Behandlings- strategi G E

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlings- strategi G E"

Transkript

1 7 Behandlingsstrategi G UNNAR E CKERDAL

2 Författare: Överläkare GUNNAR ECKERDAL Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Janssen-Cilag AB och författaren.

3 SMÄRTDIAGNOSTIK ÄR VIKTIG redan vid patientens första kontakt med sjukvården. Så tidigt som möjligt skall någon form av behandling erbjudas, ibland redan innan diagnostiken är klar. Det är viktigt att patienten får känna tryggheten av att smärtan tas på allvar och att det finns lindring att få. Det är också viktigt att förklara att det finns många behandlingsalternativ. Valet av metod avgörs i praktiken genom en avvägning mellan för- och nackdelar och mellan metodens effekt och risk för biverkningar. Patienten skall helst ha en möjlighet att delta i det valet. Många patienter är rädda för smärtrecidiv. Därför är det ofta lämpligt att diskutera vilka behandlingsalternativ som kan komma ifråga i ett senare skede, om den aktuella smärtterapin skulle svikta. Det finns många behandlingsmöjligheter och flera alternativ kan användas tillsammans i smärtbehandlingen. De metoder som står till buds kräver insatser från såväl patient närstående som alla medlemmar i vårdteamet. Tidig smärtdiagnostik tidig behandling Planera för åtgärder vid eventuella smärtrecidiv Omvårdnad Rehabilitering Information Onkologisk terapi Farmakologisk terapi TENS Övriga behandlingsmetoder O MVÅRDNAD Sjuksköterskan har ansvaret för att samordna och dokumentera omvårdnadsaspekter på smärtbehandlingen. I omvårdnaden ingår undervisning av patient och närstående som en naturlig del av sjuksköterskans arbete. Det vardagliga samtalet mellan vårdare, patient och närstående bidrar inte bara till smärtdiagnostiken, utan även till minskad smärtupplevelse genom bättre förståelse för kroppsliga och psykologiska mekanismer. Till exempel är rörelse en vanlig utlösande faktor för smärta. Förändringar i vardagsrutiner kan minska smärtan, vårdpersonalens bistånd vid förflyttningar kan förbättras, tekniska hjälpmedel provas ut i samråd med arbetsterapeut. Under vård på sjukhus och i hemsjukvård är det ofta undersköterskor, vårdbiträden och anhörigvårdare som tillbringar mest tid tillsammans med patienten. Skicklighet i deras arbete har mycket stor betydelse för patientens smärt- 3

4 situation genom kompetent omvårdnad kan de minska och Sjuksköterskan ansvarar för samordning och dokumentation av omvårdnaden Kompetent omvårdnad kan minska och förebygga smärta Personligt engagemang hos vårdare påverkar smärtupplevelsen förebygga patientens smärta. Sjuksköterskan bär ansvaret för att dessa kategorier har tillräcklig kunskap och goda färdigheter. Vårdpersonalens personliga engagemang betyder ofta mycket för patientens smärtupplevelse. Känslan av att någon delar lidandet och bryr sig om att försöka lindra, hjälper många gånger mer än friska och smärtfria människor kan ana. R EHABILITERING Normalt rörelsemönster och normal ADL-funktion bidrar till att minska smärta, men framförallt till att förebygga framtida smärta. Så snart sjukdom och/eller behandling reducerar dessa Normalt rörelsemönster/ ADL-funktion minskar och förebygger smärta Sträva alltid efter att bibehålla funktion och försöka återerövra förlorad funktion Samråd med sjukgymnast och arbetsterapeut Konsultation av medicinskt eller geriatriskt rehabiliteringsteam vid behov funktioner bör rehabiliteringsinsatser sättas in, eftersom försämrad kondition och funktion inverkar ogynnsamt på smärtans orsak och kroppens smärthämmande system. Samråd med sjukgymnast och arbetsterapeut! Även i de fall patienten är för trött för att kunna delta aktivt i träning brukar någon åtgärd kunna erbjudas. Det kan gälla information, tekniska hjälpmedel, råd till närstående m.m. Hela vårdteamet bör hjälpa patienten att bibehålla funktion och försöka återerövra det som förlorats. Muskelaktivitet leder till spinala mekanismer som kan hämma smärtfortledning. Men rörelse kan också förorsaka smärta. Behandling med extra analgetika eller TENS kan därför ibland vara nödvändig för att möjliggöra träning. För vissa patienter med långdragen smärta kan rehabilitering på särskilda vårdenheter (på eller utanför sjukhus) vara värdefull. Samråd gärna med rehabiliterings- eller geriatrikföreträdare i dessa frågor. Försäkringskassan och patientföreningarna kan ibland komma med värdefulla tips och även finna vägar att undanröja eventuella ekonomiska hinder. 4

5 I NFORMATION Insikt i de fysiologiska mekanismer som leder till smärtupplevelse är värdefulla för patient och närstående detta är grunden för att patienten själv skall kunna ta ansvar för åtminstone delar av behandlingen. Målet är att patienten och närstående skall ha så mycket kunskap att de själva kan ställa smärtdiagnos och välja rätt bland erbjudna behandlingsalternativ. Kunskap om smärtfysiologi leder också till ökad trygghet och en känsla av att vara herre över smärtan. Den känslan leder i sig till minskad smärtupplevelse. Under sjukdomens olika faser leder patientens kunskaper till att nya smärtkomponenter snabbare uppmärksammas och får sin behandling. I många fall står olika behandlingsalternativ till buds. Vilket alternativ som kommer ifråga beror i regel på vilken effekt som kan förväntas och risken för biverkningar. Endast patienten kan avgöra om en behandling är värd de biverkningar den kan leda till. Detta avgörande kräver kunskap. Det finns flera bra böcker att hänvisa till. Dessutom finns informationsbroschyrer anpassade till olika läkemedel (Durogesic, Dolcontin, Ketodur o.s.v) och TENS. Bläddra igenom broschyren tillsammans med patienten och förklara översiktligt. Lämna sedan broschyren till patienten och be henne eller honom läsa igenom den till nästa gång ni träffas. Informera om biverkningar på ett balanserat sätt. Redovisa vilka bieffekter som kan förväntas och vad man kan göra för att motverka dessa. Många biverkningar kan och bör förebyggas. Behandlande läkare skall besluta om behandling i samråd med patienten. Det är naturligt att informationen lämnas av läkaren först. Men informationen måste upprepas, kompletteras och följas upp. Ansvaret för detta delegeras oftast till sjuksköterskan. Uppgifter om hur informationen givits bör dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Lämna helst all information både muntligt och skriftligt! En välinformerad patient har bättre förutsättningar att få god effekt av smärtbehandlingen Informationen skall vara muntlig och skriftlig 5

6 O NKOLOGISK TERAPI Strålbehandling, cytostatika, operation, hormonell behandling Effektiv profylax och terapi mot smärta Behandling bör ske i samråd med specialist Strålbehandling, cytostatika, operation och hormonell behandling är grundelementen i onkologisk behandling. Alla dessa metoder kan vara verksamma mot smärta både som terapi och som profylax. Men det finns också betydande potential för biverkningar. Det är ofta lämpligt att rådfråga onkolog när det gäller onkologiska behandlingsalternativ med syfte att lindra smärta. Om förutsättningar finns bör patienten få träffa en onkolog innan beslut om behandling med onkologiska behandlingsmetoder fattas. F ARMAKOLOGISK TERAPI Skall förebygga smärta Extra läkemedel eller andra åtgärder vid smärtgenombrott Aktuell läkemedelslista nödvändig Målet med läkemedelsterapin är att förebygga smärta. Vid smärtgenombrott skall patienten helst själv kunna administrera en extrados. Vissa patienter önskar ha en något för låg underhållsdos och hellre ta flera extradoser vid behov. Detta för att minimera bieffekter vid opioidterapi, som t.ex. dåsighet. Andra patienter vill hellre ha en hög underhållsdos, även till priset av biverkningar. En aktuell läkemedelslista med tydliga doser, doseringstider och indikationer är av största vikt för att smärtbehandlingen skall fungera. Patienter skall ha fått muntlig och skriftlig information om läkemedlens dosering och biverkningar. Givna extradoser liksom åtgärder mot biverkningar skall dokumenteras av sjuksköterskan, patienten eller de närstående. T ENS Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) bör ofta övervägas som ett komplement till annan terapi. Metoden är billig, ofarlig och kan med fördel skötas av patienten själv, ibland med lite assistans från närstående eller vårdpersonal. Pace- 6

7 maker utgör dock en kontraindikation för TENS-behandling. TENS måste provas ut av sjuksköterska, sjukgymnast eller läkare som är väl förtrogen med metoden. Många patienter uppger att de provat TENS med nedslående resultat. Ofta har de då använt tekniken på ett ineffektivt sätt. Det kan därför mycket väl löna sig att försöka igen med adekvat introduktion och handledning. Patienten skall alltid ges ett informationshäfte om TENS, som utgör ett nödvändigt komplement till den muntliga informationen. TENS kan vara effektiv vid såväl nociceptiv som neurogen smärta, vid den sistnämnda skall metoden alltid övervägas. Effekten kan utvärderas först efter fem till tio behandlingar. Cancerpatientens smärta är ofta relaterad till något annat än grundsjukdomen. Det kan vara helt andra sjukdomar eller smärta relaterad till genomgången cancerbehandling. Vid behandling av dessa smärtor är samråd med sjukgymnast ofta lämplig. Akupunktur, lymfödemterapi med flera metoder kan komma till användning. Pacemaker kontraindikation TENS skall alltid övervägas vid neurogen smärta Skall utprovas av smärtutbildad personal Ö VRIGA BEHANDLINGSMETODER En rädsla för terapisvikt senare i sjukdomsförloppet är vanligt, även hos patienter som i nuläget klarar sig bra med enkla behandlingsmetoder. Det är därför viktigt att redan tidigt berätta om att flera olika behandlingsalternativ står till buds, även tekniskt eller kirurgiskt avancerade sådana. De får inte ses som sista utvägen, utan kan ofta vara aktuella tidigt i sjukdomsförloppet. Framförallt vid neurogena smärtor kan det vara lämpligt att informera om spinala behandlingsalternativ. När effekten av enkla behandlingsmetoder sviktar bör smärtläkare kontaktas helst samma dag per telefon! Smärtläkaren kan efter bedömning slussa ärendet vidare till andra specialister, t ex onkolog, ortoped, psykiater mm, träffa patienten för kompletterande diagnostik eller själv inleda spinal terapi eller andra avancerade behandlingsformer. Informera tidigt om behandlingsalternativ vid eventuell terapisvikt Om basal behandling sviktar kontakta smärtläkare per telefon! 7

8 Behandlingsstrategi vid smärta Tidig smärtdiagnostik tidig behandling Planera för åtgärder vid eventuella smärtrecidiv 7:1 Behandlingsmöjligheter vid smärta Omvårdnad Rehabilitering Information Onkologisk terapi Farmakologisk terapi TENS Övriga behandlingsmetoder 7:2 Omvårdnad Sjuksköterskan ansvarar för samordning och dokumentation av omvårdnaden Kompetent omvårdnad kan minska och förebygga smärta Personligt engagemang hos vårdare påverkar smärtupplevelsen 8 7:3

9 Rehabilitering Normalt rörelsemönster/adl-funktion minskar och förebygger smärta Sträva alltid efter att bibehålla funktion och försöka återerövra förlorad funktion Samråd med sjukgymnast och arbetsterapeut Konsultation av medicinskt eller geriatriskt rehabiliteringsteam vid behov 7:4 Information En välinformerad patient har bättre förutsättningar att få god effekt av smärtbehandlingen Informationen skall vara muntlig och skriftlig 7:5 Onkologisk terapi Strålbehandling, cytostatika, operation, hormonell behandling Effektiv profylax och terapi mot smärta Behandling bör ske i samråd med specialist 7:6 9

10 Farmakologisk terapi Skall förebygga smärta Extra läkemedel eller andra åtgärder vid smärtgenombrott Aktuell läkemedelslista nödvändig 7:7 Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) Pacemaker kontraindikation TENS skall alltid övervägas vid neurogen smärta Skall utprovas av smärtutbildad personal 7:8 När basbehandling inte fungerar... informera tidigt om behandlingsalternativ vid eventuell terapisvikt om basal behandling sviktar kontakta smärtläkare per telefon! 10 7:9

11

12 ELIXIR Landets ledande experter * inom smärtbehandling har i samarbete med Janssen-Cilag tagit fram Smärtgräns 2000 ett utbildningsprogram om långvarig svår smärta. Utbildningsprogrammet Smärtgräns 2000 består av följande 16 kompendier. 1. Smärtproblem i samband med cancer 2. Att samtala med smärtpatienten 3. Del 1. Psykosociala aspekter på cancer Del 2. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser 4. Omvårdnad 5. Klinisk smärtfysiologi 6. Smärtanalys 7. Behandlingsstrategi 8. Läkemedelslära 9. Onkologiska behandlingsmetoder 10. Farmakologisk smärtbehandling 11. Övriga behandlingsmetoder 12. Handläggning av biverkningar och andra problem 13. Organisation 14. Kvalitetssäkring 15. Behandling av långvarig icke cancerrelaterad smärta med starka opioider 16. Pedagogiska riktlinjer * Docent Johan Ahlner, docent Staffan Arnér, överläkare Gunnar Eckerdal, docent Torsten Gordh, chefssjuksköterska Gunnar Gustafsson, överläkare Lena Hjelmérus, leg läkare Mats Holmberg, smärtsjuksköterska Britt Holmner, konsultsjuksköterska Monica Hugoson, onkologsjuksköterska Anna-Karin Larsson, smärtsjuksköterska Marie Lundberg, smärtsjuksköterska Monica Rask Carlsson, överläkare Annica Rhodin, professor Peter Strang, specialistläkare Ingrid Terje, överläkare Ingrid Underskog, överläkare Mads Werner, överläkare Helena Westerberg, överläkare Tomas Wolff. Janssen-Cilag AB Box Sollentuna Telefon

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Smärtproblem i samband med cancer

Smärtproblem i samband med cancer 1 Smärtproblem i samband med cancer L ENA H JELMÉRUS Författare: lena hjelmérus Överläkare och medicinskt ledningsansvarig ASIH Långbro Park, Stockholms läns landsting Janssen-Cilag AB och författaren.

Läs mer

1 3 Organisation G E H W

1 3 Organisation G E H W 13 Organisation G UNNAR E CKERDAL H ELENA W ESTERBERG GUNNAR ECKERDAL Överläkare Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Författare: HELENA WESTERBERG F.d. Överläkare Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Läs mer

Psykosociala aspekter på cancer. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser

Psykosociala aspekter på cancer. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser 3 D EL 1. Psykosociala aspekter på cancer I NGRID U NDERSKOG D EL 2. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser P ETER S TRANG Överläkare INGRID UNDERSKOG Palliativa Sektionen, Geriatriska

Läs mer

Övriga -behandlingsmetoder

Övriga -behandlingsmetoder 11 Övriga -behandlingsmetoder G UNNAR E CKERDAL T HOMAS W OLFF Överläkare GUNNAR ECKERDAL Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Författare: Överläkare THOMAS WOLFF Smärtenheten, Kärnsjukhuset, Skövde Janssen-Cilag

Läs mer

Onkologiska -behandlingsmetoder

Onkologiska -behandlingsmetoder 9 Onkologiska -behandlingsmetoder P eter S trang Författare: Professor PETER STRANG Karolinska Institutet, FoUU, Stockholms sjukhem Janssen-Cilag AB och författaren. I NLEDNING Vid behandling av smärta

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

JC qxd Sida 1 Migrändagbok

JC qxd Sida 1 Migrändagbok Migrändagbok Så här använder du migrändagboken För att kunna utarbeta bästa möjliga behandling för din migrän rekommenderas du att föra migrändagbok. I dagboken skriver du in när du fått ett migränanfall,

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

PALLIATIV VÅRD I HEMMET inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Tisdag 8 september 2015

Tisdag 8 september 2015 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2015: Kursavsnitt 1, v 37 Tisdag 8 september 2015 10.30 12.00 Välkommen,

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

M H, G G, M L, B H, A - K L

M H, G G, M L, B H, A - K L 4 Omvårdnad M ONICA H UGOSON, G UNNAR G USTAFSSON, M ARIE L UNDBERG, B RITT H OLMNER, A NNA-KARIN L ARSSON Konsultsjuksköterska MONICA HUGOSON Palliativt rådgivningsteam i Kalmar, Länssjukhuset, Kalmar

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Schema Kursavsnitt 1, v 36 Tisdag 5 september,

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Palliativ vård 2014. talare

Palliativ vård 2014. talare Palliativ vård 2014 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dig inom symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården senaste rönen inom smärtlindring, illamående och andnöd! Det svåra samtalet

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Palliativ vård 2015. några av talarna

Palliativ vård 2015. några av talarna Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS.

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS. Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS. Rutiner för utlåning av stimulator för Transcutan Elektrisk Nerv Stimulering Gäller för Samtliga legitimerade sjukgymnaster inom Örebro läns landsting.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det

Läs mer

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

9. Korttidsboende - Demens

9. Korttidsboende - Demens Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Centrum för cancerrehabilitering

Centrum för cancerrehabilitering Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

8 Läkemedelslära J A

8 Läkemedelslära J A 8 Läkemedelslära J OHAN A HLNER Författare: Överläkare JOHAN AHLNER Docent i Klinisk farmakologi, Hälsouniversitetet, Linköping Janssen-Cilag AB och författaren. INGEN PATIENT ÄR den andra lik det är en

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer