Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete"

Transkript

1 Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett hivperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området. Forum Syd, maj 2006

2 Metoder för förändring Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett förändringsarbete. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för - och ibland i samarbete med - andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetentutveckling och rådgivning inom flera områden. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet. Metoder för förändring är titeln på Forum Syds nya skriftserie som startade hösten Första delen i skriftserien handlar om genus i utvecklingssamarbetet. Den andra skriften i serien behandlar hivfrågor. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i hivskriften. Läs mer på 2

3 En fråga om rättigheter Var 100:e vuxen i världen beräknas idag vara hivpositiv. Hivepidemin utgör ett stort hinder för många länders utveckling mot demokratiska och hållbara samhällen. Människor som lever med hiv drabbas inte bara av ohälsa och lidande utan även av socialt utanförskap. Vikten att förebygga fortsatt spridning av hiv kan inte nog betonas, men lika viktigt är att se till att alla människor, oavsett om de är hivpositiva eller inte, får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Av de 40 miljoner kvinnor, män och barn som lever med hiv är de allra flesta omedvetna om sin infektion. Flertalet hivsmittade i världen har inte tillgång till rådgivning, testning, behandling eller medicinering. Hiv handlar givetvis om hälsa, men i lika hög grad om människors möjligheter till värdiga liv. Det är en fråga om fördelning av resurser och makt. Hiv skapar fattigdom och fördjupar utsattheten hos redan marginaliserade människor, men fattigdom och människors brist på rättigheter utgör också en grogrund för fortsatt spridning av hiv. Följderna av att leva med hiv inskränker kvinnors och mäns, flickors och pojkars, rätt att göra val och ta kontrollen över sina liv. Effekterna av epidemin slår hårdare för de personer som redan lever ett liv där deras mänskliga rättigheter inte uppfylls. Att synliggöra maktstrukturer i samhället som ger vissa grupper privilegier, och fråntar andra grupper deras rättigheter, hjälper oss att förstå hivepidemins orsaker och effekter. Maktlösa grupper är extra utsatta och för dessa blir effekterna av hiv ofta särskilt svåra. Rätten till information om hur hiv sprids kan inte uppfyllas om unga människor stängs ute från sexualkunskap, om människor inte har tillgång till media, organisationslivet, utbildning eller myndigheters insatser. Sexuella rättigheter, och rätten att leva ett liv utan våld, är likaså grundstenar i kampen mot hiv. Stereotypa föreställningar om hur kvinnor och män bör vara och bete sig utgör också hinder för att motverka spridning av hiv. Om du är kvinna eller man har stor betydelse för hur epidemin drabbar. Arbetet för jämställdhet är en central väg att förebygga fortsatt spridning. Genom att ha ett tydligt rättighetsperspektiv i vårt hivarbete får vi ett mer effektivt utvecklingssamarbete. Vi ser att alla människor kan vara aktörer med förmåga att förändra sina liv. Arbetet för en rättvis utveckling måste drivas på av de berörda kvinnorna och männen, gamla som unga. En hållbar utveckling uppnås genom samarbeten under demokratiska former. Hur vi förändrar våra samhällen och vilka som deltar i denna förändring är lika viktigt som tillgången till formella demokratiska strukturer. Personer som lever med hiv ska givetvis ha rätt att delta i och ha inflytande över organisering för sina och andras rättigheter. Denna introduktion i hivperspektiv ger några grundläggande redskap för hur du och din organisation kan påbörja, eller fortsätta, att integrera hivfrågor i utvecklingssamarbetet och i arbetet i Sverige. Vi tror att läsningen ger mersmak och att vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och seminarier i hivperspektiv och har publicerat en särskild skrift kring hivperspektivet, Gör hiv till en rättighetsfråga. Den kan beställas via vår hemsida På hemsidans avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips. 3

4 Några fakta om hiv och aids Epidemin är global och hiv finns i varje land i världen. Mer än 25 miljoner människor har dött sedan det första aidsfallet konstaterades år Hiv är förkortningen för Human Immunodeficiency Virus, på svenska humant immunbristvirus. Aids är förkortningen på Acquired Immunodeficiency Syndrome, på svenska förvärvat immunbristsyndrom. Hiv är en virussjukdom. Hivviruset smittar genom: Oskyddat analt, vaginalt och oralt samlag med person som är smittad av hiv; transfusioner av hivsmittat blod; delande av orena sprutor och kanyler vid intravenöst missbruk; och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Smittrisken ökar vid obehandlade sexuellt överförbara infektioner och vid sexuellt tvång eller våld när slemhinnorna riskerar att skadas. Inkubationstiden är i regel lång, man kan leva i flera år med hiv utan att insjukna och under denna period infektera andra. Insjuknandet går fortare om man har nedsatt immunförsvar av exempelvis undernäring, brist på A-vitamin och andra obehandlade sjukdomar. En hivsmittad kallas hivpositiv. När hiv har försvagat immunförsvaret allvarligt drabbas människan av infektioner och sjukdomar som tillsammans bildar ett sjukdomssyndrom, kallat aids. Sedan tio år finns antivirala mediciner som bromsar hivvirusets angrepp och hindrar aids att bryta ut. Det finns inget botemedel eller vaccin mot vare sig hiv eller aids. En bidragande faktor till spridning av viruset är att det oftast går lång tid mellan smittillfället till att personen utvecklar symptom, blir sjuk och utvecklar aids. Under denna period kan personen känna sig och se helt frisk ut och smitta andra utan att veta om det Att en majoritet av världens hivpositiva inte har tillgång till testning eller behandling innebär svårigheter för att förhindra spridning och påbörja behandling. Hiv som hinder för utveckling Hivepidemin hotar ett lands utveckling på många sätt. Epidemin innebär högre kostnader för vård och behandling. Den arbetsföra delen av befolkningen är hårt utsatt för smitta. De personer som ska sköta landets administration, skapa ekonomisk tillväxt, utbilda landets barn och ungdomar, går bort i förtid. I hårt drabbade områden leder sjukdom, frånvaro på grund av omsorg av anhöriga och medarbetares död till att kunskaper urholkas hos myndigheter, företag, universitet och organisationer. Miljontals barn och ungdomar blir föräldralösa och unga människor utgör själva en stor del av de personer som lever med hiv. I utvecklingsländerna är 67 procent av de smittade i åldern år. I generationer framöver kommer hivepidemin att påverka samhällsutvecklingen i de hårdast drabbade länderna. Epidemin slår hårt mot kvinnor och flickor. Fattigdom och ekonomiskt beroende gör det svårt för många kvinnor att förhandla om villkoren i sina förhållanden eller att avsluta förhållandet om det utsätter dem för risk för hivsmitta. Kvinnors många gånger svaga ställning i samhället leder till begränsade möjligheter att informera sig om hur hiv smittar och hantera de negativa konsekvenser som epidemin för med sig. 4

5 När en familjeförsörjare insjuknar och tvingas sluta arbeta drabbas både familjen och individen. Familjen går miste om viktiga inkomster, arbetande familjemedlemmar tvingas stanna hemma för att ta hand om den sjuke och familjens tillgångar avyttras successivt för att betala hälsovård, mediciner, transporter till och från sjukhus och begravning. Den äldsta generationen, särskilt äldre kvinnor, tvingas ta hand om stora grupper föräldralösa och sårbara barn. Och i många fall tvingas barn att på egen hand ta ansvar för sina syskon. Att barn och ungdomar drabbas både omedelbart och på lång sikt kräver speciell uppmärksamhet. Barnen är sårbara långt innan föräldrarna eller vårdnadshavarna dör. Barnen, ofta flickorna, tvingas att sluta skolan, och att ta hand om sjuka och döende familjemedlemmar. Både flickor och pojkar tvingas arbeta och bli ansvariga familjeförsörjare. En del barn drivs ut på gatan, kanske in i kriminalitet, prostitution och droger. Där utsätts de själva för stor risk att bli hivsmittade. Unga flickor kan dessutom tvingas till sex eller måste betala för skolskjuts, betyg eller mat med sex. Olika roller Vi behöver kombinera en rad insatser för att effektivt kunna bemöta epidemin. Det handlar om förebyggande arbete; insatser för öppenhet och tolerans med arbete mot fördomar och diskriminering, liksom stöd, vård, behandling och lindring av effekter. I de olika insatserna har olika aktörer som exempelvis staten och det civila samhället skilda roller. Hur dessa roller ser ut varierar mellan olika regioner, men generellt gäller att föra en dialog om hur olika insatser kan komplettera varandra. Det finns stora vinster att göra om man agerar på flera fronter samtidigt och om olika aktörer samverkar. På flera håll i världen finns goda exempel på hur organisationer och myndigheter samarbetar, liksom hur fackföreningar och näringsliv gemensamt arbetar med information och lindring. Vad kan ni själva? Vad kan era samarbetsorganisationer? Vad görs av andra i området i nuläget? Hur kan ni samordna ert arbete med andra aktörer? Hur arbetar personer som lever med hiv med epidemin? I många länder har det civila samhällets organisationer varit pionjärer i arbetet med både förebyggande och stödjande insatser eftersom staten antingen bara tagit en liten del av sitt ansvar eller helt förnekat epidemin. I andra fall innebär det civila samhällets arbete ett komplement till statens insatser. Organisationer som driver ett rättighetsperspektiv och arbetar med grundorsakerna till vissa gruppers utsatthet för viruset har en särskild roll att fylla. Detta främst för människor som just på grund av sitt utanförskap är speciellt sårbara för hiv och dess effekter. Vi ser förebyggande arbete och insatser för öppenhet och tolerans som det civila samhällets främsta uppgifter. Många organisationer arbetar genom nätverk och samverkan för att påverka beslutsfattare på olika nivåer. Det är viktigt för alla typer av organisationer att se på vilket sätt man kan bidra till att regeringar, regionala och globala organ för en rättighetsbaserad politik. En viktig roll som det civila samhällets organisationer har är att bevaka att staten tar sitt ansvar. Kraven på att global politik möjliggör detta ansvar för enskilda stater är viktiga. 5

6 Börja arbetet i er egen organisation Många gånger glömmer vi bort att våra egna värderingar och vår egen organisation också bör präglas av de mål och syften som styr den externa verksamheten. Arbetet med att förändra attityder och att hitta ny kunskap ska inte bara gälla specifika projekt. Arbetar vi med att utveckla andra organisationers kapacitet bör vi förstås stanna upp och titta på oss själva. Hur ser det ut hos oss, vilka kunskaper och attityder är det vi förmedlar inom organisationen och i relation till andra? Hiv och aids väcker starka känslor. För att veta att vårt arbete inte styrs av stereotypa attityder kring hiv behöver vi undersöka hur diskussionen och tankarna kring hiv och aids går inom vår egen organisation. Det gör vi enklast genom att aktivt diskutera vilka värderingar som styr vårt arbete och hur kunskaperna och våra attityder kring hiv ser ut. Använd er av värderingsövningar och deltagande metoder för att få igång en diskussion inom er organisation. Bjud in personer som lever med hiv som föreläsare, ta hjälp av organisationer som redan har erfarenhet av att jobba med förändrade attityder kring hiv och sök stöd hos aktörer som aktivt arbetar med att utmana tabun och orsakerna till stigma och diskriminering. En liten checklista kring attityder och kunskap Pratar vi om epidemin? Hur diskuterar vi hiv i organisationen? Finns det möjlighet att ha en öppen diskussion? Går det att ifrågasätta fördomar? Vilka föreställningar styr vårt handlande? Har vi lyssnat på andra organisationers erfarenhet? Vilka andra kan vi fråga? Har vi tagit hjälp av personer som lever med hiv? Har vi prövat nya metoder? Har vi skaffat oss ny kunskap? Hur använder vi ny kunskap och nya insikter? Hur går vi vidare? Vet vi hur vi kan bemöta olika former av motstånd till ett rättighetsbaserat förhållningssätt till hiv och aids, så förbättrar vi förutsättningarna för de attityder och värderingar som vi vill ska styra vår organisering. Ledarnas attityder och stöd spelar stor roll för genomslagskraften och förmågan att nå ut till personer och grupper som motarbetar förändringar i värderingar och attityder. Finns styrdokument för hivarbetet? Har ledningen sagt på vilket sätt vi ska arbeta med hivfrågor? Stödjer ledningen arbetet för attityd- och beteendeförändringar? Hos organisationer som arbetar i hårt drabbade områden är det nödvändigt att ha beredskap att hantera att anställda eller deras anhöriga lever med hiv. Men även i regioner där hiv inte är lika omfattande kan det vara lämpligt att organisationen diskuterat hur hiv påverkar organisationen, dess anställda eller volontärer. På International Labour Organisations hemsida kan du hitta nyttig information om hur en hivpolicy för arbetsplatsen kan se ut. 6

