Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete"

Transkript

1 Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett hivperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området. Forum Syd, maj 2006

2 Metoder för förändring Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett förändringsarbete. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för - och ibland i samarbete med - andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetentutveckling och rådgivning inom flera områden. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet. Metoder för förändring är titeln på Forum Syds nya skriftserie som startade hösten Första delen i skriftserien handlar om genus i utvecklingssamarbetet. Den andra skriften i serien behandlar hivfrågor. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i hivskriften. Läs mer på 2

3 En fråga om rättigheter Var 100:e vuxen i världen beräknas idag vara hivpositiv. Hivepidemin utgör ett stort hinder för många länders utveckling mot demokratiska och hållbara samhällen. Människor som lever med hiv drabbas inte bara av ohälsa och lidande utan även av socialt utanförskap. Vikten att förebygga fortsatt spridning av hiv kan inte nog betonas, men lika viktigt är att se till att alla människor, oavsett om de är hivpositiva eller inte, får sina mänskliga rättigheter uppfyllda. Av de 40 miljoner kvinnor, män och barn som lever med hiv är de allra flesta omedvetna om sin infektion. Flertalet hivsmittade i världen har inte tillgång till rådgivning, testning, behandling eller medicinering. Hiv handlar givetvis om hälsa, men i lika hög grad om människors möjligheter till värdiga liv. Det är en fråga om fördelning av resurser och makt. Hiv skapar fattigdom och fördjupar utsattheten hos redan marginaliserade människor, men fattigdom och människors brist på rättigheter utgör också en grogrund för fortsatt spridning av hiv. Följderna av att leva med hiv inskränker kvinnors och mäns, flickors och pojkars, rätt att göra val och ta kontrollen över sina liv. Effekterna av epidemin slår hårdare för de personer som redan lever ett liv där deras mänskliga rättigheter inte uppfylls. Att synliggöra maktstrukturer i samhället som ger vissa grupper privilegier, och fråntar andra grupper deras rättigheter, hjälper oss att förstå hivepidemins orsaker och effekter. Maktlösa grupper är extra utsatta och för dessa blir effekterna av hiv ofta särskilt svåra. Rätten till information om hur hiv sprids kan inte uppfyllas om unga människor stängs ute från sexualkunskap, om människor inte har tillgång till media, organisationslivet, utbildning eller myndigheters insatser. Sexuella rättigheter, och rätten att leva ett liv utan våld, är likaså grundstenar i kampen mot hiv. Stereotypa föreställningar om hur kvinnor och män bör vara och bete sig utgör också hinder för att motverka spridning av hiv. Om du är kvinna eller man har stor betydelse för hur epidemin drabbar. Arbetet för jämställdhet är en central väg att förebygga fortsatt spridning. Genom att ha ett tydligt rättighetsperspektiv i vårt hivarbete får vi ett mer effektivt utvecklingssamarbete. Vi ser att alla människor kan vara aktörer med förmåga att förändra sina liv. Arbetet för en rättvis utveckling måste drivas på av de berörda kvinnorna och männen, gamla som unga. En hållbar utveckling uppnås genom samarbeten under demokratiska former. Hur vi förändrar våra samhällen och vilka som deltar i denna förändring är lika viktigt som tillgången till formella demokratiska strukturer. Personer som lever med hiv ska givetvis ha rätt att delta i och ha inflytande över organisering för sina och andras rättigheter. Denna introduktion i hivperspektiv ger några grundläggande redskap för hur du och din organisation kan påbörja, eller fortsätta, att integrera hivfrågor i utvecklingssamarbetet och i arbetet i Sverige. Vi tror att läsningen ger mersmak och att vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och seminarier i hivperspektiv och har publicerat en särskild skrift kring hivperspektivet, Gör hiv till en rättighetsfråga. Den kan beställas via vår hemsida På hemsidans avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips. 3

4 Några fakta om hiv och aids Epidemin är global och hiv finns i varje land i världen. Mer än 25 miljoner människor har dött sedan det första aidsfallet konstaterades år Hiv är förkortningen för Human Immunodeficiency Virus, på svenska humant immunbristvirus. Aids är förkortningen på Acquired Immunodeficiency Syndrome, på svenska förvärvat immunbristsyndrom. Hiv är en virussjukdom. Hivviruset smittar genom: Oskyddat analt, vaginalt och oralt samlag med person som är smittad av hiv; transfusioner av hivsmittat blod; delande av orena sprutor och kanyler vid intravenöst missbruk; och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Smittrisken ökar vid obehandlade sexuellt överförbara infektioner och vid sexuellt tvång eller våld när slemhinnorna riskerar att skadas. Inkubationstiden är i regel lång, man kan leva i flera år med hiv utan att insjukna och under denna period infektera andra. Insjuknandet går fortare om man har nedsatt immunförsvar av exempelvis undernäring, brist på A-vitamin och andra obehandlade sjukdomar. En hivsmittad kallas hivpositiv. När hiv har försvagat immunförsvaret allvarligt drabbas människan av infektioner och sjukdomar som tillsammans bildar ett sjukdomssyndrom, kallat aids. Sedan tio år finns antivirala mediciner som bromsar hivvirusets angrepp och hindrar aids att bryta ut. Det finns inget botemedel eller vaccin mot vare sig hiv eller aids. En bidragande faktor till spridning av viruset är att det oftast går lång tid mellan smittillfället till att personen utvecklar symptom, blir sjuk och utvecklar aids. Under denna period kan personen känna sig och se helt frisk ut och smitta andra utan att veta om det Att en majoritet av världens hivpositiva inte har tillgång till testning eller behandling innebär svårigheter för att förhindra spridning och påbörja behandling. Hiv som hinder för utveckling Hivepidemin hotar ett lands utveckling på många sätt. Epidemin innebär högre kostnader för vård och behandling. Den arbetsföra delen av befolkningen är hårt utsatt för smitta. De personer som ska sköta landets administration, skapa ekonomisk tillväxt, utbilda landets barn och ungdomar, går bort i förtid. I hårt drabbade områden leder sjukdom, frånvaro på grund av omsorg av anhöriga och medarbetares död till att kunskaper urholkas hos myndigheter, företag, universitet och organisationer. Miljontals barn och ungdomar blir föräldralösa och unga människor utgör själva en stor del av de personer som lever med hiv. I utvecklingsländerna är 67 procent av de smittade i åldern år. I generationer framöver kommer hivepidemin att påverka samhällsutvecklingen i de hårdast drabbade länderna. Epidemin slår hårt mot kvinnor och flickor. Fattigdom och ekonomiskt beroende gör det svårt för många kvinnor att förhandla om villkoren i sina förhållanden eller att avsluta förhållandet om det utsätter dem för risk för hivsmitta. Kvinnors många gånger svaga ställning i samhället leder till begränsade möjligheter att informera sig om hur hiv smittar och hantera de negativa konsekvenser som epidemin för med sig. 4

5 När en familjeförsörjare insjuknar och tvingas sluta arbeta drabbas både familjen och individen. Familjen går miste om viktiga inkomster, arbetande familjemedlemmar tvingas stanna hemma för att ta hand om den sjuke och familjens tillgångar avyttras successivt för att betala hälsovård, mediciner, transporter till och från sjukhus och begravning. Den äldsta generationen, särskilt äldre kvinnor, tvingas ta hand om stora grupper föräldralösa och sårbara barn. Och i många fall tvingas barn att på egen hand ta ansvar för sina syskon. Att barn och ungdomar drabbas både omedelbart och på lång sikt kräver speciell uppmärksamhet. Barnen är sårbara långt innan föräldrarna eller vårdnadshavarna dör. Barnen, ofta flickorna, tvingas att sluta skolan, och att ta hand om sjuka och döende familjemedlemmar. Både flickor och pojkar tvingas arbeta och bli ansvariga familjeförsörjare. En del barn drivs ut på gatan, kanske in i kriminalitet, prostitution och droger. Där utsätts de själva för stor risk att bli hivsmittade. Unga flickor kan dessutom tvingas till sex eller måste betala för skolskjuts, betyg eller mat med sex. Olika roller Vi behöver kombinera en rad insatser för att effektivt kunna bemöta epidemin. Det handlar om förebyggande arbete; insatser för öppenhet och tolerans med arbete mot fördomar och diskriminering, liksom stöd, vård, behandling och lindring av effekter. I de olika insatserna har olika aktörer som exempelvis staten och det civila samhället skilda roller. Hur dessa roller ser ut varierar mellan olika regioner, men generellt gäller att föra en dialog om hur olika insatser kan komplettera varandra. Det finns stora vinster att göra om man agerar på flera fronter samtidigt och om olika aktörer samverkar. På flera håll i världen finns goda exempel på hur organisationer och myndigheter samarbetar, liksom hur fackföreningar och näringsliv gemensamt arbetar med information och lindring. Vad kan ni själva? Vad kan era samarbetsorganisationer? Vad görs av andra i området i nuläget? Hur kan ni samordna ert arbete med andra aktörer? Hur arbetar personer som lever med hiv med epidemin? I många länder har det civila samhällets organisationer varit pionjärer i arbetet med både förebyggande och stödjande insatser eftersom staten antingen bara tagit en liten del av sitt ansvar eller helt förnekat epidemin. I andra fall innebär det civila samhällets arbete ett komplement till statens insatser. Organisationer som driver ett rättighetsperspektiv och arbetar med grundorsakerna till vissa gruppers utsatthet för viruset har en särskild roll att fylla. Detta främst för människor som just på grund av sitt utanförskap är speciellt sårbara för hiv och dess effekter. Vi ser förebyggande arbete och insatser för öppenhet och tolerans som det civila samhällets främsta uppgifter. Många organisationer arbetar genom nätverk och samverkan för att påverka beslutsfattare på olika nivåer. Det är viktigt för alla typer av organisationer att se på vilket sätt man kan bidra till att regeringar, regionala och globala organ för en rättighetsbaserad politik. En viktig roll som det civila samhällets organisationer har är att bevaka att staten tar sitt ansvar. Kraven på att global politik möjliggör detta ansvar för enskilda stater är viktiga. 5

6 Börja arbetet i er egen organisation Många gånger glömmer vi bort att våra egna värderingar och vår egen organisation också bör präglas av de mål och syften som styr den externa verksamheten. Arbetet med att förändra attityder och att hitta ny kunskap ska inte bara gälla specifika projekt. Arbetar vi med att utveckla andra organisationers kapacitet bör vi förstås stanna upp och titta på oss själva. Hur ser det ut hos oss, vilka kunskaper och attityder är det vi förmedlar inom organisationen och i relation till andra? Hiv och aids väcker starka känslor. För att veta att vårt arbete inte styrs av stereotypa attityder kring hiv behöver vi undersöka hur diskussionen och tankarna kring hiv och aids går inom vår egen organisation. Det gör vi enklast genom att aktivt diskutera vilka värderingar som styr vårt arbete och hur kunskaperna och våra attityder kring hiv ser ut. Använd er av värderingsövningar och deltagande metoder för att få igång en diskussion inom er organisation. Bjud in personer som lever med hiv som föreläsare, ta hjälp av organisationer som redan har erfarenhet av att jobba med förändrade attityder kring hiv och sök stöd hos aktörer som aktivt arbetar med att utmana tabun och orsakerna till stigma och diskriminering. En liten checklista kring attityder och kunskap Pratar vi om epidemin? Hur diskuterar vi hiv i organisationen? Finns det möjlighet att ha en öppen diskussion? Går det att ifrågasätta fördomar? Vilka föreställningar styr vårt handlande? Har vi lyssnat på andra organisationers erfarenhet? Vilka andra kan vi fråga? Har vi tagit hjälp av personer som lever med hiv? Har vi prövat nya metoder? Har vi skaffat oss ny kunskap? Hur använder vi ny kunskap och nya insikter? Hur går vi vidare? Vet vi hur vi kan bemöta olika former av motstånd till ett rättighetsbaserat förhållningssätt till hiv och aids, så förbättrar vi förutsättningarna för de attityder och värderingar som vi vill ska styra vår organisering. Ledarnas attityder och stöd spelar stor roll för genomslagskraften och förmågan att nå ut till personer och grupper som motarbetar förändringar i värderingar och attityder. Finns styrdokument för hivarbetet? Har ledningen sagt på vilket sätt vi ska arbeta med hivfrågor? Stödjer ledningen arbetet för attityd- och beteendeförändringar? Hos organisationer som arbetar i hårt drabbade områden är det nödvändigt att ha beredskap att hantera att anställda eller deras anhöriga lever med hiv. Men även i regioner där hiv inte är lika omfattande kan det vara lämpligt att organisationen diskuterat hur hiv påverkar organisationen, dess anställda eller volontärer. På International Labour Organisations hemsida kan du hitta nyttig information om hur en hivpolicy för arbetsplatsen kan se ut. 6

7 Utgå gärna från punkter nedan när ni utformar era riktlinjer. De bör förstås även diskuteras med era samarbetsorganisationer. 1. Hiv och aids är en fråga för arbetsplatsen inte bara för att hiv påverkar de anställda, utan också för att arbetsplatsen kan spela en viktig roll i att begränsa spridning av hiv och dess effekter. 2. Vikten av att arbetsgivaren försäkrar sig om att ingen diskrimineras på grund av hiv. 3. Jämställdhet och stärkande av kvinnors ställning inom arbetslivet är avgörande för att förebygga spridning av hiv och möjliggöra för kvinnor att kunna leva med hiv. 4. Inga krav på hivtest för anställning. Hiv får inte ge upphov till avsked. 5. Tystnadsplikt kring anställdas hivstatus. 6. Förebyggande arbete. Arbetsplatsen har en unik möjlighet att nå anställda med information, utbildning och stöd till förändrade attityder och beteenden. 7. Solidaritet, omsorg och stöd bör vägleda arbetsgivarens ansvar för anställda som insjuknat i aidsrelaterade sjukdomar. Tillgång till hälsoprogram, bidrag till medicinering och flexibla arbetstider är några av flera möjliga åtgärder. Genomsyra arbetet med hivfrågor Att genomsyra arbetet med medvetenhet om hur hiv påverkar vårt arbete innebär att vi inte kan fortsätta som förut. Vi låter ny kunskap påverka vårt förhållningssätt och hur vi organiserar vårt arbete. Detta förändrar formerna för vårt arbete med att nå våra mål. Vi behöver ta hjälp av dem som redan har kunskap och erfarenheter. Vi måste ta hänsyn till hur epidemin utmanar vårt arbete, våra målsättningar, vår vision om rättvisa och människors vardag. Alla former av samarbeten kräver att organisationerna har kapacitet att integrera hivperspektiv för att utvecklingen ska kunna sägas vara hållbar, men olika organisationer har olika kapacitet och kan behöva olika lång tid för att leva upp till dessa krav. Det krävs både utbildningar och insatser som syftar till att förändra attityder och beteenden hos oss som arbetar i enskilda organisationer och de som är målgrupp för våra projekt. Vad som ska ingå i en hivanalys, och hur omfattande integreringen av hivfrågor bör vara i verksamheten, beror på vilken typ av projekt ni arbetar med och inom vilken sektor ert huvudsakliga samarbete genomförs. Hur hivfrågorna integreras i projektet bör utgå från hur drabbat området är: I områden med hög förekomst av hiv kan hela kedjan av insatser vara aktuell för hållbarheten i organisationens arbete: kampanjer, påverkansarbete, prevention, vård och behandling och lindring av effekter. I områden med låg prevalens är det angelägnare att fokus hamnar på kampanjer, påverkansarbete, prevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 7

8 Hivfrågor bör finnas med i alla faser i ett projekt. Ni behöver ha med aspekter kring hivepidemin i er omvärldsanalys, i beskrivningen av problem och behov, målgruppen och hur aktiviteter ska genomföras. I er riskbedömning ska ni beakta hur epidemin kan komma att påverka ert arbete och de organisationer som ingår i samarbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp. Mer omfattande checklistor hittar ni i Gör hiv till en rättighetsfråga. Hur ser spridning och omfattning ut i det område där projektet ska genomföras? På vilket sätt påverkar epidemin kvinnors och mäns ställning i samhället? Hur ser barns situation ut i relation till epidemin? Hur slår stigma och diskriminering mot drabbade och berörda? Hur ser kunskapen om hiv ut inom den genomförande organisationen? Hur ser situationen ut för olika grupper inom målgruppen? Vilka aktörer sätter agendan och gör de generella antagandena inom organisationen och projektet? Vilka identifierar problemen? Vilka identifierar behoven och de olika intressena? Vilka representerar utsatta, marginaliserade och/eller diskriminerade grupper inom organisationen eller målgruppen? Görs något specifikt för att underlätta hivpositivas deltagande i olika beslutsprocesser inom organisationen och projekt? Arbete mot stigma och diskriminering Stigmatisering innebär att omvärlden isolerar, fördömer och skuldbelägger en person eller en grupp. Det kan leda till att personen tar åt sig andras skamstämpel, och förstärker isoleringen och känslan av skuld. Stigma drabbar ofta även vänner, familj och arbetskamrater. Personer som lever med hiv och deras närstående är starkt utsatta för stigma och diskriminering. De kan bli fråntagna sina rättigheter, riskerar att bli utstötta ur familjen, byn och den sociala gemenskapen. De kan förlora bostad och arbete. Att personer stöts ut och utestängs från sina mänskliga rättigheter hindrar en hållbar och demokratisk utveckling. Hotet om att bli utsatt för diskriminering och stigma leder till tystnad bland smittade och drabbade. Vi behöver förstå de mekanismer av okunskap och rädsla som kan orsaka själva stigmat. Vi bör diskutera föreställningar om kvinnors och mäns beteenden, ungdomars kunskap om kroppen och sexualitet, samt ifrågasätta tabun som hindrar ett öppet samtal om de verkliga orsakerna till smitta. Vad går det inte att prata om? Hur diskuteras skuld och skam i relation till hiv? Vilka föreställningar har vi kring vilka det är som får hiv? Hur bemöts kvinnor som har hiv av släkten, på kliniker, myndigheter och i skolan? Hur bemöts män som har hiv av läkare, av kollegor, på banken och i byn? Hur speglar media människor som lever med hiv? 8

9 Betydelsen av kön Kvinnor och män som lever med hiv har olika villkor. Våra idéer om kvinnor och mäns kön, genus och sexualitet har direkt inverkan på mäns och kvinnors utsatthet för hivsmitta. Dessa föreställningar påverkar även hivpositivas och aidssjukas rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Därför är det viktigt att synliggöra makt mellan män och kvinnor och vad som anses vara normalt beteende och normala relationer. För att få hållbar utveckling i hivdrabbade områden måste vi utmana traditionell syn på kvinnor och män och deras inbördes relationer. Vi har stor hjälp av genusperspektivet för att utveckla nya strategier i arbetet kring hiv och aids. Genus är benämningen på den sociala och kulturella tolkningen vi gör av de biologiska könen. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män används ofta som argument för olika roller, uppgifter och ställning inom familjelivet, på arbetsmarknaden och i samhället. Hur vi gör kvinna och hur vi gör man varierar över tid och i rum. Genus handlar om skapandet av kvinnlighet och manlighet och inte om inneboende egenskaper hos kvinnor eller män. I ett genusperspektiv fokuseras relationer mellan kvinnor och män och på vilket sätt dessa relationer påverkar kvinnor och mäns ställning och livsvillkor i olika miljöer. Men även relationerna mellan män och mellan kvinnor är av betydelse för att förstå hur kvinnor och män återskapar det som i samhället uppfattas som normalt och naturligt hos flickor, kvinnor, pojkar och män. Samarbete som syftar till att stärka kvinnors och flickors rättigheter och deras självbestämmande över sin kropp, personliga val och sin livssituation ses här som ett sätt att förebygga fortsatt spridning av hiv. Kan kvinnors förhandlingsutrymme öka för deras sexualitet och reproduktiva rättigheter minskar risken för smitta hos dessa kvinnor. Mäns roll och ansvar för barn, omsorg om familj och släkt samt relation till andra kvinnor och män är också centralt för det preventiva arbetet, liksom mäns delaktighet i arbetet kring epidemins effekter. Projekt som syftar till att utmana rådande normer kring maskulinitet (manlighet) och som ökar unga mäns kunskaper om sin och kvinnors sexualitet är viktiga för det förebyggande arbetet. Här är några frågor som kan vara till hjälp i samtalet med era samarbetsorganisationer för att få syn på hur kön och genus hänger samman med hiv. Omformulera gärna frågorna så att de passar till det lokala sammanhang som samarbetet genomförs. Ställ de frågor som går att ställa. Våga provocera till viss grad. Tänk på att ha en öppen och konstruktiv dialog. Utgå gärna från ett längre tidsperspektiv där ni på sikt kan fördjupa diskussionen och öka kraven på genusmedvetenhet i relation till hiv och sexualitet. Hur ser synen ut i samhället och i de religioner, som utövas i området, när det gäller kvinnors och mäns sexualitet? Vilken tillgång har unga flickor och pojkar till kunskap om den egna kroppen och sin sexualitet? Hur diskuteras våld mot kvinnor i det lokala samhället? Vilken status har kvinnor och hur ser deras makt ut? Vilken status har män och hur ser deras makt ut? Hur ser synen på manlighet ut? Hur förväntas en riktig man vara? Vad händer med män som inte lever upp till de manliga idealen? Hur ser dessa mäns utsatthet för sexuellt våld ut? Har flickor och kvinnor lika tillgång till hivläkemedel, rådgivning och testning som pojkar och män? 9

10 De föreställningar vi har om människors sexualitet påverkar vilken information vi efterfrågar och vilka personer som antas vara målgrupp för förebyggande kampanjer. Riktat informationsarbete för säkrare sex utgår ofta från idéer om viss form av kvinnlig och manlig sexualitet, och styrs av specifika föreställningar om ålder, lust och möjlighet att göra val av sexpartner. Även om homosexualitet är kriminaliserat i vissa länder så har människor samkönat sex. Ta reda på hur arbetet ser ut med att nå homo- och bisexuella kvinnor och män och transpersoner i miljöer där samkönat sex är förbjudet eller fördöms av samhällets makthavare. Hur gå vidare? För att kunna arbeta med ett hivfrågor i utvecklingssamarbetet krävs kunskaper om epidemins orsaker och effekter och förändrade attityder kring sexuella rättigheter. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor. Kontakta gärna Forum Syd metodhandläggare för att få hjälp att knyta kontakt med andra organisationer. Delta i Forum Syds hivkurser Forum Syd erbjuder kurser om hivfrågor. För fler kurser, se avdelningen Kurser och seminarier på 19 maj Grundkurs om hiv i utvecklingssamarbetet En kurs för dig som vill lära dig mer om hur ni i er organisation och i ert samarbete kan arbeta med hivfrågor. På kursen går vi igenom begrepp och jobbar praktisk med hur man kan integrera olika aspekter av hiv i arbetet. Läs vidare Skriften Gör hiv till en rättighetsfråga kan beställas på Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på avdelningen Metoder för bättre bistånd. Länktips: Hwww.unaids.orgH Hwww.who.orgH Hwww.rfhp.seH Hwww.aidsalliance.orgH Hwww.rfsu.seH Hwww.unicef.orgH Hwww.aidsnet.dkH Hwww.gnpplus.netH 10

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet

Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Introduktion: Demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation.

Läs mer

Gör HIV till en rättighetsfråga

Gör HIV till en rättighetsfråga Gör HIV till en rättighetsfråga Gör HIV till en rättighetsfråga Forum Syd 2006 Författare: Anna Rambe och Annica Holmberg Forum Syd och författarna Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, 104 65 Stockholm

Läs mer

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Antagen av SMRs styrelse 2010-03-10 1. Inledning 1.1 Övergripande mål med policyn SMRs hiv- och aidspolicy beskriver SMRs syn på arbetet med hiv och aids. Genom

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

[positiv] Handledning

[positiv] Handledning [positiv] Handledning 1 [POSITIV] - HANDLEDNING OM PROGRAMMET Hur är det att leva som hiv-positiv idag? Är det någon skillnad på att vara hiv-positiv i Ryssland och i Sydafrika - eller i Sverige? [positiv]

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd

Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion. en sammanfattning och praktiska råd Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion en sammanfattning och praktiska råd Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Utbildningsmaterial om flickors rättigheter

Utbildningsmaterial om flickors rättigheter Utbildningsmaterial om flickors rättigheter INNEHÅLL Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 12 Sid 16 Så här använder du materialet Om övningarna Att leda grupper Tema 1: Flickors rättigheter Tema 2: Barnäktenskap Tema

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer