höst 2012 ÅRETS VÅRFEST I BILDER MER SVENSK MUSIK MED NY PROMOTIONNÄMND MEDLEMSKRÖNIKA ALEENA GIBSON STIPENDIER OCH NYA MEDLEMMAR

Transkript

1 skap-nytt höst 2012 KOMPOSITÖREN SOM BLEV PRESIDENT SPECIAL: SÅ SKAPAR VI HITSEN ÅRETS VÅRFEST I BILDER MER SVENSK MUSIK MED NY PROMOTIONNÄMND MEDLEMSKRÖNIKA ALEENA GIBSON STIPENDIER OCH NYA MEDLEMMAR

2 ordföranden har ordet gemenskap och mångfald över gränserna När jag skriver det här i Visby under Almedalsveckan i juli har jag fortfarande varma minnen från SKAP:s 68:e vårfest i slutet av maj. Upphovsmän och upphovskvinnor, unga och gamla skilda kulturer och skilda bakgrunder. Vilken gemenskap, kärlek och respekt för den kreativa mångfald vi upplevde och själva representerade den kvällen! Vårfesten har kommit att bli en tummelplats för SKAP:s medlemmar, beslutsfattare i musikbranschen och i politiken, media och andra som på olika sätt arbetar som eller med musikskapare. Ett Almedalen i miniatyr, helt fokuserat på musik och musikskapare. Särskilt inbjudna i år var våra amerikanska kollegor från SGA, The Songwriters Guild of America. Som ordförande i både SKAP och ECSA har jag träffat SGA:s ordförande Rick Carnes i några sammanhang tidigare. Nu var han här för att träffa svenska kollegor på vårfesten och på de internationella möten och seminarier som SKAP i år anordnade i anslutning till festen. Ett bra sätt, visade det sig, att kombinera nytta med nöje. Jag är mycket stolt och glad över att vi efter dessa dagar kunnat presentera ett samarbetsavtal mellan ECSA och SGA. Det är något vi arbetat målmedvetet för sedan ECSA och SGA träffades första gången i Bryssel i februari. Genom det här arbetet kommer vi att få helt nya möjligheter att påverka de villkor som kompositörer och textförfattare arbetar under inte bara i Sverige och Europa. Och det behövs, om vi ska höras, och tas på allvar, i en tid när musiken, marknaden och politiken blir alltmer global. I Almedalen har SKAP varit i olika sammanhang de senaste åren. Vi har deltagit i Kulturskaparnas olika arrangemang kring upphovsrätt i en digital värld. Vi har låtit svenska politiker höra utländska musikskapare i exil berätta om sin historia, sitt öde. Och vi fortsatte att belysa just musik skapares rätt till det egna ordet med konferensen Right! Freedom of Music & Speech i november förra året i Stockholm. I år deltog vi tillsammans med Kulturrådet och Freemuse och lät en panel diskutera behovet av fristäder för musikskapare. I dag finns fristäder bara för författare inte för musikskapare. På detta område kan Sverige ta täten SKAP vill se den första svenska fristaden för musikskapare redan Låt mig avsluta med att återkomma dit jag började gemenskapen och mångfalden i vår medlemskrets. Vårfesten är inte bara en trevlig kväll. Den är också ett sätt för oss att träffas, nätverka och samtala med varandra. Det behöver vi göra. Att utväxla erfarenheter och bygga en styrka i vår yrkesmässiga identitet är avgörande. Utan det, skulle påverkansarbetet nationellt och internationellt riskera att eka tomt. Det är också sådana tillfällen som kan inspirera medlemmar att ytterligare engagera sig för våra gemensamma förutsättningar för framtida musikskapande. Om man som enkel upphovsman kan skaffa sig en stark position i sitt påverkansarbete? Ja, titta på sid 12 och läs om kollegan Ivo Josipovic som gjorde resan till president för sitt land Kroatien. Jag hoppas att du har haft en skön sommar och får en fin höst! Ordförande / alfons.karabuda@skap.se Foto: Simon Darlow Alfons Karabuda och Ivo Josipovic. Läs om mötet på sidan 12. Att utväxla erfarenheter och bygga en styrka i vår yrkesmässiga identitet är avgörande. 2