7 Utgå gärna från punkter nedan när ni utformar era riktlinjer. De bör förstås även diskuteras med era samarbetsorganisationer. 1. Hiv och aids är en fråga för arbetsplatsen inte bara för att hiv påverkar de anställda, utan också för att arbetsplatsen kan spela en viktig roll i att begränsa spridning av hiv och dess effekter. 2. Vikten av att arbetsgivaren försäkrar sig om att ingen diskrimineras på grund av hiv. 3. Jämställdhet och stärkande av kvinnors ställning inom arbetslivet är avgörande för att förebygga spridning av hiv och möjliggöra för kvinnor att kunna leva med hiv. 4. Inga krav på hivtest för anställning. Hiv får inte ge upphov till avsked. 5. Tystnadsplikt kring anställdas hivstatus. 6. Förebyggande arbete. Arbetsplatsen har en unik möjlighet att nå anställda med information, utbildning och stöd till förändrade attityder och beteenden. 7. Solidaritet, omsorg och stöd bör vägleda arbetsgivarens ansvar för anställda som insjuknat i aidsrelaterade sjukdomar. Tillgång till hälsoprogram, bidrag till medicinering och flexibla arbetstider är några av flera möjliga åtgärder. Genomsyra arbetet med hivfrågor Att genomsyra arbetet med medvetenhet om hur hiv påverkar vårt arbete innebär att vi inte kan fortsätta som förut. Vi låter ny kunskap påverka vårt förhållningssätt och hur vi organiserar vårt arbete. Detta förändrar formerna för vårt arbete med att nå våra mål. Vi behöver ta hjälp av dem som redan har kunskap och erfarenheter. Vi måste ta hänsyn till hur epidemin utmanar vårt arbete, våra målsättningar, vår vision om rättvisa och människors vardag. Alla former av samarbeten kräver att organisationerna har kapacitet att integrera hivperspektiv för att utvecklingen ska kunna sägas vara hållbar, men olika organisationer har olika kapacitet och kan behöva olika lång tid för att leva upp till dessa krav. Det krävs både utbildningar och insatser som syftar till att förändra attityder och beteenden hos oss som arbetar i enskilda organisationer och de som är målgrupp för våra projekt. Vad som ska ingå i en hivanalys, och hur omfattande integreringen av hivfrågor bör vara i verksamheten, beror på vilken typ av projekt ni arbetar med och inom vilken sektor ert huvudsakliga samarbete genomförs. Hur hivfrågorna integreras i projektet bör utgå från hur drabbat området är: I områden med hög förekomst av hiv kan hela kedjan av insatser vara aktuell för hållbarheten i organisationens arbete: kampanjer, påverkansarbete, prevention, vård och behandling och lindring av effekter. I områden med låg prevalens är det angelägnare att fokus hamnar på kampanjer, påverkansarbete, prevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 7

