Föreningen för trädens framtid i det offentliga rummet
|
|
- Tobias Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreningen för trädens framtid i det offentliga rummet
2 Tänk om träden inte fanns... MÄNNISKAN BEHÖVER TRÄD, och behoven har alltid varit flera än de rent praktiska. Människan som organism är sedan hundratusentals år knuten till och beroende av träd. Säkert sökte sig urtidsmänniskan upp i träden när fara hotade, träden innebar för henne trygghet. Träden är de varelser på jorden som lever längst. Så levde de flera tusen år gamla barrträden i Nordamerika långt innan den moderna civilisationen uppstod. Allt detta har gett träden mytiska dimensioner. I vissa kulturer har träden till och med status som gudar eller länk till gudarna. I den nordiska mytologin placerade våra förfäder världsalltet i kronan av en ask som de kallade Yggdrasil. Träd har alltid haft ett stort symbolvärde för människan. Detta återspeglas inom såväl religion och konst som i våra traditioner. Träd står än idag för trygghet och Sparbankseken, julgranen och majstången är några exempel på träd som traditionsbärare. FOLDERN UTGIVEN AV SVENSKA TRÄDFÖRENINGEN I AUGUSTI COPYRIGHT SVENSKA TRÄDFÖRENINGEN. FOLDERN REVIDERAD I JANUARI OMTRYCK FEBRUARI REVIDERAD APRIL 2004 OCH MAJ 2005.
3 Länken till våra gener MÄNNISKANS LIVSVILLKOR har förändrats dramatiskt under de senaste 150 åren. Vi producerar, transporterar och kommunicerar i en omfattning som saknar motstycke i historien. Av alla vetenskapsmän som någonsin levat, är 95% verksamma idag. Människan upptäcker och uppfinner alltmer i ett allt högre tempo. Samtidigt är vi samma varelser idag som vi var för år sedan. Människans genetiska förutsättningar har inte förändrats i takt med de yttre förutsättningarna. Vi är fortfarande HOMO SAPIENS, en art som är skäligen dåligt utrustad för att möta kraven i det moderna samhället. En människa som växer upp idag har redan före skolåldern fått ta emot mer information än hon fått under en hel livstid för 100 år sedan. Under dessa förhållanden ökar betydelsen av symboler som står för varaktighet. Kontakt med träd och grönytor är en förutsättning för att storstadsmänniskan inte helt ska tappa kontakten med sina rötter.
4 Storskogen -Kolmården, Tiveden och motsvarande glest bebodda trakter En lång historia UNDER FORNTIDEN var större delen av jordklotet täckt av skogar. I Sverige lever namnet på många av dessa storskogar kvar än idag. Namn som Tiveden, Kolmården och Finnskogarna minner om områden där det var glest mellan boplatserna. Man levde i eller i närheten av skogen. Bränsle och virke Under alla tider har skogen varit en leverantör av råvaror till människorna. Tidigt lärde sig människan göra upp eld och det var träden som stod för bränslet. Än idag lagas den mesta maten på jordklotet över öppen eld. För människan som levde i bondesamhället var träden framförallt nyttiga. De gav ved och material till husbygge. Tjära som var en viktig exportprodukt för Sverige framställdes ur ved. Vår kanske viktigaste exportvara, järnet, krävde för sin framställning riklig tillgång på träkol.
5 Vårdträdet -en viktig symbol som länge följt oss och även influerat stadsbyggandet Odling TROTS ATT VI i det gamla bondesamhället hade storskogen in på knutarna planterade vi ofta ett vårdträd mitt på gårdsplanen. En symbolhandling med djupa rötter i den nordiska folksjälen. När människorna sedan flyttade in till städerna förde de vårdträden med sig. De tog träden från skogen, tämjde dem, och placerade dem i parker, trädgårdar och utmed gatorna som alléer. Dessa träd utgör idag för stadsmänniskan länken till bondesamhället. Trädvård Liksom vi alltid tagit god hand om våra tama djur, måste vi även känna ansvar för de träd vi planterar. Träden måste formas och vårdas så att de kan klara de tuffa livsvillkor de möter i storstadsmiljön. Redan i valet av art och sort avgörs ofta trädets möjlighet att utvecklas. Men framförallt måste vi som arbetar med trädvård lära oss att skydda träden mot klåfingriga och kortsynta makthavare.
6 Stadens luftkonditionering GRÖNYTORNA I EN STAD fungerar som stora värmeväxlare, dvs de lagrar värme på dagen och släpper ifrån sig värme på natten. I miljöer helt utan större vegetation, t ex öknar, blir skillnaden mellan dag- och nattemperatur mycket stor. En stadsgata utan träd kan liknas vid en öken, den blir snart olidligt varm en solig sommardag. Träden skänker svalkande skugga. Dessutom har trädens transpiration (avdunstning) en avkylande effekt på den omgivande luften. Träden blir därigenom en slags gatans svettkörtlar. Nattetid lämnar träden långsamt ifrån sig den magasinerade värmen och minskar därigenom temperaturvariationerna. Man ser aldrig människor flanera på en trädlös stadsgata. Stadens lungor SEDAN FLERA ÅR vet vi att trädplanteringar som mest kan ta upp bortåt 75% av stoftpartiklarna i luften. Träd och olika sorters vegetation fungerar som stora biologiska filter, inte minst på en stadsgata. Större växter kan fånga upp mer stoft än mindre växter, och klippta gräsytor ger bara marginella effekter. Det är därför viktigt att man redan från början tar hänsyn till den befintliga grönskans förutsättningar att rena avgaserna från en planerad trafikled. Placering av avfarter, avgastorn och tunnelmynningar bör göras med hänsyn till vad grönskan kan ta hand om.
7 Föreningens syfte att utbilda och vidareutbilda yrkesutövare inom trädvården. att utveckla en väldefinierad terminologi för trädvårdsfrågor. att verka för auktorisation av yrkesutövare som tillhandahåller trädvårdsentreprenader. att vara remissinstans när frågor om ingrepp i betydelsefulla enskilda träd, allmänna parker och historiska anläggningar skall avgöras. att informera avnämarna av trädvårdsinsatser om vad som från biologiska och estetiska utgångspunkter är sakkunnig trädvård. att informera allmänheten om vikten av god trädvård. att samarbeta med organisationer av näraliggande karaktär.
8 Svenska Trädföreningen Svenska Trädföreningen bildades Föreningen är sedan i januari 1998 ansluten till ISA, International Society of Arboriculture och har också samarbete med EAC European Arboricultural Council vad gäller utbildning och certifiering. Bli medlem och du får Svenska Trädföreningens tidning Trädbladet med 4 nummer per år. Den håller dig underrättad om aktuella utbildningsmöjligheter, certifieringstillfällen, seminarier och den årliga Träddagen som brukar röna stort intresse. Vidare medverkar en rad skribenter i olika ämnen inom trädvårdsområdet. Angående medlemskap kontakta kassören Karl-Gustaf Celsing, tel: eller via e-post: karlgustaf.celsing@swipnet.se Gå gärna in på Svenska Trädföreningens hemsida: Föreningens postgiro: täby offset 1986
Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält
Träd i tätorter Foto: Karl Ingvarsson Anna Stenström & Lisa Karnfält Skyddsvärda träd - för naturvården Mer än 1 meter i diameter eller Hålträd över 40 cm i diameter eller Gamla träd eller Träd med hotade
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merHär växer människor och kunskap
Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merhållbara Fem möjligheter
hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merTrädplan Trädplan version
Trädplan Trädplan version 2.0 2017 Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv Träden är viktiga för oss och för våra hyresgäster. Träd renar luften, ger skugga, dämpar vind och minskar upplevelsen
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merPASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med
PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merSkyddsvärda träd på kyrkogårdar
Skyddsvärda träd på kyrkogårdar Trädmiljöer Många kyrkogårdar och parker är en viktig miljö för hotade och sällsynta växt- och djurarter. Grova, gamla och ihåliga träd har en mycket stor betydelse för
Läs merDinosaurier och livet på jorden
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merROSE OUD SECRETS D ESSENCES
Skönhet Från Växtriket Sedan 1959 ROSE OUD SECRETS D ESSENCES EAU DE PARFUM www.mynewsdesk.com/se/yves-rocher SECRETS D ESSENCES EN EXKLUSIV PARFYMKOLLEKTION SECRETS D ESSENCES är en unik kollektion av
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs mer4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merTro - från Oden till Jesus
Oden Vite krist Tema: Tro - från Oden till Jesus 1. Målet med temat: Det du ska lära Du ska bl.a. Få kunskap om den nordiska mytologin (Vad vikingarna trodde på) Lära känna olika religioners skapelsemyter
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merBotaniska trädgården östra del
Botaniska trädgården östra del Idag ska du få undersöka de olika rummen i den östra delen av Botaniska Trädgårdens växthus. Den östra delen av växthuset, består av fem olika Hus/rum, Palmhuset, Victoriahuset,
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merMÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat
MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merSärskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686
Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen
Läs merGavleån. En ren kraftkälla för Gävle
Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken
Läs merVIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merOGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merEtt av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.
Hitta fel-leken Utvecklar intresse och förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra - Naturvetenskap och teknik, Förskola Bakgrund Jag följde med några
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merPlantering av träd PLANERINGSGUIDE FÖR SERVICEPROJEKT
SERVICEPROJEKT Plantering av träd Varje Lions Club är en självständig och oberoende aktör med eget ansvar för genomförandet av sina evenemang och för efterlevnaden av lagar och föreskrifter. Avsikten med
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merTransport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33
Transport We will not have a society if we destroy the environment. Margaret Mead Transport 33 Åsa Pettersson Mänskligheten har aldrig varit lika global som den är idag. Förutom att vi vill resa jorden
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merTrädplan. Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv
Trädplan Träd är viktiga för vår livsmiljö och vårt kulturarv Träden är viktiga för oss och våra hyresgäster på många sätt. Träd renar luften, ger skugga, dämpar vind och minskar upplevelsen av buller
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merKap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merMänniskans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna
Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merVETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018
VETCERT Standard för skötsel av skyddsvärda träd Praktiserande nivå Version maj 2018 Sektion nummer: 1 Titel: Skyddsvärda träd: igenkänning och värden. Sammanfattning: Utövaren känner till flera olika
Läs merMinifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
Läs merLivsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merDESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR
DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon
Läs merFår jag hugga ner trädet på min tomt?
Är ekar fridlysta? Eken är idag inte fridlyst som Kronans träd, vilket den tidigare varit i århundraden under regalet. Men det kan ändå vara förbjudet att såga ner en ek om den är gammal och hyser fridlysta
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merKristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8
F lisan Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 En fjärrvärmecentral, förstås! Faktum är att en fjärrvärmecentral med sina få rörliga
Läs merAstern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs merNaturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp
Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp Naturinventering. Hällmarken är av skiftande karaktär, ibland till stora delar berg i dagen ibland med gräs och uppstickande
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merPM natur Säby 3:69 Järfälla kommun
2016-05-16 1 (8) Dnr Kst 2015/486 PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun Området består av en grusplan och asfaltytor med större träd, varav flera har naturvärde och är bevarandevärda. Förutom att ha ett naturvärde
Läs merRekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0
Svenska Trädföreningen Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0 Utgivningsdatum: 2019-06-23. Författare: Dani Mladoniczky, Trädliv AB, i samarbete med Svenska Trädföreningen. Omslagsfoto:
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merTrädbesiktning Skellefteå stadspark Februari 2013
Trädbesiktning Skellefteå stadspark Februari 2013 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08-410 470 70 www.jacksonstradvard.se Okulär trädbesiktning Skelleftå stadspark, februari 2013 Uppdrag På uppdrag
Läs merkloka hem hemma hos 58 klokahem
kloka hem hemma hos Nobelpristagar 1997 vann Dario Fo Nobelpriset. Dramatikern, vars mest berömda pjäser skrevs under början av 70-talet, har varit verksam som skribent och haft politiskt inflytande i
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merRapport om vårt uteklassrum - första etappen.
Projektnummer: LER-2013-06000 Rapport om vårt uteklassrum - första etappen. Bild 1. Skolgårdseftermiddag vid stationen Uteklassrummet. Bakgrund För flera år sedan ordnade vi en miljövecka för f-3. En dag
Läs merVårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket
Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket På förskolan Tåget i Stångby har vi en naturlig gård som är uppbyggd utifrån de fyra elementen jord, eld, luft och
Läs merExtramaterial till Boken om SO 1-3
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken
Läs mer