Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Karstorpskolan. Beslutad

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Karstorpskolan Beslutad

2 Innehållsförteckning VISION POLICY... 3 DEFINITION AV DISKRIMINERING... 3 DISKRIMINERING... 3 DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING... 3 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA... 3 KÖN... 3 ETNISK TILLHÖRIGHET... 3 RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING... 4 FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 4 SEXUELL LÄGGNING... 4 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK... 4 ÅLDER... 5 KRÄNKANDE BEHANDLING... 5 TRAKASSERIER... 5 ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING:... 6 MOBBNING... 6 ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKANDE HANDLING, TRAKASSERIER OCH/ELLER DISKRIMINERING... 6 KRÄNKNING, TRAKASSERIER, OCH ELLER DISKRIMINERING MELLAN ELEVER... 6 Utredning och kartläggning... 6 VUXEN KRÄNKER, TRAKASSERAR ELLER DISKRIMINERAR ELEV... 7 Utredning och kartläggning... 7 FÖREBYGGANDE ARBETE... 8 KOMPETENSUTVECKLING... 8 ART- liknande övningar och kompisteater... 8 Andra metoder för att träna sociala färdigheter... 8 Kompisstödjare... 8 Ordningsregler... 9 Trygghetsteamet... 9 Rastvärdar... 9 Rastaktiviteter ledda av skolår UPPFÖLJNING AV MÅL ALLA ELEVER SKA KÄNNA SIG TRYGGA... 9 ALLA ELEVER SKA KÄNNA TILLIT TILL DE VUXNA I SKOLAN, SÅ ATT DE VÅGAR PRATA OCH BERÄTTA, OM DE KÄNNER SIG OTRYGGA ELLER RÄDDA ALLA VUXNA SKA FÅ EN ÖKAD MEDVETENHET OM VILKEN BETYDELSE ORGANISATIONEN AV VERKSAMHETEN, LÄROMEDEL OCH BEMÖTANDE HAR, FÖR ATT FRÄMJA ELEVERS LIKA VÄRDE UTIFRÅN KÖN LIKABEHANDLINGSARBETE KARTLÄGGNINGSMETODER NULÄGESANALYS MÅL FÖR LIKABEHANDLINGSARBETE OCH ARBETE MOT DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ÅTGÄRDER I ARBETET MOT MÅLEN UPPFÖLJNING OCH REVIDERING BILAGOR

3 Vision Policy Förskoleklassen, skolan och fritidshemmet motverkar aktivt alla former av kränkande behandling och diskriminering, genom att reagera och agera kraftfullt. Värdegrundsfrågorna är viktiga för oss. Varje barn/elev ska känna trygghet och harmoni i sin vardag. Vi arbetar med att stärka barn/elevers självkänsla och vi vill att våra verksamheter kännetecknas av ett gott bemötande. Definition av diskriminering Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis, elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Diskrimineringsgrunderna Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3

4 Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om man är född i Sverige kan man vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Man kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pågrund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas; Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling, oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet och uttryck Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner 4

5 (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder; vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Kränkande behandling Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (kap. 14a skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Det kan till exempel handla om att reta eller mobba någon för att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling. Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier är även är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med; kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder 5

6 sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Annan kränkande behandling: är uppträdande som utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Mobbning Barn och elevombudsmannen föreslår följande definition av mobbning: utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar, som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller på annat sätt försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt Frågan om en person är utsatt för mobbning måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning. Även andra kan se och uppleva saker som den utsatte inte ser eller känner. Arbetsgång vid misstanke om kränkande handling, trakasserier och/eller diskriminering Kränkning, trakasserier, och eller diskriminering mellan elever Pedagogerna närmast eleverna har ansvar för arbetet med utredningen enligt punkt 1 och 2. Använd medlemmarna i trygghetsteamet som stöd. Ytterligare stöd kan fås från lilla EHT. Då den skriftliga utredningen enligt punkt 1 och 2 är gjord (bilaga 2), lämnas den till rektor för behandling i trygghetsteamet. Utredning och kartläggning 1. Samtal med den utsatta eleven Vem/Vilka kränker? När händer kränkningarna? Raster, lektioner? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet? Vem är motor, leder kränkningarna? Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro samma dag som incidenten skett. Informera den kränktes föräldrar! Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Ansvarig för information till förälder: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Vanligtvis den som genomfört samtalet 2. Samtal med vuxna som vistas bland de aktuella eleverna, undervisande lärare, skolsköterska, fritidspedagog, vaktmästare, skolmåltidspersonal. Vem/Vilka kränker? När och var händer kränkningarna? Raster, lektioner, annat? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet? Vem är motor leder kränkningarna? Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Samtalen enligt punkt 1 och 2 dokumenteras på blanketten Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering. Kopia lämnas till rektor. 6

7 3. Bedömning i Trygghetsteamet Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering, mobbing eller är det en konflikt? Trygghetsteamet analyserar utredningen/karläggningen. Det är viktigt att inhämta så mycket information som möjligt, exempelvis från vittnen eller andra bevis. Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering eller mobbing går vi vidare till steg 4. Bedömer vi att det är en konflikt, skojbråk etc sker uppföljande samtal med inblandade elever tills konflikten är utredd. Uppföljande samtal är viktiga. 4. Utredande enskilda samtal med alla inblandade elever, dvs de som anklagas för kränkningen Det utredande samtalet leds av två personer. Vi berättar för eleven att vi också kommer att ta kontakt med hans/hennes föräldrar för att informera om situationen. Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen, exempelvis från trygghetsteamet. Vanligtvis den som genomfört samtalet med den utsatte. Samtalen dokumenteras på blanketten Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering. Kopia lämnas till rektor. 5. Om situationen inte upphör? Föräldrarna till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat kallas snarast till skolan för samtal. Tillsammans med föräldrarna och rektor görs ett åtgärdsprogram eller en överenskommelse om hur mobbningen ska stoppas. Redogör för föräldrarna vad som händer om situationen fortsätter. Ansvarig: rektor/biträdande rektor. 6. Om situationen fortsätter? I samverkan med föräldrar till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat, diskuteras tänkbara åtgärder i elevhälsoteamet (EHT). Eventuellt kan förändringar ske på grupp- eller skolnivå. Beslut om vilken åtgärd som är lämplig, tas i elevkonferens. Vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar elev Utredning och kartläggning Om det kommer till någons kännedom att en vuxen kränker någon elev ska detta omedelbart rapporteras till rektor eller biträdande rektor. Alla har en skyldighet att vara uppmärksamma och anmäla det de ser och hör. Skolledaren startar därefter en utredning/kartläggning. 1. Samtal med den person som anmäler kränkningen Vem/Vilka kränker? När händer kränkningarna? Raster, lektioner? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör den vuxne som kränker? 2. Samtal med den elev som blivit kränkt Vem/Vilka kränker? När händer kränkningarna? Raster, lektioner? Hur länge har kränkningen pågått? Vad gör den vuxne som kränker? 7

8 3. Samtal med den person som påstås ha kränkt eleven Ansvariga för samtalen: Rektor eller biträdande rektor Ansvarig för information till den utsatta elevens föräldrar: Rektor eller biträdande rektor 4. Bedömning Om skolledaren bedömer att det är en kränkning utdelas en muntlig eller skriftlig varning beroende på hur allvarlig handlingen är. Samtalen dokumenteras på blanketten Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering Förebyggande arbete Kompetensutveckling Charlotta John. All personal har haft en kompetensutveckling med Charlotta John som är författare och föreläsare. Charlotta har skrivit boken 100 % fördomar som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna och hur man kan arbeta praktiskt med förebyggande arbete. Fritidspedagogerna och pedagogerna i förskoleklasserna har läst boken och på olika sätt bearbetat den. Roger Åkerman Roger arbetar på Malmö högskola och har haft föreläsningar för grundskollärarna i Lomma kommun. Roger har pratat under temat åtgärdsprogram, men hade väldigt stort fokus på förhållningssätt gentemot elever. Bo Hejlskov Elvén Bo är psykolog och förläste under temat problemskapande beteende hos barn. Det var ca 15 personer från olika delar av enhet Karstorp som deltog Kompisstödjarutbildning Under en dag samlade vi kompisstödjarna från skolår 3-6 för kompetensutveckling. Bland innehållet fanns Brainwalk, samarbetslekar och kompisstödjarnas roll. ART- liknande övningar och kompisteater Lomma kommun har sedan ett antal år tillbaka utbildat pedagoger i ART - metoden. Många av pedagogerna är utbildade och använder sig återkommande av metoden. På enhet Karstorp har vi bestämt att alla förskoleklasselever ska arbeta med social träning med utgångspunkt från ART, eller sk Kompisteater som vi har valt att kalla det. Förskoleklasspedagoger på enheten har utifrån ART idén utvecklat ett eget koncept som passar för yngre barn. Alla elever i skolår fyra genomgår också en ART- liknande utbildning som leds av utbildade fritidspedagoger. Andra metoder för att träna sociala färdigheter Många pedagoger har blivit utbildade i Lions quest och deras koncept används av en del pedagoger. Andra metoder är Gruppen som grogrund, EQ-verkstan, tjej- och killsnack, sociala berättelser, seriesamtal mm. Kompisstödjare En gång i månaden träffas kompisstödjarna. Det är två elever som utnämnts från varje klass. Kompisstödjarna utgår från delar av Friendskonceptet. 8