8 Hivfrågor bör finnas med i alla faser i ett projekt. Ni behöver ha med aspekter kring hivepidemin i er omvärldsanalys, i beskrivningen av problem och behov, målgruppen och hur aktiviteter ska genomföras. I er riskbedömning ska ni beakta hur epidemin kan komma att påverka ert arbete och de organisationer som ingår i samarbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp. Mer omfattande checklistor hittar ni i Gör hiv till en rättighetsfråga. Hur ser spridning och omfattning ut i det område där projektet ska genomföras? På vilket sätt påverkar epidemin kvinnors och mäns ställning i samhället? Hur ser barns situation ut i relation till epidemin? Hur slår stigma och diskriminering mot drabbade och berörda? Hur ser kunskapen om hiv ut inom den genomförande organisationen? Hur ser situationen ut för olika grupper inom målgruppen? Vilka aktörer sätter agendan och gör de generella antagandena inom organisationen och projektet? Vilka identifierar problemen? Vilka identifierar behoven och de olika intressena? Vilka representerar utsatta, marginaliserade och/eller diskriminerade grupper inom organisationen eller målgruppen? Görs något specifikt för att underlätta hivpositivas deltagande i olika beslutsprocesser inom organisationen och projekt? Arbete mot stigma och diskriminering Stigmatisering innebär att omvärlden isolerar, fördömer och skuldbelägger en person eller en grupp. Det kan leda till att personen tar åt sig andras skamstämpel, och förstärker isoleringen och känslan av skuld. Stigma drabbar ofta även vänner, familj och arbetskamrater. Personer som lever med hiv och deras närstående är starkt utsatta för stigma och diskriminering. De kan bli fråntagna sina rättigheter, riskerar att bli utstötta ur familjen, byn och den sociala gemenskapen. De kan förlora bostad och arbete. Att personer stöts ut och utestängs från sina mänskliga rättigheter hindrar en hållbar och demokratisk utveckling. Hotet om att bli utsatt för diskriminering och stigma leder till tystnad bland smittade och drabbade. Vi behöver förstå de mekanismer av okunskap och rädsla som kan orsaka själva stigmat. Vi bör diskutera föreställningar om kvinnors och mäns beteenden, ungdomars kunskap om kroppen och sexualitet, samt ifrågasätta tabun som hindrar ett öppet samtal om de verkliga orsakerna till smitta. Vad går det inte att prata om? Hur diskuteras skuld och skam i relation till hiv? Vilka föreställningar har vi kring vilka det är som får hiv? Hur bemöts kvinnor som har hiv av släkten, på kliniker, myndigheter och i skolan? Hur bemöts män som har hiv av läkare, av kollegor, på banken och i byn? Hur speglar media människor som lever med hiv? 8

9 Betydelsen av kön Kvinnor och män som lever med hiv har olika villkor. Våra idéer om kvinnor och mäns kön, genus och sexualitet har direkt inverkan på mäns och kvinnors utsatthet för hivsmitta. Dessa föreställningar påverkar även hivpositivas och aidssjukas rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Därför är det viktigt att synliggöra makt mellan män och kvinnor och vad som anses vara normalt beteende och normala relationer. För att få hållbar utveckling i hivdrabbade områden måste vi utmana traditionell syn på kvinnor och män och deras inbördes relationer. Vi har stor hjälp av genusperspektivet för att utveckla nya strategier i arbetet kring hiv och aids. Genus är benämningen på den sociala och kulturella tolkningen vi gör av de biologiska könen. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män används ofta som argument för olika roller, uppgifter och ställning inom familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället. Hur vi gör kvinna och hur vi gör man varierar över tid och i rum. Genus handlar om skapandet av kvinnlighet och manlighet och inte om inneboende egenskaper hos kvinnor eller män. I ett genusperspektiv fokuseras relationer mellan kvinnor och män och på vilket sätt dessa relationer påverkar kvinnor och mäns ställning och livsvillkor i olika miljöer. Men även relationerna mellan män och mellan kvinnor är av betydelse för att förstå hur kvinnor och män återskapar det som i samhället uppfattas som normalt och naturligt hos flickor, kvinnor, pojkar och män. Samarbete som syftar till att stärka kvinnors och flickors rättigheter och deras självbestämmande över sin kropp, personliga val och sin livssituation ses här som ett sätt att förebygga fortsatt spridning av hiv. Kan kvinnors förhandlingsutrymme öka för deras sexualitet och reproduktiva rättigheter minskar risken för smitta hos dessa kvinnor. Mäns roll och ansvar för barn, omsorg om familj och släkt samt relation till andra kvinnor och män är också centralt för det preventiva arbetet, liksom mäns delaktighet i arbetet kring epidemins effekter. Projekt som syftar till att utmana rådande normer kring maskulinitet (manlighet) och som ökar unga mäns kunskaper om sin och kvinnors sexualitet är viktiga för det förebyggande arbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp i samtalet med era samarbetsorganisationer för att få syn på hur kön och genus hänger samman med hiv. Omformulera gärna frågorna så att de passar till det lokala sammanhang som samarbetet genomförs. Ställ de frågor som går att ställa. Våga provocera till viss grad. Tänk på att ha en öppen och konstruktiv dialog. Utgå gärna från ett längre tidsperspektiv där ni på sikt kan fördjupa diskussionen och öka kraven på genusmedvetenhet i relation till hiv och sexualitet. Hur ser synen ut i samhället och i de religioner, som utövas i området, när det gäller kvinnors och mäns sexualitet? Vilken tillgång har unga flickor och pojkar till kunskap om den egna kroppen och sin sexualitet? Hur diskuteras våld mot kvinnor i det lokala samhället? Vilken status har kvinnor och hur ser deras makt ut? Vilken status har män och hur ser deras makt ut? Hur ser synen på manlighet ut? Hur förväntas en riktig man vara? Vad händer med män som inte lever upp till de manliga idealen? Hur ser dessa mäns utsatthet för sexuellt våld ut? Har flickor och kvinnor lika tillgång till hivläkemedel, rådgivning och testning som pojkar och män? 9

10 De föreställningar vi har om människors sexualitet påverkar vilken information vi efterfrågar och vilka personer som antas vara målgrupp för förebyggande kampanjer. Riktat informationsarbete för säkrare sex utgår ofta från idéer om viss form av kvinnlig och manlig sexualitet, och styrs av specifika föreställningar om ålder, lust och möjlighet att göra val av sexpartner. Även om homosexualitet är kriminaliserat i vissa länder så har människor samkönat sex. Ta reda på hur arbetet ser ut med att nå homo- och bisexuella kvinnor och män och transpersoner i miljöer där samkönat sex är förbjudet eller fördöms av samhällets makthavare. Hur gå vidare? För att kunna arbeta med ett hivfrågor i utvecklingssamarbetet krävs kunskaper om epidemins orsaker och effekter och förändrade attityder kring sexuella rättigheter. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor. Kontakta gärna Forum Syd metodhandläggare för att få hjälp att knyta kontakt med andra organisationer. Delta i Forum Syds hivkurser Forum Syd erbjuder kurser om hivfrågor. För fler kurser, se avdelningen Kurser och seminarier på 19 maj Grundkurs om hiv i utvecklingssamarbetet En kurs för dig som vill lära dig mer om hur ni i er organisation och i ert samarbete kan arbeta med hivfrågor. På kursen går vi igenom begrepp och jobbar praktisk med hur man kan integrera olika aspekter av hiv i arbetet. Läs vidare Skriften Gör hiv till en rättighetsfråga kan beställas på Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på avdelningen Metoder för bättre bistånd. Länktips: Hwww.unaids.orgH Hwww.who.orgH Hwww.rfhp.seH Hwww.aidsalliance.orgH Hwww.rfsu.seH Hwww.unicef.orgH Hwww.aidsnet.dkH Hwww.gnpplus.netH 10

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS. Olof Palmes Internationella Center

Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS. Olof Palmes Internationella Center Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS Olof Palmes Internationella Center Under 2008 lanserade Palmecentret sin nya projekthandbok. Handboken är skriven för den som är, eller

Läs mer

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Ungdomar lyssnar på en kamratutbildare som talar om hiv/aids under en lektion i gymnasiet i Umzimkhulu. Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Apple! Buller och brak, springande

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Folkhälsomyndighetens kampanj om hiv har som motto Hiv idag är inte som hiv igår. Syftet med kampanjen är att öka kunskapen

Läs mer

Gör HIV till en rättighetsfråga

Gör HIV till en rättighetsfråga Gör HIV till en rättighetsfråga Gör HIV till en rättighetsfråga Forum Syd 2006 Författare: Anna Rambe och Annica Holmberg Forum Syd och författarna Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, 104 65 Stockholm

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.

Läs mer

[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV

[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV (MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Antagen av SMRs styrelse 2010-03-10 1. Inledning 1.1 Övergripande mål med policyn SMRs hiv- och aidspolicy beskriver SMRs syn på arbetet med hiv och aids. Genom

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Smittsamhet och hiv-behandling idag Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer