FÖRSKOLAN LOPPANS PLAN MOT LIKABEHANDLING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 FÖRSKOLAN LOPPANS PLAN MOT LIKABEHANDLING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Inledning 1

2 Planen mot likabehandling, diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan, att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Från och med 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Lagarna förbjuder diskriminering och kränkande behandling, och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika värde och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. På förskolan skall vi arbeta för alla barns lika värde och rättigheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Utdrag ur Lpfö98 Definition av diskriminering Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. 2

3 Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Diskrimineringsgrunder Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Trakasserier Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Transsexualism Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Vad räknas som etnisk tillhörighet? Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Lärandet i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Vad räknas som funktionshinder? Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 3

4 Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck? Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. Ålder som diskrimineringsgrund Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Definition av trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks. Exempel på detta kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. 4

5 Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Vision På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och behov i nära samarbete med hemmet. Alla som vistas på förskolan ska visa respekt, omtanke och empati gentemot varandra. Till dig som förälder Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn diskriminerar, trakasserar eller kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som en vuxen har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Kartläggning och nulägesanalys Vår barngrupp består av 9 barn, 6 flickor och 3 pojkar. 5

6 Vi har 2 barn med annat modersmål än svenska. Vi är tre personal som arbetar heltid. Rutiner och regler Det är viktigt att vi i arbetslaget är överens, så att vi har samma regler och rutiner. Vi skapar trygghet för barnen genom: Närvarande personal, struktur i vardagen, tydliga rutiner, tydliga trivselregler, inspirerande miljö, väl genomtänkta aktiviteter och bra utbud av lekmaterial. Genom att vara närvarande med barnen och observera deras samspel och förhållningssätt kan vi arbeta aktivt med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vi bemöter varje barn utifrån dess individuella personlighet oavsett kön eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I vår verksamhet är det svårt att kränkningar uppstår mot barnen, för att små barn har alltid en vuxen med. Vid sovstunden sover barnen själva men en vuxen går in med jämna mellanrum för att se att allt är lugnt. Vi arbetar för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, arbetar vi i det dagliga utifrån följande mälsättningart: - Vara respektfulla mot varandra. - Samtala med barnen om människors olika förutsättningar. - Ge barnen ökat inflytande och delaktighet. - Stötta barnen i att hantera konflikter. Vi uppmuntrar barnen att: - Säga förlåt och förstå varför man gör det. - Våga säga nej till sådant man inte vill. - Hjälpa varandra. - Tala om hur man känner och tänker. - Ta ansvar för sina handlingar. Språkbruk Vi arbetar medvetet med hur vi använder vårt språk på vår avdelning. Nedlåtande kommentarer och svordomar accepterar vi inte. Detta gäller både barn och vuxna. 6

7 Kroppsspråk Vi tillåter inte nedlåtande grimaser/miner, utfrysning, knuffar, slag o.s.v. Detta gäller både barn och vuxna. Barnens inflytande Barnens intressen ligger till grund i vår pedagogiska verksamhet. Vi observerar och samtalar med barnen om deras intressen och använder oss av det i vår planering. Föräldrakontakt föräldramöte 1 gång/år (höstterminen) utvecklingssamtal 2 gånger/år inskolningssamtal föräldrasamtal vid behov daglig kontakt vid lämning och hämtning brukarrådsmöte 2 gånger/år brukarenkät förskolans dag För att förebygga och motverka att något barn mår dåligt på förskolan, för vi en ständig dialog med barn och föräldrar om barnens trygghet och trivsel. Detta sker i den dagliga kontakten med barn och föräldrar men även vid utvecklingssamtalen. Vid föräldramöte diskuterar vi och visar att likabehandlingsplanen finns på förskolan. Arbetsklimat Vi i arbetar ständigt med att ha en öppen dialog och ett positivt bemötande mot varandra. Kartläggning och nulägesanalys Förskolan Loppan är en lägenhetsförskola med 2 hallar och 4 lekrum. Miljön på förskolan är avlångt uppbyggd, då rummen ligger efter varandra i följd. I nuläget finns det 9 barn på förskolan vilket gör att det blir ett lugnare klimat. En vuxen ska alltid vara där barnen är. På avdelningen är barnens ålder 1-3 år, då förekommer ofta situationer där barnen gärna vill leka med samma sak och blir oense om det. Situationer som kan uppstå utan att pedagogen hinner se är i lektältet och under vilostunden. Mål 7

8 Vi accepterar inte några former av diskriminering eller kränkande behandling. Det är all personals skyldighet att vara mycket tydlig i markeringar när det gäller kränkande eller diskriminerande ord och handlingar. Vi skall reagera direkt och tydligt. När föräldrar eller andra vuxna finns i förskolan gäller planen mot diskriminering och kränkande behandling även för dem. Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola. Tydliga rutiner och regler för vikarier. Alla barn ska känna sig delaktiga i våra aktiviteter och deras intressen ska tas tillvara, utifrån deras egna förutsättningar. Bra kontakt med föräldrar. Bra arbetsklimat. Lyfta fram barnens olika kulturer. Ge en positiv bild av alla våra olikheter. Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Åtgärder Kring situationer som kan uppstå Har vi som mål att på bästa möjliga sätt förutse olika händelser och stoppa dem i tid. Avleda det negativa till positivt. Vid vilostunden ska alltid en pedagog gå in till barnen med 5 minuters mellanrum. När barnen är i lektältet ska vi istället ha bättre uppsikt av vad de gör. Under den fria delen av dagen är personalens uppgift att aktivt närvara och stödja barnens positiva idéer, vara bra förebilder, ingripa om någon form av kränkning förekommer och observera samspel mellan alla individer. Trygga barn För att barnen ska känna sig trygga på vår avdelning har vi ett närvarande arbetssätt mot barnen som ger varje barn den tid och uppmärksamhet den behöver. Vi arbetar med att få en god gruppkänsla, så att gruppen blir till en stabil, trygg och positiv skara av lekande barn. Alla barn uppmärksammas på samlingar, även de barn som inte är närvarande. Rutiner och regler 8

9 Vi ska alla ansvara för att muntligt informera vikarier om våra rutiner och arbetssätt. Vi har vårt dagsschema (för både barn och personal) för aktiviteter och ansvarsfördelning. Språkbruk/kroppsspråk Vi i arbetslaget ansvarar alla för att vi använder ett vårdat språkbruk och kroppsspråk. Barn gör som vi gör. Barnens inflytande Vi ska arbeta med att ta tillvara på barnens intressen, tankar och funderingar, genom att vara lyhörda, nyfikna och engagerade. Vi ska ta tillvara på spontaniteten hos barnen och spinna vidare på deras idéer, genom att samtala och observera. Vi låter barnen ha en möjlighet och förmåga att påverka verksamheten så att de får ett grundläggande demokratiskt synsätt. Alla barn ska få komma till tals i samtal i gruppen, alla ska få tala klart utan att bli avbruten av annat barn eller vuxen. Den vuxna har ett särskilt ansvar av att de barn som inte vill tala inför hela gruppen ändå får sin röst hörd. Arbetsklimat Vi arbetar för ett bra arbetsklimat genom att ha en öppen dialog, ett trevligt och positivt bemötande. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Information om planen skall ske i samband med; Inskolning Föräldramöte och föräldrasamtal Nyanställning och vikarier Ansvariga personer Ansvariga för utförande, uppföljningar och observationer åligger alla i personalen. Rutiner för akuta situationer Så här går vi tillväga när kränkande situationer uppstår. 9

10 A. När personalen ser: 1. Avbryt situationen. Vad har hänt? 2. Berätta för arbetslaget om det som inträffat. 3. Samtala med vårdnadshavare för att få reda på om barnet berättat något hemma. 4. Åtgärd. Vad/hur gör vi? Se Fortsatta åtgärder. 5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare ). B. När föräldrar berättar eller när barnet själv säger till eller visar: 1. Observation av barnets sociala situation på avdelningen. 2. Samtala med vårdnadshavare, barnet och eventuellt andra inblandade barn och vuxna. 3. Samtala med arbetslaget och vid behov även specialpedagog och rektor. 4. Åtgärd. Vad/Hur gör vi? Se Fortsatta åtgärder. 5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare ). C. När vuxen kränker barn: 1. Ta upp enskilt med den vuxna vad du reagerat på. 2. Samtala i arbetslaget. 3. Informera rektor om det fortgår. 4. Rektor tar kontakt med den vuxne för att komma åt problemet och tillsammans med denne komma överens om hur man ska gå vidare. D. När vuxen kränker vuxen: 1. Ta upp enskilt med den vuxne vad man reagerat på. 2. Samtal i arbetslaget. 3. Vid behov kontakta rektor. Fortsatta åtgärder för situationer under A och B 1. Utse en ansvarig pedagogisk personal. Viktigt att dokumentera åtgärder som görs. 2. Arbeta enskilt med det berörda barnet. Till exempel att stärka och lyfta fram det berörda barnets sociala plats i gruppen. 3. Arbeta med hela barngruppen. Till exempel genom tema arbeten, läsa böcker, se film som handlar om berörda problem. 4. Uppföljning i arbetslaget vid avdelningsplanering. 10

11 5. Uppföljning med föräldrar inom tre veckor. Är problemet löst så är åtgärden klar. 6. Förankra hos specialpedagog och rektor i samråd med vårdnadshavare och personal. 7. Arbetslaget utvärderar. Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad ska vi dra för lärdomar av detta? Vad gör vi vid liknande situationer? 8. Utvärdering tillsammans med vårdnadshavare. Fortsatta åtgärder för situationer under C och D 1. Rektor följer upp genom samtal med berörd vuxen utifrån överenskommen tidsperiod. Viktigt att dokumentera åtgärder som görs. 2. Rektor har särskilt ansvar för att följa upp och att utvärdera samspelsklimatet på aktuell avdelning/förskola under ett år framåt. Utvärdering När vi har vår avdelningsplanering (1 gång/månad) diskuterar vi hur långt vi kommit i vårt arbete med målen, vi utvärderar det vi hittills gjort. De erfarenheterna tar vi med oss när vi efter ett år (i augusti) ska göra en större utvärdering av planen. Vi har då fått en ny barngrupp och behöver diskutera vad vi ska arbeta med just då, och gör kompletteringar i den plan som finns. 11