VINNOVAs femte utlysning inom. Sjösäkerhet

Transkript

1 VINNOVAs femte utlysning inom Sjösäkerhet

2 Inbjudan VINNOVA inbjuder aktörer från företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer att ansöka om finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling och demonstration inom det av Regeringen beslutade särskilda sjösäkerhetsprogrammet. Detta är den femte utlysningen i programmet, som inleddes 2001, och som skall pågå till och med VINNOVA har under 2004 låtit genomföra en resultatanalys av sjösäkerhetsprogrammets hittills genomförda projekt. Det kan konstateras att programmet redan bidragit till ett ökat samarbete mellan sjöfartssektorns parter samt till att olika kunskapsområden har förts samman. Detta stämmer väl in med programförklaringen för området. Resultaten påverkar dessutom den internationella regelutvecklingen vilket på sikt ger utslag i sjösäkerheten. Genom utlysningen stöds forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som bidrar till förbättrad sjösäkerhet och en ökad konkurrenskraft på en internationell marknad för samhällets och näringslivets parter. Sjöfarten är av naturliga skäl internationell. Den binder samman länder och möjliggör transport av såväl gods som människor. Det är därför naturligt att samverka över gränserna. VINNOVAs insatser skall bland annat bidra till utveckling av teknologier och transporttjänster. VINNOVA arbetar också för ett ökat samspel mellan aktörskategorierna i Triple Helix, dvs. mellan näringsliv, forskningsutförare samt politik/offentlig verksamhet. Samspelet leder till ökad kunskap och effektivitet inom innovationssystemet. De fyra första utlysningarna har i hög grad präglats av ett sådant samspel. Stockholm i mars 2005 Per Eriksson Generaldirektör Per Ekberg Programledare Sjösäkerhet

3 Innehåll sid Sammanfattning 1 1 Bakgrund 2 2 Vem riktar sig utlysningen till 3 3 Utlysningens inriktning och mål Förebyggande åtgärder av teknisk, beteendevetenskaplig 4 och organisatorisk karaktär 3.2 Fartygets överlevnadsförmåga Evakuering och omgivande stödsystem 5 4 Projektkrav 6 5 Ärendeberedning 7 6 Ansökan 7 7 Hur man lämnar in en ansökan 9 8 Kontaktpersoner 9

4 Sammanfattning Erfarenheterna från stora fartygsolyckor under senare år har påvisat ett behov av ökad kunskap genom fortsatt forskning, utveckling och demonstration inom sjösäkerhetsområdet. Regeringen har i år avsatt ytterligare medel för detta. Det övergripande målet för VINNOVAs utlysning Sjösäkerhet är att förbättra sjösäkerheten och att öka möjligheterna att nå det långsiktiga målet om en hållbar och säker sjöfart. Detta mål faller väl in i VINNOVAs allmänna mål att bland annat bidra till utveckling av teknologier och transporttjänster. Några förväntade effekter av utlysningen är följande: en allmän kunskapsuppbyggnad av såväl teknisk som beteendevetenskaplig forskning inom sjösäkerhetsområdet, ett intensivare kunskapsutbyte, utveckling av nya nätverk och samverkansformer mellan såväl olika vetenskapliga forskningsdiscipliner som forskningsutförare och andra aktörer, ett ökat internationellt samarbete inom sjösäkerhetsforskningen, speciellt inom EU, utveckling av innovationsprocesser inom sjösäkerhetsområdet, att också pågående och tidigare vetenskapliga och praktiska resultat om sjösäkerhet tas tillvara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation, arbetsmiljö och regelverk. Denna utlysning koncentreras till områdena: Förebyggande åtgärder av teknisk, beteendevetenskaplig och organisatorisk karaktär. Det handlar om ny teknologi och nya arbetsformer som ställer ökade krav på samverkan mellan människa, teknik och organisation. Fartygets överlevnadsförmåga gällande olika fartygstyper. Evakuering och omgivande stödsystem. Målet är att ytterligare utveckla utrustning och system som kan rädda liv. Strategin är att välja projekt med hög sjösäkerhetspotential av olika karaktär och med olika tidshorisont. Den avser dels långsiktig kunskapsuppbyggnad kring sjösäkerhet och dels mer praktisk tillämpning av befintlig och nyvunnen kunskap och erfarenhet i form av ny teknik, nya system och produkter samt regler som förbättrar sjösäkerheten. Totalt uppgår VINNOVAs budget för denna utlysning till cirka 10 miljoner kronor. Utlysningen avser främst fullständiga ansökningar men idéstudier kan också lämnas in. Nedanstående tider gäller för utlysningen: Sista ansökningsdag: Besked beträffande anslag: September 2005 Projektlängd: ett- eller fleråriga projekt inom perioden

5 1 Bakgrund Trafiksäkerhet innebär att transporter kan ske utan olyckor och därmed åtföljande skador. Så är också fallet för det övervägande antalet transporter av människor och gods. Dock inträffar olyckor, speciellt i hårt väder, och i vissa fall med mycket tragiska följder. Fartygsolyckorna med Herald of Free Enterprise (1987), Scandinavian Star (1990) och Estonia (1994) är några exempel som visat att säkerheten på många fartyg varit otillräcklig. Katastroferna har medfört att sjösäkerhetsförbättringar har kommit till stånd under senare år, men det är angeläget att utvecklingen inom sjösäkerhetsområdet även fortsättningsvis drivs framåt, bl.a. genom fördjupad forskning och utveckling inom både det tekniska och det beteendevetenskapliga området. Den för Estland, Finland och Sverige gemensamma haverikommissionen om M/S Estonias förlisning lämnade sin slutrapport i december I rapporten konstaterade kommissionen att fartyget hade en rad sjösäkerhetsbrister. Dessa avsåg bl.a. fartygets konstruktion, utrymningsmöjligheter och rutiner, räddningsutrustning och räddningssystem. Enligt kommissionen var det huvudsakligen dessa brister som låg bakom olyckan och dess allvarliga konsekvenser. Kommissionen rekommenderade även andra åtgärder för att förbättra sjösäkerheten, bl.a. framtagande av system för kvalitetssäkring vid konstruktion och tillverkning av fartyg, säkerhetsanalyser, system för utrymning och räddning efter ett fartygshaveri och ny livräddningsutrustning. Kommissionens uttalanden har givit Regeringen utgångspunkter för inriktningen av sjösäkerhetsforskningen i Sverige. Sedan 2001 har VINNOVA, på Regeringens uppdrag, drivit det särskilda forskningsoch utvecklingsprogrammet för förbättrad sjösäkerhet. Programmet har varit framgångsrikt. Det har lyckats samla myndigheter, redare och forskningsinstitutioner kring gemensamma prioriteringar och gemensamma sjösäkerhetsprojekt. Den samlade resursinsatsen inom programmet uppgår hittills till 100 miljoner kronor, varav 45 miljoner utgör statliga insatser och återstoden har finansierats av sjöfartnäringen och andra organisationer. Flera projekt har förutsättningar att mycket konkret förbättra sjösäkerheten. Det handlar bl.a. om säkerhetsorganisation, informationssystem som ges beslutsstöd för fartyg i kris, riskkommunikation ombord på passagerarfartyg och livräddning i hårt väder. Inom ramen för uppdraget utvecklade VINNOVA under 2001 således ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram innehållande fem delområden: Förebyggande åtgärder av både teknisk, beteendevetenskaplig och organisatorisk karaktär, Fartygets överlevnadsförmåga, Evakuering, Omgivande stödsystem och personlig livräddningsutrustning, Det internationella regelsystemet och andra övergripande frågor. Regeringen fattade den 10 februari 2005 beslut om att ytterligare 25 miljoner skulle ställas till VINNOVAs förfogande för åren för forsknings- och 2

6 utvecklingsprojekt inom sjösäkerhetsområdet. Det är ett led i ett långsiktigt arbete för att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart i ett internationellt perspektiv. Regeringens direktiv till VINNOVA är de samma som vid de tidigare besluten, nämligen att medlen skall avse forskningsprojekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten och finansieringen av forskningssatsningen bör ske genom användande av de medel som återbetalades till staten från konsortiet för M/S Estonias övertäckning och som förvaltas av Sjöfartsverket. VINNOVA öppnar nu den femte utlysningen i programmet och avsikten är att ytterligare en utlysning, den sjätte, kommer att öppnas under våren Den kommer att till största delen beröra utvecklings- och demonstrationsprojekt som redan behandlas, men som har ytterligare behov för att slutföras eller där behov av en prototypframställning finnes. 2 Vem riktar sig den 5e utlysningen till? VINNOVA inbjuder aktörer från näringsliv, universitet, högskola, forskningsinstitut och/eller organisationer att söka finansiering av forskningsprojekt inom det särskilda sjösäkerhetsprogrammet. Sjöfartens internationella struktur och reglering gör det också naturligt att arbetet i projekten kan ske över nationsgränserna, samt att Sjöfartsverket, som i Sverige har det direkta ansvaret för sjösäkerheten, ges möjlighet till insyn. Projekt inom området bygger normalt på aktiv samverkan mellan forskningsutförare och aktörer från andra kategorier som näringsliv och myndigheter. Medfinansiering från medverkande parter är önskvärd, i ökande grad ju närmare tillämpning projektet befinner sig. 3 Utlysningens inriktning och mål Utlysningarna i sjösäkerhetsprogrammet har anpassats till VINNOVAs huvudinriktning, som är att arbeta utifrån en helhetssyn där innovationssystemanalyser vägleder utformning av program och utlysningar. Analyserna ringar in flaskhalsar och möjligheter inom det specifika området som avses, och utifrån det kan både behovsmotiverad forskning och aktörssamverkan mellan näringsliv, forskning och politik/offentlig förvaltning finansieras för önskad effekt. En sådan analys genomfördes av VINNOVA och Sjöfartens Analys Institut Den finns publicerad som VINNOVA Analys VA 2003:4. Resultaten från de tidigare utlysningarna i programmet har varit positiva när det gäller samarbetet mellan olika kunskapsområden och kategorier. Den konkreta påverkan som projektresultaten har och kommer att ha på utvecklingen av säkerhetsreglerna inom sjöfarten är också mycket väsentlig. De fyra utlysningar som hittills genomförts har efter hand fokuserat på särskilt utpekade delar i sjösäkerhetsprogrammet. Detta har fått till följd att programmet i andra delar inte kunnat utvecklas på samma sätt. Därför kommer i denna utlysning 3

7 flera programområden att öppnas. Meningen med detta är en försäkran om att nya och icke identifierade frågeställningar skall värderas mot andra redan etablerade. Syftet med denna utlysning är att stärka en multidisciplinär forskning på hög vetenskaplig nivå för att stegvis få fram ny teknik, nya system och produkter samt regler som förbättrar sjösäkerheten. För att åstadkomma förbättringar inom sjösäkerhetsområdet kan projekt med futuristisk inriktning vara intressanta att pröva. Idéer med starkt nytänkande och kanske med hög riskfaktor är också viktiga att ta fram. Förväntade effekter av utlysningen: en allmän kunskapsuppbyggnad av såväl teknisk som beteendevetenskaplig forskning inom sjösäkerhetsområdet, ett intensivare kunskapsutbyte, utveckling av nya nätverk och samverkansformer mellan såväl olika vetenskapliga forskningsdiscipliner som forskningsutförare och andra aktörer, ett ökat internationellt samarbete inom sjösäkerhetsforskningen, särskilt inom EU, en utveckling av innovationsprocesser inom sjösäkerhetsområdet, att också pågående och tidigare vetenskapliga och praktiska resultat om sjösäkerhet tas tillvara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation, arbetsmiljö och inte minst det internationella regelverket. Denna utlysning avser följande tre områden: Förebyggande åtgärder av teknisk, beteendevetenskaplig och organisatorisk karaktär, Fartygets överlevnadsförmåga, Evakuering och omgivande stödsystem. 3.1 Förebyggande åtgärder av teknisk, beteendevetenskaplig och organisatorisk karaktär Allmänt Många olyckor tillskrivs den mänskliga faktorn och operatören ses ofta som den svaga länken. Detta leder ibland till att man allt för starkt fokuserar på individuella misstag eller felhandlingar vid analys av olyckor. Detta i sin tur leder ofta till åtgärder riktade enbart mot operatören/människan t.ex. i form av utbildning eller information. Latenta fel i arbetsorganisation eller operatörens informationsmiljö (t.ex. bryggdesign) skapar potentiella faror och åtgärder som inte tar hänsyn till att operatören/människan är en del av en organisatorisk och teknisk totalsituation har sällan tillräcklig effektivitet. Flera olyckor under senare tid har också visat på att detta är ett reellt problem. Ny teknologi och nya arbetsformer ställer ökade krav på säker samverkan mellan människa, teknik och organisation. Det finns en mängd frågeställningar som har betydelse för området, det kan handla om ergonomiska frågor (instrumentell, teknisk och spatial design), prestationsvariationer exempelvis trötthet och organisation. Vidare krävs studier kring värdering av säkerhet vid rationaliseringar, säkerhetskultur (värderingar, attityder och normer gällande sjösäkerhet på fartyg och i 4

