UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN DNR Katarina Borg SID 1 (83) Tfn

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN Katarina Borg SID 1 (83) Tfn Utställningsutlåtande Den gröna promenadstaden En strategi för utveckling av Stockholms parker och natur, Dnr Innehåll Hur utställningen har bedrivits... 1 Sammanfattning av inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 2 Generella synpunkter... 2 Stockholms gröna karaktär... 3 Stockholmarnas gröna vardagsrum... 5 Stockholms ekologiska infrastruktur... 8 Genomförande Synpunkter inkomna under utställning Remissinstanser Övriga Hur utställningen har bedrivits Den gröna promenadstaden ställdes ut under perioden 16 maj till 17 juli Information skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och andra intressenter som under samrådet skriftligen framfört synpunkter. Övriga informerades genom annons i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Planförslaget visades i Tekniska Nämndhuset samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Sammanlagt har 47 yttranden kommit in, varav 8 från remissinstanser, 19 från intresseorganisationer och 19 från privatpersoner.

2 2 (83) Sammanfattning av inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Många av de synpunkter som inkommit under utställningen har redan besvarats i samrådsredogörelsen och kontoret hänvisar därför till denna. Generella synpunkter Allmänt om dokumentet Många ser positivt på att Stockholm tar fram en strategi för hur naturoch parkmiljön ska utvecklas när staden växer. Landstinget betonar vikten av att parkutveckling står högt upp på agendan vid stadens utbyggnad och anser att utställningsförslaget på ett föredömligt sätt lyfter fram centrala frågeställningar och sätter dem i ett historiskt, miljömässigt, ekonomiskt och socialt sammanhang. Landstinget är också mycket positivt till de planeringsredskap som Stockholms stad utvecklar för att implementera och styra grönstruktur och parkmark. Länsstyrelsen konstaterar att dokumentet preciserar hur det allmänna intresset grönstruktur, naturvärden, friluftsliv mm enligt 2 kap. PBL ska tillgodoses. Mål och strategier kompletterar den gällande översiktsplanens planeringsinriktningar och vägledningar vid den avvägning med andra allmänna intressen som sker i närmare planering och detaljplanering för stadsbygdens utveckling. Samfundet S:t Erik konstaterar att Stockholms översiktsplan innebär en stor förändring i synen på hur det gröna stadslandskapet ska utvecklas och lyfter fram vikten av Den gröna promenadstadens mål, strategier och vägledningar. Samfundet anser att många av de angivna strategierna är väl formulerade och utgör en god grund för den kommande parkutvecklingen. Många av de privatpersoner och intresseorganisationer som svarat är fortsatt kritiska till dokumentet. Ett stort antal privatpersoner och intresseföreningar riktar kritik mot att den växande staden tar mycket park- och naturmark i anspråk. Detta gäller bland annat Svenska turistföreningen, Stockholms läns hembygdsförbund, Friluftsfrämjandets friluftsmiljöråd, Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets, Världsnaturfonden, Hyresgästföreningen Kungsholmen, Förbundet för Ekoparken, Fagersjö trädgårdsstad, Södermalmsparkernas vänner och Djurgårdens-Lilla Värtans miljöskyddsförening. Ett antal intresseföreningar och privatpersoner menar att dokumentet är otydligt och efterfrågar kvantitativa mål och tydligare kartor. Detta gäller bland annat Svenska turistföreningens stockholmskrets, Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets, Hyresgästföreningen Södermalm och Samfundet S:t Erik. Föreningen Yimby är kritisk till Den gröna promenadstaden och menar att dokumentet kan försvåra Stockholms tillväxt.

3 3 (83) Kartor Länsstyrelsen anser att kartbilagan bör redovisa de regionala gröna kilarna, så som de framgår i RUFS. Några intresseföreningar och privatpersoner kritiserar den tillkomna kartbilagan för att vara översiktlig och intetsägande. Världsnaturfonden, Förbundet för ekoparken och Södermalmsparkernas vänner anser att kartorna i dokumentet är för få och för småskaliga. Förbundet för Ekoparken lyfter fram behovet av noggrannare stadsdelsvisa data i kartor som visar närheten till park/natur. Samfundet S:t Erik anser att kartbilagan behöver kompletteras med en studie av vilka gröna strukturer som ska ingå i en övergripande infrastrukturell värdestomme. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret konstaterar att de regionala kilarna inom stadens gränser behöver redovisas tydligare och kompletterar kartan med detta. Stadsbyggnadskontoret delar uppfattningen att arbetet med att peka ut strategiskt viktiga parker och naturområden behöver utvecklas. Detta blir en viktig del i stadens fortsatta översiktsplanering. Miljöbedömning enligt miljöbalken Några intresseföreningar och privatpersoner, bland annat ARG, Fagersjö Trädgårdsstad och Magelungens vänner, kritiserar stadens ställningstagande om att en miljöbedömning enligt miljöbalken inte krävs. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vidhåller, med stöd av länsstyrelsen, att behov av miljöbedömning inte föreligger, då den förändrade markanvändning som beskrivs redan har miljöbedömts i samband med framtagandet av Stockholms översiktsplan Promenadstaden. Stockholms gröna karaktär Stockholms gröna karaktär som utgångspunkt Samfundet S:t Erik ställer sig bakom målen för Stockholms gröna karaktär. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets menar att staden har tappat bort det unika landskapet och dess sårbarhet och Södermalmsparkernas vänner riktar kritik mot att praktiken inte följer strategin och menar att topografin håller på att byggas bort. Yimby anser att strategin om karaktärsdrag och kulturvärden är olyckligt formulerad och riskerar att bli ett hinder för Stockholms tillväxt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, varför kontoret hänvisar till denna. Riksintressen för kulturmiljövård Länsstyrelsen poängterar att parkmiljöer ingår i det kulturhistoriska värdet i flera av stadens utpekade riksintresseområden för

4 4 (83) kulturmiljövården. Dokumentet ger inte ger närmare vägledning för hur dessa värden avses tillgodoses. Därför menar Länsstyrelsen att det är viktigt att uppmärksamma det kulturhistoriska värdet då strategier och mål enligt Den gröna promenadstaden tillämpas inom områden av riksintresse för kulturmiljövården, inte minst i Stockholms innerstad. Fornlämningar Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets anser att Den gröna promenadstaden borde innehålla konkreta förslag på hur Stockholms fornlämningar ska vårdas, tillgängliggöras och visas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i att det är av stor vikt att staden tar fram en plan för hur Stockholms fornlämningar ska vårdas, tillgängliggöras och visas. Kontoret anser inte att en sådan fördjupning ryms inom ramen för Den gröna promenadstaden, utan bör göras i ett separat program. Nya fickparker i täta stadsmiljöer Världsnaturfonden anser att idén om att anlägga fickparker i redan täta stadsdelar är viktig men att fickparkerna inte kan fungera som hundrastgårdar eller extra skolgårdar. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets understryker att fickparker inte får användas som kompensation för ianspråktagen naturmark. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, varför kontoret hänvisar till denna. Stockholmsstråk mellan ytterstadens stadsdelar Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets ifrågasätter idén med stockholmsstråk eftersom gröna samband redan finns, det viktiga är att slå vakt om och bevara de gröna samband som vi har. Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken ser begreppet som ett sätt att problematisera naturen för att lättare kunna exploatera i gröna kilar. Hökarängens stadsdelsråd framför att grönområden också fungerar avgränsande mellan mindre grannskap i positiv mening, då de bidrar till en småskalighet, lugn och känsla av tillhörighet till den egna stadsdelen. Några privatpersoner kritiserar förslaget med stockholmsstråk och uttrycker oro för exploatering av naturvärden Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, varför kontoret hänvisar till denna. Gröna promenader Världsnaturfonden tillstyrker dokumentets ambitioner att skapa gröna stråk för gående och cykel i staden. Förbundet för ekoparken är positiva men avvaktar innan ambitionen får fäste i kommande planer. Fagersjö trädgårdsstad anser att man bör skapa en struktur av gröna stråk tvärs genom stenstaden.

5 5 (83) Stadsparker i tyngdpunkterna Landstinget betonar vikten av att parkutveckling sker i alla delar av staden och finner att ambitionen att skapa stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter stöder detta. Sundbybergs kommun ser positivt på stadsparker i tyngdpunkterna och Hyresgästföreningen region Stockholm lyfter fram betydelsen av att parkerna utvecklas i dialog med medborgarna. Världsnaturfonden, Förbundet för ekoparken och Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets och ett par privatpersoner befarar att strategin medför att befintlig natur försvinner, skadas eller ersätts av ordnad park. Flera intresseföreningar, bland annat friluftsfrämjandets friluftsmiljöråd, poängterar vikten av andra grönområden än iordninglagda parker. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, varför kontoret hänvisar till denna. Offentliga stråk längs stadens vatten Huddinge kommun lyfter fram vikten av samarbete över kommungränserna för sammanhängande promenadstråk. Fagersjö trädgårdsstad saknar en hållbar utvecklingsplan för Stockholms insjöar och vattendrag. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets samt några privatpersoner anser att strategin att öka tillgången till stadens vatten är bra, men kan innebära problem i vissa områden som på grund av sin känslighet kan påverkas negativt av ökad tillgänglighet. Yimby anser att det behöver preciseras i vilken utsträckning utblickar mot vatten ska tillvaratas och från vilka platser det gäller. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns ett behov av att ytterligare fördjupa och samordna frågor som rör stadens vattenrum, stränder och kajer. Aspekter som behöver belysas är bland annat vattenrummens karaktär och användning, olika anspråk på vatten, strändernas och kajernas tillgänglighet, användning och karaktär, principer för bebyggelse vid vatten, strandskydd, ansvarsfrågor och utblickar över vatten. Kontoret anser inte att en sådan fördjupning ryms inom ramen för Den gröna promenadstaden, utan bör göras i ett separat program. Närnaturen förädlas Hyresgästföreningen region Stockholm ser positivt på möjligheten att staden utvecklar ett samarbete med fastighetsägare, boende och föreningar för att förbättra underhållet av närnaturen mellan husen. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets kritiserar idén och lyfter fram risken att ekologiska värden försvinner och ersätts av annat. Även Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken är kritiska och menar att förslaget öppnar för smygexploatering. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, varför kontoret hänvisar till denna.

6 Stockholmarnas gröna vardagsrum UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE/GRANSKNINGSUTLÅTANDE 6 (83) Samfundet S:t Erik ställer sig bakom målen för Stockholmarnas gröna vardagsrum. Ökad trygghet Flera intresseföreningar, bland annat Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningens Stockholmskrets och söderortskrets och Förbundet för ekoparken, kritiserar att folktomma park- och naturområden kvälls- och nattid tas upp som ett problem och menar att staden istället ska kommunicera att park och natur statistiskt är tryggare än den urbana staden. Naturskyddsföreningen m fl motsätter sig också formuleringar som antyder att naturområden kan upplevas som barriärer. Sundbybergs kommun anser att det är bra att grönstrukturens barriäreffekt tas upp och Yimby anser att de gröna kilarnas barriäreffekter bör lyftas fram ytterligare. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vill understryka att trygghet är en viktig fråga att beakta i planering, utformning och skötsel av parker och naturområden. Trots att den faktiska risken för att bli utsatt för brott är liten, menar kontoret att den känsla av otrygghet i grönområden som många vittnar om ska tas på allvar. Att skapa mer befolkade stråk och förbättra belysningen är erfarenhetsmässigt ett effektivt sätt att öka den upplevda tryggheten i grönområden. God park- och naturtillgång Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken önskar att man i planeringen tydligare med kartor redovisar vilka områden som har park inom 200 meter och vilken park- respektive naturtyp det handlar om. Hyresgästföreningen region Stockholm saknar samrådsversionens skrivningar om att andelen Stockholmare som har mindre än 300 meter till grönområde ska öka. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets kritiserar att avståndet till naturområden tillåts vara längre än till parkmiljö och att texten andas att naturområden ska bli mer parkliknande. Landstinget anser att tillgänglighet till grönområden och möjligheten att röra sig till fots och på cykel i regionen bör belysas i en regional kontext. Kollektivtrafikens roll för att knyta ihop regionen och tillgängliggöra grönområden, även för boende i kranskommunerna, är viktig och bör belysas ytterligare. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vill understryka att närheten till natur och park är en viktig planeringsfråga. Av kartbilagan framgår vilka delar av staden som har mindre än 200 meter till närmaste grönområde, var avståndet ligger mellan meter och var avståndet är längre. Som underlag i olika planeringsprojekt görs ofta mer detaljerade studier av park- och naturtillgången. I parkriktlinjerna ingår begreppet grön oas, som ska finnas inom 200 meter. Till grön oas räknas såväl natur- som parkmiljöer. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att tillgången till grönområden är en viktig regional fråga och att det finns

7 anledning att utveckla arbetet kring cykel- och kollektivtrafiktillgänglighet vid viktiga gröna målpunkter. UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE/GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7 (83) Tysta grönområden Trafikverket ser positivt på att bullerfrågorna fått en tydligare plats i dokumentet men poängterar att hanteringen av frågorna behöver förtydligas. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets anser att behovet av tysta områden ska väga mycket tungt mot andra intressen. Världsnaturfonden och Förbundet för Ekoparken anser att det krävs kraftfulla insatser mot buller och barriärer. Östen Axelsson, forskare inom ljudmiljöfrågor, lyfter fram stadens ambitioner för grönområden av god ljudkvalitet. Han pekar på några svagheter i dokumentet, bland annat menar han att den missvisande rubriken Tysta områden bör ersättas av Grönområden med god ljudkvalitet. Östen Axelsson påpekar också att ljudnivåer om 50 db(a) för upplevd god ljudkvalitet i centralt belägna parker inte gäller allmänt, utan främst är relaterade till biltrafik. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret konstaterar att det finns anledning att ändra rubrik och justera texten i vägledningen för att förtydliga dokumentet. Barriäreffekter och luftkvalitet Trafikverket ser gärna en dialog med staden om att åtgärda barriärer för natur, kultur och friluftsliv. Trafikverket framför vidare att strategin bör ta upp luftkvalitetsfrågor och ange vilken luftkvalitet befintliga och nyanlagda utemiljöer ska ha. Även Magelungens vänner lyfter problematik kring barriäreffekter av järnvägar och större vägstråk. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i att trafikens barriäreffekter och luftkvaliteten i utemiljön är viktiga frågor att utveckla vidare i fortsatt planering. Förbättrad tillgänglighet Stockholms läns hembygdsförbund lyfter fram sitt koncept för att tillgängliggöra hembygdsgårdar och kulturhistoriska platser för människor med olika funktionshinder som goda exempel. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets betonar att det finns känsliga natorområden som inte tål ökad tillgänglighet. Värdetäta grönområden Hökarängens stadsdelsråd betonar värdet av att behålla oprogrammerade grönområden där det inte är så hårt föreskrivet hur områdena ska användas. Flera intresseorganisationer och privatpersoner uttrycker en oro för parkifiering av naturområden. ARG önskar att förslaget tydligare ska belysa behovet av såväl välskötta parker som större och mer fria naturområden.

8 8 (83) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Liknande synpunkter har besvarats i samrådsredogörelsen, bland annat under rubriken Förädlad närnatur, varför kontoret hänvisar till denna. Barns, ungas och äldres behov Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets anser att avsnittet behöver kompletteras med exempelvis skogens sociala värden och att vikten av tätortsnära skog bör lyftas fram i dokumentet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i den tätortsnära skogens stora betydelse, inte minst för barn. Ett förtydligande görs under avsnittet om Stockholmarnas upplevelser av biologisk mångfald. Skolgårdar, förskolegårdar, idrottsytor och ytor för kommunalteknik Södermalmsparkernas vänner riktar oro mot att det inte finns riktlinjer för hur stor en tillräckligt stor skolgård och förskolegård är. Djurgårens-Lilla Värtans miljöskyddsförening pekar på orimligheten i att gräsytor i parker slits ned till följd av lekande barn på alldeles för liten yta. Hyresgästföreningen region Stockholm saknar skrivningar om att staden behöver ha beredskap för andra markbehov, som snötippning, så att de inte belastar värdefull park- eller naturmark. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets framför att lämpliga ytor för snötippning är grönområden i direkt anslutning till bebyggelse, vilka blir allt mer sällsynta. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i att principer för skol- och förskolegårdar behöver diskuteras, med fokus på hur barnens behov av meningsfull daglig utevistelse kan tillgodoses och hur parker, naturområden, idrottsytor, skol- och förskolegårdar kan samutnyttjas effektivt i en tät stad. Stadsbyggnadskontoret instämmer också i att behovet av kommunaltekniska ytor för exempelvis snötippning är viktigt att bevaka i planeringen. Odling och delaktighet Yimby reserverar sig mot målsättningen att varje bostad ska ha möjlighet till odling inom 1000 (eller enkelt nåbart med kollektivtrafik), då det är ytkrävande. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har konstaterat att det finns ett stort och växande intresse för odling i olika former. Stadsodling kan vara ett sätt att ta tillvara platser och skapa nya värden på ytor som annars inte används. Staden behöver ta fram en policy samt utveckla rutiner för odling i staden. Stockholms ekologiska infrastruktur Samfundet S:t Erik ställer sig bakom målen för Stockholms ekologiska infrastruktur. Södermalmsparkernas vänner framför att kapitlet bör kompletteras med bestämmelserna om strandskydd. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och Söderortskrets riktar

9 9 (83) skarp kritik mot att dokumentet saknar ett ekologiskt perspektiv och synsätt. Rikt växt- och djurliv Hyresgästföreningen region Stockholm framför att inriktningen att förhöja värdet på befintlig parkmark, bevara viktiga ekologiska områden, och se till att grönområden kommer till där andra försvinner är den rätta. Yimby kritiserar utgångspunkten att upprätthålla och stärkande funktionerna i den ekologiska infrastrukturen, då den omfattar 75 % av grönytan enligt kartbilagan. Yimby ifrågasätter vidare ett övergripande mål om att maximera antalet olika arter inom stadens gränser. Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen befarar att mindre hänsyn kommer att tas till medelstora grönområden/grönytor som fungerar som spridningskorridorer till de större. Södermalmsparkernas vänner betonar att intrång i värdefulla områden inte kan kompenseras någon annanstans. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets och Fagersjö trädgårdsstad uttrycker oro för att de gröna kilarna kommer att naggas i kanten eller kapas. Yimby kritiserar tesen att de gröna kilarna är nödvändiga som ekologiska spridningsvägar och därför inte får brytas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret understryker att det är funktionerna i den ekologiska infrastrukturen som ska upprätthållas eller stärkas, inte ytorna i sig. Kontoret kan konstatera att detta behöver förtydligas i dokumentet. Något mål om att maximera antalet arter inom stadens gränser finns inte i Den gröna promenadstaden. Nationalstadsparken Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken anser att stadens engagemang för nationalstadsparken bör bli tydligare. Länsstyrelsen konstaterar att dokumentet inte närmare behandlar nationalstadsparkens speciella värden utan att dessa istället utvecklas i översiktsplanen för nationalstadsparken som ingår i översiktsplanen Promenadstaden. Detta behöver uppmärksammas i kommunfullmäktiges beslut att anta Den gröna promenadstaden. Svenska turistföreningens Stockholmskrets anser att Norra och Södra Djurgårdens grönytor måste få utvecklas positivt med ett hållbart skydd. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Den gröna promenadstaden kompletteras med ett förtydligande om att nationalstadsparken är av riksintresse. Att nationalstadsparkens värden fördjupas i översiktsplanen för nationalstadsparken förtydligas i underlaget för kommunfullmäktiges beslut. Skyddade områden Flera intresseföreningar och privatpersoner, bland annat Världsnaturfonden, Förbundet för ekoparken, Svenska turistföreningens sockholmskrets, Fagersjö trädgårdsstad och Stockholms läns hembygdsförening anser att staden bör upprätta fler

10 10 (83) kommunala natur- och kulturreservat. Svenska turistföreningens stockholmskrets påminner om stadens tidigare ambition att inrätta naturreservat i Rågsveds friområde, Farstanäset och Fagersjöskogen och anser att dessa bör finnas med i dokumentet. Detta önskar även flera privatpersoner. Turistföreningen anser vidare att bland annat Rissne skog, Nockebyskogen, Ålstensskogen, Borgberget, Mälarparken, Riksby, Vinterviken, Solbergaskogen, Hemskogen, Svedmyraskogen, Fargersjöskogen, Rågsveds friomårde, Farstanäset, Skarpnäcksskogen bör bli kommunala naturreservat. Hyresgästföreningen Kungsholmen vill gärna se att Riddarfjärden blir en nationalstadspark. Yimby kritiserar att staden i första hand ska tjäna som naturreservat och först i andra hand som boplats för människor. Friluftsfrämjandets friluftsmiljöråd frågar hur stor landyta de allmänt tillgängliga grönområdena totalt upptar i Stockholm. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Inom staden pågår arbete med att inrätta tre nya naturreservat: Årstaskogen, Älvsjöskogen och Kyrkhamn. Stadens allmänt tillgängliga grönområden upptar sammanlagt ca 70 kvadratkilometer. Träd Några intresseföreningar och privatpersoner, bland annat Södermalmsparkernas vänner och Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets uttrycker oro över att stadens träd inte ges tillräcklig hänsyn och några föreningar saknar skrivningar om att ett nytt träd ska planteras för varje ny lägenhet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadens ambition att plantera ett träd för varje ny lägenhet kvarstår. De nya träden placeras längs gator, i parker och som förstärkning av ekologiska spridningsvägar. Bland annat finns idéer om att anlägga en allmän fruktträdgård där ett antal nya träd kan planteras. Ekosystemens tjänster Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets samt Friluftsfrämjandets friluftsmiljöråd frågar sig hur stor andel av Stockholms stads yta som behöver vara grön för att trygga tillgången till ekosystemtjänster samt hur stor andel av den grönytan som får vara kvar i sitt nuvarande skick. Naturskyddsföreningen saknar skrivningar om hur staden planerar att modifiera de naturliga miljöerna för bättre ekosystemtjänster. Yimby anser att nyttan med av en viss ekosystemtjänst måste vägas mot andra nyttor. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det är angeläget att staden fortsatt tar del av den nya kunskap om ekosystemtjänster som tas fram för att utveckla grönstrukturen och ta tillvara och utveckla ekosystemtjänsterna. Staden deltar även i forskning på området. Klimatanpassad stad Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets kritiserar att grönskan ska användas för att mildra effekterna av klimatförändringen istället för att staden angriper orsakerna. Yimby

11 11 (83) kritiserar påståendet att Stockholms gröna och glesa stadsstruktur är gynnsamt från klimatsynpunkt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Att minska klimatpåverkan är ett givet mål för planeringen i Stockholm och en av de viktigaste utgångspunkterna för översiktsplanens stadsbyggnadsstrategier. Det finns ingen motsättning mellan målet om minskad klimatpåverkan och strategin att utnyttja grönska och vatten för att mildra konsekvenserna av de förändringar av klimatet som pågår. Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att skrivningarna i Den gröna promenadstaden kan misstolkas och förtydligar därför dokumentet på denna punkt. Grönytefaktor i alla exploateringsprojekt Landstinget ser positivt på att staden utvecklar grönytefaktorn som verktyg och anser att det bör användas vid exploatering i hela staden för att öka exploatörernas medverkan till utvecklingen av den ekologiska infrastrukturen. Samfundet S:t Erik menar att systemet med grönytefaktor bör omfatta all mark, även den offentliga. Världsnaturfonden och Södermalmsparkernas vänner poängterar att grönytefaktorn inte kan ersätta betydelsen av lokala grönområden av tillräcklig omfattning. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets betonar att grönytefaktorn behöver anpassas för att kunna tillämpas vid exploatering i naturmiljö. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret kommer, tillsammans med övriga berörda förvaltningar, att ta fram en manual för grönytefaktorn som stöd för tillämpning i olika typer av projekt. I arbetet kommer även behovet av grönytefaktor på offentlig mark att analyseras. Genomförande Gröna investeringar Landstinget följer med stort intresse Stockholms diskussioner om ett nytt system för gröna investeringar. Samfundet S:t Erik kräver att fördelningen av exploateringsmedel ska låsas till en relevant procentsats av de totala exploateringsmedlen. Samfundet understryker att park och stadsnära natur kostar pengar i anläggning, drift och underhåll. Detta måste avspeglas i kvantitativa mål och styrande formuleringar. Världsnaturfonden betonar vikten av att tillräckliga resurser avsätts för att förverkliga Den gröna promenadstadens positiva ansatser och ser att det krävs kraftigt höjda ökade resurser för att klara investeringar och eftersatt investeringsbehov. Naturskyddsföreningens stockholmskrets och söderortskrets påpekar att det idag sällan talas om ekologisk kompensation överhuvudtaget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ett nytt system för finansiering och fördelning av de gröna investeringarna är en viktig förutsättning för en långsiktig och strategisk grönplanering. Hur ett nytt system kan se ut behöver utredas av berörda nämnder, vilket kräver ett politiskt uppdrag.

12 12 (83) Exploateringsnämnden har ett naturligt huvudansvar för en sådan utredning. Dialog Landstinget följer med stort intresse Stockholms arbete med utvecklade former för medborgardialog. Hyresgästföreningen region Stockholm och Södermalmsparkernas vänner poängterar vikten av en tidig dialog. Magelungens vänner, Fagersjö trädgårdsstad och ett antal privatpersoner ser positivt på att samarbetet med fastighetsägare, boende och föreningar avses stärkas och utvecklas. Hyresgästföreningen Södermalm saknar moderna och ändamålsenliga metoder för medborgarmedverkan. Förbundet för ekoparken understryker vikten av att staden på ett lättillgängligt sätt informerar och för dialog med medborgare och föreningar i gröna frågor som engagerar många. Ett antal intresseföreningar, bland annat ARG, Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken, uttrycker intresse av att delta i det fortsatta arbetet med Den gröna promenadstaden och implementeringen av den. Utvecklad regional samverkan Länsstyrelsen, Trafikverket, Landstinget, Stockholms läns hembygdsförbund och flera grannkommuner betonar vikten av regional och mellankommunal samverkan för att utveckla gröna samband och koppla ihop stadsdelar i olika kommuner. Landstinget framhåller att staden tydligare borde nämna hur strategin kopplar till det regionala perspektivet, till RUFS och till den regionala cykelplanen. Världsnaturfonden och Förbundet för ekoparken kritiserar Den gröna promenadstaden för att i för liten utsträckning titta över stängslet till andra kommuner för att hitta lösningar på de utmaningar som hela regionen står inför. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i vikten av utvecklad samverkan kring bland annat gröna frågor. Kontoret konstaterar att de regionala kilarna behöver redovisas tydligare i kartbilagan och kompletterar kartan med detta. Skötsel för den växande stadens behov Samfundet S:t Erik menar att den viktiga kopplingen mellan ökad befolkning och behovet av ökade skötselmedel behöver förtydligas i dokumentet. Några privatpersoner och intresseföreningar, bland annat Världsnaturfonden, Hyresgästföreningen region Stockholm och Södermalmsparkernas vänner kritiserar dagens bristande underhåll och skötsel. Stockholms läns hembygdsförening uttrycker förhoppningar om att framtida parkdriftsanslag blir tillräckliga och poängterar vikten av att kulturmiljöfrågor får tillräcklig uppmärksamhet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Att tillräckliga medel avsätts för skötsel av park- och naturmark kommer att vara avgörande för att förbättra kvaliteten i stadens grönområden och klara det ökade slitage som en växande befolkning innebär. Skötselfrågorna kommer att utvecklas inom ramen för arbetet med Stockholms parkprogram.

13 13 (83) Målkonflikter och konsekvenser Trafikverket anser att det är viktigt att staden tydligare lyfter fram, resonerar kring och systematiskt visar hur konflikter som uppstår för att bevara befintlig grönstruktur och skapa ny ska lösas. Landstinget framför att potentiella målkonflikter kring grönstrukturen bör lyftas fram till vägledning för efterföljande planering. Konflikter bör lösas på ett sätt som minimerar intrång och samtidigt ökar tillgängligheten till grönområden menar Landstinget. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande En kraftigt växande stad innebär många svåra avvägningar planeringen. I Stockholms översiktsplan beskrivs några av de största utmaningarna och målkonflikterna. Som en del av den fortsatta översiktsplaneringen har kontoret för avsikt vidareutveckla arbetet med Stockholms grönstruktur och peka ut strategiskt viktiga parker och naturområden som vägledning för fortsatt planering.

14 Synpunkter inkomna under utställning UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE/GRANSKNINGSUTLÅTANDE 14 (83) Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under utställningen. Yttrandena i sin helhet finns att ta del av i planakten. Remissinstanser Länsstyrelsen Länsstyrelsen konstaterar att Den gröna promenadstaden i egenskap av tillägg till översiktsplanen preciserar hur det allmänna intresset grönstruktur, naturvärden, friluftsliv m.m. enligt 2 kap. PBL ska tillgodoses. Tilläggets mål och strategier kompletterar den gällande översiktsplanens planeringsinriktningar och vägledningar vid den avvägning med andra allmänna intressen som sker i närmare planering och detaljplanering för stadsbygdens utveckling. Riksintressen enligt miljöbalken Kungliga nationalstadsparken Kungliga nationalstadsparken har ett särskilt skydd som riksintresse enligt hushållningsbestämmelserna i 4 kap. MB. Området bidrar inom staden med stora värden från historisk synpunkt men även för biologisk mångfald och rekreation, vilket inte minst har betydelse för tillgången till grönområden i innerstaden. Tillägget till översiktsplanen behandlar emellertid inte närmare nationalstadsparkens speciella värden som ligger till grund för skyddet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen anser att dessa värden i stället tas upp och utvecklas i Översiktsplanen för Nationalstadsparken, som antogs av kommunfullmäktige 2009 och som ingår i översiktsplanen Promenadstaden. Detta behöver uppmärksammas i kommunfullmäktiges beslut att anta tillägget till översiktsplanen. Översiktsplanen för nationalstadsparken kompletteras av Länsstyrelsens Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken från december 2012, som är framtagen i nära samråd med bland andra Stockholms stad. Vård- och utvecklingsplanen behandlar även hur tillgängligheten till parken kan förbättras för gående, cyklister och resande med kollektivtrafik och lägger fast mål för skötsel och utveckling av nationalstadsparkens ekmiljöer. Riksintressen för kulturmiljövård Inom flera av de områden av riksintresse för kulturmiljövården som är utpekade inom staden ingår parkmiljöer i det kulturhistoriska värdet. Länsstyrelsen konstaterar att tillägget till översiktsplanen inte ger närmare vägledning för hur dessa värden avses tillgodoses. Det är därför viktigt att uppmärksamma det kulturhistoriska värdet då strategier och mål enligt Den gröna promenadstaden tillämpas i kommande planering m.m. inom områden av riksintresse för kulturmiljövården. Det gäller inte minst området Stockholms innerstad där flera och olika parkmiljöer ingår i riksintresset. Mellankommunal samordning

15 15 (83) Den gröna promenadstaden redovisar ansatsen att i genomförandet av planens mål och strategier utveckla stadens samverkan med grannkommunerna med fokus på gröna kilar samt gröna promenader och s.k. stockholmsstråk nära kommungränsen. Länsstyrelsen ser detta som angeläget. Brister i samordning över kommungräns är en överprövningsgrund i Länsstyrelsens ansvar enligt 11 kap. 10 PBL. Det är även viktigt att uppmärksamma det regionala perspektivet på grönstrukturen som Landstinget redovisar genom sitt ansvar för regionplaneringen i länet. Den regionala grönstrukturen är en viktig del i regionplaneringen och har varit så under lång tid tillbaka. Det gäller kunskaps- och planeringsunderlag för grönstrukturens sociala och ekologiska värden liksom att regionplanen direkt anger regionalt viktiga områden och samband som vägledning för kommunernas planering. Länsstyrelsen har skyldighet att i prövning av kommunala planer granska om mark- och vattenanvändningsfrågor som angår flera kommuner har samordnats på lämpligt sätt. Länsstyrelsen ser den gällande regionplanen, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, som ett uttryck för vad som är lämplig samordning av mark- och vattenanvändningsfrågor med regional och mellankommunal räckvidd. De områden och samband inom den regionala grönstrukturen som framgår av RUFS 2010 ligger således till grund för Länsstyrelsens bedömning av kommunens beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser med stöd av 11 kap.10 PBL. Den kartbilaga som ingår i utställningshandlingen bör redovisa det regionala perspektivet på grönstrukturen så som det framgår av RUFS Trafikverket Trafikverket ser positivt på strategin för utveckling Stockholms parker och natur. Trafikverket ser även positivt på att planen tar upp vikten av regional samverkan samt att samarbetet över kommungränserna behöver utvecklas. I sammanhanget vill Trafikverket lyfta fram vårt arbete med att åtgärda barriärer för natur, kultur och friluftsliv samt att det har pekats ut ett antal barriärer i det åtgärdsprogram för barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv som togs fram av Vägverket och Banverket år 2005 på uppdrag av regeringen, Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar, Vägverket och Banverket 2005:61. Trafikverket ser gärna en dialog med staden om dessa frågor. Ett annat pågående regionalt arbete som har bäring mot strategins innehåll är den regionala cykelplanen, vari Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer tar fram en gemensam regional cykelplan för att skapa en mer permanent samverkan kring cykelfrågorna i länet. Då staden växer tas naturmark och grönområden ibland i anspråk för ny bebyggelse. Trafikverket anser därför att det är viktigt att staden tydligare lyfter fram, resonerar kring och systematiskt visar hur kon-

16 16 (83) flikter som uppstår för att bevara befintliga grönstrukturer och skapa nya, ska lösas. Det är dock fortfarande något oklart hur ambitionerna i strategin ska verkställas. Trafikverket uppskattar det systematiska tillvägagångssätt som beskrivs i kap Genomförande för bevarande av befintliga och skapande av nya gröna ytor. Trafikverket ser positivt på att bullerfrågorna fått en tydligare plats i dokumentet. Dock behöver hanteringen av bullerfrågorna tydliggöras. Strategin beskriver att i samband med utveckling i stadsutvecklingsområden behöver en ny sammanhängande grönstruktur planeras med nya parker, torg, idrottsytor och stråk som bidrar till att de nya stadsdelarna blir attraktiva, hälsosamma och hållbara. Trafikverket ser positivt på denna ambition, men vill samtidigt poängtera att Trafikverket yttrat sig över flera exempel på detaljplaner inom staden, vilka inneburit parker, inte bara i bullerutsatta områden utan även med höga partikelhalter. Mot denna bakgrund vore det önskvärt att strategin klargjorde stadens syn i frågan för att ge förutsättningar för diskussionerna inom detaljplanerna. Trafikverket efterlyser en tydligare skrivning i strategin om hur staden definierar god ljudkvalitet. Strategin bör även ta upp luftkvalitetsfrågor, och ange vilken luftkvalitet befintliga och nyanlagda utemiljöer ska ha, bland annat inom kapitlet om skolgårdar och speciellt där barn vistas. I miljökvalitetsmålet för Frisk luft definieras barn som en särskild känslig grupp, vilka har behov av en god luftkvalitet enligt preciseringarna i miljökvalitetsmålet. Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms läns landsting Stockholmsregionen är internationellt sett en mycket grön region, och Stockholms stad har historiskt använt parkutveckling som del av stadsbyggandet. Staden, liksom regionen, har idag hög befolkningstillväxt och bebyggelsetrycket ökar på områden som är obebyggda. Promenadstadens stadsbyggnadsstrategier fokuserar på förtätning och sammankoppling både i inner- och ytterstaden. Förtätning är bra ur resurssynpunkt men leder också till att målkonflikter uppstår, bland annat mellan bevarandevärden och utvecklingsbehov. Landstinget ser mycket positivt på ambitionerna i Den gröna promenadstaden och anser att strategin ligger i linje med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Utställningsförslaget lyfter på ett föredömligt sätt fram centrala frågeställningar, sätter dem i ett historiskt, miljömässigt, ekonomiskt och socialt sammanhang samtidigt som tydliga förslag på lösningar ges som kan bidra till en attraktiv miljö för människor att bo, besöka och verka i. Strategin bidrar till att genomföra RUFS 2010 och ett flertal av dess strategier. Stockholms stad har en central roll i länet som huvudstadskommun och regioncentrum. Därför har en strategi för utveckling av Stockholms parker och natur stor vikt för regionens utveckling av grönstrukturen och dess kvaliteter men också som vägvisare och inspiration för andra kommuner i regionen. Landstinget vill även denna gång framhålla att staden borde nämna tydligare hur strategin kopplar till det regionala perspektivet och den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS2010,

17 17 (83) samt att staden ytterligare bör peka på vikten av mellankommunal samverkan kring frågor om bebyggelse- och grönstruktur. RUFS2010 har många gemensamma utgångspunkter med Stockholms stads översiktsplan och det vore önskvärt om kopplingen tydligare framgick. Strategin beskriver att Stockholms grönområden har en viktig funktion i en sammankopplad stad, landstinget menar att staden idag är större än kommunens gränser och att det därför är nödvändigt att se till hur grönstruktur, stråk och parker kan utvecklas, inte bara nära kommunens gränser utan för att koppla ihop stadsdelar i olika kommuner med varandra. Landstinget vill också betona att sammankopplingar behövs av såväl ekologiska som sociala skäl. Stockholmsregionen är starkt segregerad och grönområden och parker kan många gånger fylla en funktion som gemensamma mötesplatser för regionens invånare. Därför är det också viktigt att framhålla hur betydelsefullt det är att parkutvecklingen sker i alla delar av staden så att parker med hög kvalitet blir jämnt fördelade mellan stadsdelarna. Något som ambitionen att skapa stadsparker i stadens tyngdpunkter i ytterstaden stöder. Andra frågor som är viktiga att ytterligare belysa i en regional kontext är frågorna om tillgänglighet till grönområden och möjligheten att röra sig till fots och på cykel i regionen. I målet om "Stockholmarnas gröna vardagsrum" beskrivs tillgänglighet till park och natur, men kollektivtrafiken berörs enbart översiktligt som ett medel för detta. Kollektivtrafikens roll för att knyta ihop regionen och tillgängliggöra grönområden, även för boende i kranskommunerna, är viktig och bör belysas ytterligare. Stockholms stad är besöksmål, arbetsplats, studieplats etc. för en stor del av regionens invånare som vill kunna röra sig genom regionen utan att fundera över var kommungränserna går. Den regionala cykelplanen, med målet om ett ökat cyklande i hela regionen, är här ett viktigt regionalt underlag som Den gröna promenadstaden bör lyfta. Om fler ska välja att cykla och gå måste det finnas bra och trygga vägar för olika typer av individer, något som kräver samordning och samverkan med många olika parter. Potentiella målkonflikter kring grönstrukturen bör lyftas fram till vägledning för efterföljande planering. Tillgång och tillgänglighet till park och natur lokalt kan ibland vara nödvändigt att väga mot ökad tillgänglighet och tillgång till park och natur regionalt genom exempelvis genare kopplingar för kollektivtrafiken. När sådana konflikter uppstår bör de utformas på ett sätt som minimerar intrång och samtidigt ökar tillgängligheten till grönområdet i fråga. I det i Promenadstaden utpekade sambandet mellan Spånga och Kista finns exempel på en sådan konflikt där landstinget genom trafikförvaltningens er potential för utveckling. Stockholms stad har en stolt tradition av parkutveckling och stadens utbyggnad längs tunnelbanenätet har bidragit till dagens regionala grönstruktur med gröna kilar som går långt in mot regioncentrum. Landstinget anser att det är mycket viktigt att staden fortsätter att hålla en hög ambition kring parker och grönområden och att parkutveckling kommer högt upp på agendan vid stadens utbyggnad och tillväxt. Att det gröna är en viktig attraktion i staden har de studier om värdering av stadskvalitet som landstinget har genomfört i samverkan med

18 18 (83) Stockholms stad och andra kommuner visat på ett tydligt sätt, vilket ger monetära argument för att investera i parker vid nybyggnation. Landstinget är mycket positivt till de planeringsredskap som Stockholms stad utvecklar för att implementera och styra grönstruktur och parkmark. Grönytefaktorn är ett exempel, och detta verktyg bör utvecklas för att kunna användas vid exploatering i hela staden och på så vis öka exploatörernas medverkan till utvecklingen av den ekologiska infrastrukturen. Landstinget följer också med stort intresse utvecklingen av nytt parkprogram, nytt system för gröna investeringar, utvecklade medborgardialoger samt utökad regional samverkan. Landstinget har genom Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), efter att strategin varit på samråd, tagit fram ett flertal studier som också kan stötta utvecklingen av den gröna promenadstaden. I projektet Gröntypologi har park- och grönområden i kollektivtrafiknära lägen (regional stadsbygd med utvecklingspotential) inventerats och underlag finns inom kort tillgängliga på TMR:s hemsida. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen (rapport 3:2013) beskriver hur ekosystemtjänster kan samverka o h stärkas i stadsutvecklingen. Rapporten Svaga samband (rapport 5:2012), som togs fram under våren 2012, kan ge stöd för att stärka sambanden mellan regional och lokal grönstruktur. Vaxholms stad Vaxholms stad vidhåller yttrandet under samrådet d.v.s., att det är positivt med en regional samverkan kring grönstrukturfrågor. Vaxholms stad vill ytterligare betona vikten av att utveckla samarbetet mellan kommunerna och tillsammans med andra berörda aktörer. Samverkan kan omfatta frågor som t.ex. tillgänglighet (kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik), information (skyltning och sprida kunskap), regionala planeringsunderlag (vegetationskarta) samt barriäreffekter. Som nämnts i tidigare yttrande är samverkansprojektet med Vaxholms stad och övriga berörda kommuner kring Angarn- och Bogesundskilarna ett exempel på samarbete som kan utvecklas. I detta projekt har en karta med beskrivningar av utvalda delar och smultronställen i båda kilarna nyligen tagits fram. I kartbilagan som ligger sist i dokumentet har namnen på de gröna kilarna hamnat på fel grönområde dvs. Bogesundskilen finns i Vaxholm och Nacka-Värmdökilen finns i Nacka/Värmdö. Huddinge kommun Huddinge kommun anser att intentionerna och ambitionerna med att utveckla Stockholms parker och natur enligt Den gröna promenadstaden är bra. Kommunen framförde i sitt yttrande över samrådsförslaget vikten av samverkan över kommungränsen när det gäller de gröna stråken. I avsnittet om genomförande finns en tydlig inriktning att utveckla en regional samverkan kring frågor om natur- och parkutveckling med grannkommunerna. Det gäller t ex kring de gröna kilarna och utveckling av gröna promenader, nya parker och stockholmsstråk i stadsut-

19 19 (83) vecklingsområden och tyngdpunkter nära kommungränsen. Kommunen ser mycket positivt på detta. Det är viktigt för utvecklingen av Huddinge kommun och för den fortsatta utvecklingen av hela stockholmregionen. I det sammanhanget vill vi informera om att kommunen i samband med förhandlingar om genomförandeavtal för Förbifart Stockholm kommit överens med Trafikverket om att det är en prioriterad fråga att planera för och genomföra barriärbrytande åtgärder i området Vårby/Masmo, bl.a. för att stärka sambandet mellan Bornsjökilen och Sätraskogens naturreservat. Åtgärderna ingår dock inte i projekt Förbifart Stockholm. En av strategierna är att fortsätta utbyggnaden av strandpromenader och offentliga stråk längs stadens vatten. Kommunen anser att även här är det viktigt med ett samarbete över kommungränserna för att få till sammanhängande promenadstråk. Huddinge kommun ser fram emot ett samarbete för att utveckla och stärka de gröna stråk som sammanbinder Stockholm och Huddinge. Sundbybergs stad Sundbybergs stad tycker att Den gröna promenadstaden är tydlig och konkret och utgör ett bra planeringsunderlag. Det är också glädjande att Sundbybergs stads synpunkter i samrådsskedet beaktats. Att styra utvecklingen till tyngdpunkter och att där satsa på bl.a. parker är bra. De nya stadsparkerna i tyngdpunkterna är ett spännande begrepp för att utveckla grönstrukturen och de offentliga rummen. De är positivt om en kommuntäckande kartläggning av de gröna kulturvärdena kommer till stånd. Sundbybergs stad tar gärna del av en sådan kartläggning. Sundbybergs stad samverkar med Stockholms stad i flera gemensamma projekt längs den gemensamma kommungränsen, och ser gärna ett ökat samarbete framöver för att möta nya behov av stråk och kopplingar mellan stadsdelarna i de båda kommunerna. Det är bra att grönstrukturens barriäreffekt tas upp. Att utveckla grönområden till att bli mer lättorienterade och överblickbara skulle ge mer trygghet. Idag finns det få platser där man kan se mellan närliggande stadsdelar. Det vore bra att jobba mer med avgränsning av grönområden och med fronter i bebyggelsestrukturen för bättre överblick och ökad trygghet. Svenska turistföreningen, stockholmskretsen Gröna Promenadstaden tar i huvudsak upp principer på hur ni ser på Stockholms grönstruktur. Några närmare konkreta besked om Stadens grönområden ges knappt alls. Vi finner det märkligt att ni inte vill konkretisera er. Detta gör tyvärr att det blir en luddig handling som ger en form av alibi, eller legitimitet, för att fortsätta knapra på grönområdena. STF Stockholm anser därför att handlingen är klart undermålig och inte kan läggas som grund för fortsatt agerande kring Stadens grönområden. Konkretisera er tack!

20 20 (83) Att det nu efter påtryckning utifrån bifogas en översiktlig nästan intetsägande karta förstärker intrycket. De tre reservat som är på gång, nämligen Årstaskogen, Älvsjöskogen och Kyrkhamn-Lövsta, är slarvigt inlagda med ringar och inte med tydliga gränser. Kan tolkas att ni vill ge full handlingsfrihet för exploatering. STF Stockholm anser dessutom att handlingen har fel grundsyn på grönområdena. Vi anser att Staden ska utskilja de större grönområdena, som även innehåller lite mer av natur. Dessa ska sedan få utvecklas och skyddas som kommunala naturreservat. Goda exempel för den inriktningen finns i era grannkommuner Nacka, Sollentuna och snart nog även i Huddinge och Danderyd. Det hindrar inte att även dessa områden görs mer tillgängliga med entréer, markerade stigar, sittbänkar, besöksmål, m.m. De naturområden som vi anser nu ska pekas ut bli kommunala naturreservat är bl.a. Rissne skog, Nockebyskogen, Ålstensskogen, Borgberget, Mälarparken, Riksby, Vinterviken, Solbergaskogen, Hemskogen, Svedmyraskogen, Fagersjöskogen, Rågsveds friområde, Farstanäset, Skarpnäcksskogen, och några till. Även Norra och Södra Djurgårdens grönytor anser vi måste få utvecklas positivt med ett hållbart skydd (gärna med Djurgårdsförvaltningen som huvudsaklig förvaltare). Att staden utanför handlingen äntligen gör reservat av Årstaskogen, Älvsjöskogen och Kyrkhamn-Lövsta är dock glädjande! Stockholms stad kommer då närmare ert åtagande om tätortsnära reservat som gjorts i pågående program Aldrig långt till naturen (Länsstyrelsens rapport 2003:20). Vi informerar er om att åtagandet även omfattar Rågsveds friområde, Farstanäset och Fagersjöskogen. De utpekade naturreservaten ska vara klara 2015 (förlängt från 2013). Att samtliga dessa områden ska finnas med i er handling är en självklarhet! Sammanfattningsvis anser vi att handlingen saknar konkreta besked om de stora grönområdena m.m. och därför är klart undermålig att kunna läggas till beslut. Samfundet S:t Erik Översiktsplanen Promenadstaden innebär en stor förändring av synen på hur Stockholms gröna stadslandskap ska utvecklas. Aktivt brukade grönområden och parker har tidigare inte tagits i anspråk större utsträckning för stadens växande. Mot den bakgrunden är dokumentets formuleringar av mål, strategier och vägledning för planering, utveckling och skötsel av Stockholms parker och grönområden av största vikt. Samfundet S:t Erik har i samrådsskedet lämnat synpunkter på remissutgåvan/samrådsutgåvan av Den gröna promenadstaden. Sammanfattningsvis kan sägas att Samfundet S:t Erik ställer sig bakom de angivna målen för Stockholms gröna karaktär, de gröna vardagsrummen och den ekologiska infrastrukturen. Många av de angivna strategierna är även väl formulerade och utgör en god grund för den kommande parkutvecklingen.