3 innehåll Popkollo och jämställdheten, s/27. Foto: Julia Lindermalm Hurdy Gurdy s/30. innehåll/skap-nytt nr förföljda kan få fristad i Sverige SKAP arbetar aktivt för att politiskt förföljda musiks kapare ska kunna få en fristad i Sverige. Den första kommunen kan bli klar i höst. s/06 07 Skap:s vårfest alla var där Festspecial i bilder med mingel, uppträdanden och årets stipendiater. s/08 11 Björn Yttling pratar hitproduktion på s/21. Alfons möter ivo josipovic SKAP:s ordförande diskuterar musikskapares villkor med Kroatiens president, tillika kompositör, Ivo Josipovic. s/12 14»Men det krävs mod att satsa på en dröm, mod och uthållighet. Jag känner mig ibland som columbus som upptäcker nya världar.«aleena Gibson skriver medlemskrönikan s/31 hitlåtens hemlighet Finns det ett magiskt recept på hur man skriver hitlåtar? SKAP-Nytt har frågat forskare, producenter, artister och låtskrivare. s/16 23 Frida Hyvönen på Vårfesten. s/08 ny jazzsatsning I höst återuppstår Swedish Jazz Celebration, som en del av nysatsande Stockholm Jazz Festival. Mer svensk musik utlovas. s/24 popkollo prisas Popkollo jobbar för att tjejrockband är lika mycket rockband som killrockband. För det får de SKAP:s specialpris s/27 /dessutom Han tänker stort om små Nya styrelsemedlemmen Dan Bornemark brinner för de små musikskaparna. s/05 Chefen som jobbar för dig SKAP:s nye kommunikationschef Kjell Holmstrand ska hjälpa med lemmarna att nå ut med sin musik. s/26 Hurdy-Gurdy till USA Vevlireduon spelar med Kronos Quartet, tack vare ekonomiskt stöd från Statens Musikverk. s/30 /I varje nummer Nya medlemmar Här är alla nya medlemmar sedan förra numret. s/28 29 Medlemsservice Rådgivning, försäkringar och allt annat du får som medlem. s/32 SKAP-nytt Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda. Redaktör: Peter Willebrand. Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck. Grafisk design: Gabor Palotai Design. Formgivning: Karin Niklasson/ Nordiska Tidningsbolaget. Omslagsfoto: Stina Gullander. Tryck: Danagårds Grafiska. ISDN SKAP Svenska Kompositörer Av Populärmusik är Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare, bearbetare och arrangörer. SKAP Svenska kompositörer av populärmusik Box Stockholm info@skap.se tel: , fax:

4 notiser Han vill starta en tankesmedja FÖR musikbranschen STIMS NYA ORDFÖRANDE KJELL-ÅKE HAMRÉN SER UPPHOVSMÄNNENS BEHOV AV NÄTVERK Bredare samarbeten och djupare analyser. Kjell-Åke Hamrén, Stims nya ordförande, vill starta en tankesmedja som sätter upphovsmännen och den kreativa processen i både bransch- och samhällsperspektiv. Hamrén förklarar sitt långa engagemang för frågor som rör upphovsmän med att han tidigt såg deras behov av nätverk. De är ofta ensamma i sitt skapande. I ett nätverk finns ett kontinuerligt flöde av information och kunskap, ett erfarenhetsutbyte med andra, säger han och liknar upphovsmannens arbetssituation med forskarnas. De är beroende av att ingå i kunskapsbaserade informationsflöden. Forskare talar om innovationssystem. Utan interaktion med andra har de svårt att omsätta sina idéer i produkter och tjänster på en marknad. På samma sätt är nätverk viktiga för den musikaliska kreativiteten. Musikbranschen är ett musikaliskt innovationssystem, där en lång rad aktörer främjar tillkomsten och spridningen av musik. Stim har en helt central roll, ett nav kring vilket informationen flödar. Samtidigt måste vi mer strukturerat än tidigare tillvarata den samlade kompetensen. Hamrén beskriver hur branschen under senare år genomgått stora tekniska, politiska och strukturella förändringar. De kommer att kräva ökade samarbeten. Rent konkret ser jag framför mig att ett slags tanke smedja växer fram, i nära samverkan mellan Stimorganisationen och dess tre ägarföreningar. Tankesmedjan ska på djupet analysera samhällsförändringarnas betydelse för branschen. Forskarvärldens kunskap om det kulturella landskapet ska finnas med i underlagen till analyserna, så att upphovsrättens betydelse för den kreativa skaparprocessen kan beskrivas på ett sätt som står i samklang med sin tid. Text: Peter Willebrand Fakta/kjell-åke hamrén Kjell-Åke Hamrén är uppvuxen i Hälsingland. Han studerade i Stockholm. Först till violinpedagog, och tog senare en universitets examen med musikvetenskap som huvudämne. Styrelseledamot i Svenska Musikförläggareföreningen 1992, dess ord förande År medlem i Stims styrelse, och även ordförande i musikförläggarnas internationella konfederation ICMP. dan bornemark brinner för den lilla producenten Dan Bornemark tar över efter James Hollingworth i SKAP:s styrelse. Sonen till den legendariska barnvisekompositören Gullan Bornemark brinner för den hårt arbetande lilla producenten. Berätta kort om din bakgrund och ditt engagemang i frågor som rör upphovsmän? Son till barnvisekompositör Gullan och orkesterledare Valter. Jag fortsatte i deras spår, och inspirerad av bland annat Frank Zappa och Spike Jones, Beatles och Pat Metheny har jag funnit ett eget uttryck och en egen väg att göra svängiga låtar för barn med arr som håller fantasi dörrarna öppna. Jag har också i flera år varit aktiv inom SKAP:s sydkommitté. Hur kommer SKAP-medlemmen att märka att du tar plats i styrelsen? Jag vill gärna verka för att varje enskild medlem får support och kan känna ett kollegialt stöd inom SKAP. Till exempel inom barnmusiken är vi rätt många som skulle kunna glädjas åt att nätverka bättre. Jag brinner för den lilla producenten runt om i hela Sverige. Han och hon som förutom sitt komponerande själv behöver hålla i arr, produktion, avtal, gig, utgivning, webbshop med mera. Jag hoppas att fler och fler ska känna att SKAP är allas vår gemensamma träffpunkt var vi än bor. Vilken är den viktigaste frågan för medlemmarna? När medlemmar träffas uppstår alltid ny kunskap. Ett insiktsfullt kollegium är starkt på riktigt. Viktiga upphovsrättsfrågor i Europa och resten av världen behöver ett medvetet stöd från alla i föreningen. Vi har ju ett fantastiskt ledarskap i Alfons, men jag tror att SKAP som kollektiv kan hålla sig bättre ajour med vad som är på gång. Nyfikenheten behövs från alla. Då blir det rakare rör mot tvångsmässiga avtal, pirateri och andra problem. Alltså är frågan om medlemmens insikt och välbefinnande den viktigaste frågan för medlemmarna. Vilken är din största musikupplevelse hittills? När mina barn började hitta på egna låtar. Text: Peter Willebrand Foto: Anders Ebefeldt/Studio-ev 4

5 notiser Neelie Kroes och Alfons Karabuda. EU mötte upphovsmännen yttrande FRIhet och musik debatteras på världskonferens upphovsrätt En knapp vecka efter att EU-kommissionen i juli lade fram sitt förslag till nytt direktiv om upphovsrättssällskapen påbör jades dialogen mellan kommissionen och dem direktivet ytterst påverkar de enskilda upphovsmännen. EU-kommissionär Neelie Kroes, med ansvar för EU:s digitala dagordning, bjöd in ECSA:s och SKAP:s ordförande Alfons Karabuda till arbetsmöte i Bryssel. Jag välkomnar att kommissionen på detta sätt tydligt markerar upphovsmännens centrala roll i arbetet att skapa bästa möjliga förutsättningar att främja ett framtida musikaliskt skapande i samklang med den teknik som i dag står till vårt och publikens förfogande. Vi vill alla se en framtid med fortsatt goda förutsättningar att skapa, sprida och höra ny musik, säger Alfons Karabuda. skap yttrandefrihet Efter SKAP:s internationella konferens Right! Freedom of Music & Speech i november 2011 är det i höst dags för nästa stora yttrandefrihetskonferens: World Conference on Artistic Freedom of Expression i Oslo den oktober. Upphovsmän och utövare från hela världen kommer att diskutera var, på vilket sätt och i vilken utsträckning konstnärlig yttrandefrihet begränsas. SKAP representeras av ordförande Alfons Karabuda. Arrangörer är Fritt Ord och Free muse. Läs mer på webben: skap Foto: Patrick Ager fler SKAP-medlemmar kan få resebidrag ekonomi Svensk Musik har länge administrerat resebidrag till Stimanslutna upphovsmän i samband med framförande av egna verk. Under många år kunde endast upphovsmän som hade deponerat sina verk hos Svensk Musik ta del av stödet. SKAP har länge arbetat för mer rättvisa kriterier, och nu har reglerna äntligen förbättrats. Resebidragen omfattar numera även musik som har förlagts eller getts ut på fonogram. Med andra ord kan betydligt fler av SKAP:s medlemmar få resebidrag. För att söka, gå in på Svensk Musiks webbplats: På väg? Missa inte chansen att få rese bidrag. Läs mer och ansök på I NY ARN skap Fredrik Emilson kan få flyga till Island och ta emot pris. Fredrik Emilson kan få nordiskt filmmusikpris pris SKAP-medlemmen Fredrik Emilson har nominerats till Nordic Film Composers Award Priset delas ut i samband med Reykjavik International Film Festival den 7 oktober. Fredrik Emilson är verksam både som filmmusikkompositör och regissör. Han har skrivit musik till bland annat Levan Akins Katinkas kalas och Ella Lemhagens Patrik 1,5 och Kronjuvelerna. För musiken till den sistnämnda nominerades han till en Guldbagge SKAP skap flyttar flytt Den 1 september 2012 flyttar SKAP:s kansli från Gärdet till Stims nya lokaler på Hornsgatan 103. Den nya adressen är: SKAP Hornsgatan 103 Box Stockholm Foto: Tomas Michaelsson 5

6 nyheter Almedalsveckan 2012: Ett steg närmare fristäder för musikskapare Seminariet Fristäder tar ton i Almedalen satte fokus på ett ökat och utvecklat fristadsarbete. Fristadskommuner behövs inte bara för författare, utan även för musikskapare. Att erbjuda politiskt förföljda musikskapare en fristad är att erbjuda den demokratiska processen en fristad. Med fristadskommuner skyddar Sverige inte bara utsatta individer utan också demokratin, säger SKAP:s ordförande Alfons Karabuda. Alfons Karabuda deltog under Almedalsveckan i en paneldiskussion tillsammans med Kulturrådets fristadskoordinator Fredrik Elg, Freemuses vd Marie Korpe och Jan Lothe Eriksen från norska Musikernes Fellesorganisasjon. Panelen kunde avslöja att samtal om att starta fristäder pågår i flera nordiska länder. Vi hade hoppats kunna lansera den första nordiska, gärna svenska, fristaden för musiker i samband med Almedalsveckan, men riktigt så långt har vi ännu inte nått. Målet är fem fristäder inom ett år, berättar Alfons Karabuda. en sprängkraft Vid seminariet diskuterades erfarenheter från fristads arbetet för förföljda författare. Vilka möjligheter och vilka svårigheter kan man stöta på som fristadskommun? Och vad kan musikorganisationerna bidra med, inte bara för att fristadskommuner för musikskapare ska bli verklighet, utan också när de väl är på plats? Framförallt kan vi bidra med våra medlemmar. Fristadsarbetet är ett demokratiarbete, men också ett kulturellt och Fakta/fristadskommuner I dag finns svenska fristadskommuner som erbjuder förföljda författare uppehälle under ett till två år. Under 2011 registrerade Freemuse ett hundratal övergrepp mot musikskapare, utförda av regeringar eller lokala myndigheter. Trakasserier och hot, förbud mot att spelas i radio eller uppträda på scen, anhållan och fängelsestraff är vanligt förekommande. SKAP har drivit frågan om fristäder för musikskapare bland annat genom den internationella musik- och yttrande frihetskonferensen Right! Freedom of Music & Speech kreativt utbyte. De kommuner som ställer upp som fristäder kommer därför att finna flera och olika värden för kommunen och invånarna. Där kan SKAP och andra musikorganisationer bidra med nätverk och kulturell infrastruktur, säger Alfons Karabuda. Redan i dag finns fristäder för författare. Alfons Karabuda menar att musikskapare och andra kulturskapare liksom författare är demokratiarbetare. Särskilt de som utsätts för politisk förföljelse i diktaturer behöver hjälp att kunna fortsätta sitt demokratiarbete. Det är lätt att förstå att auktoritära regimer fruktar den demokratiska sprängkraften i musik. Allt för många musikskapare uppfyller kriterierna för det fristadsuppehälle som i dag erbjuds författare. Kompositörer och musiker vars yttrande frihet och demokratiarbete skulle garanteras i en svensk fristad. bildskapare intresserade Alfons Karabuda menar att musiken i sig är ett internationellt språk och att ett lyckat fristadsprojekt för musikskapare därigenom kan bli en spjutspets för fristäder för andra kulturyttringar. Svenska Tecknares verksamhetsledare Jenny Lindahl Persson fanns i publiken och hon bekräftade att bildorganisationerna har inspirerats av fristadsarbetet under en tid. Hon ställde frågan vad bildorganisationerna kan göra för att skapa samma möjligheter för bildområdet, som ju kan gälla både fotografer och bildkonstnärer, men kanske allra mest serie- och satirtecknare, och hon var nöjd med svaret från panelen. Beskedet var tydligt det som behövs från vår sida är egentligen främst att vi engagerar oss i Icorn (International cities of refuge network, reds anm), och ser till att vara en del av det arbete som görs där, som redan nu omfattar en del satirtecknare. Bara att sätta i gång och göra gott, konstaterar Jenny Lindahl Persson på Svenska Tecknares blogg. första kommunen kan bli klar i höst Nu fortsätter arbetet för fristadskommuner för fler än författare. Förhoppningen är att den första nordiska fristadskommunen för musikskapare ska kunna presenteras i höst, och ytterligare fyra inom ett år. Sverige har allt att tjäna på att bidra med ytterligare en kugge i det globala demokratiarbetet. Låt oss bli en förebild i fristadsarbetet och för det fria ordet även när det uttrycks i ton, avslutar Alfons Karabuda. Text: Kjell Holmstrand Foto seminariet: Kjell Holmstrand Foto Almedalen: Region Gotland 6

7 nyheter Kerstin Brunnberg, moderator, teckentolk, Alfons Karabuda, SKAP, Marie Korpe, Freemuse, och Fredrik Elg, Kulturrådet. Det är lätt att förstå att auktoritära regimer fruktar den demokratiska sprängkraften i musik. Allt för många musik skapare uppfyller kriterierna för det fristadsuppehälle som i dag erbjuds författare. alfons karabuda, SKAP Almedalen i Visby förvandlas till hela Sveriges medelpunkt en vecka varje år. 7

8 bildspecial: vårfest och stipendiater välbesökt vårfest storbandsös, mingel och stipendieregn när skap firade in våren Måndagen 28 maj samlades över 450 personer medlemmar, musikbransch och medier i Vinterträdgården på Grand Hotel i Stockholm för att fira in våren tillsammans med SKAP. Konferencierer var Lena Willemark och Daniel Boyacioglu, som backades upp av husbandet ett 17 man starkt Bohuslän Big Band. Tillsammans stod de för de musikaliska hyllningarna av kvällens stipendiater. Under kvällen bjöd också Frida Hyvönen och Bengt-Arne Wallin på varsitt oförglömligt uppträdande. Totalt delades elva stipendier och priser ut alla om kronor till kompositörer, textförfattare och en och annan organisation och radioprofil. Text: Anders Lidén Foto: Stina Gullander Fakta/de fick stipendier på festen SKAP-stipendium: Yngwie Malmsteen, Björn Dixgård & Gustaf Norén, Alex Hellid, Jill Johnson, Ison Glasgow & Felipe Leiva Wenger, Eric Sundborg. Sven Paddocks minnesfond: Ann-Sofi Söderqvist. SKAP:s stipendiefond till Evert Taubes minne: Torgny Björk. Ted Gärdestad-stipendiet: Filip Åhlman. SKAP:s radiopris: Mats Nileskär. SKAP:s specialpris: Popkollo. SKAP-stipendiaterna Ison Glasgow och Gustaf Norén i samspråk med hedersmedlem Benny Andersson. SKAP-stipendiaten Eric Sundborg flankeras av en dragspelande Åke Hellman. 8

9 bildspecial: vårfest och stipendiater Frida Hyvönen framför Farmor inför en hänförd publik på vårfesten. Fler bilder på nästa uppslag! Hedersmedlem Lennart Hellsing tillsammans med fru Yvonne Lombard. 9

10 bildspecial: vårfest och stipendiater Festens konferencierer Daniel Boyacioglu och Lena Willemark. Malin Helldorff och Cindy Lee från Riksorgani sationen Popkollo. Rick Carnes från Songwriters Guild of America. Hedersmedlem Bengt-Arne Wallin stod för kvällens svängigaste nummer. SKAP-stipendiaten Alex Hellid och SGA:s ordförande Rick Carnes. 10

11 bildspecial: vårfest och stipendiater Duon Ison & Fille håller tacktal. Fakta/övriga stipendiater 2012 SKAP-stipendium: Per Dunsö, Johan Schuster. Fred Winters minnesfond: Martin Sandberg. SKAP:s pris till Kai Gullmars minne: Nina Persson. Bilden till vänster: Nina Persson tar emot SKAP:s pris till Kai Gullmars minne. Bilden till höger: Johan Schuster och Martin Sandberg tar emot sina stipendier. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda överlämnade. Foto: Anna Rut Fridholm Ulf Peder Olrogs minne: Ulrika Gunnarsson, Torbjörn Ljunglöf. SKAP:s DANSBANDSKOMPOSITIONSPRIS: Thomas G:son. SKAP:s och Manifests pris till årets textförfattare: Philip Ekström. SKAP:s och Manifests pris till årets KOMPOsitör: Maria Lindén. 11

12 alfons möter Politiken måste motivera kulturen Alfons karabuda möter Ivo Josipovic kompositör och kroatiens president Att lämna vardagen som kompositör och i stället arbeta för kompositörer, genom att försvara och främja våra rättigheter är en resa. Den resan känner jag själv väl till, med många år bakom mig som yrkesverksam kompositör innan jag blev ordförande i SKAP och så småningom även i ECSA, European Composer & Songwriter Alliance. Men du har gjort en ännu längre resa en som inte bara har möjliggjort för dig att påverka förutsättningarna för din egen yrkeskår, utan för ett helt land. Vad var drivkraften bakom din resa? Med mitt synsätt har inte samhällets intellektuella bidragit tillräckligt till den allmänna välfärden. Det är min övertygelse att politik är en strid för välfärd, snarare än för privata intressen. Jag kan se tillbaka på två karriärer som jag klarade mig bra på. Att gå in på en osäker och ganska hård politisk arena medförde tydliga risker för mig. Jag följde utvecklingen i Kroatien och såg att landet, vid sidan av alla de svårigheter det hade mött som ungt utvecklingssamhälle efter kriget, förvandlades till ett samhälle där känslan av orättvisa blev bestående. Jag ville helt enkelt inte nöja mig med att bara stå vid sidan och titta på. Jag kände ett behov av att bidra, så att Kroatien skulle kunna bli ett blomstrande och rättvist land. Vilka svårigheter och möjligheter har du mött på vägen? Den här resan har tagit tid. Först var jag kommunalpolitiker, senare parlamentsledamot. Övergången från den akademiska världen den vetenskapliga och kulturella världen till en värld av politik och administrativa processer var frustrerande för mig som är van att på egen hand lösa problem vid tangenterna. Vägen från en idé till dess genomförande är mycket längre för mig i dag, eftersom det finns processer som måste följas. Å andra sidan kan jag nu lättare synliggöra mina idéer. Vilken nytta har du av din kreativa bakgrund i politiken? Musik är inte bara noter och harmonier. Musik är kreativitet, kommunikation och samverkan nyckelord i ett gott ledarskap. Konstnärlig utbildning utvecklar kreativitet och innovation, två kvaliteter som är oumbärliga för utveckling på alla områden, inte bara konstens. Katedraler och symfonier är inget som har uppstått bara för att det fanns de som visste hur man konstruerar ett valv eller skriver musik. De skapades för att det fanns de som hade visioner, människor som hade förmåga att se bilder och höra musik. Hur påverkar det politiska livet ditt komponerande vid sidan av att det tar upp tid? Jag har inte gett upp mina ambitioner som musikskapare. Men med det uppdrag jag har i dag får jag lägga dem på is ett tag. Jag har aldrig haft särskilt mycket fritid, så jag hoppades att få tid att komponera då och då med det här nya arbetet. Under min valkampanj gick jag till och med, naivt nog, ut med att jag skulle komponera en opera om John Lennons död. Och man ställde in ett piano på mitt kontor. Men det visade sig bara vara önsketänkande min dag är planerad ner till varje minut och allt jag får tid till är att för mitt inre lyssna på ny musik när jag sitter i bilen. Hur skulle du beskriva Kroatien som musiknation? Kroatien är ett land med en rik och mångfacetterad folkkultur. Det finns bara en handfull sådana länder. Självklart har historiska omständigheter, som det faktum att delar av Kroatien under århundraden styrdes av främmande makter och främmande kulturer, bidragit till detta. Musiken har alltid varit en viktig del av de sociala mönstren. Musiken är påtagligt närvarande i både det vardagliga sociala livet och familjelivet. Men vi har också ett stort antal yrkesverksamma musiker, en del av dem med internationellt framgångsrika karriärer. Med mitt synsätt har inte samhällets INtellektuella bidragit tillräckligt till den allmänna välfärden. Det är min övertygelse att politik är en strid för välfärd, snarare än för privata intressen. 12

13 alfons möter 13

14 alfons möter Det är nödvändigt att vi bygger ett juridiskt ramverk som skyddar dem och DERAs verk, eftersom det inte skulle FINNAs någon kreativitet eller produktion utan upphovsmän och ingen social utveckling utan kreativitet. Fakta/ivo josipovic Föddes i Zagreb den 28 augusti Läste gymnasieutbildning med muiskinriktning och var en fotbollstalang under tonåren. Är kompositör, professor i straffrätt vid Zagrebs universitet och politiker. Företräder Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP), och valdes i januari 2010 till landets president med drygt 60 procent av rösterna. Har skrivit ett 50-tal verk för symfoniorkester, kammarensemble och solister. Källor: Presidentens hemsida ( SvD och Wikipedia Vilka är kärnfrågorna för Kroatiens kompositörer? Det största problemet för kompositörer i Kroatien är hur de ska nå ut med sitt arbete internationellt. I dag finns det ett antal kroatiska kompositörer, från olika generationer, som komponerar på en hög europeisk nivå. Men Kroatien är en liten marknad med förlag som saknar förmåga att etablera kroatiska musikskapare internationellt. Det är därför inte en enda kompositör av det vi kallar klassisk musik kan livnära sig på att komponera alla har andra arbeten, oftast undervisar de i musik. Det här är också ett hinder för kroatisk musik att utveckla en tydligare identitet i ett bredare, internationellt sammanhang. På vilket sätt kan du som president göra skillnad för musikskapare i ditt land? Ibland tror jag att jag kunde bidra mer och tydligare vara till hjälp innan jag blev president. Särskilt då som tidigare generalsekreterare i Croatian Composers Society och under många år som ansvarig för Music Biennale Zagreb. Situationen är liknande när det gäller upphovsrätt. Min ståndpunkt är att politiken måste motivera kulturen, att man måste stödja de val de yrkesverksamma gör och framhålla att kulturen är viktig för oss, särskilt för små nationer. Vilka är de viktigaste frågorna för musikskapare i Europa, från ditt perspektiv? Mot bakgrund av globaliseringen är det mycket viktigt, särskilt för kompositörer som kommer från små nationer, att behålla sin identitet som del av sin nationella kultur. Man kan bara uppnå rätt balans mellan globalisering och protektionism genom att hålla fast vid de allra högsta kreativa kriterierna. Det innebär bland annat att man måste bibehålla nationella modeller som uppmuntrar en nationell produktion och skyddar det egna kulturarvet genom dels statliga subventioner och privata donationer, dels intresseorganisationer och upphovsrättsorganisationer. Det här handlar inte på något sätt om isolationism som leder till protektionism. I stället handlar det om att skapa förutsättningar för små nationer att delta på lika villkor på den globala musikarenan. Följer du ECSA:s arbete? Jag deltog i ECSA:s kongress i Wien och följer ECSA:s arbete som aktiv medlem i Croatian Composers Society. Förra året medverkade jag i World Copyright Summit i Bryssel som huvudtalare, eftersom jag tycker att det är nödvändigt att vi blir bättre på att ta hand om upphovsmän i en tid som präglas av snabba och omvälvande förändringar i upphovsrätten och i den tekniska utvecklingen. Det är nödvändigt att vi bygger ett juridiskt ramverk som skyddar dem och deras verk, eftersom det inte skulle finnas någon kreativitet eller produktion utan upphovsmän och ingen social utveckling utan kreativitet. Vilka blir de största utmaningarna för nästa generations musikskapare i Europa? Vid sidan av de gemensamma utmaningar jag nyss nämnde tror jag att den största utmaningen för varje enskild kompositör är att ställas inför ett tomt notpapper. Det har alltid varit, och kommer alltid att vara, den största utmaning som varje generation musikskapare står inför. Kreativitet och inspiration. Nämn några svenska upphovsmän som du uppskattar? Som ansvarig för Music Biennale Zagreb hade jag förmånen att få lyssna till svenska kompositörer och musiker. Sverige var partnerland 2007 och då presenterade vi ingående svensk musik i Zagreb. Kronan på verket var en konsert med Kungliga Filharmoniska Orkestern som framförde verk av svenska kompositörer. Vi fick också höra elektronisk musik, jazz, kammarmusik Men svensk musik har också varit närvarande i Zagreb sedan Biennalens första år, allt sedan tidigt 1960-tal. Vi minns fortfarande ett framträdande av Radiokören under ledning av den legendariske Eric Ericson. Ärligt talat vill jag ogärna lyfta fram enskilda kompositörer, vi har hört så många av dem i Zagreb, många verkligt strålande kompositörer. Även om det är oavsiktligt skulle man vara orättvis mot alla dem man inte nämner, eller hur? Avlyssnat av Kjell Holmstrand Foto: Simon Darlow och (lilla bilden) 14

15 internationella samarbeten skap pådrivande i samarbete över atlanten SKAP påverkar sedan länge förutsättningarna för kompositörer och textförfattare i Sverige och genom sitt ordförandeskap i ECSA även inom EU. Nu utökar SKAP sina möjligheter till påverkansarbete genom det unika samarbete som europeiska ECSA och amerikanska SGA nyligen ingått. European Composer & Songwriter Alliance, ECSA, och Songwriters Guild of America, SGA, har påbörjat ett samarbete för att förbättra villkoren för kompositörer och textförfattare på båda sidor av Atlanten. Samarbetet är resultatet av de internationella möten som arrangerades i anslutning till SKAP:s vårfest i slutet av maj. Som ordförande i ECSA hade jag redan sett möjligheter med ett samarbete med SGA och den bilden förstärktes vid vårt första möte i Bryssel i februari. Det kändes därför naturligt att bjuda in dem till fortsatta samtal, säger Alfons Karabuda, SKAP:s ordförande. en fråga om överlevnad Dessa samtal resulterade bland annat i ett samarbetsavtal om organisationernas representation i utvecklingen av Global Repertoire Database, GRD, som SKAP och ECSA har varit en pådrivande kraft bakom. Arbetet med GRD leds av en arbetsgrupp bestående av världens ledande upphovsrättssällskap, musikanvändare och musikskapare, och databasen syftar till att underlätta för dessa tre grupper att hantera rättig heter, licensiering och användande av musik på internet. SGA:s ordförande Rick Carnes, som har skrivit musik för artister som Dean Martin, Garth Brooks och Alabama, ser Europa som en förebild när det gäller arbete för musikskapares villkor. I likhet med Alfons Karabuda ser han också vikten av att musikskapare går samman och påverkar sin egen situation: Eftersom det faktiskt handlar om vår överlevnad kan vi musikskapare inte längre fortsätta att låta andra representera oss i avgörande frågor. Det är vårt jobb och vi måste bejaka det, säger han. helt Nya möjligheter Målsättningen har under vårens arbete varit att ta fram en gemensam plattform att verka utifrån. Vid sidan av samarbets avtalet om GRD kommer ECSA och SGA bland annat Representanter för ECSA, SGA, SKAP och Stim träffades i Stockholm i samband med SKAP:s vårfest Fakta/ecsa och sga ECSA The European Composer & Songwriter Alliance företräder 36 upphovsmannaorganisationer i 28 europeiska länder. SKAP och dess ordförande Alfons Karabuda är exekutiv ordförande i ECSA. SGA The Songwriters Guild of America är en amerikansk intresseorganisation för yrkesverksamma musikskapare. SGA bedriver bland annat påverkansarbete för sina medlemmars räkning. att göra en gemensam satsning på World Copyright Summit i Washington Vi musikskapare lever under samma villkor, oavsett var vi verkar. Våra organisationer måste arbeta hårt för att tillsammans över gränserna säkerställa musikskapares rättigheter. Genom det här samarbetet får såväl europeiska som amerikanska kompositörer och textförfattare helt nya möjligheter att påverka villkoren vi arbetar under, avslutar Alfons Karabuda. Text: Kjell Holmstrand Foto: Stina Gullander Eftersom det faktiskt handlar om vår överlevnad kan vi musikskapare inte längre fortsätta att låta andra REPREsentera oss i avgörande frågor. Rick Carnes, ordförande för songwriters guild of america 15