8 landorganisationer) samt relationerna mellan säkerhets/arbetsorganisation, säkerhetskultur hos och mellan berörda aktörer på olika nivåer mm. Status De genomförda projekten har på ett anpassat sätt fört in de ovan nämnda dimensionerna av säkerhetstänkande i en mogen och relativt konservativ miljö. Syfte och mål Den fortsatta forskningen på detta delområde syftar till att förnya säkerhetstänkandet med målet att tydligare inkludera människan och hennes beteende i säkerhetsarbetet och i den tekniska utvecklingen för att förbättra sjösäkerheten. I detta kan ligga att till sjöfartssektorn föra ut och följa upp de erfarenheter, inom främst det beteendevetenskapliga området, som genom de hittills genomförda projekten i sjösäkerhetsprogrammet visat på att ett stort behov för detta föreligger. 3.2 Fartygets överlevnadsförmåga Allmänt Kollisioner mellan fartyg, grundstötningar och brand ombord är några av de vanligaste orsakerna till fartygsolyckor. Även lastförskjutning utgör en viktig orsak till att fartyg förliser. För ett fartyg som skadats genom förskjutning av lasten, grundstötning, brand eller kollision, bestäms möjligheterna till överlevnad till stor del av hur väl man beaktat dessa delar vid fartygets design. För att undsättning av ombordvarande och säkring av last ombord skall vara möjlig, krävs dessutom att fartyget inte kapsejsar och att tiden för hantering av dessa situationer avsevärt förlängs dvs. att fartyget inte sjunker för snabbt. För att öka fartygens effektivitet ställs dessutom hela tiden nya krav på önskemål om utformningen. Även dessa krav påverkar fartygens möjlighet till överlevnad. Status Hittills har programmet dels fokuserat på speciella delar av fartyget, som t.ex. last och öppningar och dels som i den fjärde utlysningen på ett speciellt Ro-Pax fartygs överlevnad. Forskning om andra fartygstyper kan därför vara aktuell. Den internationella samordningen har också kommit igång. Syfte och mål Den fortsatta forskningen på detta delområde syftar till att öka kunskapen om orsaker, orsakssamband och händelsekedjor vid olyckor och tillbud och att utnyttja detta så att fartygets och de ombordvarandes överlevnadsförmåga avsevärt förbättras samt att den medförda lasten också kan säkras. Målet är att skapa säkrare fartyg av olika typer, som vid kollision, grundstötning eller brand ombord kan överleva utan att kapsejsa, samt att ge underlag till den internationella regelutvecklingen. 3.3 Evakuering och omgivande stödsystem Allmänt Enligt IMOs (International Maritime Organisation) regelverk SOLAS, som reglerar sjösäkerheten i internationell fartygstrafik, skall alla passagerarfartyg och fartyg i 5

9 kommersiell trafik ha en fungerande evakueringsutrustning. Verkligheten visar dessvärre genom ett flertal större fartygsolyckor att så inte är fallet. En viktig utmaning i forsknings- och utvecklingsarbete kring sjösäkerhet är dels att bedöma befintlig utrustning, att utveckla nya system samt att implementera system för effektiv och säker evakuering, dels studera hur evakuering skall organiseras, hur uppskrämda människor kan förväntas samverka eller skapa problem och på vilket sätt evakueringsutrustning och organisation kräver utbildning/träning mm. Status Ett flertal projekt har genomförts inom detta delområde. Det största problemet, att rädda människor upp ur vatten till säkerhet, är fortfarande till delar inte fullt klarlagt. Även om viss forskning fortfarande behöver genomföras är det här mera en fråga om utveckling och framtagning av prototyper för räddning av många människor samtidigt. Syfte och mål Syftet med forskningen inom detta delområde är att avsevärt förbättra möjligheterna att inom rimlig tid rädda människor som hamnat i sjönöd, oavsett om de befinner sig vatten eller ombord på ett fartyg i sjönöd. Målet är att ytterligare utveckla utrustning och system som kan rädda liv när tillbud uppstår. 4 Projektkrav 4.1 Grundkrav Det finns vissa krav som en ansökan måste uppfylla för att komma ifråga för prövning: Ansökan skall innehållsmässigt ligga inom något av de tre satsningsområdena, Förebyggande åtgärder av teknisk, beteendevetenskaplig och organisatorisk karaktär, Fartygets överlevnadsförmåga eller Evakuering och omgivande stödsystem. Projektaktörerna skall falla inom definitionen i kapitel 2, dvs. komma från näringsliv, universitet, högskola, forskningsinstitut och/eller organisationer. 4.2 Bedömningskriterier En ansökan bedöms ur tre huvudperspektiv: Måluppfyllelse Projektets unika värdeperspektiv och nyhetsvärde även internationellt, kommer att bedömas. Dessutom kommer projektet att analyseras utifrån hur väl det kommer att bidra till utlysningens mål, dvs. den relevans och nytta som projektet har för det innovationssystem som avses. Genomförbarhet Sannolikheten för att projektet kommer att uppnå angivna mål/resultat inom ramen 6

10 för den tidsplan och budget som anges kommer att bedömas. Projektgruppens kompetens, kvalitet och kreativitet i ett angivet angreppssätt är också väsentlig. Verifiering av realismen i budget och tidsplaner bedöms också. Exploaterings- och implementeringsmöjligheter Hur åtagandet och de planer som finns för att nyttiggöra projektresultatet och/eller att föra ut det i områdets innovationssystem kommer att bedömas. Kompetens och förmåga som finnes i detta avseende, bl.a. genom aktörer och nätverk analyseras. Realismen i planerna för implementeringen är väsentlig liksom möjligheterna till regelpåverkan och/eller verklig tillämpning ombord på fartyg. Många av de förslag till projekt som hittills prövats i programmet präglas av ett manligt tänkande. VINNOVA har liksom alla statliga myndigheter ett uppdrag som gör att de sjösäkerhetslösningar som skapas skall vara tillämpliga för både kvinnor och män, för barn och äldre och för handikappade. När VINNOVA prövar en ansökan vägs dessa saker in i bedömningen. VINNOVA väger också in frågor som har med fördelningen mellan kvinnor och män i projektet att göra. 5 Ärendeberedning 5.1 VINNOVAs prövning av projektet VINNOVA genomför utlysningen med stöd av programrådet för Sjöfart och säkerhet. Rådet är sammansatt av företrädare från näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet. Det har till uppgift att ge rekommendationer till VINNOVA beträffande inriktning på VINNOVAs insatser inom området samt föreslå vilka projekt som ska få stöd inom de utlysningar som genomförs. VINNOVA fattar sedan beslut i ärendet. 5.2 Tidsplan Nedanstående tider gäller för utlysningen: Sista ansökningsdag: Besked beträffande anslag: September 2005 Projekttid: ett- eller fleråriga projekt inom perioden Budget Totalt uppgår VINNOVAs budget för denna utlysning till cirka 10 miljoner kronor. Fördelningen mellan de tre satsningsområdena är delvis beroende på de inkomna projektförslagens relevans. 6 Ansökan 6.1 Ansökans innehåll Denna utlysning avser främst fullständiga projektansökningar men ansökningar om medel för idéstudier kan också lämnas in. Ansökan utformas enligt nedanstående anvisningar. Ansökan kan skrivas på svenska eller engelska. Titel och sammanfattning skall emellertid vara både på svenska och engelska. Det skall också anges vilket av de tre satsningsområdena som avses i ansökan. 7

11 Ansökan skall innehålla en projektbeskrivning, uppgift om deltagande aktörer och nyckelpersoners CV. Är sökande ett företag medsänds företagets senaste årsredovisning. Där så är möjligt önskas länkar till informationen i stället för bilagor. Ha gärna bedömningskriterierna kapitel 4.2 i åtanke när projektet beskrivs. Projektbeskrivningen får omfatta högst 12 sidor. Nyttja inte mindre typsnitt än 10 punkter. Beskrivningen skall således vara kortfattad och klart strukturerad och besvara nedanstående punkter. 1. Behovet/Problemet som ansökan adresserar. Beskriv: Behovet och den relevans ansökan har för utlysningens mål. Det internationella perspektivet skall anges. Den potential och betydelse som en lösning av behovet/problemet innebär, dvs. effekterna och hur dessa kan mätas. 2. Lösningen/forskningsansatsen. Beskriv: Lösning, angreppssätt och teorier. Ange mätbara mål för projektet. Hur följer man upp och kvalitetssäkrar resultaten? Det unika och nyhetsvärdet hos lösningen skall anges och ställas mot vad som gjort tidigare också i det internationella sammanhanget. Lösningens möjlighet att skapa effektivitet/konkurrenskraft hos deltagarna i projektet. 3. Genomförandet av projektet. Beskriv: Gruppens sammansättning, roller och kompetens. Internationell forskningssamverkan. Tidsplaner och delmål Budget och finansiering. 4. Exploatering/Implementering eller nyttiggörandet av den levererade lösningen. Beskriv: De planer som finns för att implementera ett framgångsrikt projektresultat. Det åtagande som projektkonsortiet gör med avseende på implementeringen. 6.2 Övrigt Medfinansiering Det viktiga med medfinansiering är att den skall bidra till att projektets mål kan förverkligas. Ett projekt i programmet skall normalt medfinansieras av deltagande näringsliv/samhälle. Skälet är att förstärka projektets resurser samt som en markering av projektets angelägenhetsgrad och sannolika implementering. Medfinansiering kan vara utslagsgivande vid projekturvalet, se kapitel 4.2 det näst sista stycket. Projekt som ligger nära tillämpning bör ha åtminstone 50 % medfinansiering av den totala projektkostnaden. Vid forskningsprojekt som ligger längre från tillämpning, idéskisser, utredande insatser etc. kan en lägre medfinansieringsandel godtas men vid projekt helt utan medfinansiering måste relevansaspekten behandlas mer ingående. Som ramverk för VINNOVAs finansiering gäller Förordningen om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet (SFS 1995:1254). 8

12 Medfinansiering kan ske med kontanta medel, men kan också helt eller delvis bestå av eget arbete eller andra naturainsatser inom projektets ram. Eget arbete räknas enligt schablon motsvara 600 kronor per timme. Utvärdering av program och projekt Under programmets gång kommer utvärderingar att ske, motsvarande den som genomfördes av Sjösäkerhetsprogrammet Skälet är att säkra projektens måluppfyllelse, genomförbarhet och implementeringsmöjligheter samt att ge underlag till rapportering av hela programmet. Sekretess Eftersom VINNOVA är en myndighet behandlas ansökningar och andra handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen. Detta innebär att material som kommer in till VINNOVA blir allmänna handlingar och innehållet i dessa blir enligt huvudregeln offentligt. Eventuell sekretessbeläggning av uppgifter sker i enlighet med bestämmelserna i sekretesslagen. På ansökningsblanketten kan med kryss markeras ev. önskemål om sekretess. Presentation på VINNOVAs hemsida Projektets slutrapport skall vid avslutandet göras tillgänglig på VINNOVAs hemsida, förutsatt att inte sekretess råder. En kort sammanställning av resultaten skall under alla omständigheter presenteras där, skriven på både svenska och engelska. 7 Hur man lämnar in en ansökan Ansökan skall sändas elektroniskt via VINNOVAs nättjänst Intressentportalen under adress För att kunna lämna en ansökan måste ett användarkonto först skapas hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan man sedan logga in på ansökningstjänsten. Finns redan ett användarkonto hos VINNOVA bör detta utnyttjas. Vid frågor ang. den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk, tel: , helpdesk@vinnova.se. Ansökan ska vara VINNOVA tillhanda senast helst före kl. 17 då VINNOVAs Helpdesk stänger. 8 Kontaktpersoner Ytterligare information om utlysningen lämnas av Per Ekberg. Tel: , e-post: per.ekberg@vinnova.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas av Lena Dalsmyr. Tel: , e-post: lena.dalsmyr@vinnova.se 9