Gör HIV till en rättighetsfråga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör HIV till en rättighetsfråga"

Transkript

1

2

3 Gör HIV till en rättighetsfråga

4 Gör HIV till en rättighetsfråga Forum Syd 2006 Författare: Anna Rambe och Annica Holmberg Forum Syd och författarna Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, Stockholm Tel: fax: e-post: Redaktörer: Tina Lundh och Annica Holmberg Formgivning & omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2006 ISSN ISBN Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

5 Metoder för förändring Forum Syd är en samverkansorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partner i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in våra projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och förhållningssätt inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Denna skrift om hiv är den andra i skriftserien Metoder för förändring. Den första skriften i serien är Gör kön till en fråga om makt. Du kan beställa skrifterna på Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

6 INNEHÅLL 06 Förord 08 Hinder för utveckling 10 En global hivepidemi Hiv och aids 10 Geografisk utbredning 12 Kvinnors och ungas utsatthet 13 Orsaker till spridning 14 Epidemins effekter 15 Demografiska effekter Insatser och ansvar Förebyggande åtgärder 17 Arbete mot stigma och diskriminering 18 Vård och behandling 19 Mångfald av aktörer 20 Moraliska förtecken Fattigdomsbekämpning Fattigdom och hiv 24 Rättighetsperspektiv Utveckling Genus 27 Demokrati och det civila samhällets roll 29 Konflikt 31 Hållbar ekologisk utveckling Hiv förändrar vårt samarbete Olika mål för arbetet 34 Omvärldsanalys 36 Val av partner och utveckling av organisationer 37 Projektets utformning och genomförande Praktiska hjälpmedel Medvetenhet om hiv och aids attityder och beteende 41 Kunskap och analyser 51 Planering, genomförande och uppföljning Gå vidare 82 Ordlista 84 Litteratur

7 Figur 1 Uppskattning av hur många vuxna och barn som lever med hiv i slutet av Figur 2 Minskande medellivslängd 16 Figur 3 Hiv, naturresurser och miljö 33 Övningar och metoder Värderingsövningar 42 Lär av era fördomar 43 Vad har hiv med medborgarskap att göra? 44 Stöd från nyckelpersoner 45 Metoder mot stigma 47 Tips på indikatorer 69 Exempel Religiösa ledare vågar vara öppna 46 Nätverk av traditionella ledare 46 Kyrkornas roll och ungdomars sexualkunskaper 49 Ungdomar som förändringsagenter 50 Afrikagrupperna och RFSU 52 Först nu har vi insett att droger är ett problem som berör även oss 55 Män i byn håller koll på vår sort 57 Strategier för jämställdhet 59 Killar förändrar synen på manlighet 70 Fattigdomsbekämpare i Dar es Salaam 71 Omsorg för förändring 72 Drogmissbruk och hiv 72 På väg, förares kunskap om hiv 74 Drama och musik 76 Radio och teve 76 Tidningen Femina - K för kyssar och O för onani 77 Handel, piller och patent 79 Checklistor Hur vill vi arbeta? 44 En liten checklista kring attityder och kunskap 50 Omvärlden 53 Organisationen och målgruppen 54 Självbestämmande över den egna kroppen 56 Rätten till sexuell lust 58 Deltagande och inflytande 61 Vilka aspekter kring hiv och aids finns med i er planering? 62 Risk- och konsekvensanalys 62 Integrering av hivfrågor I 64 Integrering av hivfrågor II 64 Kapacitet och medvetenhet - några bedömningsgrunder I 65 Kapacitet och medvetenhet - några bedömningsgrunder II 67 Vad såg vi inte i planeringen? 68 Hivpolicy på arbetet 75 Tänk på 78

8 Förord 6 HIVEPIDEMIN innebär ett enormt mänskligt lidande för den enskilda individen och medför även stora hinder för människors organisering för demokratiska och hållbara samhällen och global rättvisa. Ett arbete som utgår från människors rättigheter för att utmana orsakerna till fattigdom måste i dag anpassas till de hinder som spridningen av viruset medför för miljontals kvinnor och män, flickor och pojkar. Epidemin är givetvis en hälsofråga, men i lika hög grad en fråga om människors möjligheter till värdiga liv samt en fråga om fördelning av resurser och makt. Forum Syd och många andra svenska organisationer måste höja sin medvetenhet och sina kunskaper kring hivepidemins konsekvenser för ett hållbart utvecklingssamarbete. Vi behöver leva upp till kraven på ökad medvetenhet om hiv* och aids* från våra samarbetsorganisationer ute i världen. Även den svenska politiken för global utveckling kräver en ökad integrering av hivfrågor i arbetet. Tillsammans med organisationer i syd och öst har vi en möjlighet att göra skillnad. Genom att synliggöra hur epidemin hänger samman med maktfrågor kan vi på ett mer genomgripande sätt arbeta med orsakerna till dess spridning. I frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete bör vi därför framförallt ta oss an hivfrågorna utifrån ett rättighetsperspektiv. * Begrepp markerade med asterisk återfinns i ordlista i slutet av skriften.

9 Vårt gemensamma arbete måste ske i ett öppet diskussionsklimat där vi kallar saker vid deras rätta namn. Frågor kring makt, privilegier och diskriminering står i centrum. Kvinnors rättigheter och människors sexuella rättigheter är grundläggande förutsättningar för att hejda spridningen av hiv. Vi motsätter oss därför vissa regeringars och religiösa institutioners konservativa hållning, där sexuell avhållsamhet förespråkas som den bästa metoden och där organisationer som arbetar med sexualupplysning och kvinnors sexuella rättigheter utestängs från bistånd. Genom ökad dialog och samarbete med olika aktörer hoppas vi nå ett mer vidsynt och mer verklighetsanpassat arbete mot epidemin och för de personer som lever med hiv. 7 Vi vill framföra ett stort tack till Afrikagrupperna, Diakonia, Riksförbundet för hivpositiva och RFSU för ert stöd i referensgruppen till arbetet med denna skrift. Agneta Brendt, Ordförande Inger Björk, Generalsekreterare

10 Hinder för utveckling HIVEPIDEMIN är ett stort hot mot en hållbar, demokratisk och rättvis global utveckling. Hiv och dess konsekvenser har betydelse för vårt utvecklingssamarbete. Det är bara möjligt att tala om hållbar utveckling efter att ha integrerat strategier för att stoppa hivepidemin och strategier för hur epidemins effekter kan lindras. Hiv finner grogrund i fattigdom och återskapar fattigdom. Sårbarheten hos redan utsatta kvinnor och män ökar i epidemins fotspår. Gör hiv till en rättighetsfråga diskuterar de utmaningar som epidemin för med sig för det civila samhällets arbete för en demokratisering underifrån som tillåter kvinnor och män, flickor och pojkar, att göra val, ta kontrollen över sina liv och utöva sina mänskliga rättigheter. Vi betonar de berörda människornas rätt att delta i utformningen av de insatser som ska hindra ökad smittspridning, lindra och hantera konsekvenserna av epidemin samt tillgodose hivpositivas och deras närståendes rättigheter i samhället. 8 Utgångspunkten i Gör hiv till en rättighetsfråga är svenska organisationers internationella samarbete med organisationer för global rättvisa och minskad fattigdom. Blicken är i första hand riktad utåt i världen. Trots att fokus är samarbetet i olika länder är det viktigt att svenska organisationer arbetar med attityder och kunskapsinhämtning. Mycket arbete återstår i Sverige. Personer som lever med hiv fortsätter att vara stigmatiserade* i det svenska samhället. Denna skrifts målsättning är att stärka och utveckla Forums Syds eget och andra svenska enskilda organisationers arbete med hiv och aids i sitt utvecklingssamarbete. För att främja en hållbar och rättvis utveckling måste medvetenheten om hivepidemin genomsyra arbetet för demokrati, jämställdhet och miljö. Likaså måste ett konfliktperspektiv och det civila samhällets roll genomsyra arbetet med hiv. Ansatsen här är därför främst att visa hur hivepidemins orsaker och konsekvenser samspelar med frågor som fattigdom, rättigheter och makt. Inom svenskt utvecklingssamarbete har Sida fått regeringens uppdrag att låta medvetenheten om hiv och aids påverkan genomsyra allt utvecklingssamarbete. All verksamhet som finansieras med Sida-medel måste i dag utformas utifrån en hivanalys eller ett hivförebyggande perspektiv. Att genomsyra eller mainstreama arbetet med medvetenhet om hur hiv påverkar vårt arbete innebär att vi inte kan fortsätta som förut. Vi måste ta hänsyn till hur epidemin utmanar vårt arbete, våra målsättningar, vår vision om rättvisa och människors vardag.

11 Skriften är inte ett material för projekt som särskilt arbetar med hivfrågor och inte heller för organisationer som har specifik kompetens inom hiv och aids. Hiv och aids behandlas inte i första hand som hälsofråga i detta material, utan som ett hinder för människor att utöva sina rättigheter respektive få dem tillgodosedda. Personer som lever med hiv ska givetvis ha rätt att delta i och ha inflytande över organisering för sina och andras rättigheter. Det gäller inte bara arbete direkt relaterat till hivepidemin, utan i alla former av organisering för sociala, politiska, kulturella och ekonomiska rättigheter. Arbetet för att motverka alla former av diskriminering av personer som lever med hiv lyfts i denna skrift som en central fråga. Det handlar om makt, demokratiska rättigheter och rätten till ett värdigt liv. Det kan inte nog betonas att vi måste utmana brist på jämställdhet för att motverka effekterna av epidemin och hejda spridning av viruset. Likaså är barns och ungdomars tillgång till kunskap om sin sexualitet, kampen för sexuella rättigheter och tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa, förutsättningar för ett förebyggande hivarbete. Ett av de viktigaste uppdragen det civila samhället har i hivarbetet är bidra till att människor får möjlighet att ändra sitt beteende. Det civila samhällets organisationer har en faktisk möjlighet att arbeta med värderingar. När vi förespråkar ett säkrare beteende i sexuella relationer måste vi bibehålla respekten för personers rätt till sin sexuella lust. När vi talar om behov av att skydda sig, måste vi vara tydliga med att vi utgår från människors lust och önskan att ha sex. Skriften utgår från respekt för olika livsstilar och förespråkar ett öppet samtal om människors olika önskningar och val av familjebildning och sexuella praktiker. 9 För den som söker ytterligare eller fördjupad information finns länktips för vidare läsning. Gör hiv till en rättighetsfråga är tänkt att kombineras med kortare introduktionsoch fördjupningsutbildningar. Använd gärna Forum Syds hemsida, för att ta del av metodmaterial kring genus*- och andra utvecklingsperspektiv. Länktips:

12 En global hivepidemi Två decennier med hivepidemin har gett oss övertygande bevis på sambandet mellan utveckling och hiv och aids: Brist på utveckling gör människor mottagligare för hivsmitta och sårbarare för aidsrelaterade sjukdomar, och omvänt, epidemin hindrar utveckling, ja till och med kullkastar tidigare framsteg. 1 VÄRLDEN ÖVER lever i dag 40 miljoner kvinnor, män och barn med hiv. Den globala hivepidemin fortsätter att växa och påverkar långt fler än de som är smittade. Mer än 25 miljoner människor har dött sedan det första aidsfallet konstaterades år Varje år dör drygt 3 miljoner människor av aidsrelaterade sjukdomar, varav en halv miljon barn.bara under år 2005 smittades nästan 5 miljoner människor, vilket gör att det sammanlagda antalet människor som lever med hiv är det högsta någonsin HIV OCH AIDS Var 100:e vuxen i världen beräknas vara hivpositiv. De allra flesta av dem är omedvetna om sin infektion. En rad faktorer, inte minst den ojämlika resursfördelningen i världen, gör att flertalet hivsmittade inte får rådgivning, testning, tillgång till behandling eller medicinering. Det är viktigt att alltid komma ihåg att hivsmittade inte är några speciella, i samhället avgränsade grupper, utan att de miljoner människor som smittas varje år är män, kvinnor och barn från olika samhällsgrupper. Epidemin är global. Hiv finns i världens alla länder. Hur många som smittats av hiv, utvecklat aids och dött i sjukdomen beror på vid vilken tidpunkt viruset kom till ett land. Det är därför nödvändigt att alltid diskutera insatser situationsspecifikt. 1 Holden, S, Mainstreaming HIV/AIDS: A Briefing Paper. Alla citat från engelska är översatta av redaktören. 2 UNAIDS, AIDS Epidemic Update ,

13 Hiv är förkortningen för Human Immunodeficiency Virus, på svenska humant immunbristvirus. Aids är förkortningen på Acquired Immunodeficiency Syndrome, på svenska förvärvat immunbristsyndrom. Hiv är en virussjukdom. Hivviruset smittar genom: Oskyddat analt, vaginalt och oralt samlag med person som är smittad av hiv; transfusioner av hivsmittat blod; delande av orena sprutor och kanyler vid intravenöst missbruk; och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Smittrisken ökar vid obehandlade sexuellt överförbara infektioner och vid sexuellt tvång eller våld när slemhinnorna riskerar att skadas. Inkubationstiden är i regel lång, man kan leva i flera år med hiv utan att insjukna och under denna period infektera andra. Insjuknandet går fortare om man har nedsatt immunförsvar av exempelvis undernäring, brist på A-vitamin och andra obehandlade sjukdomar. En hivsmittad kallas hivpositiv. När hiv har försvagat immunförsvaret allvarligt drabbas människan av infektioner och sjukdomar som tillsammans bildar ett sjukdomssyndrom, kallat aids. Sedan tio år finns antivirala* mediciner som bromsar hivvirusets angrepp och hindrar aids att bryta ut. Det finns inget botemedel eller vaccin mot vare sig hiv eller aids. Kvinnor är fysiologiskt mer sårbara för hivinfektion. Det beror på vaginans stora yta av slemhinna, och att slemhinnan efter samlag exponeras för virusinfekterad sperma under lång tid. Sårade slemhinnor ökar risken för att smittas. Påtvingat sex leder till sårade slemhinnor. 11

14 GEOGRAFISK UTBREDNING De statistiska uppgifter som används i denna skrift, och som anses vara de bästa tillgängliga, är från UNAIDS. De uppdateras årligen, men är trots förfinade metoder uppskattningar. OCEANIEN NORDAFRIKA OCH MELLANÖSTERN AFRIKA SÖDER OM SAHARA 25,8 miljoner SYD- OCH SYDOSTASIEN 7,4 miljoner LATINAMERIKA 1,8 miljoner ÖSTASIEN KARIBIEN ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN 1,6 miljoner VÄST- OCH CENTRALEUROPA NORDAMERIKA 1,2 miljoner 12 HELA VÄRLDEN 40,3 miljoner Figur 1. Uppskattning av hur många vuxna och barn som lever med hiv i slutet av 2005 Uppskattningarna kommer från UNAIDS och Världshälsoorganisationen WHO. Afrika söder om Sahara är i särklass hårdast drabbat av epidemin. Här finns drygt 25 miljoner av världens hivsmittade. Aidsrelaterade sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. I centrala och södra Afrika började hivviruset spridas i större skala runt Den vanligaste smittvägen är genom oskyddat sex mellan man och kvinna. I dag lever två tredjedelar av alla världens hivpositiva i denna region och 77 procent av världens alla smittade kvinnor. Trots framsteg i några länder smittades under år 2005 omkring 3 miljoner människor. Asien generellt är hårt drabbat och smittspridningen är snabb. Hiv började spridas i Asien i slutet av 1980-talet. Nu finns över 8 miljoner hivpositiva och över en miljon

15 smittades under år Smitta sprids främst genom injektionsmissbruk och sexhandel. En snabb smittspridning får stora konsekvenser eftersom en majoritet av världens befolkning lever i Asien. Förekomsten av hiv i Asien är fortfarande låg, men mycket pekar på att epidemin håller på att sprida sig inom alla grupper i samhället. I Östeuropa och Centralasien är spridningen bland den snabbaste i världen. Här sprids hiv explosionsartat. Man räknar med att 1,6 miljoner människor nu lever med hiv jämfört med människor år 1995 och att över en kvarts miljon smittades bara under år Epidemin drivs av injektionsmissbruk, ofta bland unga missbrukare. Allt fler kvinnor smittas av manliga partners som i sin tur blivit smittade av orena sprutor. I Latinamerika finns 1,8 miljoner hivpositiva människor. Den totala ökningen är relativt låg men i vissa områden växer epidemin snabbt. I exempelvis Karibien började hiv spridas redan i slutet av 1970-talet och regionen är i dag den hårdast drabbade utanför Afrika söder om Sahara. I Karibien är aids den främsta dödsorsaken i åldersgruppen år. KVINNORS OCH UNGAS UTSATTHET Epidemin slår allt hårdare mot kvinnor och flickor. Flickors och kvinnors andel av smittade fortsätter att öka från att i början av epidemin ha varit relativt låg. Omkring 17,5 miljoner kvinnor runt om i världen lever i dag med hiv. Av dem finns 13,5 miljoner i Afrika söder om Sahara. I södra Afrika utgör kvinnor och flickor nu en majoritet av de smittade med 57 procent. Även i Syd- och Sydostasien, Centralasien och i Östeuropa ökar andelen smittade kvinnor. Nästan hälften av alla som smittas i världen i dag är unga personer. I utvecklingsländerna är 67 procent av de smittade ungdomar i åldern år. Även här finns en genusdimension på epidemin då exempelvis unga afrikanska kvinnor löper tre gånger större risk att bli hivsmittade än jämnåriga män. 13 Fattigdom, ekonomiskt beroende och social utsatthet gör det omöjligt för många kvinnor att förhandla om villkoren för sina förhållanden eller att avsluta förhållandet om det utsätter dem för risk för hivsmitta. Med andra ord räcker inte information för att skydda dessa kvinnor. Unga kvinnor är speciellt sårbara och oinformerade. Många kvinnor och flickor är dessutom utsatta för sexuellt våld. I många samhällen föreskriver kulturen att fina kvinnor ska vara okunniga om sex och själva passiva i sexuellt umgänge. Under sådana omständigheter kan inte kvinnor skydda sig, inte ens skaffa information. 3 3 Statement by Nafis Sadik, Joint Conference on Human Security Challenges on HIV/AIDS and Communicable Diseases in Asia: Exploring Effective Regional and Global Responses. Asia Society-Japan Center for International Exchange, Tokyo, Japan, Mars 2004.

16 ORSAKER TILL SPRIDNING Att synliggöra maktstrukturer i samhället hjälper oss att förstå hivepidemins orsaker och effekter. Maktlösa eller maktsvaga grupper är extra utsatta och för dessa blir effekterna av hiv ofta särskilt svåra. Det gäller föräldralösa och andra sårbara barn och ungdomar; injicerande missbrukare; män som har sex med män; personer med funktionsnedsättning; män och kvinnor i prostitution; och säsongsarbetare. Dessa grupper kan vara svåra att nå med information. De löper risk att utsättas för stigma, diskriminering, förtryckande lagar och våld. Många personer i dessa grupper har låg hälsostatus och ofta sämre tillgång till testning, rådgivning och behandling. En bidragande faktor till spridning av viruset är att det oftast går lång tid från smittotillfället till att personen utvecklar symptom, blir sjuk och utvecklar aids. Under denna period kan personen känna sig och se helt frisk ut och smitta andra utan att veta om det. Att en majoritet av världens hivpositiva inte har tillgång till testning eller behandling försvårar arbetet med att förhindra spridning och påbörja behandling. Epidemin har både omedelbara och bakomliggande orsaker. 4 De omedelbara orsakerna till hivöverföring utgörs av smittvägarna, det vill säga oskyddat analt, vaginalt och oralt samlag med person som är smittad av hiv, transfusioner av hivsmittat blod, delande av orena sprutor och kanyler vid intravenöst missbruk, och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. 14 Bland de bakomliggande orsakerna till epidemin återfinner vi mer strukturella faktorer. Det kan röra sig om allt från förutfattade föreställningar om människors sexuella beteenden till politisk ovilja att på allvar tala om hiv. Andra exempel är ojämlikhet mellan könen, bristfällig tillgång till kondomer, dålig hälsa och obehandlade sexuellt överförda infektioner. Liksom stigma* och diskriminering, politisk instabilitet, socialt sönderfall i länder på grund av snabba omvälvande förändringar som i Östeuropa, konflikter och flyktingströmmar där exempelvis familjer separeras från varandra, omfattande förekomst av säsongsarbetare, och kulturella traditioner såsom barnäktenskap och polygami, i vilka kvinnan underordnas. 4 Sida,1999. Investing for Future Generations Sweden s International Response to HIV/AIDS.

17 EPIDEMINS EFFEKTER I de länder som är hårdast drabbade har epidemin medfört allvarliga effekter för individen, familjen och samhället. Det är svårt att förutsäga och planera för epidemins långsiktiga effekter, då vi är mitt uppe i epidemin. Men många effekter är kännbara redan i dag. På makroekonomisk nivå innebär epidemin högre kostnader för vård och behandling, vilket blir en stor belastning för länder som redan kämpar med en underfinansierad offentlig sektor. Farhågor finns att hiv och aids kommer att leda till att det allmänna sparandet minskar och att den ekonomiska utvecklingen utarmas genom en negativ spiral där det anses mer riskabelt att investera, mindre intressant att etablera företag etcetera. För företag blir effekterna kännbara eftersom de förlorar viktig kunskap när medarbetare insjuknar och dör, kostnaderna för utbildning och försäkringar ökar och produktiviteten minskar. När en familjeförsörjare insjuknar och tvingas sluta arbeta drabbas både familjen och individen. Familjen går miste om viktiga inkomster, arbetande familjemedlemmar tvingas stanna hemma för att ta hand om den sjuke och familjens tillgångar avyttras successivt för att betala för sjukvård, medicin, transporter till och från sjukhus och begravning. Den äldsta generationen tvingas ta hand om stora grupper föräldralösa och sårbara barn. Att barn och ungdomar drabbas både omedelbart och på lång sikt kräver speciell uppmärksamhet. I många fall tvingas barn till aidssjuka eller avlidna i aids att bli vuxna och på egen hand försörja sig själva och yngre syskon. Förlusten av nära och vårdnadshavare upprepas dessutom för många barn. Omkring 15 miljoner barn har nu förlorat en eller båda föräldrarna i aids. 95 procent av dessa föräldralösa barn bor i Afrika söder om Sahara. Globalt sett räknar man med att det år 2010 kommer att finnas 25 miljoner föräldralösa barn. 15 Barnen är sårbara långt innan föräldrarna eller vårdnadshavarna dör. Barnen, ofta flickorna, tvingas att sluta skolan och ta hand om sjuka och döende familjemedlemmar. Både flickor och pojkar tvingas arbeta och bli ansvariga familjeförsörjare. De riskerar undernäring och en del barn drivs ut på gatan, kanske in i kriminalitet, prostitution och droger. Där utsätts de själva för stor risk att bli hivsmittade. Unga flickor kan dessutom tvingas till sex eller måste betala för skolskjuts, betyg eller mat med sex.

18 DEMOGRAFISKA EFFEKTER De demografiska effekterna är stora, särskilt i Afrika söder om Sahara. Långsiktigt påverkas befolkningsstrukturen eftersom dödligheten är stor i den arbetsföra delen av befolkningen. Den förväntade medellivslängden har fallit till under 40 år i nio afrikanska länder. 5 I exempelvis Botswana var den förväntade livslängden 65 år Om det fortsätter som nu uppskattas den förväntade livslängden vara 34 år Ändring i medellivslängd i utvalda afrikanska länder med hög och låg förekomst av hiv Medellivslängd (år) Med hög förekomst av hiv: Zimbabwe Sydafrika Botswana Med låg förekomst av hiv: Madagaskar Senegal Mali Figur 2. Minskande medellivslängd Uppgifterna är hämtade från brittiska biståndsmyndigheten DFID, UK s Call for Action on HIV/AIDS, De nio länderna är Botswana, Centralafrikanska Republiken, Lesotho, Malawi, Moçambique, Rwanda, Swaziland, Zambia och Zimbabwe. Läs mer på 6 DFID. Policy Division Info Series, PD Info 048. September Factsheet HIV & AIDS.

19 Insatser och ansvar VÅRT GEMENSAMMA uppdrag formuleras i Slutdeklarationen från generalförsamlingens specialsession om hiv och aids och i Millenniedeklarationens sjätte millenniemål om att hejda spridningen av hiv och aids, tuberkulos, malaria och andra sjukdomar till år Slutdeklarationen lyfter fram respekt för mänskliga rättigheter som ett nödvändigt instrument i kampen mot epidemin. Det aktiva deltagandet av människor som lever med hiv är nödvändigt för insatsers långsiktiga bärkraftighet och effektivitet. 8 Deltagande är en rättighet. Vi behöver lyssna till personer som lever med hiv. De är viktiga aktörer i arbetet och deras erfarenheter och kunskap måste få genomslagskraft. Därför är det angeläget att organisationer inom det civila samhället driver på så att de berörda får möjlighet att delta. En framgångsrik kamp mot epidemin förutsätter en kombination av en rad olika insatser. Det gäller kraftfullt förebyggande arbete, insatser för öppenhet och tolerans med arbete mot fördomar och diskriminering, stöd, vård och behandling, och lindring av effekter. I de olika insatserna har olika aktörer som exempelvis staten och det civila samhället skilda roller. Det finns stora vinster att göra om man agerar på flera fronter samtidigt. Skydd av rättigheter löper som en röd tråd genom arbetet. Vi ser förebyggande arbete och insatser för öppenhet och tolerans som det civila samhällets främsta uppgifter. 17 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det går att hejda spridningen av hiv, vilket länder som Uganda, Thailand och Senegal har visat genom ihärdigt och omfattande förebyggande arbete. UNAIDS menar att om vi det senaste årtiondet bara hade utökat redan pågående förebyggande insatser så hade vi kunnat förhindra att miljoner människor smittats. 9 7 UN Declaration of Commitment on HIV/AIDS antogs av FN:s Generalförsamlings specialsession i juni Refereras ofta till som UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on HIV/AIDS). Läs vidare på UNAIDS hemsida eller FNs hemsida Millenniedeklarationen antogs av världens ledare hösten Man talar om GIPA-principen (Greater Involvement of People Living with HIV/AIDS). Läs mer på eller 9 UNAIDS, 2004, An Exceptional Response to AIDS.

20 Det förebyggande arbetet att försöka förhindra att fler människor smittas är en grundbult i kampen mot epidemin. Arbetet för ökad jämställdhet mellan könen samt för att öka kvinnors självbestämmande har avgörande betydelse. Förebyggande insatser måste nå ut till kvinnor och vara anpassade till kvinnors behov. Kvinnor behöver stöd som är anpassat för kvinnors roller inom och utanför familjen. Mäns engagemang och vilja att ta större ansvar för jämställdhet är centralt för en sådan utveckling. Både män och kvinnor behöver granska hur stereotypa könsroller begränsar människors möjligheter att göra val. Män har som grupp en mer privilegierad ställning i samhället. Mäns aktiva ställningstagande för en förändring av rådande maktrelationer krävs för att en omfördelning av makt och möjligheter ska komma till stånd. Flera metoder behöver användas parallellt för att skydda utsatta kvinnor. Kvinnor behöver tränas i förhandling för att få sina män att använda kondomer och män behöver tränas i ökad respekt för kvinnors självbestämmande. Forskning kring geler och krämer med virusdödande mikrobicider* är viktig, då de kan göra det lättare för kvinnor, och även män, att få ökad kontroll över möjligheterna att skydda sig vid sexuella kontakter. Strategier för hivprevention är informationskampanjer, kommunikation kring beteendeförändring, ABCD-metoderna, insatser riktade till intravenösa drogmissbrukare, insatser riktade till gravida och nyblivna mödrar och arbete för blodsäkerhet ABCD-metoderna: A står för avhållsamhet Abstinence B står för trohet mot en partner Be faithful C står för konsekvent och korrekt kondomanvändning Condoms D står för att senarelägga sexualdebuten Delay ARBETE MOT STIGMA OCH DISKRIMINERING Personer som lever med hiv och deras närstående är oerhört starkt utsatta för stigma, skam, skuld och förnekelse. Viruset förknippas med sex, och i vissa länder med sexuella aktiviteter som inte bara är tabubelagda utan även olagliga. Smittade och sjuka kan bli fråntagna sina rättigheter och utstötta ur familjen, byn och den sociala gemenskapen. De kan förlora både bostad och arbete. Att personer stöts ut och utestängs från sina mänskliga och medborgerliga rättigheter hindrar en hållbar och demokratisk utveckling. Hotet om att bli utsatt för diskriminering och stigma leder till tystnad bland smittade och drabbade och kan innebära att epidemin blir en dold fråga. Personer som har 10 Läs mer på Aidsnet, Synergising HIV/AIDS and Sexual and Reproductive Health and Rights - A Manual for NGOs.

21 en underordnad social status drabbas ännu hårdare av att dessutom vara hivpositiva. Kvinnor är extra utsatta för skuldbeläggning och anklagas ofta för att vara den som för in hiv i familjen. För ett effektivt arbete mot stigma och diskriminering måste vi också bättre förstå mekanismer av okunskap och rädsla som kan orsaka själva stigmat. Till exempel rädslan för en smitta som många tror leder till en säker död, eftersom de inte känner till någon behandling. När hiv blir en behandlingsbar sjukdom, genom ökad tillgång till behandling, kan det i sin tur leda till minskat stigma för personer som lever med hiv. VÅRD OCH BEHANDLING Det finns i dagsläget inget bot mot hiv och inget vaccin. Stora framsteg har ändå gjorts och sedan år 1996 finns mediciner som bromsar sjukdomsförloppet. I den rika delen av världen insjuknar allt färre i hivrelaterade sjukdomar och de hivpositiva lever allt längre. De nya aidsfallen har minskat dramatiskt. Behandlingen behöver i nuläget pågå hela livet och är ofta mycket krävande för individen. Globalt sett är tillgången till vård och behandling en resursfråga och situationen skiljer sig mycket mellan olika delar av världen. I den fattiga delen av världen lever över 90 procent av världens hivpositiva. Här har fortfarande bara några få procent tillgång till medicin. 11 Tillgången till hivmedicin, så kallad antiviral* medicin, och behandlingsprogram har ökat markant. Priset på medicinen har minskat de senaste åren men kostnaden är fortfarande oöverstiglig för fattiga. Det finns risk att världhandelsorganisationen WTO:s patentregler åter höjer priset. Världshälsoorganisationens och UNAIDS:s initiativ 3 by 5 är viktigt i kampen för tillgång till behandling. Initiativet anses ha lett till ett oåterkalleligt krav om behandling för alla. Målsättningen var att tre miljoner människor skulle vara under behandling år 2005 vilket inte uppnåddes, men arbetet fortgår för att öka tillgången till hivmedicin Fler barn blir hivpositiva och fler barn riskerar att smittas i takt med att fler kvinnor blir smittade. Många kvinnor får reda på att de är hivpositiva i samband med att de besöker mödravårdscentraler. I dag kan man förhindra mor-till-barn smitta med behandling av modern och det nyfödda barnet. Utan motåtgärder är risken stor för att modern överför hivsmitta till det nyfödda barnet. Ändå erbjuder bara ett fåtal länder hivmedicin, råd om risker med amning, bröstmjölksersättning eller kontinuerlig vård och stödsamtal. Chanserna för små barn att överleva ökar om mamman får behandling och förlänger sitt liv. 11 Läkare utan Gränser hävdar att hivbehandling, även hivbehandling av barn, i låginkomstländer är både möjlig och framgångsrik. Läs mer på 12 Läs mer på eller (

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV

[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV (MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS. Olof Palmes Internationella Center

Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS. Olof Palmes Internationella Center Bryt tystnaden! PALMECENTRETS METODSTÖD I ARBETET MED HIV OCH AIDS Olof Palmes Internationella Center Under 2008 lanserade Palmecentret sin nya projekthandbok. Handboken är skriven för den som är, eller

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Ungdomar lyssnar på en kamratutbildare som talar om hiv/aids under en lektion i gymnasiet i Umzimkhulu. Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Apple! Buller och brak, springande

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org

Hiv idag. Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Hiv idag Vill du veta mer om hiv? Jukka Aminoff jukka.aminoff@noaksark.org Från GRID till hiv Från GRID till hiv Aids: Acquired Immunodeficiency Syndrome Förvärvat immunbristsyndrom Från GRID till hiv

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy

Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Svenska missionsrådets hiv- och aidspolicy Antagen av SMRs styrelse 2010-03-10 1. Inledning 1.1 Övergripande mål med policyn SMRs hiv- och aidspolicy beskriver SMRs syn på arbetet med hiv och aids. Genom

Läs mer

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.

Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Folkhälsomyndighetens kampanj om hiv har som motto Hiv idag är inte som hiv igår. Syftet med kampanjen är att öka kunskapen

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 RESERAPPORT Bakgrund Stadens hiv/aids-samordnare deltog i Världsaidskonferensen i Mexico City som genomfördes

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Rätten till en framtid

Rätten till en framtid Rätten till en framtid POLICY FÖR SVERIGES INTERNATIONELLA HIV- OCH AIDSARBETE Rätten till en framtid POLICY FÖR SVERIGES INTERNATIONELLA HIV- OCH AIDSARBETE Produktion: UD:s informationstjänst och Enheten

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer