnadsmaterialet innehåller höga kromhalter (medel 720 mg/kg) med högsta värdet upp till 3400 mg/kg. Leran är påverkad ner till 0,5 m. Kvicksilver-, zinkoch kopparhalter är inte särskilt höga, däremot återfinns höga halter krom- zink- och koppar i grundvattnet. Risk föreligger för spontana skred av massor in till vattnet. Sedimenten i viken I sedimenten återfinns krom, kvicksilver, bly, zink och koppar. Det är framförallt krom- och kvicksilverhalter som är höga. Medelvärdet av kromhalterna varierar mellan 1000 mg/kg i de djupaste nivåerna till 3000 mg/kg i de ytligaste sedimenten. I Grännäsfjärden och på nivån cm har halter på 7000 mg/kg påträffats. Utanför tröskeln är halterna lägre, ca 180 mg/kg. Krom föreligger i trevärd form, förekomst av sexvärt krom har inte kunnat påvisas inom detektionsgränserna. Kvicksilverhalterna uppgår som medelvärde till 0,3 0,4 mg/kg. Det största värdet som har påträffats är 1,3 mg/kg i nivån 8-10 cm i Grännäsfjärden. Andelen metylkvicksilver anges som < 1 %. Sekventiella lakförsök på prov från fyra punkter visar att krom främst förekommer bundet till järnhydroxider/oxider. Betydande mängder bedöms kunna frigöras vid längre perioder av syrefria förhållanden. Merparten av spridningen domineras av spridning i partikulär form. 6(20)

7 Relativt liten del, ca 5-8 % förekommer i de mest lättlakade faserna. Kvicksilver sitter, enligt sekventiella lakförsök, relativt hårt bundet i sedimenten. Andelen kvicksilver som är bundet i mer lättlakade faser uppgår till ca 1 % i inre hamnen. Totalt uppskattas mängden krom i viken till ca ton, varav ton i källområdet och ca ton i recipientområdet. För kvicksilver är motsvarande mängd 60 kg varav ca kg återfinns inom källområdet. Uppskattningsvis frigörs årligen ca 3,5 ton krom från sedimenten. Orsaken till detta bedöms vara resuspension genom båttrafiken samt påverkan från bottenströmmar.. Hälften av det frigjorda kromet återsedimenterar medan resten transporteras ut i viken och till Östersjön. I figur 3.2 hämtad från huvudstudierapporten redovisas översiktligt omfattning och utbredning av de förorenade bottensedimenten. Figur 3.2 Utbredning och halter av förorenade sediment i Valdemarsviken 7(20)

8 4. SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDSKRAV 4.1 SYFTE Sanering av Valdemarsviken syftar till att minska spridningen av främst krom till Östersjön, samt att främja uppfyllelse av de nationella och regionala miljömålen främst vad gäller giftfri miljö. 4.2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÄTBART ÅTGÄRDSMÅL De övergripande åtgärdsmålen för sanering inom Valdemarsviken är att: 1/ De konstaterade effekterna på sedimentmiljön och det akvatiska livet i Valdemarsviken elimineras på lång sikt. 2/ Belastningen på Östersjön från Valdemarsviken minskar. Som mätbart åtgärdsmål föreslås att spridningen av krom från källområdet i den inre delen av viken till recipientområden skall inom fem år efter avslutad åtgärd ha minskat med 90 %. Måluppfyllelsen verifieras genom uppföljande provtagningar och massbalansberäkning enligt riskbedömningsrapport (Envipro 2006). 4.3 ÅTGÄRDSKRAV OCH PROJEKTERINGSDIREKTIV För att uppnå föreslagna åtgärdsmål har åtgärdskrav fastställts för efterbehandlingen av Valdemarsviken och Grännäs utfyllnad. Åtgärdskraven är enligt Naturvårdsverkets definition en precisering i mätbara och kalkylerbara termer av vad som skall åstadkommas på ett efterbehandlingsobjekt för att åtgärdsmålen skall uppfyllas. Ambitionsnivån har styrts av miljö- och stabilitetsrisker, den ekonomiska ramen för projektet, kommunens närings- och turistverksamhet samt tekniska förutsättningar. Åtgärdskraven utgår även från en platsspecifik riskbedömning. I projektet tillämpas följande åtgärdskrav samt projekteringsdirektiv utgående från att muddrade sediment slutligt kommer att nyttiggöras som landutfyllnad vid Grännäsviken. Åtgärdskrav Efter genomförd muddring ska halter krom i kvarvarande sediment i Valdemarsviken vara 500 mg/kg TS. Något motsvarande haltkriterium för kvicksilver behövs inte eftersom endast krom är dimensionerande för åtgärden. Dock finns det en god korrelation mellan krom- och kvicksilverhalterna, vilket innebär att även kvicksilverförorenade sediment omfattas av de planerade åtgärderna. Stabilitet i strandzoner inom muddringsområdet skall säkerställas. Muddring skall utföras med utrustning särskilt anpassad för muddring av förorenade lösa sediment. Muddring skall genomföras så att beställarens funktionskrav enl. miljöplan uppfylls. Återsedimentering av uppgrumlade sediment med föroreningshalter >500 mg/kg TS på muddrade ytor får inte förekomma efter det att muddringen avslutats. Eventuellt täckningsmaterial i vatten ska vara erosionsbeständigt. 8(20)

9 Vid utformning av landutfyllnad vid Grännäsviken ska hänsyn till landskapsbilden och framtida användning av området beaktas. Landutfyllnad vid Grännäsviken ska dimensioneras så att varierande vattenstånd i Valdemarsviken inte kan påverka vattenomsättningen i fyllnadsmassor. Hänsyn ska tas till pågående landhöjning och en förmodad framtida vattenståndsförändring vid dimensioneringen. Projekteringsdirektiv Grundförstärkning behöver utföras i delar av inre hamnen och strandområden där stabilitetsförhållandena är otillfredsställande och stabilitetsproblem kan förekomma i samband med muddring. För vissa områden kan det vara lämpligt att utnyttja täckning. Områden med otillfredsställande stabilitetsförhållanden ska identifieras, grundförstärkningar dimensioneras och lämplig metod för utläggning av täckning upprättas. Bortgrävning av Grännäs deponi projekteras så att skredrisk och fortsatt spridning av föroreningar i vattnet förhindras. Behov av skyddsskärm vid muddring ska utredas. Muddermassor ska nyttiggöras på land vid Grännäsviken. Lämplig teknik för rening av returvatten från utfyllnadsområdet ska utredas. Saneringsarbetena ska planeras så att båttrafiken under turistsäsongen juni-augusti störs i minsta möjliga mån. Avlysning av arbetsområdet för allmän båttrafik under arbetstiden ska beskrivas. Entreprenaden ska planeras så att muddring tar hänsyn till begränsningar pga havsöringens vandring samt turistsäsongen. Under projekteringsarbetet ska säkerställas att nödvändiga utredningar för att klarlägga alla förutsättningar med avseende på teknik, miljö och kostnadseffektivitet blir utförda och beaktade. Slutligt utreda vilka åtgärdskrav som ska ställas inom olika delområden så att åtgärderna optimeras med hänsyn till uppsatta åtgärdsmål. 5 ÅTGÄRDSNIVÅER För att åstadkomma en riskreduktion har inom ramen för huvudstudiearbetet olika åtgärdsnivåer tagits fram. Den åtgärdsnivån som är aktuell är föroreningsreduktion motsvarande åtgärdsnivå 4. Åtgärdsnivå 4 Den yta som berörs är m 2 och den förorenade sedimentvolymen uppskattas till ca m 3. Åtgärden omfattar ca ton krom. 95 % av de ytor utsatta för resuspension åtgärdas. Förslaget avser huvudsakligen muddring och omhändertagande av massor. Muddermassorna kommer att utnyttjas som fyllningsmaterial för en framtida utbyggnad av det befintliga fritids- och rekreationsområdet vid Grännäsviken. I alternativet ingår även bortgrävning av deponin vid Grännäs för vilken skredrisken är påtaglig. Efter bortgrävning utförs viss fyllning som kan behövas med hänsyn till strandens utformning och den befintliga cykelvägens fortbestånd. Muddring bedöms kunna utföras under 2 år och den totala entreprenadtiden bedöms bli 3 år. Projektets finansiering kan komma att påverka möjligheterna att uppnå åtgärdsnivå 4. 9(20)

10 6 PROJEKT VALDEMARSVIKEN 6.1 ENTREPRENADSTART Under januari 2012 undertecknades ett entreprenadkontrakt mellan Beställaren (Valdemarsviks kommun) och entreprenören DEC nv. Entreprenören etablerade sig i Valdemarsvik under vintern 2012 och påbörjade förberedanade stabiliseringsarbeten vid Grännäs och Centralplan under mars-april BESKRIVNING AV PLANERADE ARBETEN Indelning av entreprenaden i huvuddelar Efterbehandling av de förorenade sedimenten inom det område som identifierats som den huvudsakliga källan till spridning av krom ska ske genom muddring. Muddring av sediment i dessa områden kommer att påverka stabilitetsförhållandena längs delar av de stränder som berörs av muddringen. De topografiska och geotekniska förhållandena i viken, med branta stränder och lösa jordlager av lera innebär att även relativt små lastförändringar kan leda till skred. Den strandnära muddringen måste därför i vissa delområden kombineras med grundförstärkningsåtgärder. Dessa omfattar längs större delen av den berörda strandlinjen återfyllning efter muddring (etappvis utläggning av stödfyllning), men även installation av KC-pelare och bakåtförankrad spont i Valdemarsviks hamn. De muddrade massorna ska användas för uppfyllning av ett område innanför Grännäsviken som i framtiden ska användas för fritidsändamål. Jordlagren inom området utgörs i huvudsak av lös lera. Innan uppfyllning kan tillåtas måste därför grundförstärkning utföras inom delar av fyllningsområdet. Vidare måste muddermassorna avvattnas och stabiliseras för att hållfasthetsegenskaperna hos dessa ska förbättras. Fyllningen ska avslutningsvis täckas med en täckning som motsvarar kraven på en deponi för farligt avfall. Längs Valdemarsvikens södra sida, nära Grännäs fritidsområde har avfallsmassor från bl.a. Lundbergs läder lagts upp som fyllningsmaterial i strandlinjen. Fyllningen benämns Grännäs deponi. Avfallsmassor finns såväl över som under vattenlinjen. Stabilitetsförhållandena för deponin är otillfredsställande och erosion av avfallsmassor förekommer. I samband med muddring ska deponerade massor grävas upp och omhändertas. Med hänsyn till den skilda karaktären och tidsföljden för de arbeten som ska utföras, indelas entreprenaden i fyra huvuddelar: Huvuddel 1 omfattar samtliga arbeten som krävs för att iordningställa fyllningsplatsen för fyllning av muddermassor på ett sådant sätt att fyllning kan påbörjas. Huvuddel 2 omfattar samtliga arbeten för grundförstärkning och iordningställande av kajer vid Centralplan i Valdemarsviks hamn på ett sådant sätt att stabiliteten för dessa områden säkerställs under och efter muddring, med iakttagande av de försiktighetsåtgärder och återfyllning som behövs i samband med muddring. Huvuddel 3.1 omfattar samtliga arbeten med Sahlinsområdet. Dessa arbeten avser avlastning av Sahlinsområdet genom rivning av tre byggnader samt nedschaktning av marknivån. 10(20)

11 Huvuddel 4 omfattar samtliga arbeten förknippade med muddring av förorenade sediment, bortgrävning av förorenad fyllning vid Grännäs, återfyllning/täckning efter muddring och bortgrävning (där så erfordras med hänsyn till stabilitetsförhållandena), stabilisering och fyllning av muddermassor samt täckning av dessa. En option, 4.1, avser byte av ledningar i samband med muddring. Option 4.2, som entreprenören har rätt att nyttja, avser användning av kommunens bergtäkt för täckmassor. Entreprenören ska i samtliga fall upprätta skriftliga arbetsberedningar som utöver detaljerad beskrivning av arbetenas utförande även ska innehålla eventuella restriktioner samt avsedda kontrollmätningar inklusive gränsvärden och eventuella åtgärder Huvuddel 1, Fyllningsområde mm Muddermassorna från saneringen ska användas för uppfyllning av ett område intill Grännäs fritidsområde, för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av detta, se översiktskarta och situationsplaner. I Huvuddel 1, som omfattar arbeten för att iordningställa detta område inför muddringsarbetet, ingår följande huvudsakliga arbeten. Anläggning av ny väg till fyllningsområdet. Grundförstärkning genom installation av kalkcementpelare inom ett begränsat område närmast stranden. Uppförande av en 2-2,5 m hög vall närmast strandlinjen på det stabiliserade området. Vallen ska utgöra filter som förhindrar partikelspridning från upplagda muddermassor och ska utvändigt mot vattenområdet förses med erosionsskydd. Iordningställande av ett arbetsområde med nödvändiga anordningar för mottagning, avvattning, stabilisering, eventuell mellanlagring m.m. av muddermassor före utläggning samt uppsamling och behandling av returvatten från avvattningsanläggningen. Återställning av arbetsområden m.m. som utnyttjas för genomförande av huvuddel 1 och som inte ska utnyttjas i följande huvuddelar. När huvuddel 1 är genomförd ska området kunna tas i anspråk för mottagning och behandling av muddermassor samt utförande av fyllning enligt Huvuddel Huvuddel 2, Grundförstärkning av Centralplan Huvuddel 2 omfattar förstärkning av Centralplan i Valdemarsviks hamn. Behovet omfattar förstärkning av ca 100 m strandlinje vid Centralplan. I Huvuddel 2 ingår följande huvudsakliga arbeten: Borttagande av befintlig utomhusscen. Demontering av elkabel samt belysningsstolpar m.m. Temporär omledning av dagvattenledningar. Grundförstärkning med kalkcementpelare Avschaktning av befintlig vall/slänt. Anläggning av ny vall med tätskärm och erosionsskydd. Återställning av arbetsområdet inklusive befintlig GC-väg och återmontering av elkabel, belysningsstolpar, dagvattenledningar m.m. 11(20)

12 6.2.3 Huvuddel 3.1, Sahlinsområdet Huvuddel 3.1 omfattar avlastning genom avschaktning av Sahlinsområdet i Valdemarsviks hamn, inklusive rivning av tre byggnader. Behovet omfattar förstärkning av ca 160 m strandlinje. Detaljprojektering av spontkonstruktioner m.m. Permanent omläggning av befintliga tryckledningar (en renvattenledning och två spillvattenledningar) inklusive flyttning av befintlig anslutningsbrunn mellan sjöförlagda och markförlagda ledningsdelar. Rivning av tre byggnader. Installation av spont för delar av området. Avschaktning. Utläggning av strandskoning Anläggning av GC-väg förbi det avlastade området. Återställning av arbetsområdet. När huvuddel 3.1 är avslutad ska muddring kunna utföras intill respektive område med iakttagande av de försiktighetsåtgärder som anges i huvuddel Huvuddel 4, Muddring och fyllning mm. Muddringen av förorenade sediment omfattar ca m 3 (fast mått) inom ett ca m 2 stort område som omfattar Valdemarsviks hamn med anslutande områden, se översiktskarta muddring. I huvuddel 4 ingår följande huvudsakliga arbeten: Upprättande av detaljerad terrängmodell för kontroll och uppföljning, jämte reglering. Iordningställande av ett arbetsområde med anordningar för mottagning, avvattning, stabilisering, eventuell mellanlagring m.m. av muddermassor före utläggning samt uppsamling och behandling av returvatten från avvattningsanläggningen. Röjning av sjöbotten inom muddringsområdet från eventuella hinder. Etablering av de temporära konstruktioner som kan behövas för att förhindra partikelspridning i samband med att saneringsarbeten utförs i vatten (siltskärmar m.m.). Skyddsåtgärderna ska säkerställa att de villkor som erhålls vid prövning i miljödomstolen kan innehållas och att krav i beställarens miljöplan tillgodoses. Bortgrävning av förorenade massor i Grännäs deponi. Arbetet omfattar schaktarbeten över och under vattenytan samt återfyllning efter urgrävning. Återfyllning utförs på ett sådant sätt att kvarlämnade förorenade massor täcks med en erosionsbeständig täckning och att de framtida stabilitetsförhållandena blir tillfredsställande. Muddring av strandnära förorenade sediment med successiv utläggning av stödfyllning i de områden där stabilitetsförhållandena efter muddring annars blir otillfredsställande. Muddring av förorenade sediment intill befintliga spontkonstruktioner/kajer och successiv återfyllning med rena massor. Återfyllning utförs så att rådande jordtrycksförhållanden mot spontkonstruktionerna förändras i så liten utsträckning som möjligt. Muddring av förorenade sediment i övriga delar av området. Muddring ska utföras med utrustning särskilt anpassad för muddring av förorenade lösa sediment. 12(20)

13 Täckning av förorenade sediment i Fifallaån, i spontkanalen mellan Sjöhuset och utloppet i Valdemarsviken. Installation av nya sjöförlagda VA-ledningar som ersättning för ledningar som berörs av muddringsarbetena. Detta arbete behandlas i entreprenaden som en option, vilken endast kommer att tas i anspråk om befintliga ledningar inte går att återanvända. Om däremot optionen måste tas i anspråk blir omhändertagande av nu befintliga ledningar som ersätts nödvändigt. Omhändertagande av muddermassor omfattande erforderlig avvattning och stabilisering. Uppsamling och behandling av returvatten från avvattningsanläggningen samt under entreprenadtiden avrinnande dag- och dräneringsvatten från fyllningsområdet och arbetsområden för huvuddel 4. Återledning av returvatten och annat omhändertaget vatten till Valdemarsviken. Utläggning av förorenade massor inom fyllningsområdet. Slutlig justering samt täckning av fyllningen. I täckningen inkluderas installation av tätskikt bestående av både ett lergeomembran (bentonitmatta) och ett syntetiskt geomembran, dräneringslager, skyddstäckning och vegetationsetablering. Slutlig återställning av arbetsområden. Option 4.1 avser byte av ledningar i samband med muddring, option 4.2 avser användning av kommunens bergtäkt för produktion av täckmassor. Entreprenören har möjlighet, enligt kontrakt, att använda kommunens bergtäkt till samtliga huvuddelar om de så önskar. Illustration av systemlösningen Figur 6.1: Plan som visar omfattningen av den planerade utfyllnaden av muddermassor på land vid Grännäsviken. 13(20)

14 Figur 6.2: Principsektion för utformning av anslutningen mot vattenområdet. Allt lakvatten som i framtiden kan avrinna från fyllningen till omgivningen ska passera ett partikelfilter. Vidare ska anslutningen mot vattenområdet förses med erosionsskydd upp till nivån ca + 2 m. Sluttäckning FA Överbyggnad GC-väg Stabiliserade muddermassor Erosionsskydd Lera Lera, stabiliserad med KC-pelare Gyttja Lera Morän Morän 0 10 m 6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ENTREPRENADARBETENA Beställaren ser till att flyttning av flytbryggor inklusive förankringar sker inför entreprenadarbetenas genomförande. Under turistsäsong, perioden 15/6 15/8, skall entreprenadarbetena bedrivas så att tillgängligheten till Valdemarsviks gästhamn, inklusive Fiskekajen och Ångbåtskajen inte påverkas. Under perioden 15/9-31/12 ska siltgardin användas vid muddring närmare Vammarsmålaåns mynning än 500 m. Siltgardinen ska vara etablerad senast den 14/9 och får inte avlägsnas före den 31/12. Siltgardinen ska placeras på ett sådant sätt att den inte förhindrar havsöringens vandring upp i och ner från Vammarsmålaån. Genom fyllningsområdet sträcker sig en luftledning som tillhör Telia. Denna ska genom Telias försorg flyttas till ett provisoriskt läge innan utförande av huvuddel 1 påbörjas. TE ska avropa flyttningsarbeten från Telia senast 8 veckor innan området tas i anspråk. Inom området finns även VA-ledningar tillhörande kommunen. Dessa ledningar kommer under arbetenas gång att flyttas. I entreprenadens huvuddel 4 skall ledningar flyttas till ett permanent läge i den täckning som läggs över fyllningen med muddermassor eller på annat lämpligt sätt inom området. Säkerhets- och skyddsåtgärder Ledningar berörs i alla lägen. Arbeten ska ske med hänsyn till dessa. Geotekniskt kontrollprogram ska upprättas av entreprenören för samtliga arbeten. På grund av markens bristande säkerhet och de geotekniska förhållandena är kraven på mätningar under arbetstiden och säkerhetsåtgärder omfattande. Entreprenören ska upprätta och redovisa program för egenkontroll. Projektspecifika krav avseende arbetsmiljö preciseras närmare i en arbetsmiljöplan, avseende miljö i en miljöplan och avseende kvalitet och tekniska egenskaper i framtagna tekniska beskrivningar. 14(20)

15 Genomförande och uppföljning Naturvårdsverkets beslut om bidrag innebär att projektet nu övergått till genomförandeskede och kommande arbeten kommer att ha fokus på planering av projektets fortsatta arbete. Sedan följer genomförandet av åtgärdsentreprenaden. Här kommer först diverse handlingar som arbetsberedningar, miljöplan och arbetsmiljöplan tas fram men även egenkontrollprogram. Då entreprenaden är uppdelad i fyra olika huvuddelar, skilda i tid, kommer ovan nämnda handlingar att i många fall kompletteras allt eftersom huvuddelarna aktualiseras. Uppföljning Omfattar mätning av effekter på miljön av genomförda åtgärder och resultatbedömningar i jämförelse med tidigare inhämtade referensdata samt slutrapportering av erfarenheter kring saneringen av Gladhammars gruvområde. 6.4 ORGANISERING Projektets organisation under genomförandeskedet förändras till en funktionellt indelad organisation där rollerna för beställare, projekt och entreprenör renodlas jmf fig. 6.3 nedan. Figur 6.3 Utformning av projektorganisationen vid genomförandeskedet. Delorganisationernas roller kan beskrivas på följande sätt: Beställarens organisation har som verksamhetsutövare till uppgift att ange ramar och riktlinjer för arbetet och tillse att resurser tillsätts för att utöva den kontroll och styrning som krävs med hänsyn till direktiv från projektets finansiärer, myndigheter och krav enligt gällande lagar och förordningar. 15(20)

16 Valdemarsviks kommun är huvudman och beställare för sanering av Valdemarsviken. Kommunstyrelsens Presidium i styrgruppen beslutar i frågor om projektdirektiv, d.v.s. projektets ramar vad avser omfattning, tidplan och kostnader, samt om projektets avslutande. Beställarombudet företräder beställaren inför projektorganisationen och anger projektdirektiven, samt utgör kommunens ombud i tillståndsärenden, upphandlingsärenden, uppdragsgenomföranden och entreprenader, samt i övriga angelägenheter som rör projektet. Projektets organisation svarar inför beställaren för organisering av verksamheten och att arbetsdirektiv formuleras så att projektets arbete stöder beställaren i dess roll som verksamhetsutövare. Projektets organisation har endast behörighet att verkställa beslut som fattas av beställarens organisation. Projektledaren leder och samordnar arbetet inom projektorganisationen, svarar för rapportering och bedriver arbete inom de ramar beställaren anvisar, svarar för ekonomiuppföljning, redovisning och annan administration i projektet, samt deltar i projektarbetet med ekonomirapporter och liknande beslutsunderlag, mötesprotokoll m.m. Projektstöd är specialister till projektgruppens förfogande. Projektstödets roll är rådgivande, inte beslutande. Projektstödet deltar vid behov i projektets arbete och kan utgöra expertstöd vid besiktningar. Ansvariga för funktionerna Entreprenad, Teknik, Miljö och Tillstånd, svarar i projektet för sina respektive funktioner, samt leder och fördelar arbetet inom sina respektive arbetsområden. Kontrollverksamheten sker genom en sammansatt kontrollgrupp där verksamheten samordnas av den ansvarige för funktionen Entreprenad, Byggledaren. Andra stödresurser från projektorganisationen i dess helhet står också till förfogande. Funktionen Entreprenad svarar för arbetsmiljö, byggledning och kontroll med syfte att säkerställa att goda förhållanden råder inom arbetsområdet, att arbetena med efterbehandlingen blir genomförda enligt fastställda planer, arbetshandlingar och upprättade kontrakt. Detta omfattar såväl s.k. egenregiarbeten som upphandlade entreprenader. Funktionen Teknik skall inom sitt fackområde svara för och utarbeta tekniskt underlag för upphandling av entreprenadtjänster samt vara stödfunktion under entreprenadtiden. Funktionen Miljö ansvarar för utformning av miljökontrollprogram, samt att miljökontroll genomförs enligt beslutade program. Här ingår också att medverka med dokumentation av data, samt sammanställning och distribution av rapporter avseende miljökontroll och andra rapporter relaterade till miljö. Vidare ska funktionen Miljö medverka i entreprenadkontroll. Funktionen Tillstånd har till huvudsaklig uppgift att ansvara för tillstånds- och anmälningsärenden. Besiktning omfattar samtliga ingående entreprenadarbeten. Kvalitetsstyrning För projektet har upprättats ett särskilt kvalitetssystem. Denna återfinns under flik 2 i projekthandboken. Informationsinsatser Beställaren har huvudansvaret för informationen. Det är av stor vikt att nå ut med information kring projektet, både för att hålla boende och andra berörda inom kommunen informerade samt fylla en central funktion för erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad nationellt. För att nå ut till samtliga intressenter riktas informationen. Att ta emot besökande vid arbetsplatsen är en viktig informationsinsats. En varierande skara besökare t.ex. universitet, lokala skolor, kommunala tjänstemän, myndigheter och boende ska kunna tillgodogöra sig kunskap om 16(20)

17 projektet. Det gör man enklast genom bra informationsskyltar (utställning) samt kunniga guider på plats. Nyhetsbrev är ett angeläget forum för att bl.a. informera om kommande arbeten och gällande säkerhetsföreskrifter för att bl.a. förebygga olyckor. Kommunens hemsida kommer att uppdateras kontinuerligt under det pågående saneringsarbetet. 6.5 TIDPLAN Tillstånd till entreprenadarbetena i projektet beviljades av Miljödomstolen den 12 februari Tilldelningsbeslut är meddelat och kommunen tecknade den 12 januari 2012 kontrakt med DEC som entreprenör. Entreprenaden beräknar påbörja sitt arbete med undersökningar i fält, projektering och arbetsberedningar i jan-mars Etablering och stabiliseringsarbeten på huvuddelarna 1 och 2 kan påbörjas mars-april Arbeten med kajer och strandförstärkningar planeras kunna genomföras med start i mars-april 2012 liksom arbetena på Sahlinsområdet. Fram till mitten av 2013 sker även etablering av mudderverk, arbeten med muddringshinder och ledningar. Muddring kan med fördel ske först i Grännäsviken dels för att det inte finns några säsongsrelaterade restriktioner och dels för att testa det genomförda arbetet med stabilisering i Grännäsviken. Muddring kan påbörjas i mitten av 2013 i inre viken och därefter i yttre viken under , inklusive eventuella eftermuddringar. Under 2014, efter att sedimenten har fått konsolidera under en viss tid påbörjas täckning av utfyllnaden samt återställningsarbeten och avetablering. Arbete med efterföljande miljökontroll börjar i samråd med länsstyrelsen. Projektets erfarenhetsrapport ska vara klar inom ett år efter att entreprenaden godkänts vid slutbesiktning. Denna tidplan är preliminär och kan komma att justeras efter entreprenörens egen planering av arbeten i syfte att optimera entreprenaden. Tidplanen och arbetena påverkas även i största grad av väderförhållandena som kan innebära längre eller kortare perioder varje år för muddring och markarbeten. Figur 2. Översiktlig tidplan för projektet 17(20)

18 6.6 PROJEKTKALKYL Baserat på prissatta mängdförteckningar för ingående entreprenadarbeten, à-priser för övriga ingående arbeten från antagen anbudsgivare, samt nyckeltal från andra genomförda liknande projekt har projektets kostnad kalkylerats att uppgå till storleksordningen 308 MSEK. Inom vattenområden som berörs av muddringsarbeten finns VA-ledningar mellan samhället och reningsverket vid Sandviken. Det är inte möjligt att på förhand säkert bedöma om dessa ledningar kan återanvändas efter genomförd muddring. Muddrade sedimenten som ska nyttiggöras för fyllning inom landområde vid Grännäsviken är noggrant undersökta med avseende på egenskaper för nödvändig stabilisering. Även i övrigt har omfattande arbeten utförts för att i möjligaste mån minimera osäkerheter som kan vara förenade med projektets genomförande. Hur dessa förhållanden kommer att påverka projektets slutkostnad är inte helt förutsägbart. Därför tillämpas ett förfarande med successiv kalkylering, vilket innebär att kalkylen revideras efterhand som arbetena fortskrider. I takt med att osäkerheter minskar kommer slutkostnadsprognosen att bli allt säkrare. Kalkylen är i dagsläget förenad med en total kalkylosäkerhet på storleksordningen 36,8 MSEK med ett prognostiserat utfall i spannet mellan MSEK och ett troligt utfall på 308 MSEK exklusive byte av VA-ledning, entreprenadindex för detta arbete. Specificerade preliminära kostnader i entreprenaden Kostnader för entreprenaden är fördelade mellan entreprenadens huvuddelar enligt följande: Huvuddel 1 (Fyllnadsområde mm.) Huvuddel 2 (Kajer mm vid Centralplan.) Huvuddel 3.1 (Kajer mm vid Sahlinsområdet) Huvuddel 4 inkl index (Muddring, fyllning mm.) Delsumma Option 4.1, Byte av VA-ledningar Summa total 31,25 MSEK 6,75 MSEK 6,16 MSEK 203,47 MSEK 247, 64 MSEK 12,95 MSEK 261, 05 MSEK 6.7 FINANSIERING Miljöprojekt Valdemarsviken ingår sedan 2007 i Länsstyrelsen åtgärdsram för prioriterade saneringsprojekt i Östergötlands län. Huvudman för arbetena är Valdemarsviks kommun som genom beslut kommer att bidra med högst 15 Mkr i egeninsats för projektets genomförande. Länsstyrelsen har sammanlagt via ett flertal beslut sedan 2007 beviljat Valdemarsviks kommun totalt 21,6 Mkr för arbeten under förberedelseskedet för miljöprojekt Valdemarsviken. Förberedelseskedet avslutades den 31 december 2011 och övergick då i ett genomförandeskede med en kontrakterad entreprenör, det belgiska företaget DEC nv. som ska ansvara för saneringsarbetet under kontaktstiden. Kontraktsarbetet ska vara avslutat Genom ett flertal beslut, se tabell nedan, uppgår det beviljade medlen för förberedelse- och genomförandeskedet till totalt 293 Mkr. 18(20)

19 Totalt för projektet har Länsstyrelsen har beviljat 293 Mkr för avhjälpandeåtgärder i Valdemarsviken. Kommunens egen insats uppgår till 15 Mkr. Den sammanlagda finansieringen uppgår sålunda i dagsläget till 308 Mkr. 6.8 MILJÖKONTROLL Efterbehandlingsåtgärder i Valdemarsviken är förenade med potentiella risker för miljön. I projektet genomförs miljökontroll för att: - verifiera miljö- och kulturmiljöstatus innan åtgärder vidtas, - miljömässigt kunna styra efterbehandlingen så att risker för negativ påverkan på människors hälsa, miljön samt kulturmiljön kan minimeras (varvid innehållande av föreskrivna villkor utgör ett minimikrav), - upptäcka fel, brister eller andra störningar som kan leda till oönskad spridning av föroreningar via yt- och grundvatten samt luft, - ge underlag för beslut om åtgärder vid eventuell föroreningsspridning och att efter avslutad efterbehandling kunna utvärdera åtgärdernas effekt. Miljökontrollprogrammet omfattar tre faser såsom referensundersökningar/referenskontroll som visar miljöstatus före åtgärd och skall vara slutförd före det att efterbehandlingsåtgärder vidtas, utförandekontroll som syftar till att följa upp och styra arbeten under pågående åtgärd samt efterkontroll som syftar till att utgöra underlag för att jämföra skillnader mot referensundersökningar samt att verifiera uppnådda resultat. Kontrollen före, under och efter efterbehandlingsarbetet inriktas på undersökning och provtagning av grundvatten, yt- och dagvatten, biota och luft, samt under tid efterbehandlingsarbeten pågår kontroll av utgående behandlat vatten från vattenreningsanläggningen. Miljökontroll skall genomföras enligt miljökontrollprogram som har godkänts av tillsynsmyndigheten. 6.8 ARBETSMILJÖ I projektet ingår att arbeta aktivt med och bevaka arbetsmiljörelaterade frågor. Under genomförandet kommer arbetsmiljö vara en stående punkt både vid byggmöten och vid projektmöten. Beställarens arbetsmiljöhänsyn har sammanställts i en arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöplanen är ett levande dokument och uppdateras kontinuerligt under entreprenaden. Arbetsmiljöplanen gäller för samtlig personal som är verksam inom området; kommunens egen personal, anlitade konsulter och entreprenörer. Varje anlitad entreprenör kommer att åläggas att komplettera arbetsmiljöplanen så att inga riskfyllda arbetsmoment blir åsidosatta. 6.9 KONTROLL UNDER ARBETSTIDEN Under arbetstiden kommer arbetsplatsen att vara bemannad med kontrollpersonal inom både miljökontroll och byggkontroll. 19(20)

20 Projektets entreprenadkontroll innefattar kommunens kontroll och avstämning av entreprenörernas utförda arbeten mot gällande handlingar och kontrakt. För att säkerställa att saneringen inte ger upphov till olägenheter för omkringliggande miljö och för att avhjälpa att identifierade risker inte uppkommer genomför kommunen egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen omfattar bl. a. planer och dokument som ska garantera att entreprenaden genomförs i enlighet med gällande miljölagstiftning och att eventuella risker analyseras, kontrolleras och följs upp. Framtagna strategiska dokument och projektets arbetssätt ska medföra att projektet uppfyller gällande miljölagar och krav. I egenkontrollen ingår att kommunen genom provtagning och analyser ska visa och styrka att entreprenaden genomförs i enlighet med gällande villkor i meddelad dom. Riskanalys och miljökontrollprogram ingår som styrande dokument i egenkontrollen. Arbeten med egenkontrollen kommer fortlöpande att kommuniceras med tillsynsmyndigheten UPPFÖLJNING Efter genomförd sanering sker uppföljning av åtgärden genom efterkontroll. Dessutom kommer projektets samlade erfarenheter att dokumenteras i en erfarenhetsrapport. Projektet avser genomföra en sammansättning av åtgärder för att klara uppsatta åtgärdsmål. För att verifiera att projektet har uppfyllt de övergripande och detaljerade målen kommer projektet att följa upp målen med hjälp av ett antal aktiviteter; besiktningar och efterkontroll. För att indikera i vilken grad åtgärderna leder till uppfyllelse av åtgärdsmålen genomförs en utförlig efterkontroll. Programmet omfattar bl.a. provtagning med sedimentfällor, grundvattenprovtagning, provtagning i luft, ytvatten och av bottenfauna och fisk. Dessa mätningar ger ytterligare indikationer på i vilken grad spridningen av krom och kvicksilver till Östersjön reduceras och ger därmed underlag för bedömning av måluppfyllelse på lång sikt. 20(20)