1 3 Organisation G E H W
|
|
- Kristin Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 13 Organisation G UNNAR E CKERDAL H ELENA W ESTERBERG
2 GUNNAR ECKERDAL Överläkare Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Författare: HELENA WESTERBERG F.d. Överläkare Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm Janssen-Cilag AB och författarna.
3 A NSVAR Under cancerpatientens hela sjukdomstid kan smärta förekomma som ett framträdande symtom. Orsaken, intensiteten och behandlingsmöjligheterna kan variera avsevärt. Även patientens reaktioner på smärta kan variera. Detta ställer höga krav på alla de vårdteam som möter patienten. Smärtdiagnostiken måste vara en kontinuerlig process, behandlingen utvärderas etc. Risken för terapisvikt och tillkomst av nya smärtor måste alltid beaktas. Organisationen av vårdteamen måste fungera. Det viktigaste är en god kontakt mellan olika vårdgivare. Grundregeln är att behandlande läkare har det medicinska ansvaret för smärtdiagnostik- och behandling ända tills någon annan tar över eller förklarar sig beredd att dela detta ansvar. Patienten och de närstående skall under hela sjukdomsförloppet alltid vara klar över vem som har ansvaret för smärtproblemen och vart man kan vända sig för rådfrågning dygnet runt. Det är angeläget att cancerpatienten alltid har minst en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Denna har ansvar för sin del av diagnostik, behandling och dokumentation, men också ett särskilt ansvar för patientundervisning och stöd till de närstående. Patientansvarig läkare har ansvar för smärtdiagnostik och behandling Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har bl a ansvar för samordning av vårdteamets insatser V ÅRDNIVÅER Cancerpatienten möter sjukvårdspersonal på fyra nivåer: primärvård, länssjukvård, regionsjukvård samt kommunal hälsooch sjukvård. Ibland kan även privata vårdgivare vara involverade. Det är för de flesta cancerpatienter lämpligt att ha en ansvarig läkare på sjukhus och en ansvarig läkare i primärvård. Dessa har ansvaret för smärtbehandlingen. När nya komponenter i smärtbilden tonar fram, eller när behandlingen förändras, måste båda snarast få kännedom om detta - i praktiken enklast i form av journalkopior. Fem vårdnivåer för cancerpatienten: Primärvård Länssjukvård Regionsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Privatläkarvård 3
4 Även en patient med en längre tids förväntad sjukhusvård framför sig, kan ibland med kort varsel önska komma hem till sin bostad. Då ställs berättigade anspråk på insatser från primärvården, vilket förutsätter att aktuell medicinsk information finns tillgänglig. I de fall patienten behandlas på regionnivå kan oklarhet Cancerpatienten behöver ansvariga kontaktpersoner på sjukhuset och utanför sjukhuset uppkomma om vilken läkare som är huvudansvarig på sjukhus. Det är angeläget att patient och närstående vet vem som har ansvar för smärtproblematiken och vart man kan vända sig. S MÄRTSPECIALIST När behandlande vårdteam möter problem i diagnostik eller behandling skall patienten snarast erbjudas kontakt med en smärtspecialist. Ibland kan en enkel telefonkonsultation räcka för att diagnostik och behandling skall bli bättre, men i vissa fall kommer man istället överens om att smärtspecialisten gör en konsultbedömning. När det gäller cancerpatienter bör en sådan konsultation ske samma eller påföljande vardag. Det är rimligt att alla sjukhus som erbjuder behandling av cancerpatienter också skall erbjuda smärtkonsultation dagligen året runt. Smärtspecialisten arbetar alltid i ett vårdlag, där framför allt smärtsjuksköterskan också kan bistå med råd. När det gäller omvårdnadsfrågor kan hon/han konsulteras direkt av den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. I de fall smärtspecialist genomför smärtbehandling som ordinarie vårdgivare inte har kompetens att följa upp, måste Smärtspecialisten på sjukhus skall vara tillgänglig för telefonkonsultation varje vardag Cancerpatienter prioriteras smärtenheten erbjuda patient och närstående uppföljning och en hög grad av tillgänglighet. Detta gäller särskilt spinal smärtbehandling samt de fall där avancerad teknisk utrustning används. 4
5 V ÅRDPROGRAM Formerna för smärtdiagnostik och smärtvårdens organisation lämpar sig väl för samarbete över organisationsgränser. Vårdprogram kan vara en väg att förbättra kvaliteten. Initiativet till planering måste ligga hos vårdgivarna. Verksamhetschefer, avdelningsföreståndare och MASar (medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård) har ansvar för utbildning och kvalitetssäkring. Smärtenheterna på sjukhus bistår med att genomföra utbildningar och ger råd i kvalitetsarbetet. Det är inte nödvändigt att smärtvården är likadant organiserad överallt. Många cancerpatienter har emellertid kontakt med många vårdgivare och för att kvaliteten i smärtvården skall bli acceptabel för denna patientgrupp, är det lämpligt att man inom samma region har en någorlunda enhetlig policy. Regionsjukhusens smärtenheter har därför ett särskilt ansvar när det gäller vårdprogram, utbildning, utveckling och forskning. Verksamhetscheferna ansvarar för smärtvårdens organisation Smärtenheterna bistår med råd och utbildning S MÄRTVÅRDENS ORGANISATION UTANFÖR SJUKHUS Smärta är ibland det symtom som gör att patienten söker sjukvård. Smärtan skall behandlas även innan cancerdiagnosen är fastställd! Detta förutsätter dock smärtdiagnostik. Den initiala smärtbehandlingen handläggs i de flesta fall av distriktsläkare eller privatläkare. När diagnosen fastställs och patienten remitteras för kompletterande bedömning på sjukhus, skall alltid uppgifter om smärta och eventuell behandling bifogas. Det är rationellt att koppla in distriktssköterskan som stöd under det svåra undersökningsskedet, när patienten ofta är orolig och osäker. Ofta är den kontakten nödvändig för att Uppmärksamma och behandla smärtan redan före diagnos! Erbjud alltid stödkontakt med distriktssköterskan! Allmänläkaren skall vara inkopplad! 5
6 smärtdiagnostiken skall bli komplett. Framför allt är det viktigt för att patienten skall våga följa givna ordinationer. Uppfattningen att smärta inte skall behandlas så länge diagnosen är osäker är djupt rotad bland såväl vårdpersonal som patienter och närstående. Under olika skeden av cancerpatientens sjukdomstid ställs anspråk på insatser från primärvården. Mycket är vunnet om patienten tidigt etablerar kontakt med distriktssköterska och allmänläkare. Det är därför viktigt att alla vårdgivare i vårdkedjan rekommenderar patienten att lära känna sitt primärvårdsteam - något som inte alltid känns självklart för patienten. Fråga efter smärta vid varje ny kontakt med patienten Dokumentera flitigt Sänd dokumentationen till övriga vårdgivare Gärna skriftlig information med patienten Åtgärder vid smärtgenombrott skall alltid framgå tydligt! S MÄRTVÅRD PÅ SJUKHUS De flesta cancerpatienter kommer till sjukhus för diagnos, behandling och uppföljning av sin cancer. Vid varje nytt kontakttillfälle på mottagning, behandlingsavdelning eller vårdavdelning skall en bedömning av patientens smärtsituation göras. Dokumentationen skall utformas så att den möjliggör kvalitetsuppföljning efter de mål som satts upp på enheten. Vårdlaget bör planera för vilka åtgärder som skall sättas in senare, om ny eller svårare smärta tillstöter. Den postoperativa smärtbehandlingen skall t ex förberedas före operation. Cancerpatientens smärtsituation postoperativt skiljer sig ofta från övriga patienters. Inför utskrivning från sjukhuset eller efter polikliniska besök, skall information om smärtbedömning och -behandling föras vidare till övriga vårdgivare. Ofta behövs journalkopia till öppenvårdens läkare, omvårdnadsjournalutdrag till distriktssköterskan och i många fall en skriftlig sammanfattning som skickas med patienten. Ett minimum är skriftlig information om aktuell medicinering. Denna skall alltid innehålla uppgifter om vilka åtgärder patienten har tillgängliga vid smärtgenombrott. 6
7 R EGIONVÅRD Under de perioder patienten vårdas på regionsjukhus eller motsvarande nivå, har behandlande vårdteam ansvaret för organisationen av smärtvården. Patient som väntar på vård på regionnivå eller motsvarande måste få sitt behov av smärtbehandling tillgodosett av remitterande team under väntetiden. Efter avslutad regionvård bör ansvaret snabbt föras tillbaka till ordinarie team på länssjukhus och i primärvården. De patienter som bor på patienthotell under olika behandlingar måste ha möjlighet till hjälp från sjuksköterska på hotellet. Klara ordinationer gällande behandling vid smärtgenombrott måste finnas. Patient som får smärtbehandling på regionsjukhus eller dess mottagningar, skall snabbt återremitteras till basnivå när regionvården avslutas - K OMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Cancerpatienter som till följd av hög ålder, svårt handikapp, andra sjukdomar eller psykosociala problem har sitt permanenta boende i kommunens särskilda boenden (sjukhem, ålderdomshem, gruppboenden mm) är i bostaden hänvisade till kommunens hälso- och sjukvård. Ansvaret för organisationen av smärtbehandlingen ligger då hos den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). Läkaren har endast ansvar för sina medicinska åtgärder i det enskilda fallet. Generella direktiv om smärtbehandling (som gäller alla boende) kan inte lämnas. Därför måste sjukhusets läkare lämna detaljerad information om aktuell smärtbehandling i varje enskilt fall till boendets sjuksköterska. Ansvarsfördelningen gentemot patientens läkare i primärvården måste också klart definieras. Smärtenheterna kan ge stöd till dessa patienter på samma sätt som till patienter i vanlig bostad. Cancerpatienter i kommunala boenden har samma rätt till adekvat smärtbehandling som alla andra patiener 7
8 Specialiserade hemsjukvårdsteam liksom ordinarie primärvårdsteam kan erbjuda god smärtlindring i bostaden Organisationen måste byggas efter lokala förutsättningar A VANCERAD HEMSJUKVÅRD Vissa cancerpatienter är periodvis anslutna till hemsjukvårdsteam som kan erbjuda avancerad vård i bostaden. Dessa vårdenheter kan organisatoriskt vara knutna till sjukhus eller primärvård. Smärtbehandling är i denna verksamhet en självklarhet. Bedömning, behandling och dokumentation läggs upp som på sjukhus. Det är av mycket stor vikt att hemsjukvårdsteamets bedömning kommer övriga vårdgivare till del i form av journalkopior etc. På några håll har man utvecklat ett system där hela eller delar av journalen finns hemma hos patienten, så att all information finns tillgänglig om patienten behöver vård hos annan vårdgivare. I den avancerade hemsjukvården finns kompetens att använda tekniska hjälpmedel för smärtbehandling. Former för samarbete med sjukhusets smärtenhet måste utarbetas lokalt. Ibland kan hemsjukvårdsteamet fungera som konsultinstans för den ordinarie primärvården. På många håll i landet saknas avancerade hemsjukvårdsteam och ordinarie team i primärvården kan då fylla samma funktion för cancerpatienten. Detta förutsätter dock att sjukhuset ställer sin kompetens till förfogande, med möjlighet till snabba konsultinsatser i bostaden när smärtproblemen inte går att lösa med ordinarie vårdteams kompetens. Smärtenheterna har i dessa fall en viktig funktion. S OCIALSTYRELSENS RÅD Alla vårdgivare bör studera socialstyrelsens råd om organisation av smärtvården. Ett rimligt kvalitetskrav är att verksamhetschefer inom cancervårdande specialiteter har en plan för hur smärtvården skall organiseras inom den egna enheten. 8
9 Ansvar Patientansvarig läkare har ansvar för smärtdiagnostik och behandling Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för samordning av vårdteamets insatser Cancerpatienten behöver ansvariga kontaktpersoner på och utanför sjukhuset 13:1 Fem vårdnivåer för cancerpatienten Primärvård Länssjukvård Regionsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Privatläkarvård 13:2 Smärtspecialist Smärtspecialisten på sjukhus skall vara tillgänglig för telefonkonsultation varje vardag Cancerpatienter prioriteras 13:3 9
10 Vårdprogram Verksamhetscheferna ansvarar för smärtvårdens organisation Smärtenheterna bistår med råd och utbildning 13:4 Smärtvårdens organisation utanför sjukhus Uppmärksamma och behandla smärtan redan före diagnos! Erbjud alltid stödkontakt med distriktssköterskan! Allmänläkaren skall vara inkopplad! 13:5 Smärtvård på sjukhus Fråga efter smärta vid varje ny kontakt med patienten Dokumentera flitigt Sänd dokumentationen till övriga vårdgivare Gärna skriftlig information med patienten Åtgärder vid smärtgenombrott skall alltid framgå tydligt! 10 13:6
11 Regionvård Patient som får smärtbehandling på regionsjukhus eller dess mottagningar, skall snabbt återremitteras till basnivå när regionvården avslutas 13:7 Kommunal hälso- och sjukvård Cancerpatienter i kommunala boenden har samma rätt till adekvat smärtbehandling som alla andra patienter 13:8 Avancerad hemsjukvård Specialiserade hemsjukvårds-team liksom ordinarie primärvårdsteam kan erbjuda god smärtlindring i bostaden Organisationen måste byggas efter lokala förutsättningar 13:9 11
12 12
13 Diskussionsunderlag ORGANISATIONSKAPITLET LÄMPAR SIG väl för undervisning genom gruppdiskussioner. Diskussionen skall öka medvetenheten om vilka kunskaper som behövs om organisationen, liksom om vilka beslutsprocesser som kan vara aktuella vid vård av cancerpatienter med smärta. Lämpligen förs diskussionen i yrkesmässigt blandade grupper, helst med representanter från hela vårdkedjan. Utbytet ökar sannolikt om diskussionen utgår från befintliga patienter. Nedan följer förslag på vilka frågeställningar som kan tas upp. O RGANISATION OCH ANSVAR Läkare och sjuksköterska måste ha ett nära samarbete, där båda gör observationer av patienten och deltar i behandlingsbeslut. Sjukgymnastens/arbetsterapeutens observationer (särskilt funktionsbedömning och smärtutlösande faktorer) är viktiga arbetsredskap i tillägg till den behandling de ger. Diskutera ansvarsfördelningen inom vårdlaget för t ex smärtanalys, smärtgenombrott, dosjusteringar av läkemedel, initiativ till kontakt med smärtspecialist. Hur är det i verkligheten? Hur borde det vara? 13
14 Vem är behandlande läkare för patientens smärta och hur förflyttas ansvaret i olika vårdsituationer? Distriktsläkaren? SjukhusPAL-en? Smärtspecialisten? Vem är omvårdnadsansvarig sjuksköterska? Skall distriktssköterskan välja vem hon/han tror kan hjälpa patienten bäst (t ex i hemsjukvård)? Vem avgör vilken instans som skall kontaktas när smärtbehandlingen behöver justeras? Är patientens smärtbehandling sådan att den kan skötas med den typ av medicinsk övervakning/kontakter som primärvården/hemsjukvården/kommunalvården kan erbjuda? Vem/vilka ansvarar för att smärtbehandlingen fungerar för den medicinskt färdigbehandlade patienten? Är patientens smärtsituation så stabil att det räcker med glesa läkarkontakter, kanske en gång per vecka? Vem bedömer det? D OKUMENTATION OCH BESLUTSPROCESSER Smärtanalys - smärtdiagnos - behandlingsmål - behandlingsstrategi Vem dokumenterar? Dokumenteras smärtanalysen, eller finns den med endast intuitivt? Hur dokumenteras beslut och läkemedelsbehandling i medicinsk respektive omvårdnadsjournal? Kan jourläkare utan annan kännedom om sjukdomsförloppet än journalen förstå tagna beslut och gå vidare, dvs inte behöva lägga upp en ny, egen strategi? 14 Är dokumentationen sådan att den medger kvalitetssäkring av smärtbehandlingen?
15 Eftersom vård på akutklinik (läns-, region-) liksom andra slutenvårdsinstanser ofta är korta episoder under cancerpatientens väg genom vården, behöver dokumentationen där skötas så att den visar för nästa instans vilka analyser som gjorts och vilka erfarenheter som vunnits. Kontinuiteten i smärtbehandlingen underlättas därmed, liksom rapporteringen. En vanlig medicinsk epikris innehåller alltför sällan den för smärtbehandlingen nödvändiga detaljinformationen. Diskutera för- respektive nackdelar med separat smärtjournal i palliativ vård. Omvårdnadsjournalens uppgifter liksom bedömningar av sjukgymnast/arbetsterapeut kan vara väsentliga för den fortsatta smärtbehandlingen vid nästa instans i vårdkedjan. Diskutera för- respektive nackdelar med att en detaljerad dokumentation går med patienten (tag gärna kommunal sjukvård som exempel). 15
16 ELIXIR Landets ledande experter * inom smärtbehandling har i samarbete med Janssen-Cilag tagit fram Smärtgräns 2000 ett utbildningsprogram om långvarig svår smärta. Utbildningsprogrammet Smärtgräns 2000 består av följande 16 kompendier. 1. Smärtproblem i samband med cancer 2. Att samtala med smärtpatienten 3. Del 1. Psykosociala aspekter på cancer Del 2. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser 4. Omvårdnad 5. Klinisk smärtfysiologi 6. Smärtanalys 7. Behandlingsstrategi 8. Läkemedelslära 9. Onkologiska behandlingsmetoder 10. Farmakologisk smärtbehandling 11. Övriga behandlingsmetoder 12. Handläggning av biverkningar och andra problem 13. Organisation 14. Kvalitetssäkring 15. Behandling av långvarig icke cancerrelaterad smärta med starka opioider 16. Pedagogiska riktlinjer * Docent Johan Ahlner, docent Staffan Arnér, överläkare Gunnar Eckerdal, docent Torsten Gordh, chefssjuksköterska Gunnar Gustafsson, överläkare Lena Hjelmérus, leg läkare Mats Holmberg, smärtsjuksköterska Britt Holmner, konsultsjuksköterska Monica Hugoson, onkologsjuksköterska Anna-Karin Larsson, smärtsjuksköterska Marie Lundberg, smärtsjuksköterska Monica Rask Carlsson, överläkare Annica Rhodin, professor Peter Strang, specialistläkare Ingrid Terje, överläkare Ingrid Underskog, överläkare Mads Werner, överläkare Helena Westerberg, överläkare Tomas Wolff. Janssen-Cilag AB Box Sollentuna Telefon
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag
Läs merBehandlings- strategi G E
7 Behandlingsstrategi G UNNAR E CKERDAL Författare: Överläkare GUNNAR ECKERDAL Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Janssen-Cilag AB och författaren. SMÄRTDIAGNOSTIK ÄR VIKTIG redan vid patientens första kontakt
Läs merSmärtproblem i samband med cancer
1 Smärtproblem i samband med cancer L ENA H JELMÉRUS Författare: lena hjelmérus Överläkare och medicinskt ledningsansvarig ASIH Långbro Park, Stockholms läns landsting Janssen-Cilag AB och författaren.
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merPsykosociala aspekter på cancer. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser
3 D EL 1. Psykosociala aspekter på cancer I NGRID U NDERSKOG D EL 2. Cancersmärtans psykosociala och existentiella konsekvenser P ETER S TRANG Överläkare INGRID UNDERSKOG Palliativa Sektionen, Geriatriska
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merÖvriga -behandlingsmetoder
11 Övriga -behandlingsmetoder G UNNAR E CKERDAL T HOMAS W OLFF Överläkare GUNNAR ECKERDAL Smärtenheten, Mölndals Sjukhus Författare: Överläkare THOMAS WOLFF Smärtenheten, Kärnsjukhuset, Skövde Janssen-Cilag
Läs merOnkologiska -behandlingsmetoder
9 Onkologiska -behandlingsmetoder P eter S trang Författare: Professor PETER STRANG Karolinska Institutet, FoUU, Stockholms sjukhem Janssen-Cilag AB och författaren. I NLEDNING Vid behandling av smärta
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merSmärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Läs merOnkologisk omvårdnad
Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs mer11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård
11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter och allmänna råd. Finns? Kännedom? Görs/Följs? 1. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 1982:763 2. Socialtjänstlagen,
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merHjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merSammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-
Läs merOnkologisk omvårdnad
Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merAvvikelser i hälso- och sjukvården under perioden 1 januari 30 juni 2012
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIRE KTÖRENS STAB TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-03 Handläggare: Ingrid Wikström Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-12-18 Avvikelser i hälso-
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merUtredning - Palliativ vård i Region Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merAnsvarsfördelning. läkare
1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Läkarkontakt
Kommunal hälso- och sjukvård Läkarkontakt Riktlinjer Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden Beslutsdatum: Framtagen av: MAS Lina Bengtsson Dokumentansvarig: MAS Uppdaterad: Diarienummer: VON
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merMall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merRegional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.
Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Årligen dör uppskattningsvis 5-10 barn av cancer i norra sjukvårdsregionen. Dessa barns tillgång till specialiserad palliativ
Läs merOnkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården
De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merFem faktorer med RiksSvikt
Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merLänsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi
Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merHälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)
2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merNationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen
Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs mer