Samrådsredogörelse Den gröna promenadstaden, Dnr

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN Katarina Borg SID 1 (127) Tfn Samrådsredogörelse Den gröna promenadstaden, Dnr Innehåll Hur samrådet har bedrivits... 1 Sammanfattning av inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 2 Generella synpunkter... 2 Stockholms gröna karaktär... 5 Stockholmarnas gröna vardagsrum... 9 Stockholms ekologiska infrastruktur Stadens verktyg och processer Inkomna synpunkter Statliga och regionala myndigheter och förbund Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Grannkommuner Intresseföreningar och övriga remissinstanser Privatpersoner Hur samrådet har bedrivits Samrådet om Den gröna promenadstaden pågick under perioden 11 juni 2012 till 16 oktober Under samrådet anordnade kontoret flera aktiviteter för att nå många målgrupper. Bland annat hölls möten med allmänhet, intresseföreningar och grannkommuner. Ett välbesökt seminarium riktat till bl a arkitekt- och byggbransch ordnades på Färgfabriken. Samrådsunderlaget skickades ut till ca 80 myndigheter, intresseorganisationer, lokala föreningar mm och delades ut till ett stort antal privatpersoner. Drygt 110 skriftliga yttranden har inkommit, varav ca 40 från privatpersoner och ca 30 från intresseföreningar. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 Sammanfattning av inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Generella synpunkter Allmänt om dokumentet Det stora flertalet remissinstanser kommunala förvaltningar och bolag, statliga och regionala organ samt grannkommuner är mycket positiva till Den gröna promenadstaden som helhet, och ställer sig bakom mål, strategier och vägledning. Flera instanser lyfter fram strategin som ett viktigt och efterlängtat dokument, som innebär ett nytt synsätt på de gröna frågorna och slår fast en tydlig riktning för stadens arbete. Trafik, miljö och regionplanering, TMR, skriver att dokumentet på ett visionärt och handfast sätt ger stöd för det offentliga rummet i stadsutvecklingen och att strategierna kan fungera som vägvisare och inspiration för andra kommuner. Intresseorganisationer och privatpersoner är generellt mer kritiska till Den gröna promenadstaden och ser strategin som ett sätt att stödja ny bebyggelse på grönområdenas bekostnad. Många tvivlar på att staden kommer att genomföra de ambitiösa satsningar som presenteras. Gemensamt för många remissinstanser, intresseorganisationer och privatpersoner är att man efterfrågar konkretisering i form av kartor, kvantitativa mått och ansvarsfördelning. SID 2 (127) Målkonflikter och konsekvenser Flera intresseorganisationer och privatpersoner anser att dokumentet har ett motsägelsefullt innehåll och efterlyser större tydlighet kring målkonflikten mellan byggande och bevarande. Även Stockholmshem AB exploateringsnämnden och Rådet till skydd för Stockholms skönhet tar upp denna fråga. Naturskyddsföreningen, Klimataktion Stockholm, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, Miljöpartiet Bromma, FORUM Nockebyhov m fl intresseorganisationer, samt ett stort antal privatpersoner är kritiska till att så mycket grön mark exploateras. En oro för hur Stockholms grönområden kommer att påverkas av den stora befolkningstillväxten kommer till uttryck i flera remissvar och det finns en utbredd uppfattning att snart när varje grönyta planeras bebyggas. Parkvännerna Stockholm menar att stadens expansion i första hand måste ske på redan exploaterad mark, som överdimensionerade trafikytor, om strategin ska vara realistisk. Naturskyddsföreningen menar att varken översiktsplanen Promenadstaden eller tillägget Den gröna promenadstaden redovisar hur stadens planering och strategier bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I översiktsplanen Promenadstaden och i det tematiska tillägget Den gröna promenadstaden framgår inte hur mycket park- och naturmark som faktiskt bebyggs idag, eller hur stor del av den gröna marken som kommer att tas i anspråk för stadens expansion. Sedan 1997 har ungefär 1-1,5 % av den gröna marken bebyggts. Staden kommer, inom ramen för den kontinuerliga översiktsplaneringen, att förtydliga hur stora markanspråk tillkommande bebyggelse, spår, vägar mm kommer att göra. Även i Den gröna promenad-

3 staden finns anledning att utveckla resonemangen kring denna fråga, bland annat genom att tydliggöra hur stor andel av den gröna marken som bebyggs idag. SID 3 (127) Karta, mått och planeringsunderlag Flera intresseorganisationer och privatpersoner anser att dokumentet är luddigt och otydligt och saknar mer konkreta och uppföljningsbara mål och mått. Länsstyrelsen ser behov av att ange de större natur- och friluftsområden som staden avser bevara samt viktiga samband i grönstrukturen, ekologiskt särskilt betydelsefulla områden m.m. varav flera även har regional och mellankommunal betydelse. Behovet av en karta som illustrerar strategierna lyfts fram av bland annat flera stadsdelsnämnder, Naturskyddsföreningen, LOLA Arkitektur och landskap, Trafik miljö och regionplanering och flera privatpersoner och grannkommuner. Många efterlyser en karta som konkret visar vilka avvägningar som kommer att göras vilka grönytor som kommer att bevaras och vilka som kan komma att bebyggas. Flera intresseorganisationer och privatpersoner, bl a Naturskyddsföreningen och Södermalmsparkernas vänner jämför Den gröna promenadstaden med Stockholms förra översiktsplan, ÖP99, där kunskapsunderlag på det gröna området redovisas tydligt. Flera remissvar undrar om dagens planering grundas på lika gediget faktaunderlag. Länsstyrelsen anser att såväl de kunskaper som Stockholm målinriktat byggt upp som aktuella forskningsrön är integrerade i dokumentet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Den gröna promenadstaden kompletteras med en karta som bygger på fakta om tillgången till parker och natur i staden och på analyser av hur den ekologiska infrastrukturen fungerar. Kartan visar även den regionala grönstrukturen och stadens skyddade naturområden. Kartan får status som planeringsunderlag. Dokumentet kompletteras vidare med en beskrivning av de viktigaste planeringsunderlagen som finns på det gröna området. Sedan den förra översiktsplanen togs fram har kunskapsunderlaget förbättrats avsevärt, med bland annat sociotopkarta (som beskriver hur stadens grönområden upplevs och används) och habitatnätverk (som beskriver hur viktiga artgrupper sprids). Staden har påbörjat ett arbete med att samordna och tillgängliggöra det underlag som finns digitalt. Dokumentets roll och status Flera remissinstanser, intresseorganisationer och privatpersoner lyfter fram dokumentets status som översiktsplan och den höga ambitionsnivån, som vittnar om en tydlig vilja att ge de gröna frågorna en framskjuten roll i planeringen. Länsstyrelsen ser mycket positivt på en strategi i form av ett tematiskt tillägg som preciserar hur flera allmänna intressen enligt plan- och bygglagen kan främjas. Det är dock viktigt att strategin förhåller sig till de planeringsinriktningar som översiktsplanen anger för det fokusområde som behandlar sakfrågan, dvs. Idrott, rekreation och attraktiva grönområden. Dessutom menar länsstyrelsen att det är viktigt att klargöra i vilka situationer som strategin är tillämpbar eller inte är tillämpbar. Länsstyrelsen kan till

4 exempel inte se hur Kungliga nationalstadsparkens område berörs. Länsstyrelsen vill påtala att det även för ett tillägg till översiktsplanen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling, samt hur kommunen avser tillgodose redovisade riksintressen enligt miljöbalken. Trafik- och renhållningsnämnden betonar vikten av att stadens styrdokument inordnas i en tydlig hierarki, där Den gröna promenadstaden behandlar de strategiska frågorna och där parkprogrammet konkretiserar och fördjupar dessa. Länsstyrelsen och Trafik, miljö och regionplanering, TMR, menar att relationen mellan översiktsplanens olika tillägg behöver tydliggöras. Länsstyrelsen påpekar att motsägelsefulla mål och riktlinjer annars kan leda till oförutsägbarhet i efterföljande processer. Flera remissinstanser understryker den viktiga kopplingen till Arkitektur Stockholm och andra styrdokument, som stadens miljöprogram, vattenprogram och dagvattenstrategi. Flera stadsdelsnämnder lyfter fram vikten av att det nya parkprogrammet får en tydlig koppling till Den gröna promenaden och beklagar att de båda dokumenten inte presenteras samtidigt. Länsstyrelsen är positiv till att dokumentet ges status som översiktsplan, men påpekar att det tydligare behöver framgå att Den gröna promenadstaden är en fördjupning av de planeringsinriktningar och strategier som rör gröna frågor i Stockholms översiktsplan Promenadstaden. Exploateringsnämnden anser att Den gröna promenadstaden inte bör ges status av översiktsplan, i synnerhet inte det avsnitt som rör stadens verktyg och processer. SID 4 (127) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns anledning att förtydliga dokumentets status och relation till stadens andra styrdokument, inte minst det nya parkprogrammet som är under framtagande. Att dokumentet är en fördjupning av översiktsplanen Promenadstadens planeringsinriktningar och strategier behöver också förtydligas. Dokumentet ses över i syfte att klargöra vilka frågor som ska ha översiktsplanestatus. De frågor som rör stadens processer och arbetssätt och är förutsättningar för Den gröna promenadstadens genomförande, samlas i ett separat avsnitt för att skilja dem från översiktsplanens strategier och vägledning. Hur staden avser att tillgodose riksintressen som består av gröna värden läggs in i dokumentet. Miljöbedömning enligt miljöbalken Länsstyrelsen delar stadsbyggnadskontorets uppfattning att behov av miljöbalken inte föreligger. Ett antal privatpersoner och flera intresseorganisationer, bland annat Naturskyddsföreningen, Föreningen Fagersjö trädgårdsstad, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, Föreningen Södermalmsparkernas vänner och Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening ifrågasätter att inte en miljöbedömning enligt miljöbalken behöver göras för Den gröna promenadstaden, då den enligt föreningarna ger stöd för byggande på grön mark. Kulturnämnden anser att behov av miljöbedömning enligt miljöbalken inte föreligger ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande

5 Kontoret vidhåller att behov av miljöbedömning enligt miljöbalken inte är nödvändig för Den gröna promenadstaden, då de stora markanvändningsförändringar som beskrivs redan miljöbedömts i samband med framtagandet av Stockholms översiktsplan Promenadstaden. SID 5 (127) Stockholms gröna karaktär Stockholms gröna kulturvärden Många remissinstanser och intresseföreningar, däribland många stadsdelsnämnder, Kulturförvaltningen, Naturskyddsföreningen, Samfundet S:t Erik, Rådet till skydd för Stockholms skönhet och Parkvännerna Stockholm, betonar betydelsen av att ta tillvara Stockholms gröna kulturvärden och bygga vidare på den rika parktraditionen. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att även planering före 1940-talet har avsatt värdefulla parker och grönstrukturer. Kulturförvaltningen och Rådet till skydd för Stockholms skönhet pekar på behov av bättre underlag och efterlyser bland annat gröna årsringar och vägledning till den kulturhistoriska infrastrukturen. Samfundet St Erik konstaterar att idén om en ihopkopplad stad med en länkad parkstruktur ansluter väl till stadens historiska parkplanering, medan Landskapsgruppen på Nyréns arkitektkontor pekar på den svåra utmaningen att ta tillvara stadens gröna karaktärsdrag, i synnerhet i Stockholms ytterstad, när stadsstrukturen förändras i enlighet med översiktsplanen. Yimby är kritiska till strategin och menar att den erbjuder ammunition för dem som motsätter sig förändring och förtätning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande: Det finns ett starkt stöd för strategin att ta tillvara Stockholms kulturvärden. Arbete pågår med att förbättra underlaget på det kulturhistoriska området genom Stockholms parkprogram och byggnadsordning, där park- och landskapstyper från olika epoker beskrivs. Kulturförvaltningen utvecklar även sin metod för kulturhistorisk bedömning av gröna miljöer, vilken är ett viktigt verktyg för att förbättra kunskapen om kulturhistoriska värden. En kommuntäckande kartläggning av stadens gröna kulturvärden skulle ytterligare kunna fördjupa kunskapen. Dokumentet kompletteras med beskrivningar som förtydligar de äldre parkernas kulturhistoriska betydelse. Nya fickparker i täta stadsmiljöer Många remissinstanser, föreningar och privatpersoner, bland annat miljöoch hälsoskyddsnämnden, Samfundet S:t Erik, Föreningen Storstockholms koloniträdgårdar, Naturskyddsföreningen och flera stadsdelsnämnder är positiva till förslaget om nya fickparker i täta stadsmiljöer, bland annat som ett sätt att i efterhand få in grönska i bebyggda områden eller för att temporärt utnyttja lediga platser i staden. Socialnämnden betonar att möten mellan människor i staden är ett sätt att motverka segregation och utanförskap. Världsnaturfonden WWF och Förbundet för ekoparken pekar på att närliggande fickparker är särskilt viktiga för barn och äldre med begränsad rörlighet. Flera privatpersoner och intresseföreningar är försiktigt positiva, men uttrycker en oro för att små parker ska anläggas på bekostnad av större

6 grönområden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och flera stadsdelsnämnder påpekar att ansvar för initiativ, kartläggning, anläggning, skötsel och finansiering behöver tydliggöras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande: Det finns ett starkt stöd för idén att skapa nya fickparker i täta stadsdelar. Fickparken blir ett nytt redskap som kan användas i samband med områdesplanering eller vid stadsförnyelse och upprustning av parker och platser. Stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsdelarna har ett gemensamt ansvar för att ta tillvara denna möjlighet. Stadsdelsområdenas lokala parkplaner kan peka ut lämpliga platser för permanenta och temporära fickparker. Begreppet fickpark kommer att beskrivas och illustreras tydligare i Stockholms parkprogram som är under framtagande. Gröna promenader Många lyfter i sina svar fram gröna promenader som ett bra sätt att koppla ihop parker, torg, idrottsytor och grönområden och utveckla stadens gångoch cykelstråk. IPA-Barns rätt till lek, Klimataktion Stockholm, Miljöpartiet Bromma, och ett större antal privatpersoner menar att ytor avsatta för trafiken bör frigöras och istället ge plats för bland annat gröna promenader. Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter fram möjligheten att stänga av någon gata i innerstaden för biltrafik och skapa en grön gågata. SID 6 (127) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett starkt stöd för idén att utveckla ett nät av gröna promenader i Stockholm. Det är stadsbyggnadsnämndens, exploateringsnämndens, trafikoch renhållningsnämndens och stadsdelsnämndernas gemensamma ansvar att promenaderna planeras, anläggs och sköts. Stadsdelsområdenas lokala parkplaner kan peka ut lämpliga platser för gröna promenader. Begreppet gröna promenader kommer att beskrivas tydligare i Stockholms parkprogram som är under framtagande. Kontoret instämmer i att gröna gågator i innerstaden kan vara ett utmärkt sätt utveckla det gröna promenadnätet. Stockholmsstråk mellan ytterstadens stadsdelar Stockholmsstråk lyfts i många remissvar fram som ett bra och användbart begrepp i utvecklingen av ytterstadens grönområden. Många ser stråken som en möjlighet att skapa attraktiva samband mellan stadsdelar och bidra till en mer sammankopplad stad. Flera stadsdelsnämnder pekar på stockholmsstråkens möjligheter att bidra till tryggare grönområden. Socialnämnden lyfter fram möjligheten att skapa gynnsamma förutsättningar för integration. Yimby menar, tvärtom, att Stockholmsstråk riskerar att urvattna översiktsplanens strategi om sammankoppling av åtskilda stadsdelar. Samfundet S:t Erik lyfter fram stockholmsstråk och gröna promenader som möjlig utgångspunkt för en ny parktypologi anpassad till stockholmslandskapet och till en tätnande stadsbygd. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd framhåller vikten av att konkretisera hur stockholmsstråken kan genomföras och klargöra ansvarsförhållanden. Rådet till skydd för Stockholms skönhet välkomnar stockholmsstråken som ett sätt att aktivera de gröna kilarna istället för att bebygga dem. Miljö- och hälsoskyddsnämnden är positiv till att tillgängliggöra naturen, under förut-

7 sättning att viktiga ekologiska funktioner behålls och utvecklas. Naturskyddsföreningen påpekar vikten av att stråken erbjuder de genaste sträckorna och poängterar att de inte bör placeras i känsliga miljöer. Föreningen efterlyser vidare en kartläggning av stockholmsstråken. Flera remissinstanser, bland annat Naturskyddsföreningen, påpekar att aktiviteter i stockholmsstråken också för med sig infrastruktur och anläggningar. Kulturförvaltningen pekar på risken för att skapa ytterligare barriärer och pekar på vikten av att föra en dialog med stockholmarna. Förbundet för ekoparken, Världsnaturfonden och Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen samt flera privatpersoner emotsätter sig idén om stockholmsstråk, medan grannkommunerna generellt är mycket positiva och pekar på möjligheterna att samplanera stockholmsstråk och gröna promenader över kommungränserna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett starkt stöd för Stockholmsstråk som ett sätt att skapa en mer sammankopplad stad. I Stockholms parkprogram, som är under framtagande, kommer stråken att beskrivas närmare (vad de kan innehålla, hur de kan gestaltas och hur de kan genomföras). Var och när stockholmsstråk ska anläggas kommer att preciseras i fortsatt planering, och kan därför inte redovisas i detta skede. Det är viktigt att Stockholmsstråken placeras där de gör bäst nytta, där det blir lätt och lockande att röra sig. Att undersöka den aktuella platsens naturvärden är en viktig del i planeringen. SID 7 (127) Det är stadsbyggnadskontorets, exploateringskontorets, trafikkontorets och stadsdelarnas gemensamma ansvar att stockholmsstråken planeras, anläggs och sköts. Även andra förvaltningar, såsom idrottsförvaltningen och miljöförvaltningen kan ha en viktig roll, beroende på vad stråken innehåller och var de ligger. I samverkan med kringliggande kommuner hoppas stadsbyggnadskontoret att Stockholmsstråk kan anläggas över kommungränserna. Stadsparker i tyngdpunkterna En stor del av remissvaren är mycket positiva till idén om att anlägga en ny generation stadsparker centralt i ytterstadens utpekade tyngdpunkter. Många påpekar dock att den angivna minimistorleken på 3 hektar är för liten, bland annat flera stadsdelsnämnder, Nyréns landskapsarkitekter, LOLA arkitektur och landskap, Södermalmsparkernas vänner, Arbetsguppen Rädda Grimstaskogen samt ett antal privatpersoner. Flera stadsdelsnämnder samt kulturnämnden efterlyser en tydligare definition av begreppet stadspark och bland annat Enskede-Årsta-Vantör saknar en diskussion om vad de nya stadsparkerna innebär i form av ianspråktagande av mark och ökade driftskostnader. Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar att inspirerad design av hög arkitektonisk kvalitet är viktigare än kvantitativa mått. Flera föreningar, bland annat Naturskyddsföreningen, motsätter sig att de nya stadsparkerna ersätter redan anlagda parker och flera privatpersoner är kritiska till att naturmark försvinner till förmån för ordnad park. Även Kulturnämnden önskar en nyansering av detta förhållningssätt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande

8 Det finns ett starkt stöd för strategin att skapa nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter. Som många påpekar i remissen är en storlek på 3 hektar för liten för att rymma alla de kvaliteter och funktioner som behövs i en klassisk stadspark. Kontoret gör dock bedömningen att det i flera tyngdpunkter av olika skäl är svårt eller omöjligt att åstadkomma en större park centralt. I avvägningen mellan en stor park i perifert läge och en mindre park centralt, bedömer kontoret att behovet av en central park är viktigast i tyngdpunkterna. En mindre yta ställer emellertid stora krav på hur de nya stadsparkerna och övriga offentliga rum planeras att de hänger väl samman och kompletterar varandra så att olika behov kan tillgodoses. Detta förtydligas i dokumentet. Begreppet stadspark i ytterstadens tyngdpunkter kommer att beskrivas ytterligare i Stockholms parkprogram. Offentliga stråk längs stadens vatten Många lyfter fram vattnet och strandpromenaderna som unika karaktärsdrag för Stockholm och betonar vikten av att bristande länkar åtgärdas och att utblickar tas tillvara. Bland annat trafik- och renhållningsnämnden anser att vattenrum, stränder och kajer bör lyftas fram bättre och påpekar att ansvarsförhållanden idag är oklara vilket bland annat orsakar bristfällig skötsel och igenväxning längs vissa stränder. Behovet av att definiera vattenrummen och ta fram en plan för strändernas funktion och karaktär tas också upp. Länsstyrelsen ser gärna att vattnets betydelse både för parkers gestaltning och för biologisk mångfald utvecklas i det fortsatta arbetet. SID 8 (127) Miljö- och hälsoskyddsnämnden vill komplettera dokumentet med förtydligande om att utbyggnad av strandpromenader ska ske med hänsyn till befintlig naturmiljö i enlighet med stadens miljö- och vattenprogram. Naturskyddsföreningen är kritisk till att anlägga strandpromenader överallt. Med hänsyn till natur- och parksträndernas stora betydelse för biologisk mångfald föreslås istället tidigare naturstränder återskapas. Naturskyddsföreningen och ett antal privatpersoner efterfrågar vidare ett resonemang om strandskydd och lyfter fram betydelsen av åtgärder i vatten. Fagersjö trädgårdsstad samt ett antal privatpersoner lyfter fram behovet av att upprusta av stadens sjöar för att bevara stadens karaktär, identitet och biologiska mångfald. Solna stad och Nacka påminner om att stränder och strandpromenader bör ses i ett större sammanhang och planeras tillsammans med angränsande kommuner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett behov av att ytterligare fördjupa och samordna frågor som rör stadens vattenrum och stränder. Aspekter som behöver belysas är bland annat vattenrummens karaktär och användning, olika anspråk på vatten, strändernas och kajernas tillgänglighet, användning och karaktär, principer för bebyggelse vid vatten, strandskydd, ansvarsfrågor och utblickar över vatten. Kontoret anser inte att en sådan fördjupning ryms inom ramen för arbetet med den gröna promenadstaden, utan kommer återkomma till stadsbyggnadsnämnden i denna fråga i samband med att Arkitektur Stockholm behandlas politiskt. Närnaturen förädlas Flera svar tar upp den stora utvecklingspotential som finns i närnaturen. Flera stadsdelsnämnder är positiva till idén att förädla den bostadsnära natu-

9 ren. Älvsjö stadsdelsnämnd påpekar samtidigt att det med dagens driftbudget är svårt att prioritera detta, då resurserna behövs till de mest besökta parkerna. Stockholmshem AB poängterar bostadsgårdarnas betydelse och påpekar att stockholmarna många gånger inte märker skillnaden mellan stadens parker och de olika bostadsbolagens parkmiljöer på fastighetsmark. Flera remissvar har generella invändningar mot att förädla natur och är kritiska mot vad man uppfattar som en allmän parkifiering av naturen, som har ett värde i sig. Dessa synpunkter framförs bland annat av Kulturnämnden, Föreningen Magelungens vänner, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Förbundet för ekoparken, Kräpplagruppen, Stockholms läns hembygdsförbund och ett stort antal privatpersoner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I en tätare stad finns en stor potential i den bostadsnära naturen, men stadsdelsnämnderna, med begränsade resurser, har svårt att prioritera denna typ av åtgärder. Att aktivt och medvetet arbeta med brukaravtal, där boende och bostadsrättsföreningar själva uppmuntras till att medverka i skötsel av den bostadsnära marken, är en möjlighet som bör tas tillvara. Det kan finnas anledning att ta fram en vägledning som kan fungera som stöd i detta arbete. Bostadsbolagen har, som Stockholmshem konstaterar, också en viktig roll i att utveckla den bostadsnära naturen. Stadsbyggnadskontoret kan vidare konstatera att en förädling av natur i dokumentet har tolkats som att natur ska omvandlas till park, vilket inte alls behöver vara fallet. Det finns anledning att förtydliga att även naturmark behöver skötas för att bibehålla sina sociala, ekologiska och kulturella värden. SID 9 (127) Stockholmarnas gröna vardagsrum Offentlighetens värde Kulturnämnden och flera stadsdelsnämnder lyfter fram värdet av de gröna miljöernas offentliga karaktär, dvs att de är tillgängliga och öppna för alla dygnet runt, och ansluter sig till inriktningen att allmänhetens tillträde inte begränsas av kommersiella evenemang annat än under kortare tid. Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd påpekar att det i vissa fall är övervägande positivt med evenemang och aktiviteter på allmänna platser, vilket bidrar till ökad trygghet. Södermalms, Kungsholmens, Norrmalms, Östermalms och Farsta stadsdelsnämnder efterlyser riktlinjer för avvägning mellan olika typer av särintressen och allmänna intressen. Flera stadsdelsnämnder framhåller vikten av restriktivitet mot reklam i parkerna. Föreningen Storstockholms Koloniträdgårdar anser att det är en bra ambition att grönområden ska planläggas och ägas av staden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret konstaterar att det finns att stöd för föreslagen inriktning. Det pågår ett arbete med riktlinjer för vissa särintressen men det kan finnas anledning att ta fram ytterligare vägledningar till hur olika särintressen och anspråk på de gröna miljöerna ska hanteras i planering och förvaltning.

10 Ökad trygghet Flera remissinstanser, bland annat flera stadsdelsnämnder och Hyresgästföreningen region Stockholm, påtalar vikten av att öka tryggheten i gröna miljöer. Särskilt poängteras stockholmsstråkens potential att utvecklas till trygga platser som lockar människor i olika åldrar. Socialnämnden delar uppfattningen att det är viktigt att trygghetsfrågorna beaktas tidigt i planeringsprocessen, och påminner om de trygghetsmätningar som genomförts, vilka kan vara ett underlag. Ett flertal föreningar, däribland Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen Kungsholmen, Kräpplagruppen, Södermalmsparkernas vänner, Förbundet för ekoparken samt ett större antal privatpersoner vänder sig emot dokumentets beskrivning av park och natur som otrygga miljöer och påpekar att dessa områden enligt tydlig statistik är tryggare än den urbana staden och hemmet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Trygghet är en angelägen fråga att bevaka i planering, utformning och skötsel av parker och naturområden. Trots att den faktiska risken för att bli utsatt för brott är liten, menar kontoret att den känsla av otrygghet i grönområden som många vittnar om ska tas på stort allvar. Att skapa mer befolkade stråk och förbättra belysningen är erfarenhetsmässigt ett effektivt sätt att öka den upplevda tryggheten i grönområden. SID 10 (127) Ett hälsosamt stadsliv Flera remissinstanser och föreningar beskriver de gröna miljöernas stora betydelse för folkhälsan genom de möjligheter till rörelse, motion, lek och avkoppling som de erbjuder invånarna. Naturskyddsföreningen lyfter fram möjligheten att i större utsträckning än idag utveckla och nyttja grönstrukturen för att stimulera till ökad vardagsrörelse och på så vis bidra till friskvård, minskad bilanvändning och minskad klimatpåverkan. Idrottsnämnden menar att Den gröna promenadstaden på ett förtjänstfullt sätt också integrerar idrottens behov och lyfter fram den oorganiserade och organiserade idrottens ytor som naturliga delar av den gröna staden. Flera föreningar, bland annat Förbundet för ekoparken, Världsnaturfonden samt Naturskyddsföreningen, och flera stadsdelsnämnder beskriver det växande problemet med buller i parker och naturområden och pekar på behovet av riktlinjer och strategiska insatser för att bullerskydda viktiga områden. En miljöpsykolog inriktad på ljudlandskap, lyfter fram positiva aspekter på samhällsljud och pekar på grönskans positiva betydelse för ljudmiljön för att dämpa oönskade ljud och för att tillföra önskade ljud, som vindsus och fågelkvitter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att dokumentet bör kompletteras med metoder för att klassificera ljudkvalitet och beskriver det åtgärdsprogram för buller i Stockholms rekreationsområden, som ska tas fram under Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ljudkvaliteten i parker och naturområden är en mycket viktig storstadsfråga. Stadsbyggnadskontoret ser att det är möjligt att lyfta fram frågan tydligare i dokumentet och utveckla bra planeringsunderlag på detta område i samverkan med miljöförvaltningen.

11 SID 11 (127) Förbättrad tillgänglighet Många remissinstanser, föreningar och privatpersoner är mycket positiva till att stadens satsar på att utveckla parker och naturområden så att de blir tillgängliga för fler. Detta gäller bland annat Skärholmens stadsdelsnämnd, socialförvaltningen och Svenska turistföreningen. Särskilt uppmärksammas betydelsen av bättre skötsel för att tillgängliggöra de parker och naturområden som finns. Hyresgästföreningen anser att parkernas tillgänglighet och trygghet bör lyftas tydligare i strategins målsättningar. Storstockholms lokaltrafik, understryker vikten av god kollektivtrafik för att tillgängliggöra rekreationsområden utanför den centrala staden och menar att denna fråga bör lyftas fram tydligare i strategin. Nacka kommun betonar betydelsen av att utveckla bra vägar och stråk i naturområden i samverkan med grannkommunerna. Trafikverket stämmer in i att det ska vara lätt och lockande att gå och cykla mellan viktiga platser i vardagen, men påpekar att det är otydligt hur detta ska uppnås. Flera stadsdelsnämnder, föreningar och privatpersoner lyfter fram vikten av att skilja promenadstråk från stråk för snabbcykling. Detta gäller bland annat Norrmalms, Östermalms och Kungsholmens stadsdel, IPA Barns rätt till lek samt Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden. Rådet för funktionshinderfrågor påpekar att det behöver framgå tydligt att en användbar fysisk miljö och information som fungerar för människor med olika funktionsnedsättningar är en viktig del av tillgänglighetsbegreppet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande God kollektivtrafik till viktiga naturområden är en mycket viktig tillgänglighetsfråga som har stor betydelse för många människors möjligheter att nå stadens och grannkommunernas många värdefulla grönområden. Stadsbyggnadskontoret ser att detta kan lyftas fram tydigare i strategin. Bra gångoch cykelvägar i naturområdena, är en annan viktig tillgänglighetsfråga. Det är viktigt att staden på olika sätt utvecklar det regionala samarbetet bland annat kring dessa frågor. Stockholms stad har nyligen antagit en cykelplan, och har ett uppdrag att ta fram en gångplan. Dessa arbeten omfattar promenad- och cykelstråk med olika funktion och karaktär. Stockholms parkprogram, som är under framtagande, kommer att också fördjupa resonemanget om gröna promenader, som underlag för fortsatt arbete. Tillgänglighetsbegreppets innebörd förtydligas i Gröna promenadstaden. Riktlinjer för park- och naturtillgång Betydelsen av Stockholms parkriktlinjer som underlag i stadens arbete lyfts fram av flera stadsdelsnämnder, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden, Samfundet St Erik med flera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden betonar särskilt vikten av att behålla riktlinjen 200 meter till närmaste park, då detta har en avgörande betydelse för barn och äldre med begränsad rörelseförmåga. Föreningen Storstockholms koloniområden motsät-

12 ter sig den justering av parkriktlinjerna som gjorts, vilken innebär att avståndet till odlingsområde på 1000 meter, kompletterats med tillägget eller lätt nåbar med kollektivtrafik. Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar vidare att det är centralt att stadens strategiska dokument intar ett uttalat kvalitetsperspektiv och är tydligt kring vilka värden som präglar och utmärker värdefulla områden. Vikten av att komplettera riktlinjerna med kvantitativa mått framförs också i många remissvar (se separat rubrik). Kyrkogårdsförvaltningen påminner om vilken resurs för grönstrukturen som kyrkogårdarna utgör. Kyrkogårdarna och begravningsplatserna används i allt större utsträckning till fritids- och rekreationsändamål, trots att det finns ordningsföreskrifter och skyltar som vädjar om ro och stillhet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Parkriktlinjerna har en viktig roll i planering, utveckling och skötsel av parker och naturområden i en tätare stad. Det finns ett behov av att komplettera riktlinjerna med kvantitativa mått som stöd i planerings- och exploateringsprocess. Denna fråga kommer att behandlas i arbetet med parkprogrammet. Stadsbyggnadskontoret har särskilt analyserat tillgången till parkriktlinjernas olika kvaliteter och konstaterat att det i vissa fall är svårt att tillgodose kravet på koloni- eller odlingslott inom 1000 meter från bostaden, vilket är det som är riktlinjen avser. Om däremot stadsodling och andra odlingsformer som är mindre utrymmeskrävande räknas in, är det rimligt att stockholmarna ska kunna nå dessa ytor inom 1000 meter. SID 12 (127) Barns, ungas och äldres behov Socialförvaltningen, IPA Barns rätt till lek, Parkvännerna Stockholm, Föreningen Södermalmsparkernas vänner och flera stadsdelar och privatpersoner vill särskilt uppmärksamma barnens särskilda utrymmeskrav och lyfter fram barns behov av ytor för spontan lek och rörelse. IPA anser att de kvalitetsmässigt bästa ytorna bör avsättas för rekreation och lek. Södermalmsparkernas vänner m fl lyfter fram vikten av barnkonsekvensutredningar. Naturskyddsföreningen anser att barnens skogar behöver identifieras och menar att nya skolskogar sannolikt behöver komma till. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Barnens är en särskilt prioriterad grupp att ta hänsyn till i planerings- och exploateringsprocess. Staden har god erfarenhet av att använda barnkonsekvensanalys som verktyg och arbetar även med flera andra former för att belysa barnens viktiga frågor. Kontoret kan konstatera att det finns ett behov av att diskutera principer för barnens behov av ytor för utomhusvistelse, inte minst när det gäller tillgången till skol- och förskolegårdar, se nedan. Skolgårdar, förskolegårdar, idrottsytor och ytor för kommunalteknik Många remissinstanser, däribland ett flertal stadsdelsnämnder och SISAB samt flera föreningar, är positiva till grundprincipen att skolor och förskolor ska ha tillgång till egen gård av tillräcklig storlek. Man konstaterar samtidigt att det ofta är svårt att åstadkomma detta, vilket vållar stora bekymmer i dagens plan- och exploateringsprocess. Många remissinstanser pekar på behovet av riktlinjer och principer för storlek och kvalitet, för såväl anläggningar i nya stadsdelar som nya enheter i befintliga områden.

13 SID 13 (127) Naturskyddsföreningen m fl påpekar att naturupplevelser är av avgörande betydelse för barns utveckling och tillgång till naturkontakt på gården eller i park/grönområde intill skolan/förskolan är av stor vikt. Flera remissinstanser påpekar att skolor och förskolor med liten eller ingen gård, nyttjar allmänna ytor i stor utsträckning, vilket innebär ett högt slitage och stora skötselkostnader för stadsdelsnämnderna. Trafik- och renhållningsnämnden och Södermalms stadsdelsnämnd m fl instanser är ser problem med att ytor på allmän parkmark ibland tvingas hägnas in för användning som förskolegård eller lekplats på grund av att intilliggande förskolor och skolor saknar egna ytor. Idrottsnämnden samt Farsta och Skarpnäcks stadsdelsnämnder lyfter fram möjligheterna till en mer flexibel användning av skol-, park- och idrottsytor och miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att staden bör utveckla arbetet kring sådant samutnyttjande. Flera stadsdelar uppmärksammar behovet av olika tekniska ytor som behövs för skötsel av gator, torg och parker, exempelvis snöröjning, så att inte dessa belastar värdefull parkmark. Bristen på denna typ av ytor medför stora bekymmer i dagens förvaltning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadens berörda förvaltningar och bolag har nyligen tillsatt en samverkansgrupp för att underlätta planeringen av skolor och förskolor i den växande staden. Inom ramen för detta arbete är det angeläget att även principer för skol- och förskolegårdar diskuteras, med fokus på hur barnens behov av meningsfull daglig utevistelse kan tillgodoses och hur parker, naturområden, idrottsytor, skol- och förskolegårdar kan samutnyttjas effektivt i en tät stad. Odling och delaktighet Flera föreningar och privatpersoner har uppmärksammat att Den gröna promenadstaden innebär ett tydligt positivt ställningstagande till stadsodling och annat grönt medborgarengagemang, och lyfter fram detta i sina remisssvar. Detta gäller bland annat Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen och Föreningen Storstockholms koloniområden, FSSK. Flertalet stadsdelsnämnder är mycket positiva till att skapa bättre möjligheter för odling i olika former. Många pekar på behovet av att ta fram en gemensam policy för detta, så att frågan hanteras lika inom staden. Flera privatpersoner och föreningar har under samrådet påpekat att det idag är krångligt att hitta rätt i kommunens administration och svårt få besked om möjligheten att börja odla, beroende på vilken stadsdel man vänder sig till. Flera personer har föreslagit att Stockholm, i likhet med Göteborg, skulle anställa en stadsodlingscoach eller lots, för att ta tillvara intresset och hjälpa engagerade medborgare att komma igång med odling i olika former. Naturskyddsföreningen efterfrågar enkla verktyg utan krånglig byråkrati. FSSK anser att det finns ett behov av att nyanlägga koloniområden och odlingslotter i samband med planering och byggande. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig tveksam till odling i parker och naturområden eftersom det kan leda till att allmän mark privatiseras. Farsta stadsdelsnämnd konstaterar att många särintressen konkurrerar om marken, men tror att stadsodling kan vara en möjlighet på särskilt utpekade platser.

14 Yimby påpekar att odling är utrymmeskrävande och begränsar allmänhetens tillgång, varför de bör förläggas i periferin eller på takterrasser. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att det finns ett stort och växande intresse för odling i olika former och att staden behöver ta fram en policy samt utveckla rutiner för att ta tillvara detta. SID 14 (127) Stockholms ekologiska infrastruktur Värdet av ett rikt växt- och djurliv/områden med särskild ekologisk betydelse Flera stadsdelsnämnder, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden m fl remissinstanser och många intresseorganisationer och privatpersoner lyfter fram vikten av att värna Stockholms rika växt och djurliv och vidareutveckla en hållbar grönstruktur. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Kräpplagruppen anser att avsnittet om Stockholms ekologiska infrastruktur behöver utvecklas så att det tydligare framgår att en väl fungerande grönstruktur är avgörande för ett rikt växt och djurliv samt för stadens klimatanpassning och andra ekosystemtjänster. Naturskyddsföreningen önskar en förklaring av vad Stockholms menar med en hållbar ekologisk infrastruktur om den inte ska vara sammanhängande och för också fram önskemål om en redovisning av biologiska spridningsvägar, inklusive bebyggelseområden. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen efterlyser planeringsunderlag för områden med särskild ekologisk betydelse, utifrån målen i stadens miljöprogram. Även miljö- och hälsoskyddsnämnden betonar att kopplingen till miljöprogrammet kan bli tydligare, inte minst i frågan om kompensation och påtalar behov av planeringsunderlag med särskilda förhållningssätt till områden med särskild ekologisk betydelse. Världsnaturfonden WWF anser att det behövs en grönområdesvärdering som innebär att de värdefullaste områdena för naturvård och friluftsliv inte exploateras. Trafik, regionplanering och miljö, TMR, Fagersjö trädgårdsstad, Naturskyddsföreningen och flera grannkommuner betonar vikten av att bevara och utveckla Stockholms gröna kilar. TMR anser att det regionala perspektivet gärna kan lyftas fram mer. Önskemål om att redovisa de gröna kilarna på karta kommer också fram i flera remissvar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Strategierna och vägledningen rörande den ekologiska infrastrukturen kommer att förtydligas ytterligare. Eftersom den Gröna promenadstaden är ett tillägg till översiktsplanen till skillnad från miljöprogrammet, som är ett sektorsunderlag, kan inte samtliga formuleringar i miljöprogrammet läggas in i dokumentet. Områden av särskild ekologisk betydelse, den så kallade ekologiska infrastrukturen, läggs in i kartbilagan. Stadsbyggnadskontoret delar bedömningen att förhållningssätten till denna behöver fördjupas i det fortsatta arbetet. De regionala gröna kilarna utanför Stockholms stads gränser redovisas i kartbilagan. Inom stadens gränser ingår de regionala kilarna i den övergripande ekologiska infrastrukturen.

15 SID 15 (127) Planera för ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelsen konstaterar att det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras, vilket går längre än Den Gröna Promenadstadens begrepp värna. Många remissinstanser, intresseorganisationer och privatpersoner är positiva till att staden utreder nya naturreservat och lyfter fram behovet av att säkerställa fler stora och små områden för rekreation, friluftsliv, samt växt- och djurliv. Detta gäller exempelvis flera stadsdelsnämnder, Magelungens vänner, Världsnaturfonden, Svenska turistföreningen, Miljöpartiet Bromma och Förbundet för ekoparken. Rågsveds friområde och Solbergaskogen pekas ut som särskilt skyddsvärda i flera remissvar. Naturskyddsföreningen understryker att naturreservat inte räcker för att bibehålla en hållbar grönstruktur. Det måste också finnas samband som förbinder naturreservaten med varandra. TMR menar att det vore en styrka om Den gröna promenadstaden även behandlade hur grönområden kan säkerställas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det nationella miljökvalitetsmålet är ett mål som ska nås nationellt, och kan inte direkt appliceras på varje enskild kommun. Stadens skyddade grönområden (naturreservat, kulturreservat, nationalstadspark och världsarv) redovisas i kartbilagan. På kartan illustreras även de områden där reservatsutredning pågår. Ekosystemens tjänster Länsstyrelsen menar att det kan vara värdefullt att lyfta fram vegetationens betydelse för att dämpa buller och rena luften. Naturskyddsföreningen samt ett antal privatpersoner tvivlar på att det är möjligt att minska grönytorna och samtidigt bibehålla de ekosystemtjänster vi får idag. Naturskyddsföreningen efterlyser vidare exempel på naturmiljöer som fyller viktiga funktioner för stadens ekosystem. Miljö- och hälsoskyddsnämnden lyfter fram pågående Vinnovaprojekt, där staden deltar i arbete med att utveckla konkreta metoder och verktyg för urbana ekosystemtjänster. Stockholm vatten poängterar att Stockholm behöver arbeta aktivt med att nyttja alla möjligheter till en bättre dagvattenhantering. I detta arbeta har alla grönytor en viktig roll. Att integrera en hållbar dagvattenhantering inom parkerna är en utgångspunkt, men även att hantera dagvatten från omkringliggande områden. Flera stadsdelsnämnder i Stockholms innerstad framhåller vikten av att utveckla en hållbar dagvattenhantering i befintliga parker. Kräpplagruppen betonar vikten av en hållbar dagvattenhantering och ser positivt på skrivningen om detta i dokumentet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret menar att det är möjligt att stärka ekosystemtjänsterna genom att utveckla variationen i park- och naturtyper samt arbeta med gröna tak, väggar, gårdar, m.m. Kunskapen om ekosystemtjänsterna behöver öka innan det är möjligt att peka ut vilka miljöer som är viktigast. Det är angeläget att staden tar tillvara kommande forskningsresultat i arbetet med att skapa en robust grönstruktur med en mångfald av tjänster. Vikten av att integrera dagvattenhanteringen i parkplaneringen kommer förtydligas i strategierna och vägledningen.

16 SID 16 (127) Skötseln ska stärka den biologiska mångfalden Flera remissvar betonar betydelsen av god skötsel för att höja värdet på naturmarken och förbättra förutsättningarna för växt och djurliv. Flera stadsdelsnämnder lyfter fram behovet av skötselplaner för områden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden. Flera remissvar tar upp stadens skötselorganisation och ställer sig kritiska till skötsel på entreprenad, där den ekologiska kompetensen ofta saknas och där den viktiga kontinuiteten brister. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett önskemål om riktlinjer för ekologiskt hållbar skötsel samt ett behov av att ta fram skötselplaner för naturmarken. Dessa frågor kommer att behandlas ytterligare i Stockholms nya parkprogram, som är under framtagande. Stadens verktyg och processer Vikten av områdesplanering Flera remissinstanser, intresseorganisationer och privatpersoner betonar betydelsen av att staden utvecklar planeringen på områdesnivå och tar fram program eller fördjupade översiktsplaner för större områden. Trafik- och renhållningsnämnden skriver att en utvecklad områdesplanering är en förutsättning för att kunna analysera gröna frågor och trafikfrågor och ta fram väl avvägda förslag i de områden som är föremål för stadsutveckling. Parkvännerna Stockholm menar att områdesnivån är den rimliga samrådsnivån för alla intressenter och aktörer. Områdesnivån bör i första hand vara inriktad på att skapa en ny stomstruktur för gator, parker, natur och ledningsstråk. Flera remissvar poängterar att områdesplanerna behöver spegla helhetssynen på den storskaliga gröna stadsväven såväl som de lokala, landskapliga förutsättningarna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande En väl utvecklad områdesplanering är en viktig förutsättning för genomförandet av översiktsplanen Promenadstaden och förverkligandet av Den gröna promenadstadens många strategier och förslag. Idag pågår ett stort antal programarbeten på områdesnivå inom Stockholms stad. Många av de svar som inkommit från intresseföreningar, arkitektkontor och privatpersoner vittnar om att det råder en otydlighet kring hur och var områdesplanering bedrivs idag. Det är en angelägen uppgift att förbättra insynen i stadens arbete och förenkla möjligheterna att få information om pågående programarbeten och hitta beslutade områdesprogram. Miljöbedömning vid markanvisning Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt flera intresseföreningar framför synpunkter på dagens markanvisningsprocess och påtalar att miljöförvaltningen inte är delaktig i den tidiga miljöbedömning som görs inför markanvisning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens erfarenhet är att det är svårt att senare i planprocessen backa projekt om ny kunskap kommer fram, eller andra avvägningar behöver göras. Flera intresseföreningar och privatpersoner poäng-

17 terar vikten av grundliga miljöbedömningar innan markanvisning och menar att dagens system lämnar alltför stort inflytande åt byggherrar och exploateringsintressen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Inom staden pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra och kvalitetssäkra planerings- och markanvisningsprocessen. Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att det är viktigt att processerna kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas så att stadens olika intressen tas tillvara på bästa sätt. Grönytefaktor i plan- och exploateringsprocess Många remissinstanser, däribland flertalet stadsdelsnämnder, Stockholm Vatten, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden samt flera intresseföreningar och privatpersoner stödjer förslaget att utveckla grönytefaktorn som redskap i planerings- och exploateringsprocessen. Exploateringsnämnden anser att en vidgad tillämpning av grönytefaktorn kan vara relevant i större projekt men är svårare att applicera i små enstaka projekt. Flera stadsdelsnämnder och föreningar anser att systemet med grönytefaktor bör omfatta all mark, dvs även de offentliga ytorna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Naturskyddsföreningen påpekar att grönytefaktorn behöver anpassas för att kunna tillämpas vid exploatering i naturmiljö. SID 17 (127) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett starkt stöd för att utveckla grönytefaktorn, som är ett etablerat och väl fungerande verktyg för att öka andelen grön mark och få in fler gröna kvaliteter på kvartersmarken. Utställningsförslaget kompletteras med en strategi som innebär att grönytefaktor ska användas vid all exploatering. En manual för grönytefaktorn behöver tas fram som stöd för tillämpning i olika typer av projekt från små kompletteringar till helt nya stadsdelar. Det finns också ett behov av att utveckla motsvarande system för den offentliga marken gator, torg, parkeringsytor mm. Nya verktyg i tyngdpunkter och stadsutvecklingsområden Många remissinstanser, intresseföreningar och privatpersoner efterlyser konkreta, uppföljningsbara mål och kvantitativa mått som kan fungera som arbetsredskap i planeringen. Trafikkontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden, flertalet stadsdelsnämnder, samt många intresseföreningar, arkitektkontor och privatpersoner stödjer idén om ett täthetsmått av typen antal kvadratmeter grönyta per invånare i nya stadsutvecklingsområden och tyngdpunkter. Det är enligt trafik- och renhållningsnämnden rimligt att nya stadsdelar håller en parkstandard i nivå med de delar av innerstaden där rekreationsbehov och skötselnivå upprätthålls idag på ett tillfredsställande sätt. Exploateringsnämnden är mer tveksam till förslaget, eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan olika områden. Yimby menar att avståndet till stadspark är ett bättre mått. Andra förslag på kvantitativa mått som anges i remissvaren är gårdsyta per invånare samt skötselkostnad/invånare. AB Stockholmshem är negativa till tvingande riktlinjer. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I remissyttrandena uttrycks ett behov av ett täthetsmått som redskap i stadsutvecklingsområden och tyngdpunkter. Kontoret delar bedömningen att det är viktigt att säkra en god parkstandard när staden blir tätare och invånarna