9 Ordningsregler Pedagogerna har tillsammans med elever, skolledning och föräldrar i skolrådet utarbetat ordningsregler för våra verksamheter. Eftersom skolbyggnaderna ligger en bit ifrån varandra och eleverna har olika åldrar, så har vi delvis samma regler, men även regler som gäller bara den enskilda skolan. (Bilaga 1a, 1b) Trygghetsteamet Trygghetsteamet på enhet Karstorp består av; Christina Wickström Hansson, rektor Mats Månsson, biträdande rektor Bengt-Åke Olsson, socionom Madeleine Jirdén, skolsköterska Bo Giliusson, slöjdlärare Catharina Ekdahl, fritidspedagog Trygghetsteamet träffas en gång i månaden. Bland arbetsuppgifterna för gruppen finns bl a att analysera enkäter, arbeta med Likabehandlingsplanen och diskutera aktuella elevärenden. Delar av Trygghetsteamet leder även kompisstödjarmötena. Rastvärdar För f-klass upp till skolår 3 är grundtanken att någon från arbetslaget är ute tillsammans med de elever som går i klassen/gruppen. För skolår 4-6 har vi minst en rastvärd ute då det finns elever på skolgården. Rastvärdarna skapar trygghet för eleverna och kan vara med och reda ut eventuella konflikter eller kränkningar. Rastaktiviteter ledda av skolår 6 Under året har skolår 6 elever på eget initiativ planerat, strukturerat och genomfört rastaktiviteter för eleverna på skolan. Uppföljning av mål 2011 Alla elever ska känna sig trygga Vi har genomfört vår trivselenkät Skoltempen, i alla våra klasser. Därefter har varje klasslärare, förskollärare och fritidspedagoger gjort en analys av resultatet. Detta har sedan följts upp i varje klass. Därefter har analysen förts vidare till Trygghetsteamet, för en övergripande bedömning. Vi konstaterar att vi har en generellt trygg miljö för eleverna, men att det finns delar att arbete vidare med. De yngre eleverna som går på Karstorpskolan södra har under året haft möjlighet att gå med vuxen. I många av grupperna går man numera i samlad grupp. Detta medför en större trygghet. Vi arbetar och diskuterar kontinuerligt värdegrundsfrågor och våra ordningsregler tillsammans med eleverna. Detta bidrar till en tryggare miljö för eleverna. Fadderverksamheten har bara bedrivits sporadiskt. Vi har istället haft temadagar i blandade grupper, där elever i olika åldrar lärt känna varandra. I flera av enkäterna kan man se att barn uttrycker rädsla för äldre elever. Då man diskuterar denna rädsla framkommer det att de stora eleverna inte har gjort något speciellt. De är stora och ibland bullriga. 9

10 Alla elever ska känna tillit till de vuxna i skolan, så att de vågar prata och berätta, om de känner sig otrygga eller rädda. Vi kan se en förändrig i tilliten till de vuxna. Många elever uttrycker att de pratar med de vuxna om det är något som bekymrar dem. Det kan vara allt från att de känner sig utanför till att de är ledsna över sina föräldrars skilsmässa. Alla vuxna ska få en ökad medvetenhet om vilken betydelse organisationen av verksamheten, läromedel och bemötande har, för att främja elevers lika värde utifrån kön Vi har fått en ökad medvetenhet i många sammanhang kring genusfrågor. Föreläsarna har inspirerat pedagogerna till konkreta handlingar. Bland annat har man bland våra yngre elever diskuterat reklam och vad som är sk flick- och pojkleksaker. I klassrummen fördelas ordet medvetet lika mellan pojkar och flickor. Pojkar och flickor blandas vid borden i matsalen och våra lektionssalar. Lärarna diskuterar mer medvetet sina inköp av läromedel. Vi kan konstatera att inte alla läromedelsförfattare är lika medvetna då de producerar sitt material. Likabehandlingsarbete Kartläggningsmetoder Vi har följt vår plan och arbetsordning för kartläggningsprocessen. Se bilaga. Eleverna har under processen fått prata om trygga och mindre trygga platser i våra lokaler och skolgårdar. Barnen har först pratat i klasserna och sedan har man diskuterat det i kompisstödjargruppen och trygghetsteamet. Eleverna har också fyllt i en trivselenkät, Skoltempen, som ställer frågor kring bl a trygghet och kamratskap. Vi har en kontinuerlig kartläggning under året i form av Trygghetsteam, kompisstödjare, samtal med skolsköterskan, utvecklingssamtal, rastverksamhet, pedagogiska luncher och frånvarorapportering. Nulägesanalys I flera sammanställningar och analyser av Skoltempen kan man utläsa att de yngre eleverna kan uttrycka rädsla för de äldre eleverna. Då man diskuterar denna rädsla framkommer oftast att de stora eleverna inte ha gjort något speciellt. De är stora och ibland bullriga. Ibland kan de säga något dumt som gör att de yngre eleverna blir rädda. Vid matsalen och i matkön uppstår det ibland obehag hos de yngre eleverna. Exempelvis kan det vara svårt att ta om mat då de stora eleverna står i kö. Vid vår genomgång av diskrimineringsgrunderna framkom det att våra elever med allergiproblem, samt elever med annan trosuppfattning, ibland hamnar i situationer, som kan upplevas som diskriminerande. Vid måltider i matsalen finns alltid specialkost för eleverna. Ibland kan det däremot vid spontana tillfällen uppkomma situationer där det inte finns något alternativ för allergikern. Ett exempel kan vara då en förälder vill bjuda barnen på glass, på fritidshemmet. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att diskutera läromedel och aktiviteter ur ett genusperspektiv. 10

11 Mål för likabehandlingsarbete och arbete mot diskrimineringsgrunderna Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Alla elever med matallergier och elever med annan trosuppfattning, ska få alternativ mat i alla sammanhang. Alla vuxna ska fortsätta att utveckla sin kompetens om vilken betydelse läromedel och bemötande har, för att främja elevers lika värde utifrån kön. Åtgärder i arbetet mot målen Elever har alltid möjlighet att vara tillsammans med vuxna, både vid transporter mellan skolorna och på rasterna. Vi arbetar aktivt med våra ordningsregler och vår läroplans värdegrund. Det är viktigt att vara lyhörd som vuxen och markera direkt vid konflikter och osämja mellan elever. Fadderverksamhet finns i delar av vår organisation och bör utvecklas under läsåret. Vi ska genomföra gemensamma temadagar där vi blandar äldre och yngre elever. Då får eleverna en relation till varandra. Alla fritidshem köper hem alternativa livsmedel i samråd med föräldrar och elever. Kostenheten erbjuder alltid alternativ kost i matsalen. Verksamhetens personal ska föra pedagogiska diskussioner kring läromedel och aktiviteter för att främja individualisering och motverka uppfattningar om vad pojkar och flickor traditionellt behöver eller motiveras av. Pojkar och flickor som grupp ska få ta lika mycket plats, exempelvis under lektioner. Vi vill se eleverna som individer med olika personliga egenskaper. Uppföljning och revidering Uppföljning och revidering av grundskolans-, fritidshemmens- och förskoleklassernaslikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sker februari - juni Bilagor Ordningsregler (1a, 1b) Utredningsblanketter (2) Enkät - Skoltempen (3) Processkarta kring vår kartläggning (4) 11

12 Förvaltning för utbildning, Kost, kultur och fritid 12

13 Bilaga 1a ORDNINGSREGLER VINSTORPSKOLAN För att vi ska trivas på Vinstorpskolan gäller följande: Vi är snälla, vänliga och hälsar på varandra. Vi använder ett vårdat språk. Vi är rädda om skolans och våra egna saker. Vi kommer i tid. Vi lämnar salen på rasten och är ute. Bollar, skateboard eller likande lekredskap använder vi inte i kapprummet. Vi som går i skolår 4-6 får endast åka inlines, skateboard och kickboard på tennisplanerna och vi ska hjälm på oss. Cykla gör vi inte på skolgården. Använda mobiltelefon, äta godis och kasta snöboll är exempel på saker som vi får göra utanför skolans område, på vår fritid och i överenskommelse med våra föräldrar.

14 Bilaga 1b ORDNINGSREGLER KARSTORPSKOLAN Vi hälsar på varandra. Vi är snälla och vänliga mot varandra. Vi cyklar inte på skolgården. Vi är rädda om skolans och våra egna saker. Vi kommer i tid. Vi använder inte mobil på skolan eller fritidshemmet. Vi går alltid inomhus. Vi har alltid ett vårdat språk. Vi är ute på rasterna. Vi kastar inte snöboll.

15 Bilaga 2 1:4 DOKUMENTATION AVSEENDE Kränkande behandling eller diskriminering Påbörjat den Avslutat den Utsatt person Klass Ansvarig personal för utredning/kartläggning Utredning/kartläggning (se arbetsgången i enhet Karstorps likabehandlingsplan) Datum och signatur

16 Bilaga 2 2:4 Datum och signatur Bedöms ärendet som diskriminering, kränkning, trakasserier eller mobbning? Ja Nej Uppföljning sker enligt Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

17 Bilaga 2 3:4 Åtgärder och uppföljning Namn på de som kränkt, mobbat, diskriminerat eller trakasserat Datum och signatur

18 Bilaga 2 4:4 Datum och signatur

19 Bilaga 3 Reviderad HT-11 Skoltempen Karstorpskolan klass: Trygghet Alltid Ofta Ibland Aldrig Trivs du på skolan? Trivs du i din klass? Tycker du rasterna fungerar bra? Har du någon kompis att vara med på rasterna? Kamratskap Hur tycker du en kamrat skall vara? A B C D E F Ange två alternativ! A.Snäll B..Hjälpsam C. Omtänksam D.Ska lyssna på sin kamrat E.Rolig F. Rättvis Otrygghet Vet du någon som känner sig ensam och utanför? Är du rädd för något barn? Är du rädd för någon vuxen? Finns det någon som är elak mot någon annan? Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Hur gör du? Om någon är elak mot dig? A B C D E F G Välj 3 alternativ som stämmer bäst med dig. A. Ber dem sluta B. Säger till en vuxen C.Säger ifrån till den som gör dumma saker D.Blir ledsen E.Man bryr sig inte F.Går där ifrån G.Gör dumma saker tillbaka Hur gör du? Om någon är elak mot någon annan? A B C D E F Välj 3 alternativ som stämmer bäst med dig. A.Försöker stoppa bråket B.Säger till en vuxen C.Säger ifrån till den som gör dumma saker D.Blir arg E.Tröstar och hjälper den utsatte F.Gör ingenting

20 Bilaga Förhållningssätt Rutiner för åtgärder vid Kränkande behandling Vision Förskoleklassen, skolan och fritidshemmet motverkar aktivt alla former av kränkande behandling och diskriminering, genom att reagera och agera kraftfullt. Värdegrundsfrågorna är viktiga för oss. Varje barn/elev ska känna trygghet och harmoni i sin vardag. Vi arbetar med att stärka barn/elevers självkänsla och vi vill att våra verksamheter kännetecknas av ett gott bemötande. Kartläggning och nulägesanalys Förebyggande arbete Trygghetsteam Kompisstödjare ART Sociala samtal Samarbetsövningar Med mera. Elever Personal Föräldrar februari mars 2013 Varje klass får i uppgift att ta fram var och när man kan känna sig otrygg, exempelvis plats, situation. Barnen/eleverna får markera på en karta. Varje elev får fylla i en trivselenkät. Arbetslaget sammanställer enkäten Kompisstödjarna diskuterar och analyserar resultatet. Ordningsregler diskuteras och revideras All personal diskuterar och tar fram platser och situationer där eleverna kan känna sig otrygga All personal analyserar sin verksamhet i förhållande till de 6 diskrimineringsgrunderna; Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Annan kränkande behandling På föräldramöten diskuteras lagen om likabehandling och diskriminering. Föräldrarna får lämna synpunkter, tankar och idéer. Skolrådet representanter får lämna sina synpunkter Trygghetsteam och skolledning Trygghetsteamet och ledningen sammanställer och analyserar vad elever, personal och föräldrar kommit fram till. Trygghetsteamet presenterar analysen för personalen och föräldrarna i skolrådet. Personalen presenterar resultatet för eleverna Kön Analys Mål Mål för likabehandlingsarbete och arbete mot diskrimineringsgrunderna Trakasserier och annan kränkande behandling Analys april juni 2013 Handlingsplan Etnisk tillhörighet Analys Mål Handlingsplan Religion och annan trosuppfattning Analys Mål Handlingsplan Funktionshinder Analys Mål Handlingsplan Sexuell läggning Analys Mål Handlingsplan Mål Handlingsplan Uppföljning, utvärdering, revidering och beslut årligen eller vid behov genom samverkansgruppen

21 Anteckningar

22 Anteckningar

23 Anteckningar

24