Nationalhelgedom och tillväxtmotor: Vad vill staten med kulturarvet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalhelgedom och tillväxtmotor: Vad vill staten med kulturarvet?"

Transkript

1 1 Nationalhelgedom och tillväxtmotor: Vad vill staten med kulturarvet? Svante Beckman, Linköpings universitet. E-post: Föredrag vid RAÄ:s seminarium Kunskap genom upplevelser på Kastellholmen 18 november Föredraget handlar om spänningen mellan ett resursperspektiv på kulturmiljö och kulturarv och ett egenvärdesperspektiv. Helgd och tillväxt i rubriken kan ses som ytterpunkter på en skala från det mest högstämda av egenvärden till den krassaste instrumentalism. Till seminariets tema om kulturmiljön som resurs för utveckling av destinationer och besöksnäringen vill jag bidra med några historiska perspektiv på hur kulturarvet värderats. Rubrikens fråga om vad staten vill med kulturarvet besvaras med att peka på att staten under årens lopp redovisat många olika motiv för offentligt kulturmiljöarbete, såväl instrumentella som egenvärdesinriktade. Precis vad staten vill med kulturarvet är därför ganska oklart. 2. Först något om terminologin. På 1960-talet infördes kulturmiljön som en administrativ samlingsbeteckning för ett statligt kulturpolitiskt delfält inriktat mot fasta fornlämningar, byggnadsminnen och arkeologisk verksamhet. Kulturminnesvård började användas för att beteckna ett större fält som också inkluderade museer. På 1980-talet introduceras kulturarv som beteckning för ett ännu större fält som även omfattade offentligt arkivväsen. På 1990-talet etableras kulturarvet som ett erkänt statligt kulturpolitiskt delområde vid sidan av konsterna, medierna och bildningsrörelserna. Innan ordet kulturarv fick denna snäva förvaltningspolitiska mening så användes det i den vida betydelse som Viktor Rydberg lade i ordet när han introducerade det: det andliga, idémässiga, moraliska och estetiska arvet från Hellas, Kristendomen och Norden. Att lyckas låna in detta magistrala begrepp till ett relativt litet statligt förvaltningsområde var en politisk framgång. RAÄ har varit drivande i denna rörelse och har sedan mycket länge sökt hävda sig som den överordnat ansvariga aktören på området. 3. Resursordet har brett ut sig i kulturpolitiska texter under det senaste decenniet. Kulturen är en resurs för utveckling, sägs det ofta. Det ymniga talet om kreativa näringar, kulturentreprenörer, platsmarknadsföring, turismutveckling, m. m. tycks närma kulturpolitiken till näringspolitiken. Jargongen har blivit så utbredd att regeringen återkommande har sett sig föranledd att betona att kulturen är ett egenvärde för att inte bli förknippad med en alltför krass kultursyn. Riktigt vad man menar med egenvärde är dock inte klart. Kulturmiljövården har tacksamt anammat resursperspektivet inte minst mot bakgrund av den gamla anklagelsen att vara ett utvecklingshinder, en kostsam bromskloss i stadsbyggnad, markexploatering och (på sistone) kyrkoanvändning. 4. Men att tänka på kultur, kulturarv och kulturmiljö som en resurs för samhällsutveckling är ingalunda något nytt. Det har varit ett dominant perspektiv sedan de första trevande statliga stegen på området under 1600-talet. Platsmarknadsföring att skänka glans åt

2 2 fäderneslandet är det äldsta dokumenterade motivet för statliga antikvarisk verksamhet från Att förgylla fäderneslandets, kungamaktens och högadelns prestige och legitimitet var drivkraften bakom antikvarisk verksamhet fram emot slutet av 1700-talet. Den civilisering av kulturpolitiken som framträder under 1800-talet har tre övergripande ideologiska inramningar. En är kulturstatsideologin en modern stat är en kulturellt högstående stat med bl a representativa lämningar och samlingar av historiska märkvärdigheter och europeisk kvalitetskonst. Den andra är nationalismen där bildandet av det kristna svenska folket i dubbel bemärkelse (både konstruktion och utlärande) med hjälp av historia stod i förgrunden. Varer svenske står det på den stora gipsgubben i Nordiska museets stora hall. Den tredje tidsrörelsen var framstegtankens utvecklingstro som bl.a. innebar att Vetenskapen med stor V mot slutet av 1800-talet axlar rollen som det sekulära samhällets högsta andliga kraftcentrum. För de små lärda verken inom den statliga kulturarvssektorn var det vid början av 1900-talet självklart att tjänandet av Vetenskapen var ett överordnat mål. 5. Ny statliga kulturpolitik och folkliga vredesutbrott över rivningarna av statskärnor omkring 1970 startade en period av mödosam ideologisk förnyelse av kulturmiljöpolitiken, med anpassning till den socialdemokratiska statens betoning av demokrati, jämlikhet och välfärd. Kulturmiljön visade sig snart vara till stor nytta för just dessa värden. Så småningom betonades att alla grupper hade rätt till statlig assistans i sina respektive kulturarvs bevarande. Folkets (inte minst arbetarklassens) kulturella arv skulle också bevaras även om säteritaken och kyrkorna slukade de mesta pengarna. En historiskt harmonisk bebyggelsemiljö framstod som en central resurs för lokal trivsel, välfärd och identitet (dock inte längre nationell dito). Att kulturarvet nu på 2000-talet blivit en resurs för regional utveckling, tillväxt och turism står därför i en lång tradition av samhällsnyttetänkande. 6. Parallellt med detta löper en ström av tänkande om kulturarvet som bärare av olika slags egenvärden. Kulturarvet var inte bara ett instrument för nationsbildning och svenskhetsfostran under senare hälften av 1800-talet och i stort sett ända fram till talet. Nationalismen, som en form av sekulär religion, leder också till ett förheligande av historien och dess lämningar. Att uppdaga, skydda och vörda dessa lämningar blev målet för en formlig folkrörelse inom fornminnesföreningarna. En våg av bildningsidealism sveper över Europa länkade till de klasstrider som en stigande sekulariserad bildningsborgerlighet drogs in i. Kultur, bildning och högre utbildning var inte bara karriärvägar för detta skikt utan även emblematiska vapen för att bekämpa gamla aristokratiska eliter och nya kommersiella klasskonkurrenter. Bildning framstod som ett högsta socialt egenvärde. Konsten hyllades och de främsta konstnärerna omfattades av en nationell genikult kring sekelskiftet Estetiska egenvärden särskilt de medeltida församlingskyrkornas estetik spelade senare en central roll för den dramatiska modernisering av den statliga kulturmiljövården som leddes av Sigurd Curman under mellankrigstiden. Smakupproret mot 1800-talets stilhistoriska arkitektoniska excesser i allmänhet och Helgo Zettervalls nygotiska domkyrkorenoveringar i synnerhet spelade en viktig roll för att skapa ett bredare intresse för kulturmiljön. Antimodernistiska strömningar på landsbygden gav näring till en andra våg av antikvariska folkrörelser hembygdsrörelsen, där historiska miljöer och föremål kunde laddas upp med symboliska egenvärden, gärna i förening med den historiserande, svensknationalistiska

3 3 folkkyrkoteologi som präglade Svenska kyrkan under 1900-talets första decennier. Parallellt med den begynnande akademiseringen och professionaliseringen av kulturarvsbranschen i början på 1900-talet steg vetenskapens stjärna, inte bara i den mening som kulturmiljövård, museer och arkiv presenterades sig som resurser för vetenskaplig forskning, utan även i en självidentifiering som vetenskapliga, forskande institutioner och därmed delaktiga i den helgd och anspråk på självstyrelse som vetenskapen åtnjöt i framstegstankens kyrka. 7. I den socialdemokratiskt ledda välfärdstaten segerdecennier under och 1960-talen stod kulturarvet lågt i kurs och städernas kulturmiljöer stod ännu lägre. En relativt intakt 16- och 1700-tals stad på Norrmalm i Stockholm kunde jämnas med marken utan att Riksantikvarien muckade. Tidens egenvärden var av helt annat slag. Men redan omkring 1970 började vinden vända och en drygt 20 år lång period av växande prestige och resurser för kulturmiljövård (och statsfinansierade museer) inleds. Till att börja med ackompanjerades den av den tredje vågen av antikvariska folkrörelser grävrörelsen, som lyckades med konststycket att, i enlighet med tidens ideologiska böjelser, göra antikvarisk verksamhet till ett vänsterprojekt. I takt med att branschen börjat återfå sitt självförtroende kunde egenvärden åter flaggas upp. Ett programmatiskt uttryck fick detta i Museiutredningen från 1990-talets början, där man monumentalt fastslog att kulturarvsbranschens legitimitet vilade på att man försåg samhället med Minne och Bildning. 8. Att man från statens sida blandar resursperspektiv och egenvärdesperspektiv på kulturarvet är alltså av gammalt datum. När det gäller temat för dagens seminarium, kulturmiljön som resurs för turismutveckling, så har det också en lång historia. Med förspel i pilgrims- och bildningsresor till historiska platser och monument så är det under 1700-talet som den moderna kulturturismen börja ta form, först genom det som i England kallades The Grand Tour, samhällselitens bildnings- och nöjesresor till antikens lämningar främst i Italien. Den snabba sociala breddningen av detta resande under 1800-talet leder mot slutet av seklet till etableringen av en turismindustri, och för Sveriges del, ånyo en folkrörelse inriktad på att främja turism och förhärliga turistiska upplevelser av natur- och kulturdestinationer. Hopflätningen av kultur- och naturturism (särskilt i form av landskapsturism ) i den svenska utvecklingen kan enkelt följas i STF:s årsböcker. Till bilden av att vara en modern, kultiverad och bildad person sällade sig kraven på ökad förtrogenhet med och känsla för det svenska landskapet såväl som natur- och kulturmiljö. Fjällvandring och besök i de mest betagande medeltida sockenkyrkorna blev delar av ett normerat bildningspensum för medelklassen. 9. Både när det gäller kultur- och naturmiljön har 1900-talet bevittnat dragkamper mellan bevarande och tillgängliggörande, mellan reservatsbildning och ekonomiskt motiverad miljöexploatering, mellan musealisering och brukande. Jag gissar att det är miljöbevarandets allmänpolitiska prestige vid olika tidpunkter som är vägledande för hur avvägningen i dessa dragkamper faller ut. Att man, som vi hört här, nu är beredd att släppa det marinhistoriska reservatet vid Dalarö vrakpark till fromma för dykturismen, är kanske ett tecken i tiden på

4 4 att en bevarad kulturmiljö inte står lika högt i allmänpolitisk kurs idag, som den gjorde för tio år sedan. 10. Med anledning av att seminariet handlar om kulturmiljön som resurs för att utveckla turism på öar i Stockholm skärgård vill jag avsluta med en betraktelse över tre öar översvämmande av kulturturism som jag råkat stöta på under det sista halvåret: Gotland, Capri och Isle of Wight. 11. Två fenomen tycks mig sedelärande vi mitt besök på Gotland i samband med årets Visbyvecka. Den ena är den långtgående medeltidifiering som Visby visuellt och arkitektoniskt genomgått sedan jag besökte staden på 1970-talet, inklusive rena falsarier, som ett par gallerverk på murtornen. Staden försöker, som Carina Johansson visat i sin avhandling, sammansmälta med sin mediala, kulturturistiska nimbus som hanseatisk världsarv. Kulturarvet är en braksuccé som tagit kommandot och kört ut gotlänningarna och all oturistisk verksamhet till förorterna. Staden innanför murarna sjuder av hektiskt liv under sommarmånaderna men är nästan folktom resten av året. Utanför murarna utspelas i gengäld vad som artar sig till en potentiell kulturmiljökatastrof. På ön finns landets största koncentrerade bestånd av bevarade medeltida kyrkor ca 90 stycken. Problemet är att ägaren Svenska kyrkan inte har användning för mer än en bråkdel. Öns aktiva kristna församling är på tok för liten och den passiva medlemskåren minskar hastigt här liksom i övriga Sverige. Mycket stora kulturhistoriska miljöresurser kan uppenbarligen framstå som ett utvecklingsproblem för ön Gotland. 12. Under tre veckor nu i höst har jag haft privilegiet av en författarbostad i Axel Munthes Villa San Michele på Capri. Bortsett från Blå grottan och några rester av den romerska kejsartidens sommarvillor, utmärks Capriturismen av att turismen själv är besöksmålet. Dels besöker de otaliga turisterna de skrytvillor som rika turister uppförde i klassicerande stil runt sekelskiftet 1900, Villa San Michele, Villa Lysis, Villa Krupp och ett par till. (När Axel Munthe upptäckte att han själv var en ledande turistattraktion fick han flytta från villan). Dels besöker man de ändlösa rader av turistaffärer som omger dessa besöksmål. Capri är exempel på hyperturism. Det är turismen själv i det förflutna och samtiden som är besöksmålet. Det är en form av kulturturism som har turistkulturen som mål. 13. Mitt tredje varnande exempel på kulturturism på öar är Isle of Wight såsom ön beskrivs i en rolig roman av Julian Barnes England, England. Jag läste boken när jag var på Capri. Den handlar om en superdriftig entreprenör som storsatsar på kulturturism i global skala genom att göra om Isle of Whight till ett England i miniatyr. Här finns allt Englandsturisten vill se och uppleva koncentrerat och lättillgängligt, Dovers klippor, Buckingham Palace (med äkta kungafamilj), Stratford on Aven, Baths kolonnader, Towern, Sherwoodskogen, Westminster Abbey, Stonehenge, Queens College, alla karakteristiska engelska landskapstyper allt i naturlig skala eller lämpligt förminskat. Allt är befolkat, iscensatt och levandegjort av kulturhistoriskt korrekt kostymerade skådespelare. Alla berömda personer i engelsk historia passerar revy på olika scener så att man t ex kan språka med Dr Johnson på den genuina puben eller häckla William Shakespeare på The Globe. Det blir en jättesuccé. Genom att föra

5 5 samman, paketera och bjuda ut alla komponenter i Englands kulturhistoriska varumärke så konkurrerar den turistiska repliken ut det riktiga England, som berövad sin kulturella identitet (och alla besökare) sjunker ner i glömska och fattigdom. 14. Om det finns en gemensam sensmoral för seminariet av dessa tre exempel på öar med, som det synes, alltför överflödande kulturturistiska resurser så är det kanske att man bör vara hovsam i sina förhoppningar om vilken regional tillväxt man kan trolla fram med hjälp av vraken vid Dalarö, gruvorna på Utö eller fästningarna vid Vaxholm.

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill.

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_043 Ingår i: samla.raa.se Debatt

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012

Konstruktionen av ett kulturarv. Karlstad 27 februari 2012 Konstruktionen av ett kulturarv Karlstad 27 februari 2012 Utgångspunkter Från industrisamhälle till tjänstesamhälle, till informationssamhälle, till upplevelsesamhälle. Vad styr lokaliseringen av upplevelsetjänster?

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision

Läs mer

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i svensk miljövård och planering. Historisk geografisk analys

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) Kultur, medier, trossamfund och fritid

Motion till riksdagen 2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) Kultur, medier, trossamfund och fritid Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Kulturarvsturism. Strategi 2005 2007

Kulturarvsturism. Strategi 2005 2007 Kulturarvsturism Strategi 2005 2007 2 Inledning raä har sedan mitten på 1980-talet aktivt arbetat med kulturarvsturism och under 1990-talet kraftigt utvecklat den egna verksamheten vid ett antal av de

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Nationell samordnare för frågor om vård och konservering Gabriella Ericson, Riksantikvarieämbetet 1 Riksantikvarieämbetets uppdrag Vår uppgift är att vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige)

EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) EUROPEAN CHARTER FOR SUSTAINABLE TOURISM IN PROTECTED AREAS (GODKÄND STRATEGI) Kullabergs naturreservat (Ska ne, Sverige) JUNI 2016 STRATEGI Generella mål Bevara den naturliga miljön Förbättra förvaltningen

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat Identifiera, prioritera och skydda Bakgrund november 2016 2 Bakgrund november 2016 3 Bakgrund november 2016 4 Syfte och mål Syfte:

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015 En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik Näringslivets Hus 10 mars 2015 Varför ska man bry sig Christer Gustafsson, Uppsala universitet Kulturvård 3.0 Infrastruktur för innovativ

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II, Glasriketuppdraget 2012 regeringsuppdrag till länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Regionförbunden i Kalmar och

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Vilka krav ställer vi på brandskyddet från olika myndigheter och organisationer?

Vilka krav ställer vi på brandskyddet från olika myndigheter och organisationer? Vilka krav ställer vi på brandskyddet från olika myndigheter och organisationer? Riksantikvarieämbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kammarkollegiet Statens fastighetsverk Brandskyddsföreningen

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago

Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin Stockholm Archipelago Skärgårdsstrategin Vi behöver fler starka destinationer i Sverige för att attrahera fler utländska besökare. Stockholms

Läs mer

Förslag till ny förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 1. Styrmedlen inom kulturmiljöområdet behöver moderniseras

Förslag till ny förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. 1. Styrmedlen inom kulturmiljöområdet behöver moderniseras Promemoria 2010-05-21 Ku2010/916/KT Kulturdepartementet Förslag till ny förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer 1. Styrmedlen inom kulturmiljöområdet behöver moderniseras I propositionen

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Att få ett nytt kulturarv

Att få ett nytt kulturarv Att få ett nytt kulturarv Rapport för etapp 2 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:4 2 Bakgrund Örebro läns museum har arbetat tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län i några år med

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kulturarv och upplevelser

Kulturarv och upplevelser Kulturarv och upplevelser Historia och fantasi, konflikt eller symbios Kristiansand 090210 Anja Praesto Västra Götaland Västra Götaland Svea rikes vagga Nådens År r 1998 Vägen till Jerusalem Tempelriddaren

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Medlemsavgifter Bilaga 9

Medlemsavgifter Bilaga 9 Medlemsavgifter Bilaga 9 Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Medlemmar 22 000 akademiker inom kultur och kommunikation 5000-6000 är anställda inom musei- och kulturmiljövården Uppskattat några hundra som är under utbildning, utbildade

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Fortbildning för lärare 2012

Fortbildning för lärare 2012 Glimmingehus Nordens bäst bevarade medeltida borg Fortbildning för lärare 2012 Glimmingehus - lärarfortbildning Glimmingehus erbjuder en rad olika fortbildningar för lärare med inriktning på framför allt

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen. restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturenheten Swot-analys 2016-19

Kulturenheten Swot-analys 2016-19 Kulturkontoret Kulturnämnd 2015-03-27 Sid 1 Kulturenheten Swot-analys 2016-19 2015-03-27 Sid 2 2015-03-27 Sid 3 Styrkor 400.000 besök kulturkvarteret Brett, kvalitativt utbud av aktiviteter och evenemang

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2014/2241(INI) 20.7.2015. från utskottet för kultur och utbildning. till utskottet för transport och turism

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2014/2241(INI) 20.7.2015. från utskottet för kultur och utbildning. till utskottet för transport och turism EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för kultur och utbildning 20.7.2015 2014/2241(INI) YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för transport och turism över nya utmaningar och

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

FRI BLADET 2014. Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen Skansen, 27807, 115 93 Stockholm, Tel.

FRI BLADET 2014. Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen Skansen, 27807, 115 93 Stockholm, Tel. 2014-12-12 1 FRI BLADET 2014 Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer Bästa FRI-vänner! Lagom till jul får ni nu en rapport från FRI-mötet i Bunge den 3-5 september 2014. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer