Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr ÅRSTADAL ANALYS AV PARKER, TORG OCH NATURMARK

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr ÅRSTADAL ANALYS AV PARKER, TORG OCH NATURMARK"

Roland Lindgren
för 5 år sedan
Visningar:

1 ÅRSTADAL ANALYS AV PARKER, TORG OCH NATURMARK

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING Innehåll och sammanfatning Inledning; Bakgrund, syte, metodik och geograisk avgränsning Stadens mål och strategier Analys av kvaliteter och brister Analys av illgång på parkmark Analys av barnperspekivet Utvecklingsmöjligheter Bilagor Detaljplaner Topograi Barriärer och kopplingar Buller Funkion och bebyggelseprogram Förskolor och förskolegårdar Bollplaner Den nya stadsdelen i Årstadal har vuxit fram i snabb takt de senaste åren och antalet boende kommer mer än fördubblas inom et par år. Färdigbyggt kommer det at bo lika många i området som i Stafanstorp eller Hudiksvall. Antalet barn på förskolor i området kommer at öka från dagens 700 barn ill 1700 barn. Förskolorna har minimala gårdar och tvingas leta sig ut i området för sin dagliga uteverksamhet. Redan för dagens behov är parkerna för få och för små, med et hårt slitage som resultat. Situaionen blir ohållbar när man räknar in de framida invånarna. För at kunna erbjuda en acceptabel utevistelse för skol- och förskolebarn samt uppnå en illfredställande parkillgång för alla Årstadalsbor, behövs det en rejäl satsning på parker, torg och naturmark. Inom arbetet med den här analysen har följande utvecklingsmöjligheter formulerats för hur man kan arbeta vidare: Utveckla beintliga parker och torg. Skapa kvartersparker i Marievik och Packrummet. Utveckla naturmarken ill en stadsdelspark. Öka illgängligheten. Stärk de ekologiska sambanden. Stärka kopplingarna utåt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PROJEKTINFORMATION Beställare Exploateringskontoret, Stockholms stad Landskapsarkitekter, Nyréns Arkitektkontor REFERENSGRUPP Stadsdelsförvaltningen Hägersten-Liljeholmen Traikkontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Brit Berntsson Bengt Isling, Emma Jonasson Lovisa Berg & Petra Lindeqvist Anna Ambjörn & Gunnar Ohlsén Chrisina Söderström Lööf Lars Fyrvald, Sara Widell & Yngve Holmlund Linda Palo, Louise Heimler & Ronnie Kristola ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark

STADENS MÅL OCH VISIONER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2015-06-15, Dnr 2013-02707 Deta är Stockholms stads styrdokument för at skapa en trygg och hållbar stad. Uppnår vi deta i Årstadal?

4 STADENS MÅL OCH VISIONER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Deta är Stockholms stads styrdokument för at skapa en trygg och hållbar stad. Uppnår vi deta i Årstadal? VISION taget ur Den gröna promenadstaden, 2013 Stockholms kommunfullmäkige har fatat beslut om en samlad och långsikig framidsbild för Stockholm: Vision 2030 Et Stockholm i världsklass. Centralt i visionen är en stad med stark illväxt och god välfärd för alla. Tre teman lyts särskilt fram: Stockholm ska vara en mångsidig stad som är rik på upplevelser, Stockholm ska vara en innovaiv och växande stad, Stockholm ska vara en stad för medborgarna. I Vision 2030 betonas Stockholms unika kombinaion av storstadens puls och naturens lugn. At alla stockholmare har nära ill atrakiva grönområden är en vikig kvalitet at värna när staden växer. 4 PROMENADSTADEN Översiktsplan för Stockholm 2010 Den stora befolkningsillväxten innebär et kratigt ökat byggande i Stockholm. För at kunna växa hållbart står staden inför mer genomgripande förändringar. Stockholms översiktsplan Promenadstaden konkreiserar Vision 2030 med fyra stadsbyggnadsstrategier: 1. STÄRK DEN CENTRALA STADEN Centrala staden utvidgas och närförorterna utvecklas mot högre täthet och starkare samband på tvären. Strategin inbegriper lera centrala stadsutvecklingsområden. Årstadal är et av dessa stadsutvecklingsområden. 2. SATSA PÅ ATTRAKTIVA TYNGDPUNKTER Stockholm blir en lerkärnig stad. Et antal tyngdpunkter i yterstaden utvecklas med mer bostäder, arbetsplatser, service och parker ill täta och atrakiva komplement ill Stockholms innerstad. Ej illämpart i Årstadal. 3. KOPPLA SAMMAN STADEN Stockholm utvecklas ill en mer sammankopplad stad, där det är lät och naturligt at röra sig mellan olika stadsdelar. Strategin innebär satsningar på kollekivtraik, gång- och cykelvägar, ny bebyggelse och bätre grönområden. Här inns behov i Årstadal. 4. FRÄMJA EN LEVANDE STADSMILJÖ I HELA STADEN Förutsätningarna för et rikt stadsliv främjas i hela staden. Utveckling och upprustning av torg, gator och parker samt kompleteringsbyggande uifrån lokala behov kan vara vikiga insatser i de delar av Stockholm som inte pekas ut som utvecklingsområden. Torgen och parkerna i Årstadal är en del av deta. ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark Projektområde Årstadal betraktas i Översiktsplanen som et område för den centrala stadens utvidgning. Det långsikiga målet är at brygga över den idag så tydliga gränsen mellan inner- och yterstad och skapa en mellanstad.

5 MÅL Följande mål deinieras i Den Gröna Promenadstaden, som ger riktlinjer för planering av stadens ofentliga rum. Här beskrivs även 14 olika strategier för at uppnå målen. Till höger redogörs för hur dessa kan appliceras på Årstadal. STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR Stockholmslandskapets karaktärsdrag och Stockholms gröna kulturvärden ska förvaltas. Staden ska berikas med nya parker av hög klass. STRATEGIER STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR SOM UTGÅNGSPUNKT Stor potenial i Årstadal med närhet ill vaten, berg och naturmark. NYA STADSDELSPARKER I YTTERSTADENS TYNGDPUNKTER FLER GRÖNA MÖTESPLATSER Det inns brist på parker i området. Deta kan ökas genom at naturmark blir naturpark. GOD PARK- OCH NATURTILLGÅNG (KVALITET) Kvaliteten bör höjas pga ökande besökstryck Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr STOCKHOLMARNAS GRÖNA VARDAGSRUM Stockholmarna ska ha god illgång ill parker och naturområden som bidrar ill et rikt och hälsosamt stadsliv och möter den växande befolkningens behov. STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR Stockholm ska ha et rikt växt- och djurliv och vidareutveckla en hållbar grönstruktur som kan bidra ill stadens klimatanpassning och andra ekosystemtjänster. Ej relevant för Årstadal. Räknas ej som GOD PARKSTANDARD (KVANTITET) yterstad. Kvaniteten bör höjas pga ökande besökstryck STOCKHOLMSSTRÅK KOPPLAR SAMMAN ENGAGERADE OCH DELAKTIGA STOCKHOLMARE STADSDELAR Möjligheter ill at engagera föreningar i det Naturmarken i Årstadal kan stärkas och bli ofentliga rummet, t ex stadsodling. et tydligt stråk som knyter ihop områden med inilliggande stadsdelar. RIKT VÄXT- OCH DJURLIV GRÖNA PROMENADER I ETT SAMMAN- De ekologiska sambanden ska skyddas och stärkas. Framförallt eksambanden. HÄNGANDE NÄT Möjligt at skapa i naturmarken, inns redan längs med kajstråket. MÅNGFALD AV EKOSYSTEMTJÄNSTER En tålig grönstruktur ska främjas i Årstadal. NYA FICKPARKER I TÄTA STADSMILJÖER Möjligt, delvis uppfyllt GRÖNYTEFAKTOR I ALLA EXPLOATERINGSPROJEKT Grönytefaktor har inte tagits fram i Årstadal. OFFENTLIGA STRÅK LÄNGS STADENS VATTEN Årstadal har välgestaltade kajstråk längs KLIMATANPASSAD STAD med vatnet. Våtmarker och grönytor ska tas ill vara. ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark 5

8 8 ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark

12 12 ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark

BARRIÄRER/KOPPLINGAR ÅR STA BR ON SÖ DE RT ÄL JEV ÄG EN TOPOGRAFI ÄGEN STENSV HÄGER SJÖ VIK SVÄ GEN +3 +5 AC KEN +31 +40 E2 VI K SJÖ +42 JÄ R NV ÄG +47 E20 ÅR STA BE R Mark som ligger på berget N +20

14 BARRIÄRER/KOPPLINGAR ÅR STA BR ON SÖ DE RT ÄL JEV ÄG EN TOPOGRAFI ÄGEN STENSV HÄGER SJÖ VIK SVÄ GEN AC KEN E2 VI K SJÖ +42 JÄ R NV ÄG +47 E20 ÅR STA BE R Mark som ligger på berget N +20 Låg, plan mark Årstadal delas av en förkastningsbrant. Deta ger området en stor topograisk skillnad som idag mestadels upptas av naturmark. Höjdskillnaden från den lägre ill den högre delen är upp ill 43m. Barriärer Kopplingar mellan stadsdelar Beintlig bebyggelse Gångkopplingar Planerad bebyggelse Vägar / gator Projektområde Beintlig bebyggelse Planerad bebyggelse Projektområde 14 SB GE VÄ GS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark Området avgränsas av kratiga infrastrukturella barriärer med et fåtal och otydliga kopplingar ill omkringliggande stadsdelar. Den stora topograiska skillnaden i området försvårar illgängligheten och möjligheterna för gång- och cykeltraikanter at röra sig runt i området. Inom området är Sjöviksbacken och Sjöviksvägen de centrala stråken.

BULLER FUNKTION OCH BEBYGGELSEPROGRAM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2015-06-15, Dnr 2013-02707 BULLERNIVÅER, db(a). Alla bullerkällor; väg, spår, lyg och industri.

15 BULLER FUNKTION OCH BEBYGGELSEPROGRAM Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr BULLERNIVÅER, db(a). Alla bullerkällor; väg, spår, lyg och industri. Källa: Miljöförvaltningen. under över 70 Projektområde Analysområdets kanter är kratigt bullerstörda från storskalig infrastruktur såsom Essingeleden, Södra länken, Södertäljevägen och järnvägsspår. Stora delar av områdets naturmark och populära parker som Blomsterdalen har höga bullernivåer över 60 db(a). Riktlinjer för godkänd nivå för ofentliga rum är <55 db(a). Bostäder Lokaler i botenvåning Kontor / verksamheter Skolor / förskolor Projektområde ÅRSTADAL Analys av parker, torg och naturmark Kartan visar den framida fördelningen av funkioner och bebyggelsprogram. Lokaler för afärsverksamhet koncentreras ill Sjöviksvägen och ut mot Sjövikskajen. 15

Relevanta dokument

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer