Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Skederids förskola

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Skederids förskola 2015/2016

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2-3 Inledning 4 Vision 4 Lagar och styrdokument 4 Definitioner och begrepp 5 Likabehandling 5 Diskriminering 5 Kränkande behandling 5 Mobbning 6 Trakasserier 6 Diskrimineringsgrunderna 6 Diskrimineringslagen 6 Kön 6 Könsöverskridande identitet eller uttryck 6 Etnisk tillhörighet 6 Religion och annan trosuppfostring 7 Funktionshinder 7

3 3 Sexuell läggning 7 Ålder 7 Uppföljning och utvärdering 7 Kartläggning 7 Nulägesanalys 8 (Hur ser det ut hos oss?) 8 Förbättringsåtgärder som skall ske under året 8 (Våra mål) 8 (Hur ska vi nå målen) 8 Främjande insatser 9 (Hur?) 9 Förebygger och förhindrar 9 (Upptäcka genom) 10 Utreda och åtgärda 10 (Barn-barn) 10 (Vuxen-barn) 10 (Uppföljning barn-barn) 11 (Uppföljning Vuxen-barn) 11 Föräldrarnas ansvar 11 Uppföljning, utvärdering och revidering 11 Information 11 Dokumentation av kränkande behandling Bilaga

4 4 Inledning Alla i förskolan ska känna trygghet, trivsel och att de möts av respekt. Det är grunden för att samspel, lärande och utveckling kan ske. Vi accepterar inte att kränkningar, diskriminering, trakasserier och andra övergrepp sker, och därför försöker vi förebygga och förhindra, upptäcka och utreda samt åtgärda om det uppstår. Denna handlingsplan syftar till att motverka och förebygga kränkande behandling. Förskolan är skyldig att ingripa och åtgärda om det händer. Vision På vår förskola ska ingen känna sig kränkt, diskriminerad eller vara utsatt för övergrepp. Förskolan skall vara en trivsam plats dit alla barn och vuxna går med glädje och känner trygghet och respekteras för den de är. Lagar och styrdokument Skollagen Den 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag, SFS 2010:800. Lagen trädde i kraft 1 augusti 2010 och tillämpas från och med den 1 juli Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling i skollagen, SFS 1985: 1100 i kap. 14a har i den nya lagen flyttats till kapitel 6. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800) En pedagog som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Läroplanen Lpfö-98/10 Förskolan värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden vårt samhällsliv vilar på. Människans okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn i förskolan skall utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller annan eller annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barns förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Arbetsmiljölagen Lagen omfattar både barn och vuxna. Kränkande behandling på arbetsplatsen är oacceptabelt.

5 5 FN:s Barnkonvention Konventionen har fyra grundprinciper Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa skall alltid komma första rummet Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Definitioner och begrepp Definitionerna är hämtade från En handledning från JämO och skolverkets skrift Allmänna råd och kommentarer för arbete med att främja likabehandling Likabehandling, är en grundläggande mänsklig rättighet, rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter - oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering, innebär att ett barn missgynnas på grund av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna. De är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering: Om ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. T ex. om en pojke går före en flicka i barnomsorgskön med motiveringen att det redan går så många flickor där. Indirekt diskriminering: När det finns regler på en förskola som verkar rättvisa men som missgynnar ett barn på grund av någon diskrimineringsgrund. Exempelvis om förskolan serverar alla barn samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling, är när ett uppträdande som kränker barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkning är en upplevelse där den som känner sig kränkt avgör om det är en kränkning. Det kan därför vara antingen en avsiktlig handling eller något som sker omedvetet. Kränkande behandling kan ske vid: enstaka tillfällen upprepade tillfällen MOBBNING Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar mm)

6 6 Lagen delar in kränkande behandling i: trakasserier Mobbning, annan kränkande behandling är när barnet kränks vid upprepade tillfällen vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Det kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Fysisk mobbning sker vanligtvis genom upprepade knuffar, sparkar och slag. Psykisk mobbning kan vara hånande kommentarer, utfrysning etc. Trakasserier, är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan ske både mellan barn och mellan vuxna och barn. Diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder 1 kap. 5 diskrimineringslagen I denna lag avses med: Kön, att någon är kvinna eller man. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kräkningar av sexuell natur. Könsöverskridande identitet eller uttryck, kan vara en person som inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Den omfattar de flesta transpersoner, som är ett paraplybegrepp, vilket betyder människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer runt könsidentitet och könsuttryck. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bakom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Etnisk tillhörighet, någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

7 7 Religion och annan trosuppfattning, annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder, kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som märks, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt: till exempel allergi, hörsel- och synskador, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi. Sexuell läggning, avses homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn utsätts för missgynnande eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Ålder, uppnådd levnadslängd. Ett exempel kan vara att föräldrarna har valt att ha barnet kvar i en grupp med dem som är yngre. Barnet blir ofta retat (trakasserier). Uppföljning och utvärdering I utvärderingen av planen, november -14 kom vi fram till att vi behöver jobba med medveten exkludering i barngrupperna. Kommentarer som: du får inte vara med, jag vill inte hålla dig i handen eller du får inte komma på mitt kalas känns kränkande för den enskilde. Vi pedagoger på förskolan behöver vara uppmärksamma på vad barnen säger till varandra och samtala kring detta både enskilt och i grupp. Vi måste engagera barnen mer i vår likabehandlingsplan, inte bara genom spontana samtal, utan det ska vara planerat, enskilt och/eller i grupp, på samlingar och genom intervjuer. Vi planerade att ta med föräldrarna i arbetet med att revidera vår likabehandlingsplan, allt för att de skulle känna sig delaktiga och att de kunde påverka. Alla vill barnens bästa och därför behöver vi föräldrarnas stöd och hjälp. Men eftersom det har varit mycket runt bygget så har det varit fokus på det. Kartläggning utifrån 2014 års brukarenkät Merparten av föräldrarna svara att deras barn är tryggt i förskolan. Däremot upplever få att barnen lär sig att lösa konflikter samt ta hänsyn till andra. Dessutom upplever få föräldrar att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som mobbing och anser att personalen ingriper när något barn behandlas illa på förskolan. Kartläggning utifrån 2014 års självvärdering (personalen) I personalens självskattning anses att varje barn bemöts av intresse och respekt. De flesta anser också att de ingriper när ett barn utsätts för kränkningar, tycker att man arbetar målinriktat för att motverka mobbing och anser att de stödjer barnen i att lösa konflikter. Merparten av personalen anser att de tar upp med en kollega om man tycker att denne behandlar barnet respektlöst.

8 8 Nulägesanalys Hur ser det ut hos oss? Vi har lyssnat in det barnen uttrycker i olika situationer och på vad vi pedagoger upplever, säger, ser och hör, vilket har lett till följande analys. Barn med olika typer av funktionshinder finns i de flesta förskolor, även hos oss. De behöver ibland extra stöd. Detta gör att pedagogerna måste sätta sig in i barnens svårigheter och stötta dem i vardagen. Eftersom svaren kring likabehandling/ kränkande behandling i personalens och föräldrarnas/ vårdnadshavarnas brukarenkät inte stämmer överens behöver vi titta närmare på vad de olika uppfattningarna beror på. Är det så att vi har svårt att uppfatta vad som händer kring barnen? Har vår toleransnivå för vad som är kränkande höjts? Eller når vi helt enkelt inte ut till brukarna hur vi jobbar med kränkning? Omedvetet eller medvetet utsätter vi barn för kränkande behandling när vi talar om för dem. Eller ber dem att vara stora och duktiga eller nu beter du dig som en bebis Förbättringsåtgärder som skall ske under året Utifrån vår utvärdering, kartläggning och nulägesanalys har vi pedagoger kommit fram till att arbeta med följande områden under året. Våra mål Att alla barn, oavsett kön och funktionshinder ska ha samma möjlighet att lära och utvecklas. Det är inte vilket kön eller om barnet har svårigheter, som ska avgöra, utan vi ska se till individen och respektera alla. Vi vill att brukarna skall ha full insyn i att vi arbetar mot kränkningar och mobbing och att det finns en Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen skall anslås på varje avdelning, på hemsidan samt introduceras vid varje inskolning. Vi skall arbeta aktivt med att inte säga till barnen att de är stora och duktiga, även små barn är duktiga. Inte heller påtala att ett uppförande är sämre för att det är brukligt hos yngre barn. Personalgruppen skall arbeta aktivt mot en exkluderande attityd som vissa barn har mot sina kamrater. Hur ska vi nå målet? (åtgärder) Funktionshinder Genom närvarande, engagerande pedagoger som ser varje individ behov för att maximal utveckling skall kunna ske Åldersdiskriminering Genom att vi pedagoger blir mer medvetna och observanta på VAD vi säger och HUR vi pratar med barnen. Brukarenkäten Vi behöver göra föräldrarna mer medvetna om vilket likabehandlingsarbete som pågår på förskolan och likabehandlingsplanen skall visas på utvecklingssamtal etc. Planen måste dessutom vara ett levande dokument som tas upp och diskuteras på personalmöten och avdelningsmöten.

9 9 Främjande insatser - lägger grunden för det förebyggande arbetet medverka till att utveckla barnens självkänsla se till att barnen känner trygghet och glädje i trivsam miljö visa respekt för individen och inte utifrån barnets kön eller ålder i det dagliga arbetet se alla barn och vad de gör vara bra förebilder och visa vad som är rätt och fel i ord och handling lek där pedagoger är med empati, uppmuntra barnen att hjälpa varandra med mat, påklädning mm samtala om situationer som kan uppfattas kränkande, sen diskutera med barnen om hur man kan göra för att vara en bra kompis och hjälpa den som blir utsatt uppmuntra och uppmärksamma positiva handlingar och ord pedagoger använder ett bra språk och inte göra skillnad mellan åldrar Hur? Barnen får en god självkänsla genom att de känner att vi tror på deras förmåga, lyssnar på vad de har att säga och respekterar deras åsikter och tankar. Barnen ska känna att de inte måste prestera, utan de är bra som de är. Genom attityder och handlingar kan vi visa att alla är lika mycket värda. Barnen ska också känna att alla utvecklas och lär efter sin egen förmåga och takt. När barnen kommer till förskolan nämner vi dem vid namn Hej Lisa!. Vi bekräftar och ser alla barn så de inte måste jaga uppmärksamhet genom att t ex. kränka någon. Vi finns där barnen är så vi kan ingripa vid behov. Vi pedagoger är närvarande, lyssnar, iakttar och är uppmärksamma på vad som sägs genom ord, blickar och kroppsspråk. Barnens empatiska förmåga lyfter vi fram och vi hjälper till att sätta ord på de positiva handlingarna. De negativa markerar vi direkt. I lek där pedagogerna är med kan vi stötta och ingripa vid negativa handlingar eller ord. Ibland finns det behov av att lära barn att leka och då är det nödvändigt att delta som pedagog. Med våra äldre barn arbetar vi med hur en bra kompis ska vara och diskuterar det. Med de yngre som går på småbarnsavdelningarna visar pedagogerna fysiskt och genom ord vad som är rätt och fel. Genom att vi är bra förebilder, har ett vänligt språkbruk och behandlar barn och andra vuxna på ett rakt och trevligt sätt känner barnen det och tar efter. Trygga och nöjda vuxna ger trygga barn som trivs och är glada. Så här förebygger och förhindrar vi diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling En pedagog ska vara med i leken för att stötta barnen med funktionshinder i kontakten med andra barn. Ansvarig är den pedagog som har ansvaret för barnen i fråga. Förskolläraren på avdelningen ser till att observationer och/eller intervjuer om barnens trivsel sker och tar tag i reflektioner och diskussioner utifrån resultatet. Detta ska ske kontinuerligt under året på vår reflektionstid och på personalmöten. Hela arbetslaget arbetar mot samma mål för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, samtliga är därför ansvariga för att det som står i likabehandlingsplanen efterföljs.

10 10 Upptäcka genom att intervjua de barn som kan prata om deras trivsel att ha daglig kontakt med föräldrarna att vara där barnen är att vara uppmärksam på förändringar i barnens beteende och utveckling att lyssna på barnen och ta dem på allvar att utföra observationer och då skaffa kunskap om den aktuella situationen att vara observant på barnens samspel och språk enkätundersökningar reflektioner i personalgruppen Utreda och åtgärda Barn-barn Om vi pedagoger märker att ett barn blir kränkt, diskriminerad eller trakasserad ingriper vi direkt, vilket är vår skyldighet. Vi visar då aktivt att det som skedde får inte upprepas, få det att upphöra nu! Vi pratar med barnen om vad de har sagt och/eller gjort och lyssnar på dem. Frågorna vi då ställer är öppna och utgår från känslor. Hur tänkte du? Hur tror du att det känns för?. Ta upp händelsen med kollegor så fort som möjligt på t ex. måndags- och/eller personalmöte, så att alla vet hur de ska bemöta barnen om situationen uppstår igen. Prata med föräldrarna om det inträffade. Om kränkningar sker vid upprepade tillfällen eller riktas mot ett och samma barn kontaktas alltid förskolechefen. Allt dokumenteras, vilket gör att vi kan gå tillbaka och läsa om händelsen. Blanketten finns som bilaga 2. Vi följer upp det inträffade, åtgärderna och om det har blivit någon förbättring. Vid behov ta hjälp av stödteam/ specialpedagog. De barn som varit utsatta för kränkande behandling kan behöva stöd för att återfå självkänslan. Det kan ges av pedagogen. Även de/det barn som kränkt kan behöva fortsatt stöd. Viktigt att följa upp hur barnet/barnen och familjerna mår- även på lång sikt. Ansvarig är barnets ansvarspedagog eller den pedagog som uppmärksammat händelsen. Vuxen - barn Alla pedagoger ska vara uppmärksamma på om det finns barn som känner sig diskriminerade eller kränkta av någon vuxen i verksamheten eller i familjen, är så fallet ska vi agera! Lyssna in situationen, inte låta kollegans dåliga humör gå ut över barnen, agera! Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte vid situationen. Diskussioner mellan pedagog och pedagog samt mellan pedagog och föräldrar ska ske utan barn. Kontakta förskolechefen om händelsen upprepas. Om inte detta hjälper måste förskolechefen gå vidare till sin chef. Allt dokumenteras, se bilaga 1.

11 11 Uppföljning barn - barn Ett uppföljningssamtal med barnet som har blivit utsatt och/eller med barnet och förälder, säkerställa att det har upphört samt höra hur det mår. Detta görs beroende på barnets ålder och med en pedagog som barnet har förtroende för. Uppföljning vuxen barn Ett uppföljningssamtal med förälder och barn eller bara förälder till det utsatta barnet, säkerställa att problemet har upphört samt höra hur barn och föräldrar mår. Föräldrars ansvar Ni föräldrar har även ett stort ansvar att visa med ord och handling vad som är rätt och fel, att ta avstånd från kränkande behandling. Prata med ditt barn om mobbning och hur det är i förskolan. Finns det något barn som inte har någon kompis, inte får vara med och leka? Om så är fallet, att ditt barn berättar om mobbing och trakasserier, prata med oss pedagoger i förskolan. Vi behöver er hjälp med att jobba mot samma mål, att ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad eller vara utsatt för övergrepp. Alla måste ta gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet. Uppföljning, utvärdering och revidering Handlingsplanen ska följas upp, utvärderas och revideras varje år av pedagogerna. Information Förskolans personal ska veta var likabehandlingsplanen finns och känna till innehållet. Det är varje pedagogs ansvar att läsa den och veta hur vi ska arbeta förebyggande och vad vi ska göra om ett barn blir t.ex. kränkt på något sätt. Föräldrarna ska informeras på föräldramöte och/eller via månadsbrev, att vi har en plan och var den finns. Likabehandlingsplanen finns i hallen på avdelningarna samt på hemsidan. Skriven december 2014

12 12 Bilaga 1 Dokumentation av kränkande behandling Datum: Plats: Personer som var med: Vad hände? Vilka åtgärder gör förskolan? Kontakt med förälder, datum: Kontakt med förskolechefen, datum:

13 13 Hur har det gått och hur går vi vidare?(uppföljning) Ärendet avslutat- motivering: Underskrift